Anmärkning
1. Besiktnings - och obduktionsprotokoll från den 30 november 1874. Obduktionen på pigan Anna Stina Svensdotters, från Tutaryd, döda foster utfördes i Gnustorp av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande var kyrkovärden S. Johansson i Gnustorp som intygade kroppens identitet och studenten Emil von Sorat som vid obduktionstillfället förde protokollet. Anna Stina Svensdotter hade lämnat sin tjänst den 3 nov. och flyttat till sina släktingar i Björkeberg, Gnustorp. Den 12 november gav sig släktingarna iväg till Borsna för att beträda vid tröske och lämnade Anna Stina ensam. Dagen efter blev Anna Stina sjuk och födde sitt gossebarn 6 veckor för tidigt.
2. Gräsvind, inredning, läkemedlens förvaringssätt och beskaffenhet. Källare, inredning, läkemedlens förvaringssätt och beskaffenhet. Arsenikförrådet. Blodigelförrådet. Läkemedlens undersökning och kemiska prövning. Hur olika lösningar ser ut, blandas och förvaras t.ex. natronhydratlösning, chloroformium. Allmänt omdöme om apotekets skötsel och förråd.
3. Uppgifter om sinnessjuka inom Pjätteryds församling i Kronobergs län den 31 dec. 1884. Utfärdat av pastor G. Linnér i mars 1885. Frans Gustav Blomgren, Osnaköp Norregård, född 1850, ogift och Christina Jonasdotter, Kalf, född 1861, ogift.
4. Uppgifter om sinnessjuka inom Göteryds församling i Kronobergs län den 31 dec. 1884. Utfärdat av v. pastor O. Lindell i mars 1885. Anders Johan Petersson, Ekenäs Södergård, född 1827, gift och Cajsa Ekström, Delaryd, född 1826, gift.
5. Översikt över olika sjukdomar år 1884. Hur många som insjuknat eller dött i respektive sjukdom i de olika månaderna.
6. Emma Lindgren från Kronobergs län har avlagt barnmorskeeden i Göteborg den 22 dec. 1877 och barnmorskeexamen den 4 feb. 1878.
7. Förfrågan till provinsialläkaren L. N. Hjelmqvist, Ljungby från Lifförsäkrings- aktiebolaget Victoria, Stockholm om han vill ha tjänsten som läkare i Ljungby, 16 maj 1883.
8. Protokoll hållit vid polisförhör i Bråna den 5 december 1870. Fjärdingsmannen S. J. Jonasson i Bråna har rapporterat att skomakaren Salomon Ljungquist från torpet Karseberg, Bråna funnits liggande död i garvaren Carl Skogs hem i Holmen, Ryd. Sandström har hållit polisförhör med Skog som misstänkt för att med ett gevärsskott tagit Ljungquists liv. Sandström beträddes av fjärdingsmannen Sven Johan Johansson, Bråna och inspektören Carl Crona, Agunnaryd. Som vittnen kallades drängen August Isaksson, Ryd, hans far torparen Isak Jönsson, Getaboda, sadelmakaren J. L. Johansson, Ryd, änkan Sofia Ahlgren, Holmen, Ryd, Sven Petersson i Elmtåsa samt kyrkovärden J. M. Carlsson, Målensås.
Garvaren Carl Skog föddes 7 oktober 1802 i Linköpings län av föräldrarna torparen Anders Danielsson och Anna Maria Stenberg i Grönberg, Godegårds socken. Han flyttade hemifrån när han var 16 år och jobbade som dräng till han var 22 då han kom i garvarelära i Tjellmo i Linköpings län där han bodde i 5 år. Han var gesäll i många år tills han gifte sig med Anna Stina Stenberg i Agunnaryd omkring 1848. Hon flyttade emellertid ifrån honom då han inte kunde försörja henne. Skog begav sig av som resande men kom tillbaka till socknen 1864.
Ljungquist besökte ofta Skog i hans hem och han hade då brännvin med sig som han dels bjöd på, dels sålde. Vid sådant tillfälle när Skog blivit berusad hade Ljungquist stulit från honom för att därefter avlägsna sig. Skog blev missnöjd med honom. Näste gång Salomon kom till Carl hade han återigen med sig brännvin som han bjöd på men då Carl tackade nej till mer än en sup släckte Salomon lyset flera gånger för att få tillfälle att stjäla från honom men fick tillsägelse från Carl. Vid nästa besök hos Carl förtärdes återigen brännvin. De kom i gräl och därefter i slagsmål. Carl Skog som var mycket underlägsen i krafter och inte kunde försvara sig hade i fyllan fattat ett skarpladdat gevär, som han hade ståendes vid stugdörren, och avlossat ett skott mot Salomon Ljungquist som vid tillfället satt på en stol med följd att Ljungquist föll livlös till golvet. Se även F1:1:36, 37 och 59.
9. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 4 jan. 1877. Obduktionen på Salomon Karlsson, Berghem utfördes i Berghem. Närvarande vittnen var kronolänsman M. Karlstedt som intygade kroppens identitet och målaren A. Ekblad. Avlidne Salomon Karlsssons svåger anmälde att Salomon avlidit den 23 dec. 1877 till följd av att han misshandlat honom kvällen innan. I polisundersökningen framkom att Salomon Karlsson den 22 dec. befann sig i f.d. korpral Ekströms hem tillsammans med torparen Gustaf Svensson. Salomon och Gustaf blev osams men hade blivit vänner när de gått från Ekströms för att gå hem. Båda var kraftigt berusade. Efter några minuter kom Gustaf tillbaka och på frågan vart Salomon tagit vägen svarade han undvikande. Ekströms hustru gick genast ut och fann Salomon liggande sanslös utanför stugdörren. Gustaf Svensson sa att han slagit honom med en krake. Salomon kom aldrig till medvetande före sin död. Vid kroppens besiktning kunde inget som uppkommit vid våld upptäckas. Vid obduktionen fanns att Salomon Karlsson från Berghem före sin död erhållit ett svårt slag i huvudet sannolikt med någon stång eller s.k. krake och till följd av detta avlidit.
10. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 11 jan. 1883. Obduktionen på skräddaren Carl Johan Fröberg utfördes på Ljungby lasarett av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande var lasarettsläkare G. Theorin samt kronolänsman Karlstedt som intygade kroppens identitet. Polisprotokoll upplyser att den 27 dec. 1882 befann sig Carl Johan i rusigt tillstånd och har fallit omkull vid kolbod tillhörande Ågård sågverk och där blivit liggande tills han den 30 dec. påträffades död. Obduktionen visar att Carl Johan inte utsatts för något yttre våld. Troligen har han avlidit till följd av ruset och köldens gemensamma inverkan.
11. Vice häradshövding G. Richter är i behov av tjänstledigt för att vårda sin hälsa under sommaren. Intyget utfärdat av provinsialläkaren L. N. Hjelmqvist, 2 maj 1870.
Fanjunkaren, vid Kungl. Kronobergs Regemente, J. O. Berg är p.g.a. ryggmärgslidande, tabes dorsalis, (numera ALS) oförmögen att sköta sin tjänst framöver.
12. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 12 jan. 1885. Obduktionen på sergeanten A. Crona utfördes på Ljungby lasarett av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande var lasarettsläkare G. Theorin samt veterinär Gadamer namn. Polisprotokoll från den 4 jan. meddelar att Crona vistats i Älmhult sedan den 27 dec. 1884 där han bott hos Hallberg. Där har han vid flera tillfällen under denna tid förefallit besynnerlig och visat tydliga tecken på sinnesförvirring men på kvällen innan varit på ovanligt gott humör. På morgonen när Hallbergs tjänstepiga varit uppe på vinden för att elda i Cronas rum meddelade hon honom om att Crona stod bakom dörren med ett brinnande ljus på golvet bredvid sig. Hallberg anade att något inte stod rätt till och begav sig genast dit och fann att Crona hängt sig med hjälp av en klädlina i en takbjälke. Hallberg avlägsnade linan men det var för sent.
