Anmärkning
Album Småland 3. Här förvaras även F3:4.
Sid 1, 5674 Strömsrums slott Småland. Det ligger mellan Kalmar och Oskarshamn. Strömsrums mäktiga träslott det största i Sverige blev färdigbyggt 1762 av Carl Rappe. Av de två flygelbyggnaderna från samma tid återstår efter en eldsvåda 1922 blott den ena. Strömsrums historia går tillbaka till medeltiden, på 1200-talet ägdes godset av Svantepolk Knutsson. 1349 kom Strömsrum till riksråder Nils Turesson Bjälke. Under 1400-talet kom godset till en annan av rikets förnäma ätter Sture. I sina arvsanspråk efter Sturarna lade Gustav Vasa beslag på egendomen. Redan 1523 fick fogden Lasse Skrivare egendomen i förläning av Gustav Vasa. Trots förnyade processer med Sture familjen under Erik XIV tid förblev Strömsrum i kunglig ägo. 1622 sålde Gustav II Adolf egendomen till riksråder Johan Skytte. Under danska kriget 1677 nerbrändes Strömsrum totalt. År 1771 förvärvades godset av Carl rappe i vars släkt det ännu befinner sig. Nuvarande ägare Christopher Ludvig Rappe. 12/7 1969.
Sid 2, 5675 Strömsrum Småland. Flygelbyggnad till slottet- 12/7 1969.
Sid 3, 5709 Västervik. Stora torget. Västervik har gamla anor den flyttades 1433 till sitt nuvarande läge nära det viktiga fästet Stegeborg. Staden har flera gånger intagits och bränts av danskarna, åren 1442, 1517, 1612 och 1677. Gustav Vasa som här 1548 anlade ett Kronans varv och samtidigt utfärdade privilegier när Nya Västervik som staden då kallades. 16/8 1972.
Sid 4, 5710 Västervik. Sankt Petri kyrka. Uppförd åren 1901-05. Efter ritningar av Adolf Emil Melander. 16/8 1972.
Sid 5, 5711 Västervik. Sankta Gertruds kyrka. Härstammar från 1433. 18/7 1957.
Sid 6, 5712 Västervik. Interiör av Sankta Gertruds kyrka. 18/7 1957.
Sid 7, 5713 Västervik. Båtmansgatan med Sankt Petri kyrka i bakgrunden. Västervik har varit rädd om den gamla bebyggelsen. 16/8 1972.
Sid 8, 5714 Västervik. Båtmansgatan med sina gamla stugor. 16/8 1972.
Sid 9, 5715 Västervik. Båtmansgränd. Båtmansstugorna härstammar från 1700-talet. 16/8 1972.
Sid 10, 5716 Västervik. Stugor vid Båtmansgränd. 16/8 1972.
Sid 11, 5717 Västervik. Strömgatan med hus från 1800-talet. 16/8 1972.
Sid 12, 5718 Västervik. Fiskaregatan har också en gammal bebyggelse. 16/8 1972.
Sid 13, 5719 Kärringryggens gruvhål i Gladhammars socken Småland. Redan på 1500-talet började man bryta järn och kopparmalm här. Gruvan lades ner 1891. 16/8 1972.
Sid 14, 5720 Kärringryggens gruva. Gladhammar. Skrotavfall från gruvan. 16/8 1972.
Sid 15, 5721 Lunds by i Gladhammars socken Småland. Uppvisar en mycket säregen bondebebyggelse, en 1600-tals gård har genom flera avskiften förvandlats till en släktby där alla boningshus är sammanförda kring ett torg. 16/8 1972.
Sid 16, 5722 Lunds by Gladhammar. Här ligger ännu mangårdsbyggnaderna samlade kring ett fyrkantigt torg. 16/8 1972.
Sid 17, 5723 Vissböle Vena socken Småland. Är en oskiftad by från 1700-talet, med boningshus och ladugårdar utmed en bygata. 1/8 1967.
Sid 18, 5724 Vissböle. En oskiftad by i Vena socken Småland. 1/8 1967.
