Anmärkning
Innehåller handlingar rörande delägarna i Furen och Flårens sjöregleringsföretag 1926-1935, och Ljungby Köpings 100 års minne 1928, samt kollektivavtal mellan Ljungby Köpings elektricitetverk och svenska elektriska arbetarförbund 1932-1935.
___________________________________
Ljungby Köpings 100-års minne från 1928.
Filen innehåller...
___________________________________
Ljungby vid tiden för köpingsblivandet.
Sand och Ljung.
"Ljungby är ett slättland", säger Wieselgren och fortsätter: "Sand, geschibe och ljung trötta ögat". Sand och ljung över skoglös hed och därinvid en stor gästgivaregård, det var den bild den resande främlingen förde med sig härifrån. Det förhållandet, att det vid förra seklets början icke fanns någon bro över Lagan på närmare håll än borta vid Hagatorpet och att såväl Laganstigen som Rydaholmsvägen gingo fram över Ljungby sand, det stora flygsandsfältet norr om Ljungby by, gjorde, att resenären icke fick något intryck av den saftiga skönhet, som utmärkte Lagans stränder och de dåvarande lövängarna däromkring. Uppgiften, att Ljungby låge 1/4 mil från Lagan, grundade sig givetvis på att den resande, vilken väg han än tog ifrån Ljungby gästgivaregård, icke mötte den fagra floden på närmare håll.
Ljungby sand var på sin tid en sevärdhet liksom Slättö sand i Torskinge är det än idag. Det var hundratals tunnland av bara gul sand utan nämnvärd vegetation. På några platser låg sanden fast och hård, på andra ställen yrde den omkring vid varje fläkt och lade sig i mjuka drivor. Efter en storm kunde det vara omöjligt att komma fram med lass över Ljungby sand. Vägarna voro igenyrda. Yrsanden kastade sig ibland över nya områden, och på flera ställen var sandfältet i färd med att vidga sina gränser.
Till skydd för äng höll man höga risgårdar i gränsen mot byns inägor till höger om den gamla Rydaholmsvägen. Där stannade sanden och hopade sig i höga kullar, liknande stora ättehögar.
Det var ett riksintresse att få sanden bunden. Och slutligen ingrep också kronan. Redan vid tiden för köpingens tillkomst hade den första skogsplanteringen slagit rot i ljungryarna omkring sandfälten. Med mycken kostnad och möda lyckades man äntligen få hela sandfältet skogklätt. Och sedan har skogen vuxit i kapp med köpingen, för vilken den nu utgör både en prydnad och ett gott skydd mot nordanvinden.
Tidigare hade man sökt binda sanden genom att inplantera eller inså strandråg. Elymus arenarius.
Denna växt, som icke tål vare sig skugga eller tätare markvegetation, har för länge sedan dukat under för skogen. Endast vid gästgivaregårdstorpet i gränslinjen emellan dynerna och åkern, har jag kunnat finna en del Elymus-bestånd. Där synas de f.ö. ännu trivas gott, på solsidan av de höga dynerna.
Det är att hoppas, att dessa mer än hundraåriga vittnen till våra förfäders länge hopplösa strid mot sanden, icke skola falla offer för avsiktliga utrotningsåtgärder.
Rymarkerna omkring Ljungby sand voro rika på villebråd, särskilt orre och hare. Även den i vårt land numera utrotade ståtliga stortrappen skall ha sprungit omkring på sandfälten vid Ljungby.
Wieselgren säger, att orrjakten vid Ljungby på sin tid hölls för att vara den bästa i landet, och meddelar, att Englands minister i Köpenhamn, sir Browne, med jaktsällskap legat här första hälften av augusti i flera år och därvid för rapphönshund skjutit orre i massor. Det rika jaktbytet gick till Köpenhamn.
Herrgårdshus och loftstugor, jordbruk och skjutsning.
Vid tiden för köpingens tillkomst inskränkte sig platsens bebyggelse till byns fem gårdar: Gästgivaregården, Lillegården, Eskilsgården, Klockaregården och Södergården.
Olof Ljungcrantz hade som 19-årig yngling övertagit Gästgivaregården efter sin far. Han satte såväl jordbruket som byggnaderna i mönstergillt skick. Den nuvarande mangårdsbyggnaden föreskriver sig från hans tid. Sedan han även blivit ägare till Lillegården, lade han de tillsammans två hela mantal utgörande gårdarna i sambruk. Då tillkom den oerhört stora ladugårdsbyggnad, som, en god bit väster om Gästgivaregårdens mangårdsbyggnad och som pendent till denna, framträder på kartan av år 1847, jämte de ännu i dag kvarstående stenmurade stallflyglar, som begränsade ladugårdsplanen i söder och norr. Från denna plan och fram mot det gamla torget gick en stenlagd, bred infartsgata. Ägare jämväl av Replösa Ågård anlade Ljungcrantz den s.k. Ågårdsvägen med tillhörande bro över Lagan. Vid fallet därstädes inrättade han en kvarn med fem par stenar.
Eskilsgården, som i rang och värdighet kom närmast Gästgivaregården, ägdes av Olof Ljungcrantz svärfader den rike Salomon Stockenberg. Denne byggde upp den ännu kvarstående stora mangårdsbyggnaden därstädes och anlade vackra planteringar omkring gården. Eskilsgården inköptes sedermera av platsens andre apotekare, G. Edv. Berg, som avsöndrade dels den nuvarande apotekstomten, dels den stora lasarettsplanen, som han kostnadsfritt upplät för sitt ändamål.
Voro sålunda Gästgivaregården och Eskilsgården bebyggda som herrgårdar och hållna som sådana, buro däremot de båda donationsgårdarna, Södergården och Klockaregården den småländska bondgårdens gamla prägel.
Vad skulle icke det nutida hembygdsintresset velat ge för att ha den gamla Södergården kvar sådan som den presenterade sig i början av 1800-talet: Dess förnämsta byggnad var en gammal småländsk ryggåsstuga med farstu, kök och kammare vid ena ändan och en loftsbod i två våningar på den andra. Själva stugans golvplan var kvadratiskt med 10¼ alnar i bredd och längd. Höjden vid långväggarna var endast 2 174 alnar. "Loftet" låg på norra sidan om "stugan" och var givetvis av samma bredd som denna men 7¾ alnar långt och 5 alnar högt. Utbyggnaden med kök och avdelt kammare var av samma bredd och höjd som stugan samt 4½ alnar lång.
Längst i väster på gården låg "nattstugan", med gavlarna i öster och väster.
Öster om och intill loftet var ett "portlider", 6 alnar långt, 9¾ alnar brett och 4 alnar högt.
Ladugården var av storleken 45, 10¼, 4½, allt alnar, och svinhuset 4, 4, 2¾.
Här finns vidare utanför gården en verklig "badstuva" av storleken 11, 6½, 2½.
Hela anläggningen var alltså utpräglat ålderdomlig. Dess enda moderna attribut var ett hemlighus av det regelbundna omfånget 2, 2, 2, men beläget på ett respektabelt avstånd från gården och för övrigt inom gränsen för den blivande köpingen.
Den ävenledes mycket ålderdomligt bebyggda Klockaregården låg icke på sin nuvarande plats utan strax söder om den gamla kyrkan, emellan denna och Eskilsgården.
Spannmålsskörden på Södergården var enligt uppgift av "Johannes i Postgården" vid förra seklets mitt vid pass trettiofem tunnor. Eskilsgården blev på 50-talet utarrenderat mot följande naturprestationer: tio tunnor råg, sex tunnor korn, tjugo tunnor havre, tjugo tunnor potatis, tio lass hårdvallshö, fem lass halm och lika mycket råghalm samt tre kannor mjölk dagligen. Vadan lantbruket där måste ha varit mycket omfattande.
En viktig sida av lantbruket var höslåttern på de vidsträckta naturliga ängarna och sandmarkerna ner mot Lagan.
För den ordinarie skjutsningen skulle Gästgivaregården och Klockaregården hålla vardera två hästar och postgården tre. Där fick alltså jordbruksdriften inrättas därefter. Eljest höll man många nörkreatur. Och betydliga hjordar av får och getter funno bete på köpingens vidsträckta rymarker.
Den gästgiveriet pålagda skjutsreserven var femtiotvå hästar. Dessa fingo samlas från ett vidsträckt område.
Kring det gamla tingshuset.
Tingssammanträdena motsågs alltid med intresse i det gamla Ljungby. Då kom det folk dit, och då fick man någonting att tala om.
De fängslade personer, som fördes till Ljungby för rannsakning, voro ofta hårt belagda med bojor och hoplåsta två och två. Det erbjöd en bedrövlig syn, då de så fängslade skulle upp i fångkärran eller ur densamma.
Spöstraffet exekverades offentligt, vederbörande till straff och andra till varnagel. Mycket folk strömmade också till vid dylika förrättningar, särskilt naturligtvis, om det var mera bekant folk som skulle piskas. Spöpålen stod en bit ifrån tingshuset, ungefär där det gamla missionshuset sedermera legat.
Avrättningarna skedde på en utlöpare av Ljungby sand. Där erbjöd naturen själv lämpligt schavottsgrus till blodets uppsugande. Sista avrättningen ägde rum år 1844, då en vävskedshandlare från Markaryd därstädes led dödsstraffet.
Särskilt intressanta voro förstås tingsförhandlingarna, när de hade lokala inslag eller gällde bemärkta personer.
En gång rannsakades här en länsman i Sunnerbo, som vid ett tillfälle lagt väl tung hand på en brottsling. Länsmannen blev dömd till långvarigt fängelsestraff, dock utan att mista tjänsten.
Lika illa höll det på att avlöpa, när Ljungby pastorats båda komministrar vid ett tillfälle trodde sig göra den höga rättvisan en tjänst genom att fängsla och i någon mån prygla upp en landsvägsstrykare, som uppenbarade sig i prästgården och därvid började vinka med en pistol.
Den stackars mannen lades ju in i "tjuvhålet". Men mystiken kring hans uppträdande blev snart skingrad. Det var en fransk pistolsmed, som nyss kommit in i landet och ännu icke hunnit lära sig ett ord svenska. Och för att legitimera sig hade han gripit till åskådningsmetoden - med ovan angivna effekt.
Det var de båda hedersmännen Christer Johan Bursie och Carl Johan Henrik Heldt som den gången hade att svara för brott mot andras frihet. De klarade sig visserligen, den förre med knapp nöd. Men förtroendet för deras kunskaper i franska hade ju fått en svår knäck.
(Christer B. var son till kyrkoherde P. Abr. Bursie i Angelstad och gift med en dotter till förut nämnda lantmätaren A.O. Lagergrén på Fiskeryd. Heldt var gift med en syster till Christer B. Han bosatte sig sedan i Ljungby Köping och dog där).
1. Ljungbytidningen Smålänningen, nummer 118, måndagen den 8 oktober 1928.
2. Ljungbytidningen Smålänningen, nummer 120, fredagen den 12 oktober 1928.
3. Nya Växjöbladet, nummer 161, måndagen den 15 oktober 1928.
4. Nya Växjöbladet, nummer 162, onsdagen den 17 oktober 1928.
5. Ljungbytidningen Smålänningen, nummer 122, onsdagen den 17 oktober 1928.
6. Reklamblad till husmödrar; Aktiebolaget svenska husgerådsfabriken.
7. Telegram från Malmö angående jubileum samt jubileumsbukett till Ljungby.
8. Tidningsnotis (tidning och datum okänt) angående Pingst i Ljungby.
9 - 10. Telegram från Växjö angående 100-års jubileum i Ljungby.
11. Brev, adresserat till herr folkskoleläraren N. Gräns. Kuvertet innehåller, bortsett från två handskrivna brev daterade 1923, även ett maskinskrivet tackbrev från 1928.
12. Brev, adresserat till herr folkskoleläraren Nils Gräns med fru. Kuvertet innehåller ett vykort med bild över Viktor Jonssons affär, Bro. Text och adress på baksidan. Innehåller även ett kortfattat tackbrev daterat den 17 oktober 1928 i Växjö.
13. Telegram angående Ljungby Köpings 100-års jubileum.
14. Telegram från Stockholm angående 100-års jubileum i Ljungby.
15. Telegram från Värnamo angående 100-års jubileum i Ljungby.
16. Telegram från Malmö till köpingen Ljungby.
17. Telegram till folkskoleläraren Nils Gräns.
18. Telegram från Karlskoga till köpingsstyrelsen i Ljungby.
19. Telegram från Växjö till köpingsstyrelsens ordförande i Ljungby.
20. Telegram till kommunalfullmäktige i Ljungby.
21. Telegram från Malmö till Ljungbybanketten på Jernvägshotellet i Ljungby.
22. Telegram till köpingstyrelsens ordförande i Ljungby.
23. Telegram från Halmstad till köpingstyrelsens ordförande, Nils Gräns i Ljungby.
24. Telegram från Stockholm till festkommitterade i Ljungby Köping.
25. Telegram från Borås till köpingstyrelsen i Ljungby.
26. Telegram från Vadstena till köpingstyrelsens ordförande i Ljungby.
27. Telegram från Stockholm till festkommitterade i Ljungby Köping.
28. Telegram till Ljungby Köping via Kungl. Telegrafverket nummer 033076, inlämnat i Stockholm 15/10 1928, klockan 19.30.
"Lyckönskningar på 100-årsdagen". Undertecknad: John Ljunggren.
29. Telegram till köpingstyrelsens ordförande i Ljungby via Kungl. Telegrafverket nummer 01, inlämnat på Drottningholm 15/10 1928, klockan 14.55.
"Jag sänder Eder alla mitt uppriktiga tack för det vänliga helsningstelegrammet tillika med min hjertliga lyckönskan till Ljungby Köpings 100-årsfest".
Undertecknad: Gustaf.
30. Telegram till municipalstyrelsens ordförande, skolläraren Gräns i Ljungby via Kungl. Telegrafverket nummer 53061, inlämnat i Stockholm 15/10 1928, klockan 14.20.
"Med varm hälsning på sekeldagen förenar jag innerlig önskan om fortsatt lyckosam utveckling för samhället under kommande dagar". Undertecknad: Beskow.
31. Telegram till kommunalnämndens ordförande Anton Berg i Ljungby via Kungl. Telegrafverket nummer 0461, inlämnat i Berga 15/10 1928, klockan 19.22.
32. Telegram till Ljungby Köping via Kungl. Telegrafverket nummer 699, inlämnat i Lund 14/10 1928 klockan 12.00.
"Hurra vi jubilerar studerande Sunnerboiter i Lund".
33. Telegram till köpingens fullmäktiges ordförande i Ljungby via Kungl. Telegrafverket nummer 01044, inlämnat i Lagan 15/10 1928 klockan 13.35.
34. Ljungbytidningen Smålänningen, nummer 121, måndagen den 15 oktober 1928. Denna dagens tidning innehåller främst information/historia om Ljungbys 100 år som köping.
________________________________________________________________________________
Dokument i Ljungby köpings 100-års minne från 1928 är skannade med följande filnamn:
6. Husmödrar. Aktiebolaget svenska husgerådsfabriken.
7. Telegram från Malmö ang. jubileum till Ljungby.
8.1. Tidningsnotis ang. Pingst i Ljungby.
8.2. Tidningsnotis ang. Pingst i Ljungby.
9. Telegram från Växjö ang. 100-års jubileum i Ljungby.
10. Telegram från Växjö ang. 100-års jubileum i Ljungby.
11.1. Brev till folkskoleläraren N. Gräns.
11.2. Brev till folkskoleläraren N. Gräns.
11.3. Brev till folkskoleläraren N. Gräns.
11.4. Kuvert, adresserat till herr folkskoleläraren N. Gräns.
11.5. Tackbrev skickad till folkskoleläraren Nils Gräns, 1928.
12.1. Kuvert, adresserat till folkskolelärare Nils Gräns med fru.
12.2. Tackbrev.
12.3. Vykort, text och adress.
12.4. Vykort, Viktor Jonssons affär, Bro.
13. Telegram ang. Ljungby Köpings 100-års jubileum.
14. Telegram från Stockholm ang. 100-års jubileum i Ljungby.
15. Telegram från Värnamo ang. 100-års jubileum i Ljungby.
16. Telegram från Malmö till Köpingen Ljungby.
17. Telegram till folkskoleläraren Nils Gräns.
18. Telegram från Karlskoga till köpingsstyrelsen i Ljungby.
19. Telegram från Växjö till köpingsstyrelsens ordförande.
20. Telegram till kommunalfullmäktige i Ljungby.
21. Telegram från Malmö till Ljungbybanketten på Jernvägshotellet.
22. Telegram till Köpingstyrelsens ordförande i Ljungby.
23. Telegram från Halmstad till Köpingstyrelsens ordförande, Nils Gräns i Ljungby.
24. Telegram från Stockholm till festkommiterade i Ljungby Köping.
25. Telegram från Borås till köpingstyrelsen i Ljungby.
26. Telegram från Vadstena till köpingstyrelsens ordförande i Ljungby.
27. Telegram från Stockholm till festkommiterade i Ljungby Köping.
28. Telegram till Ljungby Köping via Kungl. Telegrafverket.
29. Telegram från Gustaf (svensk konung) till köpingstyrelsens ordförande i Ljungby.
30. Telegram till municipalstyrelsens ordförande med lyckönskningar från Beskow.
31. Telegram till kommunalnämndens ordförande Anton Berg.
32. Telegram till Ljungby Köping via Kungl. Telegrafverket från Lund.
33. Telegram till köpingens fullmäktiges ordförande i Ljungby.
Följande skanningar är bara en skannad bild av en hel tidning:
Nr. 118 av Smålänningen, 8 oktober 1928.