13. Original och kopior på delar av besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 16 juni 1860. Obduktionen på Märta Stina Johansson från Käskhult och hennes framfödda gossebarn utfördes i Götheryd. Protokoll fört av provinsialläkare Billengren, F. Lindstedt, J. A. Grönberg samt Wilh. Billengren. En anmälan om att personen från Hamneda Klockaregård ska förbjudas att hålla på med förlossningar. Utlåtande: obduktionen visar att modern Märta Stina från Käskhult var frisk och normalbyggd, att fostret som var fullgånget, välbildat och av vanlig storlek hade ett sådant lägessätt att det med hjälp av instrument kunnat förlösas med bibehållande av eget och moderns liv om behörig förlossningshjälp i rätt tid tillkallats, att underlåtenheten därav och tillkallandet från början av ej kunniga personer som våldfört sig mot barnets huvud ej kunnat medföra annat än död. Märtas död är en följd av den behandling som hon utsattes för under nära fem dygn.
14. Summarisk förteckning upprättad med ledning av inkomna journaler över skyddskoppympningen (smittkoppsvaccinationen) inom Ljungby provinsialläkaredistrikt i Kronobergs län år 1879.
15. Översikt över olika sjukdomar, 1880. Hur många som insjuknat eller dött i respektive sjukdom i de olika månaderna.
16. En berättelse om enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkarens tjänst under år 1880. Allmänna förekomna sjukdomar. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Förhållande i allmänhet med sundhetspolis, kommunalnämndens verksamhet för allmän hälso- och sjukvård m.m., vaccination och revaccination, apoteksväsendet och barnmorskeväsendet. Verkställda instrumentala förlossningar under 1880 och vilka barnmorskor som har utfört dem. Ämbetsförrättningar på grund av vederbörligt förordnande på hälso- och sjukvård. Ämbetsresor under året.
17. Lista över fattiga sjuka, jan. – mars år 1884. Sjukdomar och namn på personer.
18. Lista över fattiga sjuka, april år 1884. Sjukdomar och namn på personer.
19. Lista över fattiga sjuka, maj – juni år 1884. Sjukdomar och namn på personer.
20. Lista över fattiga sjuka, juli – sept. år 1884. Sjukdomar och namn på personer.
21. Lista över fattiga sjuka, okt. – dec. år 1884. Sjukdomar och namn på personer.
22. Summarisk rapport om de sjukdomar där läkemedel blivit utskrivna från Ljungby Apotek på medicinalfondens räkning under första kvartalet på 1884.
23. Summarisk rapport om de sjukdomar där läkemedel blivit utskrivna från Ljungby Apotek på medicinalfondens räkning under tredje kvartalet på 1884.
24. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 2 maj 1883. Obduktionen på hemmansägaren Johannes Nilsson från Linnefalla utfördes i likhuset på Hallaryds kyrkogård av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen, vice pastor Johan Wieslander och kronofjärdingsmannen Nils Nilsson som bekräftade kroppens identitet. Johannes Nilsson hade den 23 april besökt Osby järnvägsstation och på aftonen börjat resan hem under vilken han fallit ur vagnen och påträffades död dagen efter liggandes framstupa tvärs över vägen. Ett stycke därifrån påträffades hans oxar och vagn. Det berättades att han varit något drucken samt slagit oxarna mycket under hemresan. Sannolikt har Johannes förmodligen till följd av rusets inverkan fallit från sin vagn samt slagit pannan och kinden antingen mot den hårda vägen eller mot någon sten och sedan dött.
25. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 3 okt. 1883. Obduktionen på hemmansägaren Anders Peter Bengtsson i Wersedt utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var stationsinspektor S. F. Lengquist som intygade kroppens identitet och veterinärläkaren O. H. Gadamer som förde protokoll. Polisprotokollet upplyser om att Anders Peter Bengtsson lämnat sitt hem gående den 4 sept. för att besöka ett oxmöte i Torpa. Han återkom den 6 dec. på morgonen åkande med bondsonen Anders Johan Petersson från Angelstad kärragård. Vid hemkomsten hade han ett sår på högra sidan av huvudet och klagade över huvudvärk. Dagen innan hade han ätit på Skeens Gästgivaregård tillsammans med Carl Magnusson, Trollestorp och Johannes Andersson, Berghem där han kommit i ordväxling med snickeriarbetaren Gustaf Carlsson från Vislanda, som vid tillfället var biträde hos snickaren Peter Löfqvist från Ljungby som åtagit sig arbete på Skeens egendom. Ordväxlingen avstannade och Gustaf lämnade sällskapet. På kvällen förmådde Gustaf Carlsson, genom torparen Salomon Petersson, Ander Peter att komma ut. Direkt vid sin utkomst på förstugutrappan tillfogades han såret på huvudet av Gustaf varefter han föll omkull på trappan och förlorade medvetandet samt förlorade mycket blod från såret. Han blev omhändertagen av närvarande personer bl. a. en sjukvårdssoldat som tvättade bort blodet, lade is på hans huvud och sydde ihop såret. Dagen efter begav han sig hem där han tillbringade de följande fyra dagarna i sängen oupphörligt klagande över värk i huvudet. Såret rengjordes och lades om varje dag. Den följade veckan var han ömsom uppe ömsom sängliggandes. Därefter blev han sängliggandes ofta även plågandes av kräkningar till den 22 sept. då hans hustru skjutsade in honom till provinsialläkare L. N. Hjelmqvist i Ljungby. Han kunde inte finna att huvudskålen blivit skadad samt skrev ut medicin för såret och hävande av den sårfeber som drabbat Anders Peter. Medicinen användes enligt föreskrift men den förbättrade inte hans hopplösa tillstånd. Tre dagar senare kontaktades t.f. lasarettsläkare G. Theorin som konstaterade att den sjuke inte kunde återhämta sig och dagen efter den 26 september avled Anders Peter. Vid obduktionen visar sig såret vid pannan vara mycket orent och fyllt med var. Vid undersökning av såret upptäcks att mjukdelarna lossnat från benet. Inga sprickor eller skada på benet märks men benhinnan är borta och benet känns kraftigt. Även invändigt hittas en varsamling som har kommunikation med det yttre såret. Runt såret som Ander Peter tillfogades med något vasst uppstod inflammation med varbildning denna spred sig sedan till hjärnhinnan och han dog av hjärnhinneinflammation. Han som tillfogade såret på Anders Peter orsakade genom följderna hans död men tar man sårets ringa utsträckning m.m. i beaktning samt om såret genast behandlats på ett lasarett kunde den olyckliga utgången blivit en annan. Se även F1:1:35.