Sid 19, 5725 Bergbo husartorp nr 14 i Vissböle. Torpstugan är nu flyttad till Hultsfreds Hembygdspark. 16/8 1972.
Sid 20, 5726 Skylten på Bergbo husartorp nr 14 i Vissböle. 16/8 1972.
Sid 21, 5727 Bergbo Vissböle. Så här ser det ut i dag där det rivna husartorpet låg. 16/8 1972.
Sid 22, 5728 Bergbo husartorp nr 14 i Vissböle. Den kvarvarande ladugården på det rivna husartorpet. 16/8 1972.
Sid 23, 5729 Getnö gård Almundsryd. Getnö är en ö i sjön Åsnen och omfattar gården Getnö ett område på 1000 tunnland. Getnö är en urgammal gård och omtalas redan 1320. År 1457 ägde väpnaren Bengt Gisesson denna gård. 1552 ägde Gustav Vasa den och 1560 var Erik XIV dess ägare. Under åren 1652 till 1680 var Getnö säteri. Omkring 1720 hade Regementskvartersmästare Peter Rydebeck förvärvat gården. 1704 köpte Kapten Jöran Rosenbjelke den. Går vi ett hopp längre fram i tiden till 1967 då köpte Lennart Olsson i Växjö gården. Han upplät alla marker till friluftsliv. Nu finns på ön fyra stugor för uthyrning. Besökare kan också få hyra båtar och köpa fiskekort. Det har satsats mycket på friluftsområdet, parkerings och rastplatser liksom strövstigar har anlagts. 4/6 1977.
Sid 24, 5730 Skylten vid Getnö gård. 4/6 1977.
Sid 25, 5731 Getnö. Båthuset och hamnen. 4/6 1977.
Sid 26, 5732 Getnö. Varningsskylt för hjortar. 4/6 1977.
Sid 27, 5733 Utsikt från Getnö gård över Insjön med dess öar. 4/6 1977.
Sid 28, 5734 Getnö. Bild vid Näckhallsfjorden. 4/6 1977.
Sid 29, 5769 Östra Torsås kyrka. Småland. Byggd 1849. 29/5 1944.
Sid 30, 5770 Östra Torsås. Altaret i kyrkan. 22/9 1976.
Sid 31, 5771 Östra Torsås. Predikostolen i kyrkan. 22/9 1976.
Sid 32, 5772 Östra Torsås. Orgelläktaren i kyrkan. 22/9 1976.
Sid 33, 5773 Inglinge hög. Östra Torsås Småland. Inglinge hög ligger i ett gravfält med mer än 100 högar, rösen och skeppssättningar. Den sex meter höga kullen som mäter hundra meter i omkrets, på toppen en omkring två meter hög rest bautasten och vid dess fot ett klot med inristade ornament. Kring Inglinge hög har de spunnits många sägner och sagor. Fakta om detta fornminne är att det är en kungshög från folkvandringstiden. Högen har av många generationer använts som tingsplats. 15/5 1948.
Sid 34, 5774 Östra Torsås. Inglinge hög. Bautastenen och klotet på toppen. 15/5 1948.
Sid 35, 5785 Bringetofta kyrka. Småland. Den ursprungliga byggnaden av sten torde härstamma från omkring 1200. 17/8 1972.
Sid 36, 5786 Bringetofta. Klockstapeln vid kyrkan. 17/8 1972.
Sid 37, 5787 Bringetofta kyrka och klockstapel. Småland. 17/8 1972.
Sid 38, 5788 Bringetofta. Altaret i kyrkan. 17/8 1972.
Sid 39, 5789 Bringetofta. Altare med absidmålning i kyrkan från 1200-talet. 17/8 1972.
Sid 40, 5790 Bringetofta. Kalkmålning i kyrkans absid från 1200-talet. 17/8 1972.
Sid 41, 5791 Bringetofta. Kalkmålning i kyrkan från 1200-talet. 17/8 1972.
Sid 42, 5792 Bringetofta. Predikostolen i kyrkan. 17/8 1972.
Sid 43, 6054 Östra Torsås. Inglinge hög, stenklotet vid bautastenen. 15/5 1948.
