Anmärkning
Album Småland 4. Förvaras tillsammans med F3:3.
Sid 1, 6328 Älghults kyrka. Småland. Uppförd 1806. 2/6 1963. 6329 Björkå glasbruk. Älghults socken Småland. Björkå glasbruk startade på 1870-talet och drevs fram till 1954 då det lades ner. I slutet på 1960-talet övertog Emmaus det gamla glasbrukets lokaler för sin verksamhet. Efter några år härjades lokalerna av eld. Nya byggdes upp på samma plats. 2/6 1963.
Sid 2, 6330 Björkå. Emmaus nya lokaler som byggdes upp efter eldens härjningar. 12/6 1971.
Sid 3, 6332 Björkå. I denna byggnad var Björkås affär inrymd under den tiden som glasbruket var i drift. 12/6 1971.
Sid 4, 6333 Alsterfors nerlagda glasbruk. Älghults socken. Småland. Den 16 juni 1972 släcktes ugnarna i Alsterfors glasbruk för alltid, de trettiotal arbetarna som var kvar vid glasbruket gick nu hem för gott. Bruket som startade sin tillverkning av glas 1885 lades nu ner efter 87 års drift inom glashanteringen och den gamla vana arbetarstammen inom glasindustrin fick nu ta semester. Långt från alla är medvetna om att det handtillverkade glaset är ett stycke svensk konst. I Älghults socken har det funnits tretton glasbruk, nu återstår bara fyra som är i drift. 10/7 1976.
Sid 5, 6334 Fröseke kapell i Fröseke samhälle. Älgults socken Småland. 10/7 1976.
Sid 6, 6335 Badplatsen vid Älghultssjön. Älghult. 10/7 1976.
Sid 7, 6336 Ekberga kyrka. Småland. Byggd åren 1824-25. 5/6 1948. 6337 Kosta glasbruk. Ekeberga socken. Småland. 17/9 1955.
Sid 8, 6364 Kosta glasbruk. Ekeberga socken. Småland. Den 26 juli 1742 startade Kosta glashytta sin verksamhet. Bruket startades av två landshövdingar, Koskull och Staél von Holstein, vilka även skapade brukets namn genom sammansättande av stavelserna i sina namn. Ko från Koskull och Sta från Staél. De tog in fyra glasblåsare från Tyskland, Johan Eders, Johan Tomas From, Christopher Schyttz och Anewald Watzer. Glasbruket invigdes med en hejdundrande fest hos gästgivaren Hultgren som anrättat en måltid för trettiofem personer med hustru och barn, allt för en kostnad av 18 daler. Dagen därpå hölls hyttpredikan av magister Granqvist varvid skänktes 15 riksdaler till socknens fattiga och fem riksdaler till kyrkan. Därmed hade Kostas långa arbetsdag börjat. Det behöva väl inte särskilt påpekas att Kosta ligger i Småland och inom Kronobergs län, här finner man så gott som hela Sveriges glasindustri. På de senaste femton åren har glasbruket byggts ut och ökat omsättningen avsevärt. 14/8 1972.
Sid 9, 6339 Väckelsång. Kyrkan. Byggd 1828. 24/7 1957. 6340 Väckelsång. Fattigbössan vid kyrkan. 24/7 1957.
Sid 10, 6341 Väckelsång. Ett kors är upprest på gamla kyrkogården där gamla kyrkan låg. 22/6 1963. 6342 Väckelsång. Ingelstads gamla gästgivaregård i hembygdsparken. Flyttad hit 1956. 20/7 1968.
Sid 11, 6343 Väckelsång. Skogslund. ”Jängastugan” i hembydsparken. Stugan låg ursprungligen på gamla vägen Väckelsång och Kvarnamåla. Bysnickaren och spelemannen Johan Jäng, var ägare. Han föddes 1828 och slutade sina dagar vid sekelskiftet. Hans hustru Johanna Jäng bodde kvar i stugan till sin död. 20/7 1968. 6348 Väckelsång. Järnvägsstationen. Växjö-Ronneby järnväg. 16/7 1969.