26. En berättelse om enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkarens tjänst under år 1879. Antalet kyrkoskrivna vid redovisningsårets början, antal födda, döda samt antal barn som dött före ett års ålder. Allmänna förekomna sjukdomar. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Förhållande i allmänhet med sundhetspolis, kommunalnämndens verksamhet för allmän hälso- och sjukvård m.m., vaccination och revaccination, apoteksväsendet och barnmorskeväsendet. Verkställda instrumentala förlossningar under 1879 och vilka barnmorskor som har utfört dem. Ämbetsförrättningar på grund av vederbörligt förordnande på hälso- och sjukvård. Ämbetsresor under 1879. Bosatt personal inom distriktet är provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, lasarettsläkare B. G. Knus som i mars flyttar till Vadstena. Veterinär, tandläkare, medhjälpare och lärlingar finns inga. Apoteksföreståndare, provisorer och elever, apotekare Alfr. Lundgren, apotekare Schrader samt Hallberg. Barnmorskor, namn, lön samt uppgift på om de är berättigad till instrumentalt bruk är Emma Lindgren i Ryssby, Helena Buhre i Agunnaryd, Petronella Lönnström i Berga, Gustava Ljung i Traryd, Johanna Petersson i Odensjö, Kerstin Palm i Hallaryd, Carolina Hellqvist i Annerstad, Hanna Petersson i Göteryd, Vilhelmina Edström i Pjätteryd, Bengta Hansson i Hinneryd, Johanna Svenzén i Markaryd, Elna Abrahamsdotter i Hamneda och Helena Åkermark i Ljungby. Vaccinatörer, deras namn och avlöning, C. Jonsson i Ryssby, J. M. Andersson i Angelstad, Helena Buhre i Agunnaryd, J. G. Bergenholtz i Berga, F. O. Forsberg i Traryd, J. G. Hjelmqvist i Dörarp, J. Davidsson i Torpa, S. Nilsson i Lidhult, S. Palmgren i Vrå, Christian Ljungdahl i Hallaryd, P. O. Sjöström i Annerstad, S. Hallstein i Göteryd, O. Blomgren i Pjätteryd, S. Theorin i Ljunga, S. M. Bergstedt i Odensjö, J. Lönquist i Hinneryd, V. Jonsson i Kånna, J. E. Rydstedt i Vittaryd, S. A. Hörberg i Tutaryd, N. G. Ahlandsberg i Markaryd, J. Nylén i Hamneda, J. Nylander i Nöttja och Edvard Bergenholtz i Ljungby. Kvacksalvare, Hamisch bor ännu inom Pjätteryds församling men har sin största verksamhet inom norra Skåne. I övrigt finns inga kvacksalvare som är värda att nämna. Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer av intresse, inget dylikt har inträffat.
27. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 8 mars 1883. Obduktionen på hemmansbrukaren Isak Jakobsson från Vashult utfördes i Vashult, Yxkullsund av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var pastor Oskar Winckler som intygade kroppens identitet samt vaktmästaren på Ljungby lasarett Wilhelm Holmqvist. Polisprotokollet upplyser om att Isak utan föregående svårare sjukdom insjuknat den 6 feb. med uppkastningar som varade till den 8 feb. Isak klagade över smärtor i mage och huvud samt vände och vred sig ofta i sängen ända till sin död en 8 februari. Personer som varit närvarande vid hans sjuk- och dödsbädd misstänkte att han intagit gift. Arsenik hade funnits i huset för en månad sedan. Obduktionen och proverna som togs och sedan analyserades visade att dödsorsaken var arsenikförgiftning.
28. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 7 aug. 1871. Obduktionen på pigan Pernilla Påhlsdotters, från Kornberga, döda foster utfördes i Hallaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fanjunkare Henning Bursie som förde protokoll samt studerande Otto Berg. Kroppens identitet intygades av närvarande fjärdingsman. Vid polisundersökningen erkände Pernilla Påhlsdotter att hon den 18 juli 1871 fött ett levande gossebarn i en lada tillhörande Håkan Håkansson i Kornberga. Genast efter förlossningen fattade hon hårt om barnets mun för att kväva det men då han inte dog fort nog tog hon ett snöre och band om barnets hals. När barnet dött svepte hon in det i ett förkläde och bar in det i boningshuset där hon lade ner det i en kista på vinden. Där fick det ligga till efterföljande fredag den 28 juli då hon tog det ur förklädet, knöt en näsduk om det och kastade det i Helgeån. Barnets kropp återfanns av en fiskare den 1 augusti. Pernilla erkände att hon är modern. Även F1:1:29.
29. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 7 aug. 1871. Obduktionen på pigan Pernilla Påhlsdotters, från Kornberga, döda foster utfördes i Hallaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fanjunkare Henning Bursie som förde protokoll samt studerande Otto Berg. Kroppens identitet intygades av närvarande fjärdingsman. Vid polisundersökningen erkände Pernilla Påhlsdotter att hon den 18 juli 1871 fött ett levande gossebarn i en lada tillhörande Håkan Håkansson i Kornberga. Genast efter förlossningen fattade hon hårt om barnets mun för att kväva det men då han inte dog fort nog tog hon ett snöre och band om barnets hals. När barnet dött svepte hon in det i ett förkläde och bar in det i boningshuset där hon lade ner det i en kista på vinden. Där fick det ligga till efterföljande fredag den 28 juli då hon tog det ur förklädet, knöt en näsduk om det och kastade det i Helgeån. Barnets kropp återfanns av en fiskare den 1 augusti. Pernilla erkände att hon är modern. Även F1:1:28.
30. Den 21 juni 1868 insjuknade en fattig torparkvinna i kyrkan. Hon gick därifrån och lade sig i en närliggande trädgård där påträffades hon snart och togs till ett närbeläget hus. Läkare tillkallades genast som fann kvinnan i svåra plågor med en i hög grad meteoristiskt uppdriven buk icke mycket ömmande för tryck. Lavemang och morfin gavs men buken fortsatte att utvidga sig och andningen försvårades och kvinnan blev cyanotisk (blåaktig). I samråd med doktor Sällberg beslöt sig läkaren för paracentesis. Luktfritt väder uttömdes under små uppehåll och buken sjönk tillbaka men kvinnan kollapsade och dog strax därpå. Kvinnans man berättade att hon lidit av kräkningar och svåra smärtor i flera år som alltid lindrats när hon kunnat rensa magen med kräkningar. Till följd av pylorusstenos (förträngning av nedre magmunnen) hade födoämnena stannat i ventrikeln, förorsakat utvidgning av densamma och sedan genom sin sönderveckning och kanske även tryck orsakat rupturen med den dödliga utgången. Eva Lisa Abrahamsdotter från Sälleberg
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 10 maj 1869. Obduktionen på Christer Israelsson från Brokhult utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman Måns Böös som intygade kroppens identitet och orgelnisten S. Johnsson i Göteryd. Christer Israelsson från Brokhult hade under loppet av 4 års tid varit sjuklig och svag samt lidit av svår förstoppning. Då han blev allt sjukare tog han kontakt med en kvacksalvare i Sommaboda i Lönsboda socken i Skåne som kallades Hjärtliga Pehr. Av honom fick han flera sorters medikamenter. Christer ska även ha lidit av kräkningar och misstanke har uppkommit att han dött efter intag av för stor kvantitet av något. Han avled lugnt och stilla den 24 april 1869. Preparaten han fick utskrivna av kvacksalvaren är uppgivna. Se även F1:2:14–15.
Ämbetsresor för 1869.
Obduktioner under 1869:
17 mars, obduktion på pigan Ingrid Maria Petersdotters, från Tutaryd, döda foster. Död till följd av grav missvård.
24 mars, resa till Göteryd för att verkställa obduktion på Carl Svenssons, i Kopparebyggd, Göteryd, döda barn men obduktionen blev inställd då kroppen inte kunde hittas.
4 april, verkställd obduktion på Carl Svenssons, i Kopparebyggd, Göteryd, döda barn. Dödfött.
16 april, obduktion på Peter Jonas Pålsson från Skeen. Död till följd av omåttligt bruk av starka drycker.
10 maj, obduktion på Christer Israelsson från Brokhult i Göteryd. Naturlig död.
29 september, obduktion på Christina Svensdotter, från Agunnaryd, döda barn. Dödsorsak, kvävning sannolikt genom för tät omboning av kläder över ansiktet. Den ömma omsorgen att söka skydda barnet för köld.
Lista över enskild praktik med undantag för de fattiga som finns på en egen lista, jan. – dec.
Lista över de fattiga sjuka, juli – dec. Namn på personer och sjukdomar.
Årsberättelse för år 1869. En berättelse om enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1869. Väderleken och årsväxtens förhållande i allmänhet. Allmänna förekomna sjukdomar. Förhållandet i allmänhet med sundhetspolis, sockenapotek m.m. Begreppet av och intresset för sundhetspolisens verksamhet är inte så stort. Sockenapotek finns inte. Fattig- och fångvård. Allmänna välgörenhetsinrättningar folkskolor m.m. Hälsobrunnar och badorter. Vaccinationer och revaccinationer. Apotek, finns ett i Ljungby köping. Barnmorskeväsendet. Beväringsmanskapet. Ämbetsrapporter på grund av vederbörande auktoritets särskilda förordnande för hälso- och sjukvård. Ämbetsresor under 1869.