Sid 44, 6055 Östra Torsås. Fornstuga vid Inglinge hög. 20/7 1968. 6056 Östra Torsås. Bautasten vid Inglinge hög. 20/7 1968.
Sid 45, 6089 Västra Torsås kyrka. Småland. Uppförd åren 1870-71. 21/6 1945. 6090 Västra Torsås. Altaret i kyrkan. Från 1600-talet. 28/5 1970.
Sid 46, 6097 Västra Torsås. Kyrkoherde Lameck Fries. Åren 1892-1905. 28/5 1970. 6102 Västra Torsås. Predikostolen i kyrkan. Från 1735. 28/5 1970.
Sid 47, 6144 Norra Hestra kyrka. Småland. Av trä byggd 1752. 25/6 1960. 6145 Norra Hestra. Kyrkans klockstapel. 25/6 1960.
Sid 48, 6146 Norra Hestra. Altaret i kyrkan. 23/8 1976.
Sid 49, 6147 Norra Hestra. Predikostolen i kyrkan. 23/8 1976.
Sid 50, 6148 Norra Hestra. Orgelläktaren i kyrkan. 23/8 1976.
Sid 51, 6149 Norra Hestra. Gravvård på kyrkogården över Ingrid Klar som levat under tre århundraden 1798-1902. 25/6 1960. 6150 Norra Hestra. Algutssjön med Isaberget i bakgrunden. 16/7 1950.
Sid 52, 6151 Svenska Turistföreningens tavla med beskrivning på Isaberget. 30/7 1968. 6152 Isaberget med utkikstornet. 30/7 1968.
Sid 53, 6153 Utkikstornet på Isaberget. 16/7 1950. 6154 Utsikt från Isaberget. 30/7 1968. 6155 Utsikt från Isaberget. 30/7 1968.
Sid 54, 6156 Utsikt från Isaberget. 30/7 1968. 6157 Södra Hestra kyrka. Småland. Uppförd 1829. 19/7 1959.
Sid 55, 6192 Stockaryds kyrka. Småland. Uppförd 1907. 6/9 1964. 6193 Hällaryd. Stockaryd. Ägare Lantbrukare Birger Magnusson. 6/9 1964.
Sid 56, 6194 Lantbrukaren Birger Magnusson utanför boningshuset på sin gård i Hällaryd. 6/9 1964. 6195 Lantbrukaren Birger Magnusson och Roy Andersson. 6/9 1964.
Sid 57, 6346 Gällaryds kyrka. Småland. Av sten byggdes 1782-86. 6/7 1952. 6347 Soldattorpet i Gällaryds kyrkby. Soldaten Johannes Lööf var den siste soldaten som bodde här. Stugan senare Hembygdsstuga i Gällaryd. 1910.
Sid 58, 6439 Gällaryd. Ekebohults gård. Ägare Domänverket. 6/6 1971.
Sid 59, 6348 Os pappersbruk, Gällaryds socken. Småland. 6/6 1971.
Sid 60, 6349 Os. Magasinbyggnader vid pappersbruket. 6/6 1971.
Sid 61, 6350 Os. Osån vid pappersbruket. 6/6 1971.
Sid 62, 6351 Os. Bruksherrgård. Småland. 6/6 1971.
Sid 63, 6353 Os. Tåg på Os-Bors järnväg. Den lilla smalspåriga järnvägen som Os bruk fraktade sina produkter på till Bors järnvägsstation. Nu museijärnväg. 6/6 1971.
Sid 64, 6352 Os. Ånglok på Os-Bors järnväg. 6/6 1971.
Sid 65, 6354 Bor. Järnvägsstationen. Karlskrona-Växjö-Alvesta-Borås-Göteborgs järnväg. 6/6 1971.
Sid 66, 6355 Voxtorps kyrka. Småland. Av sten uppförd 1843. 15/5 1947. 6356 Fattigbössan vid Voxtorps kyrka. 12/5 1957.