Sid 12, 6344 Lidhems säteri. Väckelsångs socken. Småland. Helt nära Lidhemssjön och ett par kilometer från Åsnens strand ligger herrgården Lidhem. Den reveterade huvudbyggnaden är uppförd av kärnfur under valmtak, den stod färdig den 14 maj 1798. Lidhem har anor från 1400-talet, då bestod egendomen av flera hemman av vilken Hovgård var en sätesgård, namnet skrevs fordom Line. Godsets äldsta kända ägare var Väpnaren Gise Bengtsson. På 1470-talet övergick det i släkten Stenbocks ägor, inom denna ätt stannade det i hundra år. Därefter gick egendomen över till ryttmästare Jöns Rosenbjelke. År 1752 hade Lidhem tillfallit major Volmar Johan Silversparre som i tjugo år innehade godset, hans son Per ärvde den, men sålde den 1790 till friherre Salomon Christoffer von Köler, han byggde om huvudbyggnaden. År 1830 inköpte brukspatronen på Orrefors Carl Henrik Barchaus herrgården. 1836 kom godset till Carl Fredrik Evert Taube af Odenkat. 1917 blev Sten Abrahamsson Leijonhufvud ägare till egendomen. Hans son Abraham Leijonhufvud äger nu Lidhem. 26/5 1947.
Sid 13, 6473 Asa kyrka. Småland. Byggd av sten åren 1806-07. 30&7 1957. 6474 Asa herrgård. Småland. Asa beboddes i början på 1400-talet av väpnaren Peter Knutsson stamfader för ätten Kurck, har sedan tillhört bland annat ätterna Lilliesparre, Ulfsparre, Löwen, Leijonhufvud och Posse. Nuvarande ägare är C.A. Söderström. Nu är skogsskola inredd på herrgården. 30/6 1957.
Sid 14, 6475 Hångeryd. Asa socken. Småland. Ägare lantbrukare Emil Svensson. David Salomonsson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Fraggahult. 13/3 1945.
Sid 15, 6516 Fagerhult. Ekeberga socken. Småland. Ägare lantbrukare Karl Jansson. Folke Andersson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Ekeberga. 1/4 1948.
Sid 16, 6517 Lövsjö soldattorp nr 108 Kalmar regemente Uppvidinge kompani Ekeberga socken. 18/7 1961. 6518 Skylten på Lövsjö soldattorp. 18/7 1961. 6519 Tallebo soldattorp under Muggehults och Ulvaskogs byar. Ekeberga socken. 18/7 1961.
Sid 17, 6488 Hjortsberga kyrka. Småland. Byggd åren 1838-41. 8/9 1946. 6496 Sköldsta. Hjortsberga socken. Ägare fru Gunhild Pettersson. Folke Andersson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Kvenneberga. 16/12 1949.
Sid 18, 6527 Forssa säteri. Hjortsberga socken. Småland. Forssa omtalas redan 1545. assessor Nils Lundgren gjorde 1647 Forssa till säteri. År 1687 ägde Ryttmästare Karl Gustav Lood Forssa. Därefter blev kapten Rutger Lagerbjelke dess ägare. 1751 blev häradshövding Karl Kristofer Dahlström herre till Forssa. 1759 köpte kapten greve Fredrik Ulrik Cronhjelm egendomen, efter honom kom överstelöjtnanten greve Karl Gustav Mörner som ägare. 1772 var det ryttmästare friherre Frede von Liewen som flyttade in på Forssa. Efter honom kom överste August Wallenstierna, redan 1779 överlät han godset till överstelöjtnant Karl Adolf Riddarborg. 1787 var det åter tid att byta ägare, då övertog major Karl Henrik Gyllensköld egendomen. 1792 blev överjägmästare Karl Fredrik Bergman Forssas ägare. 1793 blev majoren friherre Malkom Hamilton dess ägare i vars släkt det stannade till 1869, då förvärvade professor N.G. Fredricsen och G. Juel egendomen. 1875 köpte godsägare D.C. Schöder Forssa. 1880 var det nämndeman Magnus Svenssons tur att överta gården, därefter 1912 hans söner Karl och Edvard Johansson. 1954 skänkte dåvarande ägare, förre kommunalordförande Edvin Johansson huvudbyggnaden till Hjortsberga Hembygdsförening. 1/5 1965.
Sid 19, 6528 Flygelbyggnad vid Forssa säteri. Hjortsberga socken. Ägare Norra Albo hembygdsförening. 1/5 1965.
Sid 20, 6529 Kuleryd. Hjortsberga socken. Gården tillhör Ängaholms Gods. 24/5 1964. 6530 Här låg Kuleryds soldattorp. Hjortsberga. Sist bebott av Soldaten Liv. 20/5 1964.
Sid 21, 6551 Flöxmåla. Tingsås socken. Småland. Ägare lantbrukare Axel Nygren. Folke Andersson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Ulfsryd. 19/3 1948.