Obduktioner. Den 17 mars 1869, pigan Ingrid Maria Petersdotters, från Tutaryd, döda foster. Död till följd av missvård. Den 4 april 1869, Carl Svensson i Kopparebygds döda barn. Dödfött. Den 16 april 1869, Peter Jonas Pålsson från Skeen, död av rusdrycker. Den 10 maj 1869, Christer Israelsson från Brokhult, naturlig död. Den 29 september 1869, Christina Svensdotters döda barn, kvävning.
Bosatt personal inom distriktet är provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, lasarettsläkare L. G. Sällberg, badaremästare ingen, djurläkare ingen, apotekare A. Lundgren, Ted Carlsson. Barnmorskor Helena Åkermark i Ljungby, Johanna Hejde i Markaryd, Bengta Persdotter i Hallaryd. Vaccinatörer. Kvacksalvare.
31. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 16 april 1869. Obduktionen på Peter Jonas Pålsson från Skeen utfördes i Annerstads sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman C. W. Pontén som förde protokollet och intygade kroppens identitet samt Johan Abrahamsson i Annerstad Brogård. Enligt polisundersökning skulle avlidne Peter Jonas Pålsson tillsammans med fyra andra personer på kvällen den 9 april druckit brännvin i en färgeribyggnad vid Skeen. Jonas Peter drack ur ett quarter brännvin på en gång. Därefter satte han sig ned och började kräkas och föll strax därpå i sömn. Han lämnades av sina kompisar och följande morgon påträffades han av dem liggandes död i samma ställning som han insomnat kvällen förut. Vid sin bortgång var Peter Jonas ungefär 25 år gammal. Endast en del av protokollet. Se även F1:3:21.
32. Översikt av olika sjukdomar, 1890. Hur många som insjuknat eller dött i respektive sjukdom i de olika månaderna.
33. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 8 okt. 1878. Obduktionen på gossebarnet Anders Johan från Gronalid under Östraby utfördes i Ryssby socken av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var major C. N. Ramberg och kronolänsman C. V. Sandström som intygade kroppens identitet. Polishandlingar upplyser om att den avlidne gossen Anders Johan föddes den 1 sept. 1878 av pigan Maria Johansdotter från Gronalid. Vid tidpunkten då gossen avled ska han ha varit skrikig och kinkig till följd av någon sjukdom. Natten till den 26 sept. ska modern ha varit upp och ammat gossen och därefter lade hon honom bredvid sig i sängen. När hon vaknade omkring klockan halv fem fann hon barnet dött. Obduktionen visar att barnet dog genom kvävning.
34. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 14 juni 1871. Obduktionen på pigan Stina Greta Jonasdotters, från Öjhult, döda foster utfördes i Pjätteryds bårhus av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kyrkoherde C. J. Bursi som intygade kroppens identitet samt inspektor A. Rönbeck. Polisprotokollet från den 31 maj upplyser om att pigan Stina Greta Jonasdotter erkänt att hon fött ett foster den 28 maj i stående ställning vid en brunn. Vid förlossningen ska fostret ha fallit mot en sten på marken. Efter förlossningen tvättade hon fostret med kallt vatten i ett kar som var beläget vid brunnen. Hon kunde inte upptäcka något liv hos fostret efter förlossningen. Redan i mars hade hon tankar på att döda sitt foster. Hon dolde fostret i sin säng ända till den 30 maj. Se även F1:1:61.
35. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 3 okt. 1883. Obduktionen på hemmansägaren Anders Peter Bengtsson i Wersedt utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var stationsinspektor S. F. Lengquist som intygade kroppens identitet och veterinärläkaren O. H. Gadamer som förde protokoll. Polisprotokollet upplyser om att Anders Peter Bengtsson lämnat sitt hem gående den 4 sept. för att besöka ett oxmöte i Torpa. Han återkom den 6 dec. på morgonen åkande med bondsonen Anders Johan Petersson från Angelstad kärragård. Vid hemkomsten hade han ett sår på högra sidan av huvudet och klagade över huvudvärk. Dagen innan hade han ätit på Skeens Gästgivaregård tillsammans med Carl Magnusson, Trollestorp och Johannes Andersson, Berghem där han kommit i ordväxling med snickeriarbetaren Gustaf Carlsson från Vislanda, som vid tillfället var biträde hos snickaren Peter Löfqvist från Ljungby som åtagit sig arbete på Skeens egendom. Ordväxlingen avstannade och Gustaf lämnade sällskapet. På kvällen förmådde Gustaf Carlsson, genom torparen Salomon Petersson, Ander Peter att komma ut. Direkt vid sin utkomst på förstugutrappan tillfogades han såret på huvudet av Gustaf varefter han föll omkull på trappan och förlorade medvetandet samt förlorade mycket blod från såret. Han blev omhändertagen av närvarande personer bl. a. en sjukvårdssoldat som tvättade bort blodet, lade is på hans huvud och sydde ihop såret. Dagen efter begav han sig hem där han tillbringade de följande fyra dagarna i sängen oupphörligt klagande över värk i huvudet. Såret rengjordes och lades om varje dag. Den följade veckan var han ömsom uppe ömsom sängliggandes. Därefter blev han sängliggandes ofta även plågandes av kräkningar till den 22 sept. då hans hustru skjutsade in honom till provinsialläkare L. N. Hjelmqvist i Ljungby. Han kunde inte finna att huvudskålen blivit skadad samt skrev ut medicin för såret och hävande av den sårfeber som drabbat Anders Peter. Medicinen användes enligt föreskrift men den förbättrade inte hans hopplösa tillstånd. Tre dagar senare kontaktades t.f. lasarettsläkare G. Theorin som konstaterade att den sjuke inte kunde återhämta sig och dagen efter den 26 september avled Anders Peter. Vid obduktionen visar sig såret vid pannan vara mycket orent och fyllt med var. Vid undersökning av såret upptäcks att mjukdelarna lossnat från benet. Inga sprickor eller skada på benet märks men benhinnan är borta och benet känns kraftigt. Även invändigt hittas en varsamling som har kommunikation med det yttre såret. Runt såret som Ander Peter tillfogades med något vasst uppstod inflammation med varbildning denna spred sig sedan till hjärnhinnan och han dog av hjärnhinneinflammation. Han som tillfogade såret på Anders Peter orsakade genom följderna hans död men tar man sårets ringa utsträckning m.m. i beaktning samt om såret genast behandlats på ett lasarett kunde den olyckliga utgången blivit en annan. Se även F1:1:25.
36. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 12 dec. 1871. Obduktionen på skomakaren Salomon Ljungquist, från torpet Karseberg, Bråna, utfördes i Agunnaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman C. W. Sandström som vid obduktionstillfället förde protokoll samt intygade kroppens identitet och patron E. Lindström från Ryd. Enligt upplysningar i polisprotokollet ska avlidne Salomon Ljungquist besökt garvaren Skog i hans hem den 4 dec. och där druckit brännvin. Därefter begav sig Ljungquist till Grythult för att sedan återkomma till Skog medförande brännvin som de och en tredje person drack av. När Skog och Ljungquist blivit ensamma ska de ha börjat gräla för att därefter hamna i slagsmål. Skog som var underlägsen i krafter fattade i fyllan ett skarpladdat gevär som han hade stående vid stugdörren och avfyrade ett skott mot Ljungkvist som vid tillfället satt sig på en stol med ryggen vänd mot dörren. Ljungquist föll livlös till golvet. Både Skog och Ljungquist var berusade och Ljungquist ska ha stulit skinn från Skog. Ljungquist blev mellan 40 och 50 år gammal. Obduktionen bekräftar att Ljungquist dött omedelbart till följd av det skottsår han erhållit. Se även F1:1:8, 37 och 59.
37. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 12 dec. 1871. Obduktionen på skomakaren Salomon Ljungquist, från torpet Karseberg, Bråna, utfördes i Agunnaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman C. W. Sandström som vid obduktionstillfället förde protokoll samt intygade kroppens identitet och patron E. Lindström från Ryd. Enligt upplysningar i polisprotokollet ska avlidne Salomon Ljungquist besökt garvaren Skog i hans hem den 4 dec. och där druckit brännvin. Därefter begav sig Ljungquist till Grythult för att sedan återkomma till Skog medförande brännvin som de och en tredje person drack av. När Skog och Ljungquist blivit ensamma ska de ha börjat gräla för att därefter hamna i slagsmål. Skog som var underlägsen i krafter fattar i fyllan ett skarpladdat gevär som han har stående vid stugdörren och avfyrar ett skott mot Ljungkvist som vid tillfället satt sig på en stol med ryggen vänd mot dörren. Ljungquist föll livlös till golvet. Både Skog och Ljungquist var berusade och Ljungquist ska ha stulit skinn från Skog. Ljungquist blev mellan 40 och 50 år gammal. Obduktionen bekräftar att Ljungquist dött omedelbart till följd av det skottsår han erhållit. Se även F1:1:8, 36 och 59.
38. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 11 jan. 1870. Obduktionen på änkan Stina Larsdotter från Lindsberg, Lindshult utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fjärdingsman Lars Johan Gunnarsson från Bolmarö som intygade kroppens identitet samt Johan Nylander. Enligt polisprotokoll ska änkan Stina Larsdotter gett sig av från sitt hem på eftermiddagen den 21 december 1869 för att bege sig till Skararp. Hon verkade berusad vid tillfället och tog brännvin med sig. Den 22 december påträffades hon liggandes död på rygg tvärs över ett mindre vattendrag med största delen av kroppen över vattenytan på stenar som låg i strömmen. Troligen hade hon blivit förd till stället där hon hittades av strömmen. Stina Larsdotter var vid sin död omkring 80 år. Obduktionen visar att hon sannolikt till följd av berusning har fallit i vattnet och drunknat. Se även F1:1:62.
39. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 14 juli 1871. Obduktionen på pigan Sissa Pehrsdotters, från Hallaböke, döda foster utfördes i Hallaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fanjunkare Henning Bursie och studerande Justus Blomgren. Kroppens identitet intygades av närvarande fjärdingsman. Vid polisundersökningen erkände pigan Sissa Pehrsdotter att hon den 7 juli 1871 födde ett levande gossebarn som hon svepte in i ett förkläde och gömde i ett bås i ladugården efter att först ha kvävt barnet med förklädet. Barnet låg kvar i ladugården till den 9 juli då det upptäcktes av andra personer. På grund av olika orsaker har kroppen blivit så skadad att dödsorsak inte kan fastställas vid obduktion.
40. En berättelse om enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1878. Delar av den. Ämbetsförrättningar på grund av vederbörligt förordnande på hälso- och sjukvård. Ämbetsresor under 1878. Obduktion av Salomon Karlsson, Berghem den 4 januari. Obduktion av Maria Åkerlund, Ljungby den 27 november. Bosatt personal inom distriktet är provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, lasarettsläkare B. G. Veterinär, tandläkare, medhjälpare och lärlingar finns inga. Inte heller någon fältskärare eller lärling finns. Apoteksföreståndare, provisorer och elever, apotekare Lundgren, Schrader samt eleven Hallberg. Barnmorskor, namn, lön samt uppgift på om de är berättigad till instrumentalt bruk är Helena Åkermark i Ljungby, Petronella Nilsson i Berga, Emilia Rylander i Ryssby, Johanna Andersson i Agunnaryd, Vilhelmina Edström i Pjätteryd, Kerstin Palm i Hallaryd, Johanna Svenzén i Markaryd, Gustafva Charlotta Ljung i Traryd, Maria Liljeqvist i Hinneryd och Johanna Maria Petersdotter i Odensjö. Vaccinatörer, deras namn och avlöning, C. Lagerstedt i Agunnaryd, O. Blomgren i Pjätteryd, C. Ljungdahl i Hallaryd, S. Hallstein i Göteryd, B. Lindvall i Traryd, N. G. Ahlandsberg i Markaryd, J. Lönquist i Hinneryd, J. E. Rydstedt i Vittaryd, J. G. Bergenholtz i Berga, J. G. Hjelmqvist i Dörarp, C. J. Jonsson i Ryssby, S. Hörberg i Tutaryd, S. Theorin i Ljunga, J. Nylén i Hamneda, A. Julin i Annerstad, J. Nylander i Nöttja, J. Davidsson i Torpa, J. Andersson i Angelstad, E. Bergenholtz i Ljungby, V. Jonsson i Kånna, S. M. Bergstedt i Odensjö, P. Nilsson i Lidhult och S. Palmgren i Vrå. Kvacksalvare, bonden Lars Peter i Tuna är den enda som finns. Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer av intresse, inget dylikt har inträffat.
41. För vaccinationens främjande har vaccinatör S. Palmgren fått ett vaccinationsbestick som belöning, landskansliet i Växjö på landshövdingämbetets uppdrag den 2 april 1873.
42. För vaccinationens främjande under år 1874 har vaccinatör J. Nylén i Hamneda fått ett vaccinationsbestick som belöning, landskansliet i Växjö på landshövdingämbetets uppdrag 16 mars 1876.
43. För vaccinationens främjande under år 1879 har vaccinatörerna J. Lövqvist i Hinneryd, E. Bergenholtz i Ljungby samt Jansson i Kånna fått varsitt vaccinationsbestick som belöning, landskansliet i Växjö på landshövdingämbetets uppdrag 22 feb. 1881.
44. För vaccinationens främjande under år 1880 har vaccinatör C. Ljungdahl i Hallaryd fått 25 kronor som belöning, landskansliet i Växjö den 14 januari 1882.
45. För vaccinationens främjande under år 1881 har vaccinatörerna F. O. Forsberg i Traryd och J. Wifholm fått vardera 25 kronor och J. G. Bergenholtz i Berga 50 kronor som belöning, landskansliet i Växjö på landshövdingämbetets uppdrag 1 februari 1883.
46. För vaccinationens främjande under år 1882 har vaccinatörerna J. Davidsson i Torpa och J. Nylén i Hamneda fått en silvermedalj att bäras på bröstet, S. Hallstein i Göteryd 25 kronor och O. Blomgren i Pjätteryd, C. J. Jonsson i Ryssby och J. Nylander i Nöttja vardera 20 kronor som belöning, landskansliet i Växjö på landshövdingämbetets uppdrag 20 februari 1884.
47. Torparen Peter Persson från Stockhult i Pjätteryds socken har blivit misshandlad natten mellan den 26 och 27 mars 1884. Besiktning av skador hos läkare, Ljungby 31 mars 1884.
48. Lista över fattiga sjuka, jan. – mars år 1883. Sjukdomar och namn på personer.
49. Lista över fattiga sjuka, april – juni år 1883. Sjukdomar och namn på personer.
50. Översikt över olika sjukdomar, 1883. Hur många som insjuknat eller dött i respektive sjukdom i de olika månaderna.
51. Summarisk rapport om de sjukdomar där läkemedel blivit utskrivna från Ljungby Apotek på medicinalfondens räkning under första kvartalet på 1883.
52. Summarisk rapport om de sjukdomar där läkemedel blivit utskrivna från Ljungby Apotek på medicinalfondens räkning under andra kvartalet på 1883.
53. Summarisk rapport om de sjukdomar där läkemedel blivit utskrivna från Ljungby Apotek på medicinalfondens räkning under tredje kvartalet på 1883.