Sid 67, 6357 Voxtorp. Mangårdsbyggnad i Hembygdsparken. Från Svenskbygget Ulås, flyttad hit 1939. 22/5 1936. 6358 Voxtorp. Stuga i Hembygdsparken. från 1750-talet, flyttades hit från Björkekulla. 22/5 1936. 6359 Voxtorp. Bod i Hembygdsparken. 22/5 1936.
Sid 68, 6360 Voxtorp. Loftsbod i Hembygdsparken. 22/5 1936. 6361 Voxtorp. Milstolpe i Hembygdsparken. 22/5 1936.
Sid 69, 6362 Eds herrgård. Voxtorps socken. Småland. Ägare Godsägare Lennart Blomstrand. 15/5 1947.
Sid 70, 7330 Adolv Nyberg och Herbert Fahlberg på bron in till Eds herrgård.
Sid 71, 6373 Voxtorps kyrka. Småland. Kyrkan som är en rundkyrka uppfördes på 1100-talet. Det fyrkantiga koret tillbyggdes på 1400-talet. Efter ett blixtnedslag 1958 restaurerades den pietetsfullt under ledning av professor Erik Lundberg. 26/7 1949. 6374 Voxtorps klockstapel vid kyrkan. 26/7 1949.
Sid 72, Nummer? Våxtorps kyrka. Halland. Kyrkan är från äldre medeltiden. 25/7 1956.
Sid 73, 6440 Gammal lind 31,6 meter hög på Domänverkets gård Ekebohult. Gällaryd. 6/6 1971.
Sid 74, 6441 Gammal ek på Domänverkets gård Ekebohult Gällaryd. Ett naturfenomen, den hade stått vissnad i 30 år då den började grönska igen. 6/6 1971.
Sid 75, 6445 Åseda kyrka. Småland. Med delar från medeltiden. 18/6 1948. 6446 Mösjöhult. Åseda socken. Ödegård. Det är tre gårdar i byn som är ödegårdar, de har inköpts av ett bolag som låtit gårdarna förfalla. 10/8 1965. 6447 Mösjöhult. Åseda socken. Jag har inte varit på platsen sedan bilden togs och man frågar sig om gårdarna är kvar eller kanske blivit upprustade. 10/8 1965.
Sid 76, 6448 Mösjöhult. Åseda socken. Ödegård. 10/8 1965. 6449 Mösjöhult. Ladugården vid en av ödegårdarna står ännu kvar. 10/8 1965.
Sid 77, 6450 Mösjöhult. Åseda socken. Småland. Ägare Lantbrukare Hjalmar Frid. På denna gård var Folke Andersson och jag och byggde telegrafverkets automatstation i Stödsboda. 10/1 1951.
Sid 78, 6451 Baggetorp. Åseda socken. Småland. Ägare Lantbrukare Gunnar Andersson. På denna gård var Folke Andersson och jag och byggde telegrafverkets automatstation i Ösjöbol. 17/6 1948.
Sid 79, 6452 Kuttaboda. Åseda socken. Småland. Ägare Smedsmästare Ernst Jäderberg. Folke Andersson och jag och bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Massamåla. 20/6 1948.
Sid 80, 6453 Ekefors Ekhorva. Åseda socken. Småland. Ägare Smedsmästare Gustav Gustavsson. Folke Andersson och jag och bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Ekhorva. 8/12 1950.
Sid 81, 6497 Drevs gamla kyrka. Småland. Den är antagligen från mitten av 1100-talet, restaurerades 1921. 11/8 1956.
Sid 82, 6498 Drev. Predikostolen i gamla kyrkan. 26/9 91964. 6499 Drev. Klockstapels vid gamla kyrkan. 9/9 1962. 6503 Drevs nya kyrka. Småland. Byggd åren 1866-67. 11/8 1956.
Sid 83, 6500 Böksholm. Drevs socken. Småland. Ägare Bruksarbetare C.O. Freij. David Salomonsson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Böksholm. 16/10 1947.
Sid 84, 6501 Tolgs kyrka. Småland. Byggd 1879. 31/6 1957. 6502 Tolg. Klockstapeln på gamla kyrkoplatsen, den låg ett stycke från den nuvarande. 2/6 1963.