Nr. 120 av Smålänningen, 12 oktober 1928.
Nr. 122 av Smålänningen, 17 oktober 1928.
Nr. 161 av Nya Växjöbladet, 15 oktober 1928.
Nr. 162 av Nya Växjöbladet, 17 oktober 1928.
Och så finns det en PDF-fil med en hel tidning (Jubileumsnumret för Ljungbys hundra år som köping) skannad:
Smålänningen 1928-10-15.
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
_____________________________________________________________________________________________
Ljungby Köping, köpingstyrelsen.
Kollektivavtal mellan Ljungby Köpings Elektricitetsverk och Svenska Elektriska arbetareförbundet, 1932 och 1935.
_____________________________________________________________________________________________
1) Kollektivavtal mellan Ljungby Köpings Elektricitetsverk och Svenska Elektriska Arbetareförbundets avdelning Nr. 68.
§ 1. Arbetstid.
Den ordinarie arbetstiden för maskinister är 8 timmar per dygn och 48 timmar per vecka som medeltal under en treveckorsperiod. Maskinist är dock skyldig att i särskilda fall, då omständigheterna göra det nödvändigt, mot ersättning enligt § 3 iakttaga den längre arbetstid, som vid dessa tillfällen kan fordras.
Montörernas arbetstid är 48 timmar per vecka, fördelad med 8,5 timmar på vardag samt 5,5 timmar på lördag.
§ 2. Minimilöner m.m.
För arbetare mellan 17 - 18 år, 55 öre/timme.
För arbetare med ett år i facket, 65 öre/timme.
För arbetare med tre år i facket, 80 öre/timme.
För arbetare med fyra år i facket, 90 öre/timme.
För arbetare med fem år i facket, 100 öre/timme.
För arbetare med sex år i facket, 112 öre/timme.
Såsom år i facket räknas den tid, som arbetare efter uppnådda 17 år arbetat i facket.
För maskinist 230 kronor per månad samt efter tre års anställning 245 kronor per månad.
Familjeförsörjare erhåller fri ström i 4 st. 40 watt lampor.
§ 3. Övertidsarbete.
Vid arbete på övertid höjes timlönen med 35% under de två första timmarna efter ordinarie arbetstidens slut och med 50% på all annan övertid, utom på sön.- och helgdagar, då förhöjningen skall utgöra 100%.
§ 4. Semester.
Alla av avtalat berörda arbetare erhålla årligen under sommarmånaderna semester med bibehållen full ordinarie lön. Semestern utgör till arbetare med minst ett års anställning tio arbetsdagar och till arbetare med minst sex års anställning två veckor.
§ 5. Olycksfall och sjukdom.
Olycksfallsersättning utgår enligt lag, dock med det tillägget att arbetaren skall äga under de 35 första dagarna efter dagen för olycksfallet, så länge sjukdomen varar, att av arbetsgivaren för varje dag erhålla en sjukpenning, som motsvarar den dagliga ordinarie arbetsförtjänsten.
Vid sjukdom, som icke härrör av olycksfall, tillförsäkras arbetaren fri vård av läkare på platsen jämte fri medicin samt nödig lasarettsvård, där så påfordras. Därjämte erhåller arbetaren för varje sjukdag ordinarie lön intill 35 dagar under loppet av ett år.
Huruvida ersättning härutöver må böra tillerkännas arbetaren beslutar Styrelsen i varje särskilt fall.
§ 6. Ackordsarbete.
Ackordsarbete skall användas i alla sådana fall, där detsamma är möjligt att genomföra.
§ 7. Föreningsrätten.
Föreningsrätten skall hållas i ömsesidig helgd.
Anser arbetare, att orättvist avskedande ägt rum, äger han rätt att vädja till sin organisation för vinnande av rättelse.
§ 8. Giltighetstid.
Avtalet gäller från den 1 januari 1935 till den 31 december 1936 med en ömsesidig rätt till uppsägning två månader före utlöpningstiden. Uppsäges ej avtalet, gäller detsamma därefter ytterligare ett år i sänder.
Ljungby den 25 januari 1935.
För Ljungby Köpings Elektricitetsverk.
(Filen innehåller tre kopior av detta kollektivavtal).
---
2) Protokoll, fört vid sammanträde i Ljungby den 25 januari 1935 mellan styrelsen för Ljungby Köpings Elektricitetsverk samt representanter för svenska Elektriska Arbetareförbundets avdelning Nr. 68 i Ljungby.
Närvarande för elektricitetsverksstyrelsen: ordf. folkskollärare Nils Gräns samt ledamöterna J. Andersson, Axel Johansson, J.E. Håkansson, E. Modie, A.G. Blom och A. Svensson.
Närvarande för avdelningen Nr. 68: Ombudsmannen Oscar Sjöström, Stockholm, montörerna Georg Thunér och Dav. Sätterman samt maskinisten Mikael Petersson.
§ 1.
Sammanträdet öppnades av undertecknad Gräns, som meddelade, att ändamålet med detsamma vore att uppgöra nytt kollektivavtal mellan elektricitetsverket och de vid verket anställda. Till att leda förhandlingarna utsågs undertecknad Gräns.
§ 2.
Uppgjordes det i föregående par. omnämnda avtalet, vilket skulle av parterna underskrivas samt därefter bifogas detta protokoll.
§ 3.
Till protokollet antecknades:
1. Montörerna förklarade sig villiga att vid behov tjänstgöra som maskinister på tid, som av arbetsledningen bestämmes, samt mot ordinarie timpenning.
2. Montörerna ville omedelbart med arbetsledningen förhandla om särskild ackordprislista.
3. Arbetarna Åke Johansson och Fritz Romberg anses pr. 1 januari 1935 ha vadera två fackår och erhålla från nämnda dato en timlön av 65 öre, vilken gäller intill dess avtalet berättigar till höjning.
§ 4.
Till att justera protokollet utsågos herrarna E. Modie och G. Thunér.
Vid protokollet: Nils Gräns.
---
3) Daterat den 3 februari 1935.
Svenska Elektriska Arbetareförbundet, Stockholm.
Ang. kollektivavtal med Ljungby Köpings el.-verk.
Vid den slutliga granskningen inom el.-verksstyrelsen av det uppgjorda kollektivavtalet har framhållits, att par. 5 mom. 1 fortfarande kan tänkas lämna rum för olika tolkningar. Styrelsen menar, att då arbetaren åtnjuter full ordinarie avlöning, så bör därav följa, att el.-verket tillgodogör sig den ersättning, som utgår från Riksförsäkringsanstalten, enär den anställde annars skulle komma i åtnjutande av högre avlöning vid sjukdom än då han är frisk. Om Ni - såsom jag tror - är av samma uppfattning som styrelsen, så vore jag tacksam, om Ni ville i brev bekräfta detta; någon ändring av paragrafens ordalydelse torde då ej vara behövlig.
Högaktningsfullt.
För Ljungby Köpings Elektricitetsverk: Nils Gräns.
---
4) Daterat den 11 februari 1935.
Ljungby Köpings Elektricitetsverk, Ljungby.
Betr. kollektivavtal med Ljungby Köpings El.-verk.
Som svar å Edert ärade av den 3 ds meddelas, att vårt förbund och vår avdelning nr. 68 i Ljungby delar den mening, som av Eder i brevet framförts beträffande tolkning och tillämpning av avtalets § 5 mom. 1 första stycket.
Vi emotse nu tacksamt avtal i retur.
---
5) Avtal.
Mellan Ljungby Köpings Elektricitetsverk och Svenska Elektriska Arbetareförbundets avdelning nr. 68 i Ljungby är följande överenskommelse träffad.
Vid allt ackordsarbete skall tillämpas priserna enligt nu gällande ackordsprislista ortsgrupp III med 15% avdrag.
Ljungby den 1 januari 1935.
---
6) Kollektivavtal mellan å ena sidan Ljungby Köping och å andra sidan Svenska Kommunalarbetareförbundet och dess avdelning Nr. 18 i Ljungby.
§ 1. Arbetares antagande.
Vid arbetares antagande skall dugligheten i främsta rummet vara bestämmande. Därnäst skall hänsyn tagas till om sökanden är mantalsskriven i kommunen och har försörjningsplikt, dock skall under i övrigt lika förhållanden den äga företräde, som under de senare åren haft anställning vid köpingens arbeten och därvid visat sig vara lämplig och duglig.
§ 2. Uppsägningstid.
1. Om vid arbetarens antagande icke annorlunda bestämmes, skall en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar vara gällande, och skall denna uppsägningstid noga iakttagas på ömse sidor.
2. I särskilda fall, varom närmare stadgas här nedan i § 4, kan dock arbetare avskedas utan iakttagande av uppsägningstid.
3. Oberoende vad i föregående mom. stadgas angående uppsägning, äger arbetschefen rätt att permittera arbetare, då med hänsyn till arbetets omfattning eller beskaffenhet så befinnes lämpligt.
§ 3. Arbetsledning. Föreningsrätt.
1. Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger vederbörande arbetsbefäl att ensamt leda och fördela arbetet, ävensom att fritt antaga och avskeda arbetare. Vid arbetsbrist bör, i den mån sådant efter arbetsledningens prövning utan olägenhet kan ske, den inom fack eller grupp sist antagne först avskedas.
2. Rätten att under alla förhållanden fritt och okränkt deltaga i arbetet skall, liksom föreningsrätten, ömsesidigt hållas i helgd.
3. Anser arbetare, att han blivit orättvist behandlad, äger han själv eller genom sin organisation hos municipalstyrelsen påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
§ 4. Arbetares avskedande.
1. Arbetare, som gjort sig skyldig till svårare förseelse, kan omedelbart avskedas utan iakttagande av uppsägningstid.
2. Arbetare kan på grund av förseelse försättas ur tjänstgöring av sitt närmaste arbetsbefäl, som om sådan åtgärd skall omedelbart underrätta närmaste högre arbetsbefäl.
3. Om person, som icke tillhör köpingens arbetsledning, anmäler arbetare för förseelse i tjänsten, må sådan anmälan icke föranleda åtgärd, med mindre förseelsen blivit genom vittnen eller annorlunda behörigen styrkt. Dylik anmälan skall vara skriftlig samt gjord inom 30 dagar, och skall den eller de, som saken berör, beredas tillfälle att yttra sig över anmälan.
§ 5. Arbetarens allmänna åligganden.
1. Arbetare åligger att förhålla sig nykter och ordentlig, med flit och omsorg efter bästa förmåga utföra honom ålagt arbete samt väl vårda omhänderhavd material, varjämte han är skyldig att åtlyda alla av arbetsbefälet i och för tjänsten givna order. Arbetare må icke inskränka arbetstiden genom dess användning till annat än förelagt arbete.
2. Arbetare är skyldig ställa sig till efterrättelse av arbetsledningen utfärdade ordningsföreskrifter, som icke stå i strid med dessa bestämmelser.
3. Arbetare är skyldig att vid tillfälligt behov på order av arbetsbefälet utföra för köpingens räkning även annat arbete än sitt vanliga, dock får härigenom hans avlöning ej minskas.
4. Anser sig arbetare behöva vara borta från arbetet, skall han framställa begäran därom till sitt närmaste arbetsbefäl, som har att lämna besked.
§ 6. Arbetstid.
1. Den ordinarie arbetstiden är 48 timmar i veckan, fördelade med 8 ½ timmar varje helgfri dag med undantag för lördagar, då den är 5 ½ timmar, och förlägges i regel mellan kl. 7.30 och 17.00.
2. Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton avslutas arbetet kl. 12 middag utan löneavdrag. Arbete utfört efter kl. 12 middagen nämnda dagar betraktas som övertid och betalas som sådant.
I den mån arbetets beskaffenhet det medgiver, skall 1:a maj vara fridag.
Bestämmelserna i detta moment skola icke gälla för arbetare, som erfordras för upprätthållande av den normala driften vid köpingens verk.
3. På dag, då politikst eller kommunalt val äger rum, åtnjuter, i den mån arbetets beskaffenhet det medgiver, arbetare, som senast dagen förut i vederbörlig ordning därom gör framställning, ledighet från arbetet under så lång tid, som erfordras för rösträttens utövande.
4. När under den mörkaste tiden dagarnas korthet och frånvaron av konstgjord belysning nödvändiggör arbetstidens inskränkning samt för övrigt då arbetsledningen så finner lämpligt, äger vederbörande arbetsbefäl att minska arbetstiden under den ordinarie.
§ 7. Övertidsarbete.
1. Arbete på annan tid än den ordinarie arbetstiden betraktas såsom övertidsarbete samt betalas, där icke annorlunda blivit bestämt, med ordinarie timlön jämte visst tillägg, utgörande för arbete, utfört på sön- eller helgdag eller mellan kl. 21 och 6 under veckans fem första dagar /måndag-frdag/ eller efter kl. 18 på lördagar och på de i § 6 mom. 2 omnämnda helgdagsaftnarna 100% och för annat övertidsarbete 50%. Påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme. Sopningsarbete på vanliga lördagseftermiddagar betalas med ordinarie avlöning.
2. Vid behov äger arbetsledningen beordra arbetare utföra arbete på övertid.
§ 8. Timlön.
1. Den normala timlönen skall för fullt arbetsför och skötsam arbetare utgå med 80 öre i timmen.
2. För arbetare, som icke motsvarar de i mom. 1 av denna paragraf avgivna fordringarna, kan tidavlöningen i större eller mindre mån nedsättas, dock med högst 15%.
3. Till arbetare, som åtnjuter invaliditetsränta på grund av olycksfall i köpingens tjänst, skall invaliditetsräntan alltid utbetalas, men kan tidavlöningen, oavsett vad i mom. 2 av denna paragraf sagts, i större eller mindre mån nedsättas, dock icke med större belopp än att summan av tidavlöningen och invaliditetsräntan alltid uppgår till den i avtalet fastställda lönen. Vid ackordsarbete göres däremot intet dylikt avdrag, för såvitt icke i ackordet medarbetandes rätt beröres.
4. Arbetare kan efter arbetschefens avgörande erhålla högre avlöning än den normala.
§ 9. Ackordsarbete.
1. Ackordsarbete användes i alla de fall, där överenskommelse om ackordspris kan träffas, och bör tillämpas i största möjliga utsträckning så långt med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kan ifrågakomma.
2. Vid allt ackordsarbete träffas överenskommelse mellan vederbörande arbetschef eller dennes representant och den eller de arbetare, åt vilka ackordet erbjudes, och skall uppgörelse därom, såvitt möjligt, ske före arbetets påbörjande. I undantagsfall, då på grund av arbetets beskaffenhet dylik överenskommelse icke kan på förhand träffas, må dock, om parterna därom äro ense, fastställande av ackordspriset ske först viss tid efter arbetets påbörjande.
3. Vid ackordsarbete garanteras arbetstagaren full normaltimavlöning.
4. Uppmätning bör ske minst en gång i månaden. Vid uppmätning äger arbetaren, resp. det av arbetslaget utsedda ombudet, att närvara.
5. Då ackordsarbete utföres på övertid på arbetsbefälets order, betalas till arbetaren det fastställda övertidstillägget å timlön utöver ackordspriset, såvida icke i detta avseende annan överenskommelse blivit träffad.
6. Om under avtalstiden parterna överenskomma om ackordsprislista, skall denna tillämpas.
§ 10. Avlöningens utbetalande.
1. Avlöningen utbetalas till arbetaren eller hans ombud på bestämd dag två gånger i månaden.
2. Vid ackordarbete göres utbetalningar på avlöningsdagarna efter timlönsberäkning. Ackordöverskott utbetalas i regel en gång i månaden.
3. Arbetare, som lämnat arbetet eller skiljes från densamma mellan två likvider, får omedelbart endast betalning efter timlön under det att eventuellt ackordsöverskott utbetalas först vid ordinarie ackordslikviden.