54. Summarisk rapport om de sjukdomar där läkemedel blivit utskrivna från Ljungby Apotek på medicinalfondens räkning under fjärde kvartalet på 1883.
55. Summarisk rapport om skyddskoppympningen (smittkoppsvaccinationen) inom Ljungby provinsialläkaredistrikt i Kronobergs län år 1883, upprättad med ledning av inkomna vaccinationsprotokoll.
56. En berättelse om allmänna hälsotillståndet, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1883. Antalet kyrkoskrivna vid redovisningsårets början, antal födda, döda samt antal barn som dött före ett års ålder. Allmänna förekomna sjukdomar. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Förhållande i allmänhet med sundhetspolis, kommunalnämndens verksamhet för allmän hälso- och sjukvård m.m., vaccination och revaccination, apoteksväsendet (inom distriktet finns ett apotek som ligger i Ljungby). Barnmorskeväsendet. Tre barnmorskor har flyttat från distriktet och tre nya har tillkommit. Johanna Johansson i Hinneryd efterträds av Magdalena Jonsson, Augusta Fält i Traryd efterträds av Eva Folin och Johanna Maria Petersson i Lidhult efterträds av Agneta Andersson. Vilka som har utfört instrumentala förlossningar under året. Ämbetsresor under året 1883.
Obduktioner under 1883:
11 januari, obduktion på skräddaren Carl Johan Fröberg från Ljungby. Död till följd av rus och köld.
8 mars, obduktion på brukaren Isak Jakobsson från Vashult. Arsenikförgiftning.
2 maj, obduktion på bonden Johannes Nilsson från Linnefalla i Hallaryd.
3 oktober, obduktion på bonden Anders Peter Bengtsson i Wersedt. Ihjälslagen. Död till följd av sår i huvudet.
Bosatt personal inom distriktet är provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, lasarettsläkare Sjödahl, veterinär G. O. Gadamer, tandläkare, medhjälpare och lärlingar inga, fältskärer och lärlingar inga, apoteksföreståndare är O. Lindgren och provisorer är Carl August Backgren och Erik Rickard Sundberg. Barnmorskor, namn, lön samt uppgift på om de är berättigad till instrumentalt bruk är Helena Åkermark i Ljungby, Carolina Samuelsson i Annerstad, Helena Buhre i Agunnaryd, Bengta Nilsson i Hallaryd, Agneta Andersson i Lidhult, Magdalena Jonsson i Hinneryd, Johanna Svenzén i Markaryd, Elna Abrahamsdotter i Hamneda, Johanna Petersson i Göteryd, Vilhelmina Edström i Pjätteryd, Emina Sundberg i Ryssby, Petronella Lönnström i Berga och Eva Folin i Traryd. Vaccinatörer, deras namn och avlöning, E. Bergenholtz i Ljungby, P. O. Sjöström i Annerstad, J. Nylander i Nöttja, Bengta Nilsson i Hallaryd, Georg Lagerstedt i Agunnaryd, Alfred Karlberg i Lidhult, J. Davidsson i Torpa, F. Petersson i Ljunga, J. E. Rydstedt i Vittaryd, M. Hagman i Kånna, J. A. Wifholm i Lidhult, K. A. Dahlberg i Markaryd, J. Nylén i Hamneda, S. Hallstein i Göteryd, O. Blomgren i Pjätteryd, C. J. Jonsson i Ryssby, S. Palmgren i Vrå, J. G. Bergenholtz i Berga, G. Hjelmqvist i Dörarp, S. M. Bergstedt i Odensjö, S. A. Hörberg i Tutaryd, F. O. Forsberg i Traryd, J. Davidsson i Torpa och J. M. Andersson i Angelstad. Kvacksalvare, finns inga som vunnit något förtroende med undantag för apotekare Severin i Ryssby. Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer av intresse.
57. Konceptbok för år 1866. Innehåller bl.a. anteckningar om resor och anledningarna till dem t ex nervfeber, skörbjugg, utlåtande angående drängen Angus Ekströms, född den 6 maj 1847, sinnestillstånd som var åtalad för olovligt tillgrepp av häst m.m. den 7 aug. 1865, vittnen var Andreas Davidsson, Holm från Göteryd och Johannes Andreasson, insända rapporter och obduktioner, undersökning av Johan Germundsson från Lönshult, Agunnaryd. Ämbetsresa till Hörda och Hulie den 25 feb. 1866, nervfeber.
Årsberättelse för år 1865, en berättelse om enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1865. Allmänt förekomna sjukdomar. Förhållandet i allmänhet med sundhetspolis, fattig- och fångvård, allmänna välgörenhets inrättningar och folkskolor, hälsobrunnar och badorter, vaccinationer och revaccinationer, apotek, barnmorskeväsendet och beväringsmanskapet. Ämbetsförrättningar för hälso- och sjukresor, obduktioner. 27 februari 1865, obduktion på Carl Adolph Fredricksson från Oshult, Pjätteryd, ihjälfrusen. 28 augusti 1865, obduktion på Johan August Magnusson från torpet Nybygget under Vedåsa västergård, fosforförgiftning. Uppgifter om personal. Läkare, provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, badarmästare och djurläkare finns inga, apotekare S. E. Berg och pharmacie studialie Alex Rudelius. Barnmorskor är Helena Åkermark i Ljungby, Carlsson i Dörarp, Hejde i Markaryd och Bengta Persdotter i Hallaryd. Vaccinatörer. Kvacksalvare, sådan finns men har inte skaffat sig något förtroende.
Sjukdomar som förekommit under 1866.
Den 2 april, resa till Angelstad där 4 personer var sjuka i nervfeber, i Norratorp under Hulie var en sjuk i nervfeber, i Hörda Nästegård var två personer sjuka i nervfeber och två hade lunginflammation.
Den 6 april, resa till Hallaryd pga. koppor. 1 sjuk i variola (smittkoppor), 1 i varicella (vattkoppor) och 1 i gastrisk feber. En person hade avlidit av smittkoppor och fyra hade varit sjuka av samma sjuka men tillfrisknat.
Den 20 april, flickan Emeli Ericsdotter från Ularp, 13 år gammal, skickades till kurhus. Övriga familjemedlemmar var friska.
Summarisk förteckning över sjukdomar det första kvartalet.
Annons: Ljunga Brunns- och Badinrättning.
Ingrid Christina Petersdotter från Berga församling, veneriskt smittad, 28 april 1866.
Den 9 maj, ämbetsresa till Stavsjö och Kärringe med anledning av mässling och trakom. 6 barn i mässling och 4 i trakom.
Johan Magnusson från Fothult, 20 år gammal, med högersidigt ljumskbråck ska exercera 1867.
Summarisk rapport om skyddskoppympningen (smittkoppsvaccinationen) inom Ljungby provinsialläkaredistrikt år 1865, upprättad med ledning av inkomna vaccinationsprotokoll. J. M. Bergstedt i Odensjö och D. Julin i Annerstad har genom visad skicklighet och plikttrogenhet gjort sig förtjänta av belöning. Vaccinatörerna är J. G. Andersson i Agunnaryd, O. Blomgren i Pjätteryd, C. Ljungdahl i Hallaryd, I. Silvander i Göteryd, P. Lindgren i Traryd, N. G. Ahlandsberg i Markaryd, J. Bursell i Hinneryd, Peter Svensson i Vittaryd, J. G. Bergenholtz i Berga, C. F. Bergenholtz i Dörarp, S. Theorin i Ljunga, J. Nylén i Hamneda, C. J. Jonsson i Ryssby, S. Welander i Tutaryd, D. Julin i Annerstad, J. Nylander i Nöttja, J. Davidsson i Torpa, J. M. Andersson i Angelstad, E. Bergenholtz i Ljungby, V. Jonsson i Kånna, J. M. Bergstedt i Odensjö, P. Nilsson i Lidhult och S. Palmgren i Vrå.