Sid 22, 6552 Skyttemåla. Tingsås socken. Småland. Ägare lantbrukare Ragnar Tegvall. Folke Andersson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Skyttemåla. 30/6 1949.
Sid 23, 6486 Kvenneberg. Småland. Korset på kyrkogården visar var kyrkan låg. Kyrkan var byggd av trä, den revs 1840. Ingår nu i Hjortsberga socken. 12/5 1968. 6487 Kvenneberga. Klockstapeln på kyrkogården. 12/5 1968.
Sid 24, 6489 Elofstorp. Kvenneberga. Lill-Gustavs stuga. Vem var då Lill-Gustav? Han var född år 1865, hans rätta namn var Gustav Andersson. En dvärgkomiker, inte mer än 90 centimeter hög i strumplästen, han sjöng visor och kupletter. Sin debut gjorde han år 1887 vid en välgörenhetsföreställning anordnad i ridhuset i Växjö, som medverkande i manegen hade den lille dvärgen den storväxte chefredaktören ”Sigurd” Albert Hedenstierna. Bägge hade en riduppvisning samtidigt som dialogen dem emellan utlöste publikens storskratt. Vid slutet av 1890-talet drog sig Lill-Gustav tillbaka från artistvärlden och bodde i sin stuga i Elofstorp. Sedan 1930-talet har stugan stått öde, den hade varit värd ett bättre öde. 11/10 1969. 6490 Elofstorp. Kvenneberga. Brunnen vid Lill-Gustavs stuga. Brunnskaret består av fyra stående stenplattor samt ett lock av samma material, ett material som tidens tand ej rår på. 11/10 1969.
Sid 25, 6466 Hälleberga kyrka. Småland. Byggd i korsform åren 1819-20. 6321 Orrefors gamla glasbruk. Hälleberga socken. Småland. Anlades 1898.
Sid 26, 6322 Vedlavor vid Orrefors glasbruk. Den rika tillgången på skog kunde förr bäst utnyttjas som bränsle i glashyttorna. 1952.
Sid 27, 6323 Orrefors glasbruk. Småland. Som det ser ut efter senaste tillbyggnaden. Orrefors glasbruk anlades 1898. De femton första åren tillverkades huvudsakligen flaskor och enklare glas jämte fönsterglas. Men sedan 1913 har man inriktat sig på tillverkning av mera kvalitetsbetonat glas, speciellt slipat kristallglas och konstglas av olika slag, nu är Orrefors känt av stora delar i världen. 14/8 1972.
Sid 28, 6325 Orrefors. Svenska Turistföreningens nya vandrarhem i Backabyggningen. Ragnar Viksand, Axel Nilsson och jag (Erik Nilsson) bodde här en natt på en biltur i Småland. 14/8 1972.
Sid 29, 6324 Orrefors gamla vandrarhem i Rivebergs kvarn. Används ännu vid behov. 14/8 1972.
Sid 30, 6326 Målerås glasbruk. Hälleberga socken. Småland. Tillverkar i huvudsak hushålls, kristall och konstglas. 10/7 1976.
Sid 31, 6327 Gullaskruvs glasbruk. Hälleberga socken. Småland. Bruket anlades 1893, och äges av Gullaskruvs Glasbruks A.B. 11/7 1976.
Sid 32, Nummer? Kylleskruv. Herråkra socken. Småland. Ägare lantbrukare Karl Tornberg. Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Kylleskruv. 11/12 1947. 3146 Herråkra kyrka. Småland. Av trä byggd 1803. 9/10 1955.
Sid 33, 7079 Stojby. Gårdsby socken. Småland. Ägare fru Syster Karlsson. Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Norrgårda. 5/11 1948. 3145
Gårdsby kyrka. Småland. Av sten byggd 1833-37. 10/7 1949.
Sid 34, 7080 Kråkenäsryd. Gårdsby socken. Småland. Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Kråkenäsryd. 16/5 1950.
Sid 35, 6544 Tingsås kyrka. Småland. Av sten byggd 1850-53. 28/12 1949. 6545 Vid Tingsryds järnvägsstation. Växjö-Ronneby järnväg. 12/6 1932. 6559 Vid Tingsås kyrka. 12/6 1932.
Sid 36, 6546 Kyrkstallarna vid Tingsås kyrka. Om förnuftet hade funnits kvar hos de styrande inom kommunen, så hade även kyrkstallarna funnits kvar. En kulturminnesbyggnad av stora mått som helt enkelt bara revs ner. 5/6 1960.