4. Vid bortovaro från arbetet under del av timma skall avdrag på vederbörande arbetares avlöning ske för varje påbörjad halvtimme av bortovaron.
§ 11. Semester.
1. Arbetare, som regelbundet sysselsättes för köpingens räkning samt under minst nio månader haft oavbrutet arbete i dess tjänst, erhåller sex arbetsdagar semester med full avlöning.
2. Om tiden för semester, vilken uttages i en följd och skall användas för rekreation, träffas överenskommelse mellan arbetsledningen och arbetaren med iakttagande att största möjliga hänsyn må tagas till arbetares framställning angående tiden för uttagande av semester samt att semester endast med arbetarens medgivande må förläggas till tiden för värnpliktstjänstgöring eller till tid, då arbetaren åtnjuter ledighet på grund av sjukdom.
§ 12. Olycksfall- och sjukersättning.
1. Olycksfallsersättning utgår enligt lag.
2. Vid sjukdom, som icke härrör av olycksfall i arbetet, äger arbetare, som regelbundet sysselsatts för köpingens räkning samt antingen under det löpande eller sistförflutna året under minst nio månader haft arbete i dess tjänst, rätt till sjukersättning under högst 30 dagar, beräknat efter 2/3 av den ordinarie timlönen.
§ 13. Tvister.
Uppstår tvist mellan arbetschef och arbetare angående tolkning eller tillämpning av dessa bestämmelser eller av municipalstyrelsen utfärdade särskilda föreskrifter, äger arbetare rätt påkalla undersökning och beslut av municipalstyrelsen. Skulle icke härigenom enighet vinnas, hänskjutes tvisten till Arbetsdomstolen.
§ 14. Giltighetstid.
Förestående bestämmelser gälla från och med den 1 april 1932 till och med den 31 december 1932. Såvida ej uppsägning skett senast tre månader före utlöpningstiden, är giltighetstiden för dessa bestämmelser förlängd på ytterligare ett år. Därefter gälla bestämmelserna år för år med tre månaders uppsägning.
Anteckning till förhandlingsprotokollet: Bestämmelsen i § 5 mom. 3 får ej avse blockerat arbete.
Sålunda överenskommet, betyga: Ljungby den 24 mars 1932 för Ljugnby Köping,
/ Nils Gräns.
För Svenska Kommunalarbetareförbundets Avdelning Nr. 18 i Ljungby.
---
7) Kollektivavtal mellan Ljungby stad och Svenska Kommunalarbetareförbundet jämte dess avdelning Nr. 18 i Ljungby.
Allmänna bestämmelser äga tillämpning för kollektivavtal, som ingås mellan å ena sidan Svenska Kommunalarbetareförbundet och å den andra Ljungby stad beträffande vid stadens allmänna arbeten anställd personal med undantag av dels förmän och andra arbetsledningens särskilda förtroendemän, dels arbetare vid reservarbeten.
§ 1. Förmän och andra arbetsledningens särskilda förtroendemän.
1. Med förman och arbetsledningens förtroendeman avses här dels den, vilken är anställd såsom arbetsledningens särskilda representant gentemot arbetarna, åtnjuter avlöning såsom sådan och utövar befäl med uppdrag att leda, fördela eller kontrollera arbete på arbetsplats samt icke annat än tillfälligtvis deltager i arbetet, dels den, som innehar därmed jämförlig befattning.
2. Dessa förmän och förtroendemän få icke tillhöra samma avdelning av Svenska kommunalarbetareförbundet som under dem lydande personal men äga rätt tillhöra för befattningshavare och förmän särskilt upprättad avdelning av förbundet. Denna bestämmelse gäller icke tillfällig ersättare för sådana befattningshavare, därest ersättare eljest på grund av sin anställning är berättigad att tillhöra förstnämnda avdelning.
§ 2. Arbetares antagande. Arbetsledning.
1. Vid arbetares antagande skall dugligheten i främsta rummet vara bestämmande. Därnäst skall hänsyn tagas till om sökanden är mantalsskriven i kommunen och hur försörjningsplikt, börande under i övrigt lika förhållanden den äga företräde, som förut haft anställning vid kommunens arbeten och därvid visat sig vara lämplig och duglig.
2. Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger vederbörande arbetsbefäl att ensamt leda och fördela arbetet ävensom fritt antaga och avskeda arbetare.
3. Arbetare är vid antagande skyldig att på anfordran lämna utdrag ur prästbeyg samt betyg från föregående anställningar jämte friskbetyg av läkare, som arbetsledningen anvisar.
4. Vid arbetares antagande skall arbetsledningen och arbetaren underteckna två exemplar av ett enligt bifogat formulär uppställt antagningsbevis, varav arbetsledningen skall hava ett och arbetaren ett.
5. Vederbörande arbetsbefäl skall vid anställande av arbetskraft i första hand anlita den kommunala arbetsförmedlingen, för så vitt ej annat mellan parterna överenskommes.
6. Rätten att under alla förhållanden fritt och okränkt deltaga i arbetet skall, liksom föreningsrätten, ömsesidigt hållas i helgd.
7. Anser arbetare, att han blivit orättvist behandlad, äger han själv eller genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.
§ 3. Arbetares allmänna åligganden.
1. Arbetare åligger att förhålla sig nykter och ordentlig, med flit och omsorg efter bästa förmåga utföra honom ålagt arbete samt väl vårda omhänderhavd material, varjämte han är skyldig att åtlyda alla av arbetsbefälet i och för tjänsten givna order. Arbetare får icke inskränka arbetstiden genom dess användning till annat än förelagt arbete.
2. Arbetare är skyldig ställa sig till efterrättelse av arbetsledningen utfärdade ordningsföreskrifter, som icke stå i strid med dessa bestämmelser.
§ 4. Uppsägningstid.
1. Arbetare anställes med en ömsesidig uppsägningstid av åtta dagar och skall uppsägningstiden med de undantag, som i § 5 anföras, strängt iakttagas av båda parterna.
2. Arbetare, som antages för kortare tillfälligt arbete ej överstigande tre månader erhåller vid antagandet meddelande om anställningstidens ungefärliga varaktighet och åtnjuter icke särskild uppsägningstid.
§ 5. Förseelse.
1. Arbetare, som gjort sig skyldig till svårare förseelse, kan omdedelbart avskedas utan iakttagande av uppsägningstid.
2. Arbetare kan på grund av förseelse försättas ur tjänstgöring av sitt närmaste arbetsbefäl, som om sådan åtgärd skall omedelbart underrätta närmast högre arbetsbefäl.
3. Om person, som icke tillhör stadens arbetsledning, anmäler arbetare för förseelse i tjänsten, må sådan anmälan icke föranleda åtgärd mot arbetaren, med mindre förseelsen blivit genom vittnen eller annorlunda behörigen styrkt. Dylik anmälan skall vara skriftlig samt gjord inom 30 dagar och skall den eller de, som saken berör, beredas tillfälle att yttra sig över anmälan.
§ 6. Arbetstid.
1. Den ordinarie arbetstiden är med de undantag, som för vissa slag av arbetare kunna betingas, 48 timmar i veckan, fördelade med 8½ timmar varje helgfri dag med undantag för lördagar, då den är 5½. Ifråga om arbetstidens förläggning skall gälla vad därom mellan parterna överenskommits.
2. Vid arbete i skift skall likaledes den ordinarie arbetstiden i medeltal för en hel skiftperiod om högst tre veckor i regel begränsas till 48 timmar i veckan. Arbetstidens fördelning och längd vid sådant arbete liksom vid regelbunden vakthållning skall fastställas genom överenskommelse mellan vederbörande arbetsbefäl och arbetare i varje särskilt fall.
3. Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton avslutas arbetet kl. 12 utan löneavdrag. Arbete utfört efter kl. 12 nämnda dagar betraktas som övertid och betalas som sådant.
I den mån arbetets beskaffenhet det medgiver, skall 1:a maj vara fridag. Arbete utfört på denna dag betraktas som övertidsarbete och betalas som sådant.
Bestämmelserna i detta moment skola icke gälla för arbetare, som erfordras för upprätthållande av den normala driften vid statens verk.
4. På dag, då politikst eller kommunalt val äger rum, åtnjuter, i den mån arbetets beskaffenhet det medgiver, arbetare, som senast dagen förut i vederbörlig ordning därom gör framställning, ledighet från arbetet under så lång tid, som erfordras för rösträttens utövande.
5. Under tiden 15 november - 15 februari, då dagarnas korthet och frånvaron av konstgjord belysning nödvändiggör arbetstidens inskränkning, utgör normal arbetsvecka 42 timmar.
§ 7. Övertids- och skiftarbete.
1. Arbete på annan tid än den ordinarie arbetstiden betraktas såsom övertidsarbete. Vid sådant arbete utgår, där icke annorlunda blivit bestämt, ordinarie timlön jämte visst tillägg därpå, utgörande för arbete utfört på 1 maj, sön- eller helgdag, efter kl. 17 på lördagar och på de i § 6 mom. 3 omnämnda helgdagsaftnarna eller mellan kl. 20 och 6 på övriga dagar 100 procent samt för annat övertidsarbete 50 procent. Om övertidsarbete nattetid fortsätter till kl. 7 skall tillägget utgöra 100 procent jämväl tiden mellan kl. 6 och 7. Sopningsarbete på vanliga lördagseftermiddagar betalas med ordinarie avlöning.
2. För den tid, som åtgår till maskiners, redskaps eller kreaturs regelbundna vård och skötsel (ej reparartionsarbete), vilken icke överstiger sammanlagt en timme per dag, tillämpas ej övertidsberäkning, liksom ej heller vid arbete i skift, omfattande mer än sex dygn efter varandra eller vid regelbunden vakthållning.
Lön vid skiftarbete och regelbunden vakthållning skall fastställas genom särskild överenskommelse.
3. Vid behov äger arbetsledningen beordra arbetare att utföra arbete på övertid. Därest arbetare har giltigt skäl att ej utföra övertidsarbete, skall hänsyn därtill tagas.
§ 8. Avlöning.
1. Den normala timlönen skall för fullt arbetsför och skötsam arbetare utgå med 94 öre i timmen.
2. Vid arbete utanför 3 km.-gränsen, räknat från stadens centrum, Stora torget, erhåller arbetare ersättning med 10 öre för varje påbörjad km. från nämnda gräns räknat.
3. För arbetare, som icke motsvarar de i mom. 1 angivna fordringarna, kan timlönen i större eller mindre mån nedsättas, dock med högst 15 procent.
Enbart den omständigheten, att arbetare uppnått viss ålder kan icke föranleda nedsättning av lönen.
4. Till arbetare, som åtnjuter invaliditetsränta på grund av olycksfall i stadens tjänst, skall invaliditetsräntan alltid utbetalas, men kan timlönen, oavsett vad i mom. 3 ovan sagts, i större eller mindre mån nedsättas dock icke med större belopp än att summan av timlönen och invaliditetsräntan alltid uppgår till den ordinarie timlön, som avtalsmässigt utgår för det arbete som av arbetaren utföres. Vid ackordsarbete göres däremot intet dylikt avdrag, för så vitt icke i ackordet medarbetandes rätt beröres.
5. Arbetare kan efter arbetsbefälets avgörande erhålla högre timlön än den i avtalet angivna.
6. Vid bortovaro från arbetet under del av arbetsdag skall påbörjad halvtimme av bortovaron räknas som hel halvtimme. I övriga fall skall påbörjad halvtimme inräknas i arbetstiden såsom hel halvtimme.
§ 9. Ackordsarbete.
1. Ackordsarbete användes i alla de fall, där överenskommelse om ackordspris kan träffas, och bör tillämpas i största möjliga utsträckning så långt med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kan ifrågakomma.
2. Vid allt ackordsarbete träffas överenskommelse mellan vederbörande arbetschef eller dennes representant och den eller de arbetare, åt vilka ackordet erbjudes, och skall uppgörelse därom, såvitt möjligt, ske före arbetets påbörjande. I undantagsfall, då på grund av arbetets beskaffenhet dylik överenskommelse icke kan på förhand träffas, må dock, om parterna därom äro ense, fastställande av ackordspriset ske först viss tid efter arbetets påbörjande.
3. Vid ackordsarbete garanteras arbetstagaren full normalavlöning.
4. Uppmätning bör ske minst en gång i månaden. Vid uppmätning äger arbetaren, resp. det av arbetslaget utsedda ombudet, att närvara.
5. Då ackordsarbete utföres på övertid på arbetsbefälets order, betalas till arbetaren det fastställda övertidstillägget på timlön utöver ackordspriset, såvida icke i detta avseende annan överenskommelse blivit träffad.
6. Om under avtalstiden parterna överenskomma om ackordsprislista, skall denna tillämpas.
§ 10. Avlöningens utbetalande.
1. Avlöningen utbetalas till arbetaren eller hans ombud på bestämd dag två gånger i månaden.
2. Vid ackordsarbete göras utbetalningar på avlöningsdagarna efter timlönsberäkning. Uträknat ackordsöverskott utbetalas, där icke annorlunda överenskommits, en gång i månaden.
§ 11. Semester.
1. Arbetare, som regelbundet sysselsättes för stadens räkning samt under minst nio månader haft oavbrutet arbete i dess tjänst, erhåller åtta arbetsdagars semester med full avlöning under de första fem åren och därefter tolv arbetsdagar.
2. Arbetare, som fyllt 16 men ej 18 år, åtnjuter, under i mom. 1 eljest angivna villkor, semester under sex arbetsdagar per kalenderår. Anställningstid före 18 års ålder må icke tillgodoräknas för erhållande av rätt till ökat antal semesterdagar.
3. Arbetare, som ej uppfyller de i mom. 1 angivna fordringarna för erhållande av semester men genom uppvisande av arbetsbetyg styrker sig hava arbetat i stadens tjänst under vart och ett av de fyra sistförflutna åren och under denna tid fullgjort sammanlagt minst tolv arbetsmånader, erhåller, sedan arbetarens pågående anställning under löpande kalenderår varav minst sex månader, semester med bibehållen normal timavlöning under sex arbetsdagar.
4. Arbetare, som under närmast föregående kalenderår erhållit eller varit berättigad till semester och vilkens anställning under löpande kalenderår upphör, erhåller semesterersättning med samma bråkdel av hel semester, som anställningstiden under kalenderåret utgör del av nio månader.
Krigstjänstgöring eller sjukdom, under vilken arbetare åtnjutit understöd eller ersättning från den eller de stadens myndigheter, där han är eller varit anställd, skall icke utgöra hinder för arbetare att komma i åtnjutande av semester.
5. Om tiden för semester, vilken uttages i en följd och skall användas för rekreation, träffas överenskommelse mellan arbetsledningen och arbetaren med iakttagande att största möjliga hänsyn må tagas till arbetares framställning angående tiden för uttagande av semester samt att semester endast med arbetarens medgivande må förläggas till tiden för värnpliktstjänstgöring eller till tid, då arbetaren åtnjuter ledighet på grund av sjukdom.
§ 12. Ersättning vid olycksfall i stadens tjänst.
1. Vid olycksfall i arbete för stadens räkning erhåller arbetaren eller hans efterlevande, förutom sjukvård enligt olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser, ersättning enligt följande grunder:
a) Sjukpenning utgår med belopp, som inklusive den av riksförsäkringsanstalten bestämda ersättningen skall uppgå till arbetarens normala timlön under de första trettiofem dagarna och därefter i enlighet med lagens bestämmelser, dock med minst två tredjedelar av den normala timlönen upptill högst 180 dagar från olycksfallsdagen räknat.
b) Full dagavlöning tilldelas för den dag, då olycksfallet inträffade.
c) För såvitt olycksfallet kommit under läkares behandling, utgår sjukpenning, även om den av olycksfallet förorsakade sjukdomen icke varat mer än tre dagar.
d) Vid dödsfall utgår begravningshjälp till arbetarens dödsbo enligt lag, dock med minst 400 kronor.
2. Därest sjukpenning enligt lagen nedsatts på grund av förhållanden, som omförmälas i olycksfallsförsäkringslagens 24 och 25 §§, må den ersättning, staden eljest skulle haft att utgiva enligt mom. 1 kunna minskas i motsvarande proportion.
3. Vid mindre olycksfall i arbete, efter vilket arbetaren utan större olägenhet kan utföra sitt arbete, äger han rätt, att, om så erfordras, under arbetstiden besöka läkaren utan att avdrag göres på avlöningen.
4. Skadad arbetare, som enligt läkares utlåtande utan fara för sitt tillfrisknande kan förrätta lindrigare arbete, är skyldig att, om så påfordras, verkställas sådant mot en avlöning, som jämte sjukpenningen uppgår till arbetarens normala timlön.