Den 21 maj, resa till Berga, Norrtorpa och Hulie, två personer sjuka i lunginflammation.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 8 juni 1866. Obduktionen på Lars Björkman i Garnhult utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var H. L. Menzer och Andreas Olofsson. Enligt uppgifter från polisundersökningen har Björkman tillsammans med sin hustru begett sig hem från Skeen med båt över sjön Bolmen den 30 maj 1866. Utkomna på sjön blev de upphunna av två andra personer som sa att skulle ta Björkmans hustru i sin båt eftersom Björkman påstod att han var så matt att han inte orkade ro. Björkman som verkade vara nykter följde ensam efter en stund med sin båt. Därefter ändrade han kurs och försvann ur synhåll. Efter att Björkman lämnat sin hustru i den andra båten började han ro med friska tag och sjöng glättiga sånger. Den 3 juni på kvällen påträffades Björkmans kropp vid Garnhults strand liggandes med halva kroppen i båten och halva utanför så att huvudet med ansiktet vänt nedåt befann sig under vattenytan. Det berättades att Björkman alltid var på gott humör och levt bra tillsammans med sin hustru. I besiktningsprotokollet anmärks på flera impressioner på huvudsvålen som troligen har uppkommit efter döden genom huvudets tryckning mot stenar och sjöstranden. Ett avlångt sår på näsan med bräckt näsben och ett runt hål vid tinningen finns också men det går inte att fastställa hur de uppstått. På vänstra underarmen finns ett par svarta fläckar som har uppkommit genom yttre våld före döden. Alla dessa nu nämnda skador kan inte ha orsakat döden även om de skulle ha tillfogats före, utan orsaken fastställdes som drunkning pga. fynden av de blodfyllda organen vid den inre besiktningen.
Den 26 juni, resa till Agunnaryd för utbrott av scharlakansfeber. I Åkaled ett barn, i Tumhult två barn, i Sjöboholm ett och i Garnhult var en 17-årig dräng sjuk.
Betyg för grenadier Holmquist som inte kan arbeta.
Betyg för grenadier Blad som har betydligt förminskad arbetsförmåga.
Jonsson i Hjulsnäs hade den 10 december ett halv tums sår i huvudet, utan fara med blödning, såret hopfästat.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 30 augusti 1866. Obduktionen på skomakaren drängen Anders Olof Carlsson utfördes i Ryssbys sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var orgelnisten C. J. Jonsson som även förde protokoll samt fjärdingsmannen Johan Vahlberg som intygade kroppens identitet. Enligt upplysningar från polisprotokollet var Anders Olof Carlsson mycket svag för alkohol när han levde. Den 16 augusti 1866 påträffades Anders liggandes på vägen i djup snarkande sömn av flera personer. Ingen av dem försökte varken väcka honom eller flytta honom därifrån. Fyra till fem timmar senare påträffades han död på samma ställe. Det framkom vidare att Carlsson tillsammans med annan person suttit och druckit brännvin på samma ställe där han hittades död. Carlsson hade inga ovänner. När Carlssons kropp flyttades från vägen till sitt hem uppgavs att han luktade starkt av brännvin. Vid obduktionen framkommer inte någon annan orsak till Anders Olof Carlsssons död än den han själv framkallat genom ett omåttligt bruk av alkoholhaltiga drycker.
Ämbetsrapport om nervfebersjukdom. På grund av en skrivelse från pastorn i Vittaryd där han bad om läkarvård för flera sjuka som ansågs lida av nervfeber reste Hjelmqvist till Vittaryd och Berga församlingar där han fann smitta i torpet Jonsboda i Vittaryd, Angelstad Skattegård, Hulie mellangård och backstugan Östra torp.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 8 oktober 1866. Obduktionen på Nils Persson från Agunnaryd utfördes i Agunnaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist i närvaro av kyrkovaktare Isak Petersson, som intygade kroppens identitet, samt hemmansägare Carl Johan Jacobsson från Bråna. Enligt upplysningar från polisundersökningen skulle Nils Persson tillsammans med koryktare Peter Isaksson, Stensnäs efter att ha druckit lite brännvin färdats över sjön till Harakärr den 27 september 1866. Där steg Peter Isaksson i land men Nils Persson påstod sig vilja fortsätta sjöfärden. Peter Isaksson uppgav att Nils inte var så berusad när de skiljdes åt. Ungefär en timme efter att Peter stigit i land påträffades Nils Persson liggandes på rygg i vattnet bara en liten bit ut. Han blev uppdragen till land och efter 15 minuter hostade han upp blod och vatten samt rörde och sträckte på armarna. Efter att ha legat på stranden i 2½ timme fördes han till en lada där han bäddades ner i halm. På kvällen levde han fortfarande men uppges ha pratat osammanhängande. Klockan 4 på morgonen hittades han död hållande vänstra handen för munnen ur vilken det runnit blod och vatten. Han var vid sin död 59 år gammal. Obduktionen visar att Nils dog genom drunkning. Det finns ingen anledning att tro att någon annan varit inblandad i hans död utan troligen har han varit berusad, trillat i sjön och varit oförmögen att ta sig upp, dragit in vatten i luftvägarna till den grad att det sedan vållat hans död.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 16 oktober 1866. Obduktionen på Maja Johannesdotters, på Sjötorpet, foster utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist i närvaro av C. E. Hammar, Ljungby som förde protokoll samt kyrkoväktare Johannes Göransson som intygade kroppens identitet. Enligt upplysningar från polisundersökningen ska pigan Maja Johannesdotter från Sjötorpet haft umgänge med drängen Alfrid Osbäck från Delaryd den 6 januari 1866. Detta resulterade i att hon en 26 september 1866 födde ett gossebarn som enligt henne själv saknade liv. Förlossningen ägde rum i ett hus hos Peter Petersson i Kopparebygd utan någon annans närvaro. Maja dolde barnet först från morgonen till kvällen ute i ett stenrös därefter kastade hon ner det i Kopparebygds sjö. För sin bror erkände hon att hon lagt barnet på stranden till sjön. Där hittades barnet den 5 oktober på uppgivet ställe. Till följd av kroppens tillstånd är obduktionsresultaten både otydliga och osäkra men med tanke på lungornas beskaffenhet kan man anta att barnet inte andats vid födseln och med anledning av det anta att skadorna på hjässbenet inte orsakat fostrets död utan tillkommit i stenröset.
Ämbetsresa till Agunnaryd, nervfeber.
Ämbetsresa till Berga och Angelstad bl. a. Angelstad skattegård, Bäckstugan södra torp, torpet östratorp, sjuka i nervfeber.
58. Konceptbok för år 1868. Innehåller dagboksanteckningar om bl. a. ämbetsresor med anteckningar om anledningen till densamma t ex nervfeber och smittkoppor, skrivelse efter vaccin, insända rapporter om olika saker som obduktionsprotokoll från den 23 mars på kroppen efter Göran Melin från Svenshult i Hinneryds socken, ämbetsresor, berättelser från barnmorskan Helena Åkermark och Johanna Svensson om instrumentala förlossningar, rapporter om nervfeber, scharlakansfeber, allmän besiktning, vaccinationsjournaler och om obduktionen från 21 dec. på kroppen efter gossen Carl Elof Johannesson från Ekön där det misstänktes att han blivit förgiftad av en kvacksalvare men obduktionen fastslog att han avlidit av sin sjuklighet (rakitis) som han lidit av en lång tid. I januari 1866 gjordes en ämbetsresa till Hamneda med anledning av dragsjuka. Fem personer var sjuka med svår, ofta påkommande kramp i händer och fötter. En person lär ha dött till följd av liknande kramp. Vid jultiden hade de skaffat sig några rågbröd som var i betydligt grad utblandad med mjöldryga. Alla var mycket fattiga. Vaccinatör Ahlandsberg rekommenderas till belöning för nit och skicklighet.
59. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 12 dec. 1871. Obduktionen på skomakaren Salomon Ljungquist, från torpet Karseberg, Bråna, utfördes i Agunnaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman C. W. Sandström som vid obduktionstillfället förde protokoll samt intygade kroppens identitet och patron E. Lindström från Ryd. Enligt upplysningar i polisprotokollet ska avlidne Salomon Ljungquist besökt garvaren Skog i hans hem den 4 dec. och där druckit brännvin. Därefter begav sig Ljungquist till Grythult för att sedan återkomma till Skog medförande brännvin som de och en tredje person drack av. När Skog och Ljungquist blivit ensamma ska de ha börjat gräla för att därefter hamna i slagsmål. Skog som var underlägsen i krafter fattar i fyllan ett skarpladdat gevär som han har stående vid stugdörren och avfyrar ett skott mot Ljungkvist som vid tillfället satt sig på en stol med ryggen vänd mot dörren. Ljungquist föll livlös till golvet. Både Skog och Ljungquist var berusade och Ljungquist ska ha stulit skinn från Skog. Ljungquist blev mellan 40 och 50 år gammal. Obduktionen bekräftar att Ljungquist dött omedelbart till följd av det skottsår han erhållit. Se även F1:1:8, 36 och 37.
60. Summarisk rapport över hur många som insjuknat i olika sjukdomar under andra halvan av 1869.
61. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 14 juni 1871. Obduktionen på pigan Stina Greta Jonasdotters, från Öjhult, döda foster utfördes i Pjätteryds bårhus av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kyrkoherde C. J. Bursi som intygade kroppens identitet samt inspektor A. Rönbeck. Polisprotokollet från den 31 maj upplyser om att pigan Stina Greta Jonasdotter erkänt att hon fött ett foster den 28 maj i stående ställning vid en brunn. Vid förlossningen ska fostret ha fallit mot en sten på marken. Efter förlossningen tvättade hon fostret med kallt vatten i ett kar som var beläget vid brunnen. Hon kunde inte upptäcka något liv hos fostret efter förlossningen. Redan i mars hade hon tankar på att döda sitt foster. Hon dolde fostret i sin säng ända till den 30 maj. Kopia. Se även F1:1:34.
62. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 11 jan. 1870. Obduktionen på änkan Stina Larsdotter från Lindsberg, Lindshult utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fjärdingsman Lars Johan Gunnarsson från Bolmarö som intygade kroppens identitet samt Johan Nylander. Enligt polisprotokoll ska änkan Stina Larsdotter gett sig av från sitt hem på eftermiddagen den 21 december 1869 för att bege sig till Skararp. Hon verkade berusad vid tillfället och tog brännvin med sig. Den 22 december påträffades hon liggandes död på rygg tvärs över ett mindre vattendrag med största delen av kroppen över vattenytan på stenar som låg i strömmen. Troligen hade hon blivit förd till stället där hon hittades av strömmen. Stina Larsdotter var vid sin död omkring 80 år. Obduktionen visar att hon sannolikt till följd av berusning har fallit i vattnet och drunknat. Här finns bara delar av protokollet, se även F1:1:38.
63. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 12 april 1872. Obduktionen på gossebarnet Carl August utfördes i Pjätteryd av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist i närvaro av kyrkoherde Christoffer Bursi som intygade kroppens identitet samt orgeltrampare Johannes Bergman. Enligt polisprotokoll från den 22 februari 1872 ska avlidne Carl Augusts mor pigan Ingrid Christina Johannisdotter från Bygget och hans far änkemannen Peter Svensson begett sig iväg till Ingrid Christinas föräldrar i Ryssby socken den 16 februari för att begära deras tillåtelse att få ingå äktenskap. För att komma dit hade de lejt drängen Johan Svensson från Stockhult. De tog även med sig sitt barn Carl August ungefär 1½ månad gammal. För att skydda barnet mot kölden klädde de honom förutom i den vanliga lindan även i två tröjor varav en i ylle, 3 mössor, ett kläde, ett resskärp samt en schal. Genast efter att de satt sig på åkdonet skrek barnet men tystnade snart. När det kört ett stycke gav barnet ifrån sig två häftiga skrik. Modern gav då barnet bröstet som tystnade och modern trodde att han somnat. När det stannade i Hökhult ¼ mil från hemmet för att se till barnet fann modern att han hade blod under näsan. Hon bar genast in barnet i stugan och märkte då till sin stora förskräckelse att barnet var dött. Vittnen har intygat att föräldrarna var rädda om och kära i sitt lilla barn. Obduktionen visar ingen annan dödsorsak än kvävning. Sannolikt har gossebarnet Carl August varit så tätt ombonad för att skyddas mot kölden så att han i avsaknad av tillräckligt med luft dött genom kvävning. Se även F1:1:64.
64 Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 12 april 1872. Obduktionen på gossebarnet Carl August utfördes i Pjätteryd av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist i närvaro av kyrkoherde Christoffer Bursi som intygade kroppens identitet samt orgeltrampare Johannes Bergman. Enligt polisprotokoll från den 22 februari 1872 ska avlidne Carl Augusts mor pigan Ingrid Christina Johannisdotter från Bygget och hans far änkemannen Peter Svensson begett sig iväg till Ingrid Christinas föräldrar i Ryssby socken den 16 februari för att begära deras tillåtelse att få ingå äktenskap. För att komma dit hade de lejt drängen Johan Svensson från Stockhult. De tog även med sig sitt barn Carl August ungefär 1½ månad gammal. För att skydda barnet mot kölden klädde de honom förutom i den vanliga lindan även i två tröjor varav en i ylle, 3 mössor, ett kläde, ett resskärp samt en schal. Genast efter att de satt sig på åkdonet skrek barnet men tystnade snart. När det kört ett stycke gav barnet ifrån sig två häftiga skrik. Modern gav då barnet bröstet som tystnade och modern trodde att han somnat. När det stannade i Hökhult ¼ mil från hemmet för att se till barnet fann modern att han hade blod under näsan. Hon bar genast in barnet i stugan och märkte då till sin stora förskräckelse att barnet var dött. Vittnen har intygat att föräldrarna var rädda om och kära i sitt lilla barn. Obduktionen visar ingen annan dödsorsak än kvävning. Sannolikt har gossebarnet Carl August varit så tätt ombonad för att skyddas mot kölden så att han i avsaknad av tillräckligt med luft dött genom kvävning. Se även F1:1:63.
65-67. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 26 april 1872. Obduktionen på änkemannen och hemmansägare Peter Carlsson från Balkö i Nöttja socken utfördes i Balkö av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman C. Pontén som intygade kroppens identitet samt P. J. Nilsson, Balkö. Enligt polisprotokoll från den 19 april 1872 ska Peter Carlsson som var 70 år gammal, frisk och sund gått till sängs den 18 april omkring klockan 8 på kvällen för att följande morgon stiga upp för att fodra kreaturen, vilket var hans dagliga sysselsättning. Klockan 5 påträffades han hängandes i en snara på foderskullen. Efter obduktionen fastställdes att Peter själv vållat sin död genom hängning. Han hade lidit av depression och tidigare försökt avsluta sitt liv på olika sätt men alltid blivit upptäckt i tid.
68. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 15 jan. 1878. Obduktionen på hemmansägare Andreas Arvidsson utfördes i Göteryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman M. Böös som intygade kroppens identitet och godsägaren J. Blomberg. Av polisprotokollet framkommer att Andreas Arvidsson tillsammans med tre personer druckit brännvin och konjak på kvällen den 26 december 1877. När sällskapet gett sig av ska Andreas gått omkring några steg på golvet för att därefter bege sig ut, utan huvudbonad och utan att hans närmaste visste vart han tagit vägen. När han fortfarande inte kommit tillbaka efter ett dygn började hans hustru och barn att leta efter honom. Slutligen fann de honom stående på huvudet i brunnen. Se även F1:2:18.
|