Sid 85, 6506 Aneboda kyrka. Småland. Av trä uppförd 1899. 1930. 6507 Aneboda Pensionat. Småland. Innehavare Olof Lundgren. Folke Andersson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Aneboda. 5/6 1951.
Sid 86, 6508 Aneboda. Huvudbyggnaden vid fiskodlingsanstalten. 6/6 1971.
Sid 87, 6509 Aneboda fiskodlingsanstalt. Konsulent Ingvar Josefsson redogör för besökare om fiskodlingen. 6/6 1971.
Sid 88, 6510 Aneboda. Fiskdammar vid fiskodlingsanstalten. 6/6 1971.
Sid 89, 6511 Aneboda. Fiskdammarna liknar små trevliga insjöar. 6/6 1971.
Sid 90, 6512 Aneboda. Rouenankor vid fiskodlingsanstalten. De vänder ryggen åt besökarna. 6/6 1971.
Sid 91, 6520 Lammhults kyrka. Småland. 1/5 1965. 6521 Lammhults nya skola. 1/5 1965.
Sid 92, 6522 Lammhults säteri. Aneboda socken. Småland. År 1600 bestod Lambhult (Lammhult) av två hemman det ena frälse, det andra krono. Det förstnämnda bortbyttes av Bengt Oxenstierna till kronan, varefter de båda gårdarna förlänades till Landskamrer Johan Johansson för gjord trogen tjänst. Säteri blev Lammhult i början på 1650-talet, Johansson uppförde en större sätesbyggnad. 1681 ägde landshövding Friherre Lars Eldstierna gården. 1694 kom den till släkten Billingsköld i vars ägor den stannade till 1767 då ryttmästare Frede Wattrang övertog den. 1770 blev hovjunkare Herman Kristian Tigersköld ägare till egendomen, därefter hans son kapten Adolv Ludvid Tigersköld. 1795 kom gården till major Johan Georg Gyllensvärd, han uppförde den nuvarande sätesbyggnaden. I Gyllensvärdska släkten stannade Lammhult i flera generationer. Den siste av ätten var kapten Georg Gyllensvärd, han övertog gården 1874. Han dog 1916 varefter egendomen blev sterbhus. På 1960-talet höjdes röster på att riva den gamla säteribyggnaden för att ge plats åt en högstadieskola, men förnuftet segrade och det gamla herresätet fick vara kvar och blev bevarat för framtiden. Äges nu av A.B. Lammhults gård. 1/5 1965.
Sid 93, 6929 Aneboda. Rouenankor vid fiskodlingsanstalten i sitt rätta element. 6/6 1971.
Sid 94, 6930 SNF medlemmar vid Aneboda fiskodlingsanstalt. 6/6 1971.
Sid 95, 8512 Ålshults herrgård. Almunryds socken. Småland. Ägare Maggie Stephens. 15/9 1968.
Sid 96, 8513 Ålshult. En gammal väl bevarad magasinsbyggnad på gården. 15/9 1968.
Sid 97, 8571 Lekeryds kyrka. Småland. Från 1100-talets mitt. 17/8 1972.
Sid 98, 8572 Lekaryds kyrka. Småland. Från 1500-talet. 8/9 1946.
Sid 99, 8573 Dansjö säteri. Lekaryds socken. Småland. I Dansjö fanns på 1400-talet en sätesgård, som 1465 och ännu 1477 ägdes och beboddes av frälsemannen Håkan Persson. Efter hans död synes egendomen ha övergått till mågen Jöns Laurensson Rosenbjelke på Lästad, åtminstone hörde ännu 1588 två frälsehemman i Dansjö till denna gård. I mitten på 1800-talet bildades av Dansjögårdarna ett nytt herresäte, varest först anlades ett brännvinsbränneri och sedermera ett tegelbruk. Ägare till det nya Dansjö var kammarherre Uno Angerstein. 1870 blev bröderna Karl och Rik Ehrenstråle ägare till Dansjö. 1880 löjtnant Rikard Ehrenstråle. 1882 patron A. Persson. 1886 kommendörkapten J.E. Danckwardt. 1901 godsägare E.M. Kr Danckwardt. 1909 A.B. Dansjö Gård och Tegelbruk. 8/6 1951.