§ 13. Ersättning vid sjukdom eller olycksfall utom arbetet.
1. Arbetare, som under pågående anställning fullgjort arbete i minst sex månader, erhåller sjukhjälp enligt nedanstående grunder vid sjukdom eller olycksfall utom arbetet:
a) Sjukpenning, motsvarande 2/3 av arbetarens normala timlön.
b) Kostnadsfri sjukvård, omfattande vård av vederbörande förvaltnings läkare eller av läkare, som av denne anvisas, massagebehandling, medicin och förbandsartiklar, som ifrågavarande läkare föreskriver, samt, när så erfordras och önskas, vård å för stadens eller landstingsområdets behov av sedd allmän sjukvårdsinrättning å allmän sal eller allmän klinik ävensom transport till och från sådan sjukvårdsinrättning i sjukbil, där begagnandet av sådan är nödvändigt samt vård av fältskär för första behandling vid olycksfall.
c) Därest arbetare blir för erhållande av vård remitterad av vederbörande läkare till någon Pensionsstyrelsens sjukvårdsinrättning eller något av Jubileumssanatorierna eller, omedelbart efter åtnjuten sjukhusvård, till konvalescenthem, skall arbetaren äga utfå ersättning intill det belopp, som sjukhusvård enligt mom. b) under samma tid skulle betingat.
2. För att den sjuke eller skadade skall vara berättigad till sjukhjälp, skall sjukdomen eller olycksfallet ofördröjligen anmälas till vederbörande arbetsbefäl.
3. Sjukhjälp utgår för den tid, under vilken arbetaren med intyg av vederbörande förvaltnings läkare styrker sig vara oförmögen till arbete dock högst under sjuttiofem kalenderdagar sammanlagt vid ett och samma sjukdomsfall. Vid upprepade sjukdomsfall utgår sjukhjälp för en tid av högst sjuttiofem kalenderdagar sammanlagt under tolv på varandra följande månader.
4. Innan arbetare efter sjukledighet återgår i arbete, är han skyldig, om så av arbetsbefälet påfordras, att med läkareintyg styrka, att hans hälsotillstånd medgiver hans återinträde i arbetet.
5. a) Arbetare, som insjuknat efter mottagen uppsägning, erhåller sjukhjälp endast till och med den dag, då hans anställning hos kommunen upphör.
b) Arbetare, tillhörande viss säsongarbetargrupp eller arbetargrupp, som anställts för visst arbete, erhåller sjukhjälp endast till och med den dag, då gruppens anställning på grund av uppsägning upphör.
6. Arbetare, som på grund av arbetsbrist eller naturförhållanden varit skild från sin anställning hos staden, äger vid återanställning under samma eller näst påföljande kalenderår efter att hava fullgjort arbete under fjorton dagar, att för rätt till sjukhjälp tillgodoräkna sig den tidigare tjänstgöringen under nämnda år.
7. Efter prövning av vederbörande kommunala myndighet må sjukhjälp kunna beviljas arbetare även under tid, då han icke är berättigad därtill enligt förestående bestämmelser.
8. Om arbetare på grund av olycksfall, övervåld eller dylikt erhåller ersättning av tredje man för vad som i detta avtal inbegripits under sjukhjälp, åligger det arbetaren att, så långt denna ersättning förslår, gottgöra staden dess av samma anledning förorsakade utgifter.
9. Vid mindre sjukdomsfall, varvid arbetaren utan större olägenhet kan utföra sitt arbete, äger han rätt att, om så erfordras, under arbetstiden besöka läkare, utan att avdrag göres på avlöningen.
10. Vid dödsfall utgår begravningshjälp till arbetarens dödsbo med 200 kronor under förutsättning att arbetaren varit anställd den tid, som erfordras för att vara berättigad till sjukhjälp.
§ 14. Tvist om avtalets tolkning eller tillämpning.
Uppstår tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal, skola förhandlingar först föras mellan de avtalsslutande parterna.
Kan enighet därvid ej uppnås, förfares i enlighet med gällande lag om kollektivavtal.
§ 15. Giltighetstid.
Förestående bestämmelser gälla från och med den 1 januari 1937 till och med den 31 december 1938. Så vida ej uppsägning skett senast tre månader före utlöpningstiden, är giltighetstiden för dessa bestämmelser förlängd på ytterligare ett år. Därefter gälla bestämmelserna år för år med tre månaders uppsägning.
Stockholm den 17 feb. 1937.
Svenska Kommunalarbetareförbundet,
/ Thure Andersson.
Ljungby den 20 feb. 1937.
Ljungby Stads Drätselkammare,
/ Axel Johansson,
Carl Ericsson,
Justus Karlsson.
________________________________________________________________________________
Dokument i Kollektivavtal mellan Ljungby köpings Elektricitetsverk och Svenska Elektriska arbetareförbundet är skannat med filnamnet:
Undertecknat kollektivavtal, 25 januari 1935.
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
__________________________________________________________
Ljungby Köping, köpingstyrelsen.
Handlingar rörande delägarna i Furen och Flårens Sjöregleringsföretag.
1926 - 1935.
__________________________________________________________
Nr 1. Protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med delägarna i Furen-Flårens Sjöregleringsföretag å Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö, måndagen den 13 maj 1935.
Närvarande: Sydsvenska Kraftaktiebolaget genom lagerchefen J.W. Hermansson, Wernamo Kraftaktiebolag genom lagerchefen J.W. Hermansson, Ljungby Köping genom folkskolläraren Nils Gräns och förvaltaren Jonas Andersson, Strömsnäs Bruks Aktiebolag genom disponenten Sture André, Lagamills Aktibolag genom disponenten M.A. Waller, direktören Emil Olsson samt direktören Jonte Hultkrantz.
§ 1.
Att såsom ordförande leda dagens förhandlingar utsågs direktören Emil Olsson.
§ 2.
Sammanträdet, vartill kallelse utgått genom rekommenderade brev till samtliga deltagare, förklarades lagligen utlyst.
§ 3.
Föredrogs röstlängd uppgjord i enlighet med i Söderbygdens Vattendomstols lagkraftvunna utslag den 31 december 1926 i målet angående reglering av sjöarna Furen och Flåren fastställd båtnadsfördelning, utgörande för:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 78,21 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,23 %.
Ljungby Köping, 5,28 %.
Lagamills Aktiebolag, 4,31 %.
Strömsnäs Bruks Aktiebolag, 3,97 %.
Summa: 100 %.
Röstlängden lämnades utan anmärkning, dock skulle röstetalet för sydsvenska Kraftaktiebolaget enligt stadgarna nedsättas till 20 %.
§ 4.
Till justeringsmän utsågs Folkskolläraren Nils Gräns och lagerchefen J.W. Hermansson.
§ 5.
Föredrogs följande handlingar:
1. Styrelsens berättelse för företagets verksamhet under år 1934, samt
2. Företaget utgående balansräkning per den 31 december 1934, vilka handlingar äro innefattade i till detta protokoll fogad bilaga A.
§ 6.
Föredrogs revisorernas berättelse, innefattad i till detta protokoll fogad bilaga B.
§ 7.
Efter föredragning av de i §§ 5 och 6 här ovan omförmälta handlingarna godkändes den upprättade balansräkningen, varjämte styrelsen enhälligt beviljades ansvarsfrihet för sin under nästlidet år utövade förvaltning.
§ 8.
Bestämdes, att arvode till ordinarie styrelsen skulle utgå med tillhopa 2.500 kronor per år, varjämte styrelseledamot, bosatt utom sammanträdesorten, skulle för varje sammanträde äga i resekostnader uppbära 25 kronor i dagtraktamente samt verklig resekostnad.
Suppleant, som bevistade styrelsesammanträde, skulle äga att uppbära reseersättning jämte dagtraktamente i likhet med styrelseledamot, som vid sammanträde fungerade i stället för ordinarie ledamot eller som särskilt inkallats till sammanträde, skulle åtnjuta ett arvode av 50 kronor för varje sammanträde, som skulle avräknas å den ordinarie ledamotens arvode.
§ 9.
Beslöts, att för tiden till nästa ordinarie sammanträde två revisorer jämte två suppleanter skulle utses och bestämdes arvode till revisorerna att utgå till en var med 100 kronor om året jämte 25 kronor om dagen i traktamente samt verklig biljettkostnad.
§ 10.
Föredrogs utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med Ljungby Köpings Elektricitetsverks styrelse i Ljungby den 30 april 1935, bilaga C.
I anslutning härtill föreslog förvaltaren Jonas Andersson att i styrelsen såsom ordinarie ledamot i stället för Häradshövding Nils Munck af Rosenschöld i Ljungby skulle utses Folkskolläraren Nils Gräns därstädes, under det övriga delägare föreslog omval av den avgående styrelsen.
Vid därefter företaget val av styrelseledamöter och suppleanter blev efter omröstning den avgående styrelsen omvald, nämligen direktören Emil Olsson i Malmö med ingenjören Harald Bergengren i Hälsingborg som suppleant, direktören Jonte Hultkrantz i Malmö med lagerchefen J.W. Hermansson i Malmö som suppleant, häradshövdingen Nils Munck af Rosenschöld i Ljungby med häradsskrivaren R.V. Olin i Ljungby som suppleant, disponenten Sture André i Strömsnäsbruk med jägmästaren friherre Dag De Geer i Strömsnäsbruk som suppleant, ingenjören Magnus Alfred Waller i Timsfors med direktörsassistenten Sven Skeppstedt som suppleant.
§ 11.
Till revisorer valdes ombudsmannen A. Magnusson i Malmö och folkskolläraren Nils Gräns i Ljungby, och valdes till deras suppleanter herr Ernst Svensson i Landskrona samt förvaltaren Jonas Andersson i Ljungby.
§ 12.
Godkände stämman, att Sydsvenska Kraftaktiebolagets fackrevisorer, stadsrevisorn B. Chr. Bernow och överförmyndaren J.P. Berglund, båda i Malmö, tjänstgjorde såsom fackrevisorer jämväl för regleringsföretaget.
§ 13.
Anmäldes, att den hittills gällande tappningsplanen fastställts att gälla för tiden intill innevarande års stämma och föreslogs nu, att bestämmelserna ifråga skulle prolongeras att gälla ytterligare ett år framåt, eller till tiden intill 1931 antagna bestämmelserna om tappningen skulle gälla till nästa årssammanträde.
Vidare att anteckna till protokollet förekom icke.
Som ovan, vid protokollet: Jonte Hultkrantz.
Justerat: Emil Olsson,
Nils Gräns,
J.W. Hermansson.
---
Nr 2. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
daterat i Malmö den 28 maj 1935.
Ljungby Köping, Ljungby.
Härmed hava vi äran översända avskrift av protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med delägarna i undertecknat företag den 13 maj 1935.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 3. Protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med delägarna i Furen-Flårens Sjöregleringsföretag å Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö den 7 juni 1934.
Närvarande: Sydsvenska Kraftaktiebolaget genom lagerchefen J.W. Hermansson enligt fullmakt, Wernamo Kraftaktiebolag genom lagerchefen J.W. Hermansson enligt fullmakt, Ljungby Köping genom folkskolläraren Nils Gräns, Strömsnäs Bruks Aktiebolag genom disponenten Sture André, Lagamills Aktibolag genom disponenten M.A. Waller, direktören Emil Olsson, ingenjören Harald Bergengren, direktören Jonte Hultkrantz, häradshövdingen Nils Munck af Rosenschöld.
§ 1.
Att såsom ordförande leda dagens förhandlingar utsågs direktören Emil Olsson.
§ 2.
Sammanträdet, vartill kallelse utgått genom rekommenderade brev till samtliga deltagare, förklarades lagligen utlyst.
§ 3.
Föredrogs röstlängd uppgjord i enlighet med i Söderbygdens Vattendomstols lagakraftvunna utslag den 31 december 1926 i målet angående reglering av sjöarna Furen och Flåren fastställd båtnadsfördelning, utgörande för:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 78,21 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,23 %.
Ljungby Köping, 5,28 %.
Lagamills Aktiebolag, 4,31 %.
Strömsnäs Bruks Aktiebolag, 3,97 %.
Summa: 100 %.
Röstlängden lämnades utan anmärkning, dock skulle röstetalet för sydsvenska Kraftaktiebolaget enligt stadgarna nedsättas till 20 %.
§ 4.
Till justeringsmän utsågs Folkskolläraren Nils Gräns och lagerchefen J.W. Hermansson.
§ 5.
Föredrogs följande handlingar:
1. Styrelsens berättelse för företagets verksamhet under år 1933, samt
2. Företaget utgående balansräkning per den 31 december 1933, vilka handlingar äro innefattade i till detta protokoll fogad bilaga A.
§ 6.
Föredrogs revisorernas berättelse, innefattad i till detta protokoll fogad bilaga B.
§ 7.
Efter föredragning av de i §§ 5 och 6 här ovan omförmälta handlingarna godkändes den upprättade balansräkningen, varjämte styrelsen enhälligt beviljades ansvarsfrihet för sin under nästlidet år utövade förvaltning.
§ 8.
Bestämdes, att arvode till ordinarie styrelsen skulle utgå med tillhopa 2.500 kronor per år, varjämte styrelseledamot, bosatt utom sammanträdesorten, skulle för varje sammanträde äga i resekostnader uppbära 25 kronor i dagtraktamente samt verklig resekostnad.
Suppleant, som bevistade styrelsesammanträde, skulle äga att uppbära reseersättning jämte dagtraktamente i likhet med styrelseledamot, varjämte suppleant, som vid sammanträde fungerade i stället för ordinarie ledamot eller som särskilt inkallats till sammanträde, skulle åtnjuta ett arvode av 50 kronor för varje sammanträde, som skulle avräknas å den ordinarie ledamotens arvode.
§ 9.
Beslöts, att för tiden till nästa ordinarie sammanträde två revisorer jämte två suppleanter skulle utses och bestämdes arvode till revisorerna att utgå till en var med 100 kronor om året jämte 25 kronor om dagen i traktamente samt verklig biljettkostnad.
§ 10.
Vid härefter företaget val av styrelseledamöter och suppleanter blevo efter omröstning följande personer valda: direktören Emil Olsson i Malmö med ingenjören Harald Bergengren i Hälsingborg som suppleant, direktören Jonte Hultkrantz i Malmö med lagerchefen J.W. Hermansson i Malmö som suppleant, häradshövdingen Nils Munck av Rosenschöld i Ljungby med häradsskrivaren R.V. Olin i Ljungby som suppleant, disponenten Sture André i Strömsnäsbruk med jägmästaren friherre Dag De Geer i Strömsnäsbruk som suppleant, ingenjören Magnus Alfred Waller i Timsfors med direktörsassistenten Sven Skeppstedt som suppleant.
§ 11.
Till revisor valdes direktören Otto Brodin i Halmstad och folkskolläraren Nils Gräns i Ljungby, och valdes till deras suppleanter herr Ernst Svensson i Landskrona samt förvaltaren Jonas Andersson i Ljungby.
§ 12.
Godkände stämman, att Sydsvenska Kraftaktiebolagets fackrevisorer, stadsrevisorn B. Chr. Bernow och överförmyndare J.P. Berglund, båda i Malmö, tjänstgjorde såsom fackrevisorer jämväl för regleringsföretaget.
§ 13.
Anmältes, att den hittills gällande tappningsplanen fastställts att gälla för tiden intill innevarande års stämma och föreslogs nu, att bestämmelserna ifråga skulle prolongeras att gälla ytterligare ett år framåt, eller till tiden intill 1935 års ordinarie stämma.
Stämman beslöt med anledning härav, att de å extra sammanträde med delägarna den 17 juni 1931 antagna bestämmelserna om tappningen skulle gälla till nästa årssammanträde.
Delägarna enades vidare om, att all sparsamhet med vattnet borde iakttagas, då vattentillgången vid kraftverken det tilläte, och finge alltså vid dessa tillfällen mindre vatten ur sjöarna tappas än planen fastställde.
Vidare att anteckna till protokollet förekom icke.
Som ovan, vid protokollet: Jonte Hultkrantz.
Justerat: Emil Olsson,
Nils Gräns,
J.W. Hermansson.
---
Nr 4. Föredragningslista vid ordinarie årssammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag i Malmö den 11 maj 1933.
1. Sammanträdets öppnande och val av ordförande.
2. Sammanträdets utlysande.
3. Anteckning av de närvarande och justering av röstlängden.
4. Val av två justeringsmän.
5. Styrelsens berättelse jämte balansräkningar.
6. Revisorernas berättelse.
7. Decharge åt styrelsen.
8. Bestämmes arvode åt styrelsen.
9. Bestämmande av antal revisorer och arvode åt dem.
10. Val av styrelseledamöter och suppleanter.
11. Val av revisorer jämte suppleanter.
12. Ang. tappningsplanen.
---
Nr 5. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
daterat i Malmö den 24 april 1933.
Ljungby Köping, Ljungby.
Årssammanträde.
Deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag kallas härmed till ordinarie årssammanträde å Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö torsdagen den 11 maj 1933 klockan 12 middag.
Föredragningslista bifogas.
---
Nr 6. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
daterat i Malmö den 2 maj 1933.
Ljungby Köping, Ljungby.
Årssammanträde.
Åberopande dagens telefonsamtal med herr folkskollärare N. Gräns få vi härmed bekräfta, att tiden för årssammanträdet med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag ändrats till torsdagen den 18 maj 1933 klockan 12 middag.
Årssammanträdet avhålles å Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i malmö.
---
Nr 7. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
daterat i Malmö den 24 april 1933.
Ljungby Köping, Ljungby.
Styrelseberättelse.
Vi översända härmed avskrift av styrelse- och revisionsberättelse för år 1932 jämte tillhörande vinst- och förlustkonto samt balansräkningar. För att slippa göra ytterligare kopior av berättelsen jämte ritning bliva vi tacksamma, om nu översända handlingar av Edert ombud ville medtagas till årssammanträdet.
---
Nr 8. Revisionsberättelse.
Sedan undertecknade vid sammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag den 17 juni 1932 blivit utsedda att såsom revisorer granska nämnda företags räkenskaper och förvaltning för år 1932, hava vi nu fullgjort detta uppdrag och få däröver avgiva följande berättelse.
Vi hava genomgått de vid sammanträden med såväl delägarna som styrelsen förda protokoll samt företagets böcker och andra handlingar utan att därvid ha funnit anledning till anmärkning.
Den inneliggande kassan ha vi i dag kontrollerat och funnit densamma stämma med kassabokens saldo.
Vid granskning och kontrollräkning av räkenskaperna ha vi funnit dessa förda med utmärkt reda och omsorg. Kassabokens såväl inkomst- som utgiftsposter äro vederbörligen verificerade.
I fråga om företagets inkomster och utgifter under året samt tillgångar och skulder den 31 december 1932 hänvisa vi till de vid styrelsens förvaltningsberättelse fogade vinst- och förlust- samt balansräkningar, vilka äro med böckerna överensstämmande.
Då under revisionen ingen anledning till anmärkning förekommit mot vare sig räkenskaperna eller förvaltningen, tillstyrka vi, att full ansvarsfrihet måtte beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar, varjämte vi förorda bifall till styrelsens förslag, att 1932 års underskott, 13.465,37 kronor, tillika med förutvarande underskott, 3.851,73 kronor, eller tillhopa 17.317,10 kronor balanseras i ny räkning.
Malmö den 22 april 1933.
/ Nils Gräns,
Otto Brodin.
---
Nr 9. Protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag å Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö den 17 juni 1932.
Närvarande: Sydsvenska Kraftaktiebolaget genom lagerchefen J.W. Hermansson enl. fullmakt, Wernamo Kraftaktiebolag genom densamme enligt fullmakt, Ljungby Köping genom folkskolläraren Nils Gräns, Strömsnäs Bruks Aktiebolag genom häradshövdingen N. Munck af Rosenschöld enl. fullmakt, direktören Emil Olsson, direktören Jonte Hultkrantz, ingenjören Fr. Ekenman, direktörsassistenten Sven Skeppstedt, ryttmästaren Eugén Flygare.
§ 1.
Att såsom ordförande leda dagens förhandlingar utsågs direktören Emil Olsson.
§ 2.
Sammanträdet, vartill kallelse utgått genom rekommenderade brev till samtliga deltagare, förklarades lagligen utlyst.
§ 3.
Föredrogs röstlängd uppgjord i enlighet med i Söderbygdens Vattendomstols lagakraftvunna utslag den 31 december 1926 i målet angående reglering av sjöarna Furen och Flåren fastställd båtnadsfördelning, utgörande för:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 77,11 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,65 %.
Ljungby Köping, 5,54 %.
Strömsnäs Bruks Aktiebolag, 4,17 %.
Summa: 95,47 %.
Röstlängden lämnades utan anmärkning, dock skulle röstetalet för sydsvenska Kraftaktiebolaget enligt stadgarna nedsättas till 20 %.
§ 4.
Till justeringsmän utsågs Folkskolläraren Nils Gräns och lagerchefen J.W. Hermansson.
§ 5.
Föredrogs följande handlingar:
1. Styrelsens berättelse för företagets verksamhet under år 1931, samt
2. Företaget utgående balansräkning per den 31 december 1931, vilka handlingar äro innefattade i till detta protokoll fogad bilaga A.
§ 6.
Föredrogs revisorernas berättelse, innefattad i till detta protokoll fogad bilaga B.
§ 7.
Efter föredragning av de i §§ 5 och 6 här ovan omförmälta handlingarna godkändes den upprättade balansräkningen, varjämte styrelsen enhälligt beviljades ansvarsfrihet för sin under nästlidet år utövade förvaltning.
§ 8.
Bestämdes, att arvode till ordinarie styrelsen skulle utgå med tillhopa 2.500 kronor per år, varjämte styrelseledamot, bosatt utom sammanträdesorten, skulle för varje sammanträde äga i resekostnader uppbära 25 kronor i dagtraktamente samt verklig resekostnad.
Suppleant, som bevistade styrelsesammanträde, skulle äga att uppbära reseersättning jämte dagtraktamente i likhet med styrelseledamot, varjämte suppleant, som vid sammanträde fungerade i stället för ordinarie ledamot eller som särskilt inkallats till sammanträde, skulle åtnjuta ett arvode av 50 kronor för varje sammanträde, som skulle avräknas å den ordinarie ledamotens arvode.
§ 9.
Beslöts, att för tiden till nästa ordinarie sammanträde två revisorer jämte två suppleanter skulle utses och bestämdes arvode till revisorerna att utgå till en var med 100 kronor om året jämte 25 kronor om dagen i traktamente samt verklig biljettkostnad.
§ 10.
Vid härefter företaget val av styrelseledamöter och suppleanter blevo efter omröstning följande personer valda: direktören Emil Olsson i Malmö med ingenjören Harald Bergengren i Hälsingborg som suppleant, direktören Jonte Hultkrantz i Malmö med häradshövdingen Arvid Lilliesköld i Värnamo som suppleant, häradshövdingen Nils Munck av Rosenschöld i Ljungby med häradsskrivaren R.V. Olin i Ljungby som suppleant, ryttmästaren Eugén Flygare i Malmö med jägmästaren, friherre Dag De Geer i Strömsnäsbruk som suppleant, ingenjören Magnus Alfred Waller i Timsfors med direktörsassistenten Sven Skeppstedt som suppleant.
§ 11.
Till revisor valdes direktören Otto Brodin i Halmstad och folkskolläraren Nils Gräns i Ljungby, och valdes till deras suppleanter herr Ernst Svensson i Landskrona samt förvaltaren Jonas Andersson i Ljungby.
§ 12.
Godkände stämman, att Sydsvenska Kraftaktiebolagets fackrevisorer, stadsrevisorn B. Chr. Bernow och överförmyndare J.P. Berglund, båda i Malmö, tjänstgjorde såsom fackrevisorer jämväl för regleringsföretaget.
Vidare att anteckna till protokollet förekom icke.
Som ovan, vid protokollet: Jonte Hultkrantz.
Justerat: Emil Olsson,
Nils Gräns,
J.W. Hermansson.
---
Nr 10. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
daterat i Malmö den 12 juli 1932.
Ljungby Köping, Ljungby.
Härmed ha vi äran översända avskrift av protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med delägarna i undertecknad företag den 17 juni 1932.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 11. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
daterat i Malmö den 5 augusti 1932.
Ljungby Köping, Ljungby.
Med anledning av Edert ärade av den 4 ds. får vi härmed översända omskrivna P.M.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 12. P.M. ang. båtnadsprocent m.m. efter igångsättningen av Laholms kraftstation.
Före Laholms igångsättning är totala båtnadsprocenten för sökande, 83,01 %.
fördelad på följande sätt:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 64,01 %.
Wernamo Kraftaktiebolaget, 7,18 %.
Ljungby Köping, 4,60 %.
Lagamills Aktiebolag, 3,76 %.
Strömsnäs Bruks A/B, 3,46 %.
Summa: 83,01 %.
De "icke sökandens" andel blir då båtnadsprocenten, 16,99 %.
Efter fördelning av dessas andel på sökandena blir de senares procentuella delaktighet:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 77,11 %.
Wernamo Kraftaktiebolaget, 8,65 %.
Ljungby Köping, 5,54 %.
Lagamills Aktiebolag, 4,53 %.
Strömsnäs Bruks A/B, 4,17 %.
Summa: 100 %.
Sedan Laholm sattes i drift skall Kronan (Sydsvenska Kraft A/B) betala 4,19 % av kostnaderna för regleringsföretaget, dock först efter det att 220.000 kronor för vattenframrinningen genom Skålån fråndragits totalkostnaden. Laholm skall dessutom i proportion till båtnadsprocenten deltaga i de kostnader, som belöpa sig på sådana fallägare, för vilka betalningsskyldighet ännu ej inträtt.
Efter Laholms igångsättning blir således båtnadsprocenten för sökande båtnadsprocent, 87,20 %.
uppdelad på följande sätt:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 64,01 %.
D:o för Laholm, 4,19 %, 68,20 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 7,18 %.
Ljungby Köping, 4,60 %.
Lagamills Aktiebolag, 3,76 %.
Strömsnäs Bruks A/B, 3,46 %.
Summa: 87,20 %.
De "icke sökandes" andel blir då, 12,80 %.
Efter fördelning av dessas andel på sökandena blir de senares procentuella delaktighet:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 73,40 %.
D:o för Laholm, 4,81 %, 78,21 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,23 %.
Ljungby Köping, 5,28 %.
Lagamills Aktiebolag, 4,31 %.
Strömsnäs Bruks A/B, 3,97 %.
Summa: 100 %.
Enligt särskild härtill fogad bilaga skall Sydsvenska Kraftaktiebolaget för Laholm inbetala, 72.005,47 kronor.
Deltagarnas totala inbetalning utgör den 31/12 1931, 1.762.940,50 kronor
vartill kommer ovanstående inbetalning för Laholm, 72.005,47 kronor
1.834.945,97 kronor
varav Wernamo för egen och Smålands Yllefabriks del har erlagt, 220.000 kronor
1.614.945,97 kronor.
Detta belopp skall erläggas av deltagarna efter den båtnadsprocent, som gäller efter Laholms igångsättning, nämligen
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 78, 21 % 1.263.049,24 kronor.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,23 % 132.910,05 kronor.
Ljungby Köping, 5,28 % 85.269,15 kronor.
Lagamills Aktiebolag, 4,31% 69.604,17 kronor.
Strömsnäs Bruks A/B, 3,97% 64.113,36 kronor.
Summa: 1.614.945,97 kronor.
För att deltagarnas inbetalningar skola motsvara ovan angivna procentsatser, bör följande regleringar göras:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget inbetalar ytterligare, 920,80 kronor.
Wernamo Kraftaktiebolag betalar ytterligare, 642,37 kronor.
Summa: 1.563,17 kronor.
Ljungby Köping erhåller tillbaka, 562,67 kronor.
Lagamills A/B erhåller tillbaka, 594,54 kronor.
Strömsnäs Bruks A/B erhåller tillbaka, 405,96 kronor.
Summa: 1.563,17 kronor.
___
11 ex. 13.6.32
Kostnader för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag d. 31/12 1931.
Förundersökningar, utredningar m.m., 157.618,03 kronor.
Vattenrätter och ersättningar, 744.346,71 kronor.
Organisations- och allm. omkostnader under byggnadstiden, 96.958,12 kronor.
Telefon- och kraftledningar, 5.667,03 kronor.
Inventarier, 23.231,51 kronor.
Regleringsdammar, 114.638,38 kronor.
Invallningen vid Bor, 101.454,86 kronor.
Rensningar (muddringar), 184.821,18 kronor.
Bro- och vägbyggnader, 90.268,24 kronor.
Åråbron, 12.671,28 kronor.
Peglar, 4.692,19 kronor.
Lägenheten Ohs kvarn, 25.500 kronor.
Räntor under byggnadstiden, 83.439,82 kronor.
Summa: 1.645.307,35 kronor.
vartill kommer ännu ej utbetald kostnad för Toftaholms nedre vattenfall, 39.000 kronor.
Summa: 1.684.307,35 kronor.
Till anläggningskostnaden skall även läggas det räntesaldo, 32.687,95 kronor, som krediterats organisations- och allm. omkostnaders konto den 31/12 1930. Detta saldo har uppstått på grund av att deltagarna under tidigare år inbetalt högre belopp, än som omedelbart erfordrades för byggnadsarbetena, 32.687,95 kronor.
_______________
1.716.995,30 kronor.
Enligt Vattendomstolens utslag den 31/12 1926 skola ägarna av vattenkraftverk i Skålån erlägga, 220.000 kronor.
Återstår: 1.496.995,30 kronor.
Av detta belopp skola 4,81 % påföras Laholm med, 72.005,47 kronor.
___
11 ex. 11.6.32
Beräkning av utgifterna för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag för tiden intill nästa års ordinarie årssammanträde.
Ersättning för Toftaholms nedre vattenfall, 39.000 kronor.
Upplupen ränta därpå, cirka 18.000 kronor.
Arvoden till styrelse, revisorer m. fl., cirka 7.000 kronor.
Pegelobservationer, reparationer, underhåll m.m., cirka 6.000 kronor.
Skatter, cirka 700 kronor.
Fiskeersättningar, inplantering fiskyngel m.m., cirka 1.500 kronor.
Allm. omkostnader, cirka 1.500 kronor.
Strömavgifter, cirka 6.000 kronor.
Försäkringspremier, resor m.m., cirka 1.000 kronor.
Oförutsett, cirka 10.300 kronor.
Summa: 91.000 kronor.
Ersättning för skada och olägenhet, som genom sjöregleringen beräknas uppkomma för fastigheter och annan egendom vid och i närheten av Lagan å sträckningen mellan Ljungby och Sunnerborg, cirka 50.000 kronor.
____________
141.000 kronor.
Disponibelt kapital utgör den 1/6, cirka 100.000 kronor.
vartill kommer inbetalning för Laholm, cirka 72.000 kronor.
172.000 kronor.
___
11 ex. 11.6.32
---
Nr 13. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 1 juni 1932.
Ljungby Köping, Ljungby.
Årssammanträde.
Deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag kallas härmed till ordinarie årssammnaträde på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö fredagen den 17 juni 1932 kl. 11 fm.
Föredragningslista bifogas.
Malmö som ovan.
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 14. Föredragningslista vid ordinarie årssammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag i Malmö den 17 juni 1932.
1. Sammanträdets öppnande och val av ordförande.
2. Sammanträdets utlysande.
3. Anteckning av de närvarande och justering av röstlängden.
4. Val av två justeringsmän.
5. Styrelsens berättelse jämte balansräkningar.
6. Revisorernas berättelse.
7. Decharge åt styrelsen.
8. Bestämmes arvode åt styrelsen.
9. Bestämmande av antal revisorer och arvode åt dem.
10. Val av styrelseledamöter och suppleanter.
11. Val av revisorer jämte suppleanter.
---
Nr 15. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 1 juni 1932.
Ljungby Köping, Ljungby.
Vi översända härmed bestyrkt avskrift av styrelse- och revisionsberättelser för 1931 jämte tillhörande vinst- och förlustkonto samt balansräkningar.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 16. En 11-sidors styrelseberättelse.
Furen - Flårens Sjöregleringsföretags styrelseberättelse för år 1931.
Styrelseberättelsen innehåller:
1. Själva styrelseberättelsen som är daterad; Malmö i april 1932.
/ Aug. Schmitz,
Edv. L:son Berger,
Eugéne Flygare,
Nils Munck af Rosenschöld,
Fr. Ekenman.
2. Ingående balansräkning, tillgångar.
3. Skulder daterat den 1 januari 1931.
4. Vinst- och förlust år 1931.
5. Utgående balansräkning, tillgångar.
6. Skulder daterat den 31 december 1931.
7. Revisionsberättelse.
---
Nr 17. Ett 5-sidigt protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö den 26 maj 1931.
Protokollet innefattar:
§ 1. Ordförande att leda dagens förhandlingar är konsuln Aug. Schmitz.
§ 2. Sammanträdet förklarades lagligen utlyst.