Sid 100, 8574 Gåvetorp säteri. Lekaryds socken. Småland. I Gåvetorp funnos redan under medeltiden två frälsehemman. Omkring 1470 bortbyttes två gårdar i Gåvetorp av frälsemannen Håkan Persson på
Dansjö till riddaren Birger Trolle den yngre på Bergkvara för en ödegård i Lekaryds by, och sedan tillhörde gården Trollarna ända till omkring 1620 då det genom arv gick över till Sparresläkten. Gåvetorp beboddes på 1590-talet av jungfru Margareta Trolle som lät bygga upp det till sätesgård. Nuvarande herrgårdsbyggnaderna anses vara uppförda 1803. Flyglarna äldre. I Trollesläkten förblev Gåvetorp till 1617 då ryttmästare Bengt Sparre blev dess ägare. Sedan följer en lång rad ägare. 1679 Löjtnant friherre Johan Stake. Friherrinnan Brita Magdal von Westphal till 1717. 1719 blev Generalmajor friherre Mårten Cronstierna Gåvetorps ägare. 1723 övertog kammarrådet Elof Steuch egendomen. 1766 överstelöjtnant greve Karl Gustav Mörner. 1793 landshövding Karl Stellan Mörner. Därefter assessor John Burman och generalen friherre Johan Vilhelm Sprengtporten. 1810 ryttmästare greve Karl De Geer. 1811 hovmarskalken greve Klas Erik Mörner. 1833 kammarherre Uno Angerstein. 1890 kammarjunkare Karl Ehrenstråle. 1880 löjtnant Rikard Ehrenstråle. 1882 major Aaby Eriksson. Nuvarande ägare Arvid Aaby Eriksson. 12/5 1968.
Sid 101, 8577 Lekaryd. Altartavlan i kyrkan. ”Då Pilatus visade judarna Jesus och sade till dem. Se människan” Av Per Hörberg 1794. 10/5 1970. 8578 Lekaryd. Predikostolen i kyrkan. Inköpt från Söraby församling. 10/5 1970.
Sid 102, 8579 Lekaryd. Prosten Anders Reimers gravvård på kyrkogården. 10/7 1970. 8580 Lekaryd. Gammal gravvård på kyrkogården. 10/5 1970.
Sid 103, 8753 Rumskulla kyrka. Småland. Uppförd 1837. 14/7 1970. 8754 Rumskulla. Altarskåpet i kyrkan. 14/7 1970. 8755 Rumskulla. Predikostolen i kyrkan. 14/7 1970.
Sid 104, 8757 Rumskulla. Ösjöfors. Tavla med beskrivning på pappersbruket. 14/7 1970. 8756 Ösjöfors gamla handpappersbruk i Rumskulla socken Småland. 14/7 1970. 9260 Ösjöfors. Bruksherrgården vid pappersbruket. 14/7 1970.
Sid 105, 9261 Ösjöfors pappersbruk. Valshuset pappersmaskinen ”Holländaren” med drivanordning. 14/7 1970.
Sid 106, 9262 Ösjöfors pappersbruk. Valshuset, drivanordningen till pappersmaksinen ”Holländaren”. Det är intressant att se det i forna tiders träkuggsdrivna maskinverket. 14/7 1970.
Sid 107, 9263 Ösjöfors pappersbruk. Verkstugan. 14/7 1970.
Sid 108, 9264 Ösjöfors pappersbruk. Packkammaren med pappersvågen. Här packades och vägdes det färdiga pappret på den till synes primitiva vågen. 14/7 1970.
Sid 109, 9269 Lekaryds klockstapel. 8/9 1946.
Sid 110, 9270 Elektriskt tåg på Statens Järnväg Stockholm-Malmö. Bilden är tagen från bron som går in till Gåvetorps säteri Lekaryd. 29/6 1975.
|