§ 3. Röstlängd uppgjord angående reglering av sjöarna Furen och Flåren fastställd båtnadsfördelning.
§ 4. Till justeringsmän utsågs folkskolläraren Nils Gräns och häradshövding G. Hägerström.
§ 5. Föredrogs följande handlingar:
1. Styrelsens berättelse för företagets verksamhet under år 1930, samt
2. Företagets utgående balansräkning per den 31 december 1930, vilka handlingar äro innefattade i till detta protokoll fogad bilaga A.
§ 6. Föredrogs revisorernas berättelse, innefattad i till detta protokoll fogad bilaga B.
§ 7. Den uppgjorda balansräkningen godkändes.
Revisorernas påpekande rörande Karseforsens andel i regleringskostnaderna föranledde att delägarna beslöt, dels att betalningsskyldigheten för Karsefors skulle anses ha inträtt den 1 januari 1930, även dels att företagets revisorer får i uppdrag att undersöka och till nästkommande sammanträde framlägga uppgift om i vad mån räntor under byggnadstiden påförts anläggningarna och bokförts såsom anläggningskostnad.
På av herr ordförande framställd fråga om decharge i enlighet med revisorernas tillstyrkan beviljades styrelsen för 1930 års förvaltning, ingav häradshövding Hägerström bifogade, skriftligen avfattade yrkande, bilaga C. Styrelsen beviljades därefter decharge för 1930 års förvaltning.
§ 8. Det bestäms att arvode till ordinarie styrelsen skall utgå med 2.500 kronor per år. Styrelseledamot som är bosatt utanför sammanträdesorten skall för varje sammanträde erhålla i resekostnader 25 kronor i dagtraktamente samt verklig resekostnad.
Den suppleant som bevistar styrelsesammanträde skall erhålla reseersättning jämte dagtraktamente i likhet med styrelseledamot. Även, den suppleant som vid sammanträde fungerade istället för ordinarie ledamot eller som särskilt har inkallats till sammanträde, skall erhålla ett arvode av 50 kronor för varje sammanträde, som därmed skall avräknas från den ordinarie ledamotens arvode.
§ 9. Beslöts att utse två revisorer jämte två suppleanter för tiden till nästa sammanträde. Ett arvode bestämdes till var och en av revisorerna med 100 kronor om året jämte 25 kronor om dagen i traktamente samt verklig biljettkostnad.
§ 10. Föreslogs dels omval, dels att auktoriserade revisorn Theodor Andersson i Stockholm och disponenten E. Bosaeus i Strömsnäs Bruk skulle inväljas som ordinarie ledamot istället för ryttmästaren Eugéne Flygare. Omröstning av ordinarie ledamöter och suppleanter föredrogs.
§ 11. Val av revisorer samt deras suppleanter.
§ 12. Företogs till behandling i frågan om fastställande av ny tappningsplan för sjöarna Furen och Flåren. Enhälligt beslut om att bordlägga frågan till ett nytt sammanträde med delägarna vilket skulle äga rum på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö, onsdagen den 17 juni 1931, klockan 11.00 fm.
Beslöts även att hos Söderbygdens Vattendomstol begära anstånd angående fastställande av nya tappningsbestämmelser.
Gjordes en anteckning i protokollet att folkskollärare Nils Gräns och Ljungby Köping inte erhållit del av förslag till ny tappningsplan. Herr Munck af Rosenschöld meddelar att ingenjören för Ljungby Köping har erhållit förslaget.
§ 13. Den nya debiteringslängden beslöts att skjutas upp.
/ G. Hägerström.
---
Nr 18. Protokoll, hållet vid extra sammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö den 17 juni 1931.
Närvarande: Sydsvenska Kraftaktiebolaget genom civilingenjören Carl Willén enligt fullmakt. Wernamo Kraftaktiebolag genom ingenjören Fr. Ekenman enligt fullmakt. Ljungby Köping genom förskollärare Nils Gräns. Lagamills Aktiebolag genom direktören Edvin Berger. Strömsnäs Bruks Aktiebolag genom direktören Edvin Berger enligt fullmakt. Direktören J. Hultkrantz. Ingenjören M.A. Waller. Ingenjören M. Brofelth.
§ 1.
Att såsom ordförande leda dagens förhandlingar utsågs direktören J. Hultkrantz.
§ 2.
Sammanträdet, vartill kallelse utgått genom rekommenderade brev till samtliga deltagare, förklarades lagligen utlyst.
§ 3.
Föredrogs röstlängd uppgjord i enlighet med i Söderbygdens Vattendomstols lagakraftvunna utslag den 31 december 1926 i målet angående reglering av sjöarna Furen och Flåren fastställd båtnadsfördelning, utgörande för:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 77,11 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,65 %.
Ljungby Köping, 5,54 %.
Lagamills Aktiebolag, 4,53 %.
Strömsnäs Bruks Aktiebolag, 4,17 %.
Summa: 100 %.
Röstlängden lämnades utan anmärkning, dock skulle röstetalet för sydsvenska Kraftaktiebolaget enligt stadgarna nedsättas till 20 %.
§ 4.
Till justeringsmän utsågs direktören Edvin Berger och folkskolläraren Nils Gräns.
§ 5.
Anmälte herr ordföranden, att vice häradshövdingen G. Hägerström justerat protokollet från ordinarie sammanträdet den 26 maj 1931 efter att hava i protokollet tecknat följande reservation, bilaga A.
Med anledning av den gjorda reservationen vitsordade delägarna enhälligt, att § 7 i protokollet för den 26 maj 1931 rätt återgav det beslut delägarna vid sammanträdet fattat.
Delägarna vitsordade vidare enhälligt att v. häradshövding Hägerström vid sammanträdet ifråga icke åberopat eller ingivit den i hans reservation omförmälda bilagan E, vilken av honom bifogats protokollet, avseende protokollsutdrag från Strömsnäs Bruks Aktiebolags styrelsesammanträde den 20 april 1931, utan här bifogande protokollsutdrag från samma styrelses sammanträde den 23 maj 1930, bilaga B, och att han, sedan det påpekats, att protokollsutdraget ifråga saknade betydelse, enär 1931 års ordinarie bolagsstämma därefter hållits, icke haft något att anföra.
Delägarna vitsordade slutligen, att delägarnas beslut rörande uppskovsanhållan hos Vattendomstolen vore i protokollet rätt avfattat, och att herr Hägerströms reservation även i denna del saknade fog.
§ 6.
Föredrogs revisorernas yttrande över de principer, vilka borde läggas till grund för beräkningen av företagets anläggningskostnad, bilaga C.
Efter överläggning beslöt delägarna enhälligt godkänna det av revisorerna framlagda förslaget och skulle i enhetlighet härmed anläggningskostnaden för företaget, vari Karseforsen skulle taga del, uppgå till 1.716.780,80 kronor.
Delägarna beslöt vidare, att ny uppställning rörande de belopp, vilka, på grund av Karseforsens inbetalning den 1/1 1930 av dess andel i anläggningskostnaden, kunde återbetalas till förutvarande deltagare, skulle upprättas och tillställas dem.
Delägarna förklarade sig vidare ense om att Karseforsen efter den 1/1 1930 vore lika delaktig resp. ansvarig för företagets inkomster, resp. utgifter.
§ 7.
Föredrogs det till delägarna tidigare översända, kompletterade förslaget till nya tappningsbestämmelser, bilaga D.
Efter överläggning uttalade sig delägarna enhälligt för att bestämmelserna rörande tappningen borde fastställas efter frivillig överenskommelse dem emellan och beslöt delägarna att den framlagda tappningsplanen skulle läggas till grund för tappningen intill ordinarie årsstämma 1933, eller eventuellt den dag dessförinnan som av domstol möjligen kunde bliva fastställd.
Direktör Berger anmälde, att han på grund av bifogade skrivelse, bilaga E, och därav föranledd inskränkning i den för honom av Strömsnäs Bruks Aktiebolag utfärdade fullmakten icke kunde för berörda bolag biträda beslutet ifråga.
§ 8.
Beslöt delägarna tillerkänna envar av revisorerna såsom arvode för deras vid dagens sammanträde framlagda utredning ett belopp av 100 kronor jämte dagtraktamente och ersättning för resekostnaden.
Vidare att anteckna till protokollet förekom icke.
Som ovan.
Jonte Hultkrantz.
Justerat: Edv. L:son Berger,
Nils Gräns.
---
Nr 19. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 25 juni 1931.
Ljungby Köping, Ljungby.
Härmed ha vi äran översända avskrift av protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med delägarna i undertecknat företag den 26 maj 1931.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 20. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 9 juli 1931.
Ljungby köping, Ljungby.
Härmed hava vi äran översända avskrift av protokoll, hållet vid extra sammanträde med delägarna i undertecknat företag den 17 juni 1931.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 21. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 30 oktober 1931.
Herr Folkskollärare Nils Gräns, Ljungby.
Återkommande till Eder ärade skrivelse av den 19 ds. får jag härmed för benägen kännedom meddela, att Regleringsföretaget idag till Ljungby Köping översänt 13.046,07 kronor enligt bilagda uträkning.
Med utmärkt högaktning,
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 22. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Beräkning av de belopp, som på grund av Karseforsens deltagande i regleringskostnaderna skola återbetalas till deltagarna i Regleringsföretaget.
Karseforsens andel.
Enligt beslut vid extra sammanträde med delägarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag den 17 juni 1931 fastställdes den anläggningskostnad, vilken skulle ligga till grund vid beräkning av Karseforsens andel i regleringskostnaden, då Karseforsen inträder som deltagare den 1/1 1930, till 1.716.780,80 kronor. Härav skola emellertid 220.000 kronor erläggas av Wernamo Kraftaktiebolag för egen och Smålands Yllefabriks räkning för vattenöverföring från Toftaån till Skålån.
Å resterande belopp, 1.496.780,80 kronor, skall Karseforsen enligt vattenlagen kap. 3, 6:e §:en betala 19,55 % eller 292.620,65 kronor. Av detta belopp har Sydsvenska Kraftaktiebolaget för Karseforsen under år 1930 inbetalt 242.702,09 kronor, varför ytterligare skola inbetalas 49.918,56 kronor.
Återbetalning till deltagarna.
Totala hittills inbetalade beloppet utgör 1.648.940,50 kronor vartill kommer
Sydsvenskas inbetalning för Karseforsen, 292.620,65 kronor.
_________________
1.941.561,15 kronor.
varav Wernamo för egen och Smålands Yllefabrik har erlagt, 220.000 kronor.
_________________
1.721.561,15 kronor.
vilket belopp skall erläggas av deltagarna efter den båtnadsprocent, som gäller efter Karseforsens igångsättning, nämligen:
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 77,11 % 1.327.495,80 kronor.
Wernamo Kraftaktiebolaget, 8,65 % 148.915,04 kronor.
Ljungby Köping, 5,54 % 95.374,49 kronor.
Lagamills Aktiebolag, 4,53 % 77.986,72 kronor.
Strömsnäs Bruks Aktiebolag, 4,17 % 71.789,10 kronor.
Summa: 1.721.561,15 kronor.
Det för Karseforsen inbetalade beloppet, 292.620,65 kronor, skall emellertid betalas tillbaka till deltagarna med avdrag av 114.000 kronor, som enligt bilagda förslag behöva uttaxeras för Regleringsföretagets löpande utgifter. Skillnaden mellan 292.620,65 och 114.000 kronor = 178.620,65 kronor skall därefter betalas tillbaka, varefter den kvarstående inbetalningen från deltagarna utgör 1.721.561,15 kronor ./. 178.620,65 kronor = 1.542.940,50 kronor, vartill kommer Wernamos andel enl. ovan 220.00 kronor eller tillsammans 1.762.940,50 kronor.
Beloppet, 1.542.940,50 kronor, uppdelas på deltagarna enl. ovan angivna båtnadsprocent och de belopp, som erlagt resp. skola återbetalas framgå av efterföljande tabell:
Att erlägga kr. Redan erlagt kr. Att erhålla tillbaka kr.
Sydsvenska Kraft A/B, 77,11 % 1.189.761,43 kronor. 1.315.456,26 kronor. 125.694,83 kronor.
Wernamo Kraft A/B, 8,65 % 133.464,35 kronor. 153.468,21 kronor. 20.003,86 kronor.
Ljungby Köping, 5,54 % 85.478,90 kronor. 98.311,10 kronor. 12.832,20 kronor.
Lagamills A/B, 4,53 % 69.895,20 kronor. 80.306,46 kronor. 10.411,26 kronor.
Strömsnäs Bruks A/B, 4,17 % 64.340,62 kronor. 74.019,12 kronor. 9.678,50 kronor.
Summa: 100 % 1.542.940,50 kronor. 1.721.561,15 kronor. 178.620,65 kronor.
vartill kommer Wernamos inbetalning, - 220.000 kronor. 220.000 kronor. -
______________________________________________________________________________________________________
Summa: 100 % 1.762.940,50 kronor. 1.941.561,15 kronor. 178.620,65 kronor.
Vid återbetalning skola dessutom deltagarna gottskrivas ränta á 5 % från den 1/7 1931 tills återbetalning sker.
Malmö den 24/10 1931.
-
Förslag till uttaxering av medel för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
En del av de för Karseforsen inbetalade medlen hava åtgått till täckande av företagets löpande utgifter och medel böra dessutom reserveras för ytterligare utgifter för tiden intill nästa ordinarie årssammanträde i maj månad nästa år. Dessa utgifter beräknas till:
November och december 1931:
Arvoden till styrelse m.fl. cirka 3.500 kronor.
Pegelobservationer, reparationer o.d. cirka 4.000 kronor.
Skatter, cirka 300 kronor.
Fiskeersättning, cirka 400 kronor.
Allmänna omkostnader, cirka 500 kronor.
Markersättningar och rättegångskostnader, cirka 20.000 kronor. cirka 28.700 kronor.
Januari - maj 1932:
Arvoden till styrelse, revisorer m.fl. cirka 3.500 kronor.
Strömavgifter, cirka 2.500 kronor.
Fiske, cirka 1.000 kronor.
Kommunalskatt, cirka 400 kronor.
Rep.- och driftkostnader m.m. cirka 2.000 kronor.
Oförutsett, cirka 2.000 kronor. cirka 11.400 kronor.
Ersättning för Toftaholms nedre vattenfall, cirka 39.000 kronor.
Upplupen ränta därå, cirka 17.500 kronor.
summa: 96.600 kronor.
Dessutom har av de för Karseforsen inbetalta medlen hittills använts till
löpande utgifter (se nedan angivna specifikation), cirka 17.400 kronor.
Summa att uttaxera 114.000 kronor.
Den 22/10 1931 funnos hos Sydsvenska Kraftaktiebolaget innestående, 218.365,37 kronor
vartill kommer ytterligare inbetalning för Karseforsen, 49.918,56 kronor
samt ytterligare ränta för 1930, cirka 6.900 kronor
275.183,93 kronor.
Då inbetalningen för Karseforsen utgör 292.620,65 kronor har därav för löpande utgifter hittills använts cirka 17.400 kronor, vilka intagits i ovanstående uttaxeringsförslag.
Malmö den 24/10 1931.
---
Nr 23. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 21 oktober 1931.
Herr Folkskolläraren Nils Gräns, Ljungby.
Jag har emottagit Eder ärade skrivelse dns. och får jag med anledning därav meddela, att kamrer Sternby på grund av brådskande arbeten hittills icke haft tillfälle slutföra de erforderliga beräkningarna för den ifrågavarande återbetalningen. Jag har emellertid nu ordnat så, att jag beräknar att den ifrågavarande återbetalningen skall kunna ske under nästkommande vecka eller senast under den därpå följande.
Samtidigt vill jag meddela, att ränta till utbetalningsdagen givetvis kommer att beräknas.
Med utmärkt högaktning,
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 24. Furen - Flårens reglering.
Utöver av Söderbygdens vattendomstol fastställda normer för handhavande av Furens och Flårens reglering överenskomma regleringsintressenterna att följande bestämmelser skola gälla:
A. Medeltappningen skall normalt vara 12:6 m³/s. När vattenföringen i Majenfors under månaderna oktober - mars ej är större än 60 m³/s och under månaderna april - september ej större än 50 m³/s må tappningen uppgå till 20 m³/s, såvida ej denna ökning prövas medföra risk för magasinets alltför hastiga tömmande.
B. Under vattenfattiga år skall tappningen i god tid minskas i erfoderlig omfattning, om så prövas nödigt till undvikande av den nedre magasinsgränsens underskridande.
C. Till undvikande av dels den övre magasinsgränsens överskridande och dels för stora flöden i vattendraget nedom sjöarna skall avtappningen i god tid ökas efter för handen varande förhållanden.
D. För innehållande under överenskommen flottningstid av föreskrivet flottningsavstånd + 151:0 må avtappningen i nödig omfattning inskränkas.
E. Om det i övrigt är för magasinets fyllande nödigt må avtappningen minskas ned till 4 m³/s, såvida det kan ske utan förfång för de olika regleringsintressenterna.
F. Skulle förestående tappningsbestämmelser leda till att vattenföringen vid Ljungby nedgår under den vattenmängd, som motsvarar en normal tappningsplan med 12:6 m³/s och med tillämpande i övrigt av de av vattendomstolen fastställda tappningsföreskrifterna är Ljungby Köping med undantag för fall av force majeure av Regleringsföretaget berättiga till ersättning för den skada köpingen härigenom lidit.
G. Denna överenskommelse skall gälla intill den 1 januari 1933 och därefter tills vidare intill dess densamma uppsäges av någon av intressenterna.
---
Nr 25. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, St. Nygatan 52, Malmö.
Daterat den 3 juli 1931.
Vid justering av protokollet har jag funnit, att under § 8 upptagits ersättning endast till revisorer. Beslutet innebar jämväl, att civilingenjör Willen och kamrer Sternby skulle ersättas för övertidsarbete och utredning med samma belopp som revisorerna, vilket jag endast härmed velat påpeka.
---
Nr 26. Daterat i Halmstad den 3/7 1931.
Till herr överlärare N. Gräns, Ljungby.
Betr. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
På uppdrag av direktör Berger, som just nu rest till en badort, vidarebefordrar jag härmed för justering protokollet från sammanträdet den 17 juni.
Samtidigt inlägges ett original och en kopia av ett brev från direktör Berger till Företaget beträffande ersättningen jämväl till ingenjör Willén och kamrer Sternby för det extra arbete de haft med denna sak.
Direktör Berger ber genom mig nu framföra en begäran att herr Gräns anteckningar på detta originalbrev sin anslutning till denna åsikt, och att brevet sedan vidarebefordras med de övriga handlingarna till Företaget.
Adresskort med påsatta frimärken samt kuvert finnes också inlagda, avsedda för vidarebefordringen.
Med bästa hälsningar, tecknar jag högaktningsfullt,
Manne Brofelth.
P.S./ Det skulle vara roligt veta av vilken orsak Sydsv. Kraft icke tidigare påtalat driftkostnadernas fråndragande från anläggningskostnaden. Det är ju ett rent förbiseende av ej mindre än 82.050,82 kronor. Att ränta under byggnadstiden skulle räknas hade de ju inte tänkt på tidigare. Följaktligen kunde de ju också mycket lätt ha förbisett dessa 82.050,82, om ej saken kommit på tal. /D.S.
---
Nr 27. Kopia av brev från N. Gräns i Ljungby,
daterat den 14 juni 1931.
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, Malmö.
Edert ärade av den 11 dennes med tillhörande bilagor har jag tacksamt mottagit, och ber jag efter genomgåendet av handlingarna få framhålla följande:
1:0/ Brevet.
Den framförde synpunkten, att Sjöregleringsverkets deltagare icke påförts några räntekostnader, kan i och för sig vara riktigt, men detta har ej med saken att skaffa, enär deltagarna ju icke haft båtnad i någon form under byggnadstiden av de medel de insatt, och följaktligen måste man för att få fram den verkliga byggnadskostnaden tillägga ränta under byggnadstiden. Detta torde vara den tankegång, som legat till grund för direktör Bergers yrkande.
2:0/ Tillägget till fördelningslängden.
a/ Utgångspunkten för dessa beräkningar är ännu icke fastlagd, enär den verkliga byggnadskostnaden ännu icke fixerats/se punkt 1/.
b/ De procenttal, efter vilka fördelningen av räntan skett i detta tillägg synas vara felaktiga, enär Karseforsen givetvis ej skall vara med om att dela de belopp, som den själv skall erlägga. De riktiga procentsatserna för denna fördelning återfinnas på sid. 2 i fördelningslängden / Sydsv. Kraftaktiebolaget 71,58 % o.s.v. /
3:0/ Förteckningen.
Summan av de inbetalda beloppen uppgives till 1.648.940,50 och stämmer icke med det belopp, som enligt fördelningslängden hittills uttaxerats / kr. 1.832.145,01 /. Därjämte är även här fördelningsprocenten felaktig./ Se b/ härovan /.
Jag skulle vara Eder synnerligen tacksam, om en ny uträkning med hänsyn till vad jag här anfört kunde ske till tisdag, då revisorerna torde inträffa i Malmö. En sådan omräkning skulle enligt min tanke underlätta behandlingen av ärendet vid bolagsstämman på onsdag.
---
Nr 28. Fördelningslängd angående kostnaderna för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag enligt Söderbygdens Vattendomstols utslag den 31/12 1926.
Filen består av fem sidor samt ett tillägg till "Fördelningslängd angående kostnaderna för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag enligt Söderbygdens Vattendomstols utslag den 31/12 1926" av den 23/12 1931. Filen består även av en 2-sidig förteckning över deltagarnas i Furen - Flårens Sjöregleringsföretags inbetalningar av uttaxerade medel.
---
Nr 29. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 11 juni 1931.
Folkskolläraren herr Nils Gräns, Ljungby.
Åberopande gårdagens telefonsamtal hava vi härmed äran översända bifogade fördelningslängd angående kostnaderna för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag ävensom tillägg till längden rörande vissa räntekostnader enligt bolagsstämmans beslut under innevarande år.
Vid bolagsstämman framställdes från direktör Berger i Halmstad yrkande om att ränta under byggnadstiden skulle påföras anläggningarna. Vi vilja med anledning härav framhålla att såväl styrelsen för regleringsföretaget som resp. ordinarie bolagsstämmor på sin tid beslutat att för regleringsarbetenas utförande erforderliga penningmedel skulle uttaxeras hos deltagarna. Genom detta beslut har alltså fastslagits, att regleringsföretaget icke skulle upplåna erforderliga penningmedel och vidkännas härigenom uppstående räntekostnader, utan skulle varje deltagare själv bära motsvarande ränteutgift. Under dessa förhållanden kunna vi icke anse riktigt att nu 5 á 6 år senare vidtaga ändring härutinnan. Vi hava vidare under hand erfarit, att Kungl. Vattenfallsstyrelsen såsom ägare till Karseforsen och Laholmsfallen icke anse sig kunna godkänna ett dylikt förfaringssätt.
Vi vilja även framhålla, att regleringsföretaget icke vidkänts de ränteutgifter, som enligt direktör Berger skulle påläggas regleringsarbetena, och vilja vi därför starkt ifrågasätta, huruvida regleringsföretaget lagligen kan påföra regleringsarbetena en anläggningskostnad, vilken företaget icke vidkänts.
Vi bifoga emellertid en förteckning över den ränteutgift, som skulle hava uppstått, därest regleringsföretaget själv upplånat för arbetenas utförande erfoderliga medel ävensom uppgift om huru denna kostnad fördelats på deltagarna.
Vi bifoga handlingarna i tvenne exemplar och bedja vi Eder lämna den andre revisorn, direktör P. Bengtsson i Halmstad, ett exemplar.
Högaktningsfullt
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag,
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 30. Föredragningslista vid sammanträde i Malmö den 17 juni 1931 med delägarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
1:0/ Revisorernas yttrande över Karseforsens andel i kostnaderna för sjöregleringen.
2:0/ Tappningsplanen.
---
Nr 31. Diverse anteckningar skrivet med blyertspenna som tyvärr är väldigt svårlästa. Dock är dom daterade den 16 juni 1931 och avser ganska säkert det ordinarie sammanträdet som ägde rum den 26 maj 1931.
---
Nr 32. Ett brev på tre sidor, daterat i Halmstad den 5 juni 1931, till överlärare Nils Gräns i Ljungby från ingenjör Manne Brofelth i Halmstad.
Brevet handlar om överlämnandet av en utredning som är avsedd att ligga till grund för den förestående revisionen i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag. Brevet tar även upp frågan om att förenkla ränteberäkning.
---
Nr 33. P.M. beträffande Furen - Flårens Sjöreglering.
Detta p.m. består av fyra sidor och tar upp ämnena;
...angivande grunderna, efter vilka fördelning av överskottet per den 1/1 1930 skall ske.
...den verkliga anläggningskostnaden,
...den verkliga kostnaden gällande utbetalningar för material, arbetskostnader, maskin- och inventarieanskaffning eller hyra härför, utrednings- och ingenjörsarvoden samt tjänstemannalöner i övrigt.
...byggnadstidens utgång samt ränteberäkningen.
...regleringsprocent enligt Vattendomstolen samt fördelningsprocent för deltagare.
...och Laholmsfallets inträde.
Daterat i Halmstad den 5 juni 1931,
/ Manne Brofelth.
---
Nr 34. Förslag till Tappningsplan för sjöarna Furen och Flåren.
Daterat i Malmö den 12/1 1931, består av nio sidor.
På ordinarie sammanträde med delägarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag den 23 maj 1930 framställdes från Strömsnäs Bruks Aktiebolag genom disponent Rosaeus begäran om ändring av tappningsplanen för sjöarna Furen och Flåren. Sedermera har också Strömsnäs Bruks Aktiebolag genom stämning till Söderbygdens Vattendomstol å Furen - Flårens Sjöregleringsföretag den 4 september 1930 yrkat ändring i tappningsföreskrifterna. Vid båda dessa tillfällen åberopar Bruksbolaget en utredning av civilingenjör C. Sundelin och yrkar ändring i enlighet med ett av denne uppgjort förslag till tappningsplan.
Dokumenten innehåller:
...Sundelins huvudsakliga förslag, sidan 1.
...vattendomstolens föreskrifter i utslaget den 5 maj 1923, sidan 3.
...utredning angående tappningarna, sidan 6.
...förslag till ny tappningsplan, sidan 7.
---
Nr 35. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 21 maj 1931.
Ljungby Köping, Ljungby.
Vi översända härmed ny föredragningslista jämte tillhörande bilagor för ordinarie årssammanträdet tisdagen den 26 ds. å Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor.
Dessa handlingar torde benäget medtagas till sammanträdet.
Högaktningafullt
/ Jonte Hultkrantz.
---
Nr 36. Föredragningslista vid ordinarie årssammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag i Malmö den 26 maj 1931.
1. Sammanträdet öppnade och val av ordförande.
2. Sammanträdets utlysande.
3. Anteckning av de närvarande och justering av röstlängden.
4. Val av två justeringsmän.
5. Styrelsens berättelse jämte balansräkningar.
6. Revisorernas berättelse.
7. Decharge åt styrelsen.
8. Bestämmes arvode åt Styrelsen.
9. Bestämmande av antal revisorer och arvode åt dem.
10. Val av styrelseledamöter och suppleanter.
11. Val av revisorer jämte suppleanter.
12. Ang. tappningsplan.
13. Ny debiteringslängd jämte förslag till återbetalning av vissa belopp till deltagarna.
---
Nr 37. Röstlängd vid sammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag den 26 maj 1931.
Sydsvenska Kraftaktiebolaget, 77,11 %.
Wernamo Kraftaktiebolag, 8,65 %.
Ljungby Köping, 5,54 %.
Lagamills Aktiebolag, 4,53 %.
Strömsnäs Bruks A.B. 4,17 %.
Summa: 100 %.
---
Nr 38. Furen - Flårens Sjöregleringsföretags styrelseberättelse, vinst- och förlustkonto samt balansräkningar för år 1930.
Daterat i Malmö i februari 1931, består av tolv sidor.
Styrelseberättelsen innehåller lite information samt en ingående balansräkning av tillgångar och skulder den 1:e januari 1930, transportutgifter och bland annat advokatarvode, vinst- och förlust och slutligen utgående balansräkning av tillgångar och skulder den 31 december 1930.
/ Aug. Schmitz,
Edv. L:son Berger,
Eugéne Flygare,
Nils Munck af Rosenschöld,
Fr. Ekenman.
---
Nr 39. Revisionsberättelse.
Sedan undertecknade vid sammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag den 23 maj 1930 blivit utsedda att såsom revisorer granska nämnda företags räkenskaper och förvaltning för år 1930, hava vi nu fullgjort detta uppdrag och få däröver avgiva följande berättelse.
Vi hava genomgått de vid sammanträden med såväl delägarna som styrelsen förda protokoll samt företagets räkenskaper och andra handlingar utan att därvid ha funnit anledning till annan anmärkning, än att den ökade andel i kostnaderna för sjöregleringen, som under året påförts Sydsvenska Kraftaktiebolaget för Karseforsen med 242.702,09 kronor jämte ränta, enligt en den 23/3 1931 uppgjord ny kostnadsfördelning rätteligen skall utgöra 292.349,10 kronor och att Sydsvenska Kraftaktiebolaget alltså skall påföras ytterligare 49.647,01 kronor jämte ränta därpå, vilken rättelse torde komma att verkställas i 1931 års räkenskaper.
Den inneliggande kassan har av undertecknad Bengtsson den 17 nästlidne april kontrollerats och befunnits stämma med kassabokens saldo.
Vid granskning och kontrollräkning av räkenskaperna ha vi funnit dessa vara förda med utmärkt reda och omsorg. Kassabokens såväl inkomst- som utgiftsposter äro vederbörligen verifierade.
I fråga om företagets tillgångar och skulder den 31 december 1930 hänvisa vi till den vid styrelsens förvaltningsberättelse fogade balansräkning, vilken är med böckerna överensstämmande.
Då under revisionen ej förekommit någon anledning till vidare anmärkning mot företagets räkenskaper och förvaltning, än vad här ovan rörande kostnadsfördelningen påpekats, tillstyrka vi att full ansvarsfrihet måtte beviljas styrelsen för den tid revisionen omfattar.
Halmstad den 8 maj 1931.
/ P. Bengtsson,
Nils Gräns.
Vidimeras: Okänt.
---
Nr 40. Brev till Nils Gräns i Ljungby, avsändare okänd.
Daterad i Halmstad den 20 maj 1931.
---
Nr 41. Brev till Nils Gräns i Ljungby, avsändare Manne Brofelth.
Daterad i Halmstad den 20 maj 1931.
---
Nr 42. Förteckning över de räntesatser, som finns upptagna i Furen - Flårens regleringsföretags räkenskaper.
Belopp: Procent: från - till: Antal dagar: Summa:
4.287,07 kronor 5½ % 1/1 - 3/4 1930 93 dagar 60,91 kronor.
4.287,07 kronor 5 % 4/4 - 31/12 1930 267 dagar 158,98 kronor.
242.702,09 kronor 5 % 1/5 - 31/12 1930 240 dagar 8.090,06 kronor.
8.309,95 kronor.
Från detta räntebelopp har följande avdrag gjorts:
1.000 kronor 5½ % 16/1 - 3/4 1930 78 dagar 11,92 kronor.
1.000 kronor 5 % 4/4 - 31/12 1930 267 dagar 37,08 kronor.
1.000 kronor 5 % 14/4 - 31/12 1930 257 dagar 35,69 kronor.
1.000 kronor 5 % 1/5 - 31/12 1930 33,33 kronor.
1.000 kronor 5 % 26/5 - 31/12 1930 29,86 kronor.
1.000 kronor 5 % 14/6 - 31/12 1930 27,36 kronor.
4.000 kronor 5 % 7/7 - 31/12 1930 96,67 kronor.
500 kronor 5 % 2/8 - 31/12 1930 149 dagar 10,35 kronor.
800 kronor 5 % 16/9 - 31/12 1930 105 dagar 11,67 kronor.
1.000 kronor 5 % 30/9 - 31/12 1930 91 dagar 12,64 kronor.
500 kronor 5 % 8/10 - 31/12 1930 83 dagar 5,76 kronor.
3.000 kronor 5 % 2/12 - 31/12 1930 29 dagar 12,08 kronor.
3.200 kronor 5 % 10712 - 31/12 1930 21 dagar 9,33 kronor.
333,74 kronor.
Vadan återstår i räntor under år 1930: 7.976,21 kronor.
Halmstad den 20/5 1931.
---
Nr 43. Daterad i Halmstad den 15/4 1931, betr. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
En 3-siders kopia ämnad för Nils Gräns i Ljungby, innehåller många överstrykningar och en del handskrivna anteckningar.
---
Nr 44. Fördelningslängd ang. kostnaderna för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag enl. Söderbygdens Vattendomstols utslag den 31/12 1926.
Kostnader för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag per den 31/12 1929.
---
Nr 45. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Daterat i Malmö den 11 maj 1931.
Ljungby Köping, Ljungby.
Årssammanträde.
Deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag kallas härmed till ordinarie årssammanträde på Sydsvenska Kraftbolagets kontor i Malmö tisdagen den 26 maj 1931 kl. 1 em.
Föredragningslista bifogas.
Malmö som ovan.
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 46. Föredragningslista vid ordinarie årssammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag i Malmö den 26 maj 1931.
1. Sammanträdets öppnande och val av ordförande.
2. Sammanträdets utlysande.
3. Anteckning av de närvarande och justering av röstlängden.
4. Val av två justeringsmän.
5. Styrelsens berättelse jämte balansräkningar.
6. Revisorernas berättelse.
7. Decharge åt Styrelsen.
8. Bestämmes arvode åt Styrelsen.
9. Bestämmande av antal revisorer och arvode åt dem.
10. Val av styrelseledamöter och suppleanter.
11. Val av revisorer jämte suppleanter.
12. Ang. tappningsplan.
13. Ny debiteringslängd jämte förslag till återbetalning av vissa belopp till deltagarna.
---
Nr 47. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
daterat i Malmö den 7 maj 1930.
Ljungby Köping, Ljungby.
Årssammanträde.
Deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag kallas härmed till ordinarie årssammanträde på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö fredagen den 23 maj 1930 kl. 13.30 em.
Föredragningslista bifogas.
Malmö den 7/5 1930.
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 48. Föredragningslista vid ordinarie årssammanträde med deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag i Malmö den 23 maj 1930.
1. Sammanträdets öppnande och val av ordförande.
2. Sammanträdets utlysande.
3. Anteckning av de närvarande och justering av röstlängden.
4. Val av två justeringsmän.
5. Styrelsens berättelse jämte balansräkningar.
6. Revisorernas berättelse.
7. Decharge åt Styrelsen.
8. Bestämmes arvode åt Styrelsen.
9. Bestämmande av antal revisorer och arvode åt dem.
10. Val av styrelseledamöter och suppleanter.
11. Val av revisorer jämte suppleanter.
12. Event. försäljning av vissa lägenheter.
13. Skrivelse från Ljungby Köping m.fl. angående tapningsplan.
---
Nr 49. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Daterat i Malmö den 7 maj 1930.
Strömsnäsbruks Aktiebolag, Strömsnäsbruk.
Årssammanträde.
Deltagarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag kallas härmed till ordinarie årssammanträde på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö fredagen den 23 maj 1930 kl. 13.30 em. Föredragningslista bifogas.
Malmö den 7/5 1930.
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 50. Detta är en kopia av den föredragningslista som kan läsas på Nr 48.
---
Nr 51. Till Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Anmodad att avgiva utlåtande rörande värdet av nedanstående fastigheter, får jag efter verkställd besiktning anföra följande:
Avsöndrade lägenheten Sjöhemmet Nr. 1 eller Rolstorp Fogdefår 1⁸ har enligt jordregistret en areal av 9.6048 hektar. Denna areal torde bestå av följande ungefärliga arealer olika ägoslag:
åker: 1,5 hektar,
äng: 3,0 hektar,
skogsmark: 3,6 hektar,
tidvis översvämmad åker: 1,5 hektar.
Efter ett genomsnittsvärde per hektar av 600 kronor för åkern och 300 kronor för ängen och skogsmarken erhålles ett sammanlagt jordvärde av omkring 3.000 kronor.
På fastigheten finns därjämte dels försvarliga åbyggnader bestående av boningshus och ladugård, dels växande skog till vedbrand och i övrigt knappt husbehov.
På grund av fastighetens läge omkring 2,5 km. från allmän väg och den genom sjöregleringen förminskade möjligheten till full försörjning av jordbruket, torde ett försäljningsvärde av 3.000 kronor få anses skäligt.
Avsöndrade lägenheten Kättemad Nr. 1 eller Norrtorp Knutsgård 3² i Tånnö socken, har enligt jordregistret en areal av 14.5667 hektar. Då boningshus och ladugård på fastigheten äro synnerligen dåliga samt den efter sjöregleringen återstående arealen åker, omkring 0,6 hektar icke kan motivera fastighetens framtida bestånd såsom bebyggd, torde all duglig mark böra värderas endast såsom skogsmark med ett genomsnittsvärde av 300 kronor/hektar.
Enligt uppgift har sjöregleringen berört sammanlagt omkring 8,5 hektar och den dugliga skogsmarken torde därför kunna beräknas till omkring 6 hektar. Fastighetens jordvärde torde sålunda kunna beräknas till 1.800 kronor. På fastigheten finnes emellertid växande skog till ett uppgivet värde av omkring 1.000 kronor, varför dess försäljningsvärde torde kunna beräknas till 3.000 kronor.
Hemmansdelen 1/8 mantal Ed nr. 1 /137/ kallat Sjögården, i Voxtorps socken, har enligt jordregistret en areal av 20,16 hektar. Härav utgör ett särskilt försålt skogsskifte omkring 11,5 hektar, varför till gården återstår omkring 8,66 hektar. Enligt uppgift fördelas denna areal på följande ungefärliga arealer av olika ägoslag:
åker: 4 kronor,
äng: 0,66 öre,
översvämmade ägor: 4 kronor.
Emellertid torde för en kostnad av omkring 2.000 kronor hela arealen kunna invallas.
Fastigheten har åbyggnader bestående av rymligt boningshus och god ladugård.
Åbyggnadernas värde torde kunna beräknas till 4.000 kronor för ladugården och 4.000 kronor för boningshuset.
Efter ett pris av 1.000 kronor/hektaren för den till fastigheten återstående åkerjorden, 4 hektar, torde erhållas fastighetens ungefärliga jordvärde eller omkring 4.000 kronor.
På grund av att fastigheten saknar skogsmark och naturliga beten nedsättes dess försäljningsvärde avsevärt under verkliga jordvärdet jämte åbyggnadernas värde och torde kunna beräknas till högst 8.000 kronor.
Såsom framgår av värderingen har beträffande Sjöhemmanet och Kättemad icke räknats med värdet på fastigheternas byggnader och beträffande Sjögården har nämnda värde kommit att sammanfalla med det beräknade försäljningsvärdet. Detta beror givetvis på det kända förhållandet, att vid försäljning av jordbruksfastighet, som icke ligger i samhälle eller dess omedelbara närhet, och av mindre lägenhet som icke ligger vid allmän väg eller eljest lämpligt såsom bostadsfastighet, värdet av åbyggnaderna icke betalas jämte värdet av jorden.
Värnamo den 7 december 1929.
Helge Wennberg, distriktslantmätare.
---
Nr 52. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Daterat i Malmö den 9 maj 1930.
Ljungby Köping, Ljungby.
Vi översända härmed bestyrkt avskrift av styrelse- och revisionsberättelser för 1929 jämte tillhörande balansräkningar.
Högaktningsfullt,
Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
---
Nr 53. Förslag på regler som ska gälla för vattentappningen från sjöarna Furen och Flåren.
Dokumentet består av två sidor.
---
Nr 54. Strömsnäs Bruks Aktiebolag.
Daterat i Strömsnäsbruk den 5 maj 1930.
Herr folkskollärare Nils Gräns, Ljungby.
I anslutning till vår diskussion på sammanträdet den 3 ds ber jag härmed få översända mitt förslag till tappningsbestämmelser att föreläggas Sjöregleringsföretagets stämma innevarande månad.
Beträffande motivering för förslaget torde jag blott behöva referera till vad vid förenämnda möte förekom. Undantaget b/ har jag avsett att underställas fiskeriinspektören, som måhända har några erinringningar att göra beträffande däri angivna tider. Undantaget c/ skulle, såvitt jag förstår, tillgodose Ljungby Köpings berättigade intresse att garderas för alltför starka vattenflöden vid högvattenverket. Regleringen från Ljungby sida skulle sålunda kunna börja ½ meter innan högvattenståndet inträffar.
---
Nr 55. Protokoll, hållet vid ordinarie sammanträde med delägarna i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö den 23 maj 1930.
Protokollet består av fyra sidor.
---
Nr 56. P.M. angående Furen - Flårens Sjöreglering.
Flårens h.v.y. 151,80 över jämförelseplanet.
Flårens h.v.y. 149,20 över jämförelseplanet.
Flottningsutskovet 4 meter brett och tröskelhöjd 148,30.
Vattendomstolens utslag se sid 126 och följande.
Vattenavtappningen bör vara så jämn som möjligt.
Tillsvidare gälla följande bestämmelser till efterrättelse.
Vattenstånden under juni och julimånader (eventuellt augusti månad) skola så småningom sänkas, så att desamma äro den 1 juli för Flåren högst 151,60 samt den 1 augusti högst 151,45. Dessa vattenstånd få sedan ej överskridas förrän den 15 september, varefter regleringsdammarna må skötas, så att vattenstånden i sjöarna åter stiga för att den 1 oktober hava nått högst höjden 151,55 och den 1 november höjden 151,80. Avtappningen i Skålån får ej drivas över 40 kbm. i sekunden.
Innan sådan omställning av luckorna, att vattenframsläppningen därigenom ökas eller minskas med mer än 2 kbm per sekund, får företagas med så korta tidsmellanrum, att totala förändringen under 48 timmar överstiger sagda nått 2 kbm per sekund. Ovannämnda underrättelser må lämnas medelst telefon.
---
Nr 57. Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för Furen och Flårens Sjöregleringsföretag på Sydsvenska Kraftaktiebolagets kontor i Malmö den 23 maj 1930.
Närvarande: Herrar konsuln Aug. Schmitz, häradshövdingen Nils Munck af Rosenschöld, direktören Edw. Berger, ryttmästaren Eugen Flygare och ingenjören Fr. Ekenman, samt av suppleanterna utan att deltaga i besluten herrar direktörerna J. Hultkrantz och ingenjören M.A. Weller.
Som sekreterare fungerade undertecknad, Hultkrantz.
§ 1.
Till ordförande i styrelsen utsågs enhälligt konsuln Aug. Schmitz.
§ 2.
Till verkställande ledamot i företaget utsågs såsom förut konsuln Aug. Schmitz i Malmö, samt, vid förfall för honom, direktören Jonte Hultkrantz, likaledes i Malmö.
§ 3.
Att teckna företagets firma utsågs envar av konsul Aug. Schmitz i Malmö och direktören Jonte Hultkrantz, likaledes i Malmö.
§ 4.
Beslöts att det vid ordinarie sammanträde denna dag med delägarna i företaget såsom arvode till styrelsen bestämda beloppet av tillhopa 2.500 kronor per år skulle lika fördelas mellan styrelsens ordinarie ledamöter.
§ 5.
Utsågs verkställande ledamoten, direktören Jonte Hultkrantz, till styrelsens sekreterare med rätt för honom att härför uppbära samma arvode som tidigare utgått.
§ 6.
Beslöt styrelsen att kamrer Ragnar Sternby även under innevarande år skulle vara företagets kassör och bokförare med ett arvode av 1.000 kronor per år.
§ 7.
Utsågs ingenjören Fr. Ekenman att, mot en ersättning av 1.000 kronor per år, handhava och ansvara för skötseln av företagets fastigheter och anläggningar, pegelobservationer samt tillsynen över och ansvaret för tappningen från sjöarna Furen och Flåren m.m.
Vidare till anteckning förekom icke.
Vid protokollet: Jonte Hultkrantz.
Justerat: Aug. Schmitz.
---
Nr 58. Furen - Flårens Sjöregleringsföretags styrelse- och revisionsberättelser för år 1929.
Dokumentet består av 11 sidor som avhandlar:
...styrelseberättelse för år 1929.
...ingående balansräkning med tillgångar och skulder den 1 januari 1929.
...utgående balansräkning med tillgångar och skulder den 31 december 1929.
...revisionsberättelse.
Daterad i Halmstad den 5 maj 1930.
/ P. Bengtsson,
Nils Gräns.
---
Nr 59. Specifikation över räntors konto i Furen - Flårens Sjöregleringsföretags huvudbok.
---
Nr 60. Fördelningslängd angående kostnaderna för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag enl. Söderbygdens Vattendomstols utslag den 31/12 1926.
Består av 4 sidor plus en bilaga gällande Kostnader för Furen - Flårens Sjöregleringsföretag per den 31/12 1929.
________________________________________________________________________________
Dokument i Furen - Flårens Sjöregleringsföretag är skannade med följande filnamn:
Nr 2. Bilaga, Furen-Flårens Sjöregleringsföretag.
Nr 5. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, sammanträde år 1933.
Nr 6. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, årssammanträde, 2 maj år 1933.
Nr 7. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, styrelseberättelse, år 1933.
Nr 10. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, 12 juli 1932.
Nr 11. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, 5 augusti 1932.
Nr 13. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, årssammanträde, 1 juni 1932.
Nr 15. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, 1 juni 1932.
Nr 16.1. Styrelseberättelse år 1931, Furen - Flåren.
Nr 16.2. Ingående balansräkning år 1931, Furen - Flåren.
Nr 16.3. Vinst- och förlust (debet) - Konto för 1931 (kredit).
Nr 16.4. Utgående balansräkning år 1931, tillgångar, Furen - Flåren.
Nr 16.5. Utgående balansräkning år 1931, skulder, Furen - Flåren.
Nr 16.6. Revisionsberättelse år 1931, Furen - Flåren.
Nr 17. Protokoll vid sam.träde, Furen - Flåren, 26 maj 1931.
Nr 19. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, 25 juni 1931.
Nr 20. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, 9 juli 1931.
Nr 21. Furen - Flårens sjöregleringsföretag, Brev sänt till Nils Gräns, 30 oktober 1931.
Nr 22.1. Furen - Flårens beräkningar, 24 oktober 1931.
Nr 22.2. Furen - Flårens beräkningar, 24 oktober 1931.
Nr 23. Furen - Flårens Sjöregleringsföretag brev till N. Gärns år 1931.
Nr 25. Furen - Flåren, justering av protokoll, juli 1931.
Nr 26. Korrespondans från M. Brofelth till N. Gräns, 3 juli 1931, Furen - Flåren.
Nr 27. Kopia av brev från Nils Gräns i Ljungby, 14 juni 1931.
Nr 28.1. Fördelningslängd.
Nr 28.2. Fördelningslängd, kostnader och tillägg.
Nr 28.3. Förteckning över inbetalning av uttaxerade medel.
Nr 29. Brev till N. Gräns, Furen - Flårens den 11 juni 1931.
Nr 31.1. Diverse anteckningar, 26 maj 1931, Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Nr 31.2. Diverse anteckningar, 26 maj 1931, Furen - Flårens Sjöregleringsföretag.
Nr 32. Brev till N. Gräns från M. Brofelth, Furen - Flårens, den 5 juni 1931.
Nr 33. P.M. betr. Furen - Flårens Sjöreglering, 5 juni 1931.
Nr 34.1. Förslag till tappning för sjöarna Furen och Flåren.
Nr 34.2. Förslag till tappning för sjöarna Furen och Flåren.
Nr 34.3. Förslag till tappning för sjöarna Furen och Flåren.
Nr 35. Furen - Flåren ang. ny föredragningslista, den 21 maj 1931.
Nr 38.1. Styrelseberättelse.
Nr 38.2. Styrelseberättelse.
Nr 38.3. Styrelseberättelse.
Nr 40. Brev till Nils Gräns i Ljungby, 20 maj 1931.
Nr 41. Brev till Nils Gräns i Ljungby, 20 maj 1931.
Nr 42. Förteckning över räntesatser, 20 maj 1931.
Nr 43. En 3-siders kopia ämnad för Nils Gräns i Ljungby.
Nr 44. Fördelningslängd, Furen - Flårens den 31 december 1926.
Nr 45. Kallelse till årssammanträde, Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, den 11 maj 1931.
Nr 47. Kallelse till årssammanträde, Furen - Flårens Sjöregleringsföretag, den 7 maj 1930.
Nr 53. Förslag på regler gällande vattenavtappning från Fluren - Flårens.
Nr 54. Korrespondens, Strömsnäs Bruks Aktiebolag - Nils Gräns, 5 maj 1930.
Nr 55. Protopkoll vid ordinarie sammanträde, Furen - Flåren, den 23 maj 1930.
Nr 56. P.M. angående Furen - Flårens Sjöreglering.
Nr 58.1. Styrelseberättelse och balansräkning i januari 1929.
Nr 58.2. Transport, räkenskaper, 1929.
Nr 58.3. Utgående balansräkning i december 1929.
Nr 58.4. Transport och revisionsberättelse år 1929.
Nr 59.1. Räntors konto för 1929.
Nr 59.2. Räntors konto för 1929.
Nr 59.3. Räntors konto för 1929.
Nr 60. Fördelningslängd angående kostnaderna för Furen - Flåren år 1926.
|