Sid 37, 6547 Tingsryd. Kungastenen. 5/6 1960. 6548 Tingsryd. Gustav VI Adolfs minnessten från Eriksgatan i Småland. 1954. 5/6 1960.
Sid 38, 6549 Tingsyd. Kväll vid sjön Tiken. 28/12 1944. 6550 Sjön Tiken vid Tingsryd. 28/12 1944.
Sid 39, 8630 Artur Karlsson vid sjön Tiken. 12/6 1932. 8631 Bild vid sjön Tiken. 28/12 1944.
Sid 40, 8632 Stenfors herrgård. Tingsås socken. Småland. Byggnaden kan dateras till 1802 och är den äldsta kända inom Tingsås församling. Den har utgjort kärnan i järnbruket och godset Stenfors. Byggherre var brukspatronen Mathias Juhlin med ägolängden 1794-1814. Namnen kring Stenfors har sedan varit många. År 1937 köptes godset av furst Nicolas Barclay de Toruj Weymarn från Estland och hans maka förr Ingelsson. Fursteparet restaurerade med stor omsorg den under årens lopp rätt förfallna byggnaden. Även parken och trädgården sattes i värdigt skick. År 1959 var glansperioden på Stenfors slut. Fursteparet lämnade bygden. Under några år på 1960-talet tjänstgjorde herrgårdsbyggnaden som sjukhem för utvecklingsstörda. Sedan 1970 har den varit obebodd. 1974 köpte Perstorpskoncernen herrgårdsbyggnaden, byggnadens öde har varit ovisst länge och är det fortfarande. 13/7 1947.
Sid 41, 6561 Sjön Tiken vid Tingsryd. 1946. 6577 ”Stutarna” i sjön Tiken vid Tingsryd. 26/7 1950.
Sid 42, 6553 Stenstugan Bamsan. Tingsås socken. Småland. Den sista som bodde i stugan på riktigt var ”Mor Eva” fram till 1947. Stugan lär ha uppförts av Murare-Johan som bodde här på 1860–70-talet. Nuvarande ägare Fotograf Konny Södring. Tingsryd. 22/4 1962.
Sid 43, 6553 Stenstugan Bamsan. Tingsås. Ägare fotograf Konny Södring. 22/4 1962.
Sid 44, 6562 Stenstugan Bamsan. Tingsås. Ägare fotograf Konny Södring. 22/4 1962.
Sid 45, 6912 Svenska Naturskyddsföreningen SNF avdelning Ljungby, på utflykt till Högsby. Vid Idesjö fick bussen punktering på ena bakhjulet och ringen fick läggas om. 4/8 1968. 6913 Idesjö by låg vackert vid Idesjön Högsby. Här har tidigare varit glasbruk. 4/8 1968.
Sid 46, 6914 Idesjön. Vid Idesjö by. Högsby. 4/8 1968. 6920 Högsby kyrka. Småland. Är delvis från medeltiden. 4/8 1968. 6921 Emån rinner genom Högsby kyrkby. 4/8 1968.
Sid 47, 6916 SNF på utflykt. Bese ett grustag på Högsbyåsen. 4/8 1968. 6917 SNF medlemmar bese förstörelsen av en grusås i Högsby. 4/8 1968. 6918 SNF medlemmar får se ett enbestånd på
Högsbyåsen 4/8 1968.
Sid 48, 8744 Berga säteri. Högsby socken. Småland. I den bördiga Emåns dalgång ligger Berga säteri. År 1432 var en Peter Nilsson Bagge boende på Berga. I Baggesläkten var Berga till 1577 då Bengt Bagge blev på grund av sin politiska inställning till Johan III dömd att förlora liv och egendom, varför Berga indrogs till kronan. Nuvarande ägare till Berga är Torsten Johansson. 4/8 1968. 6819 SNF medlemmar på utflykt till Berga gård Högsby socken, där vi fick se träd som angripits av mistel, här en lind. Misteln är en parasitväxt, en märklig företeelse i naturen, att ett mistelfrö kommer farande med vinden och fastnar i en trädklyka på ett helt annat trädslag slår rot där och börjar växa. Förekommer på endast tre eller fyra platser i Sverige. 4/8 1968.
Sid 49, 6923 Berga gård. Högsby. Mistel i en poppel. Trädet är omkring 125 år gammalt. 4/8 1968. 6924 Berga gård. Högsby. Mistel i en björk, det enda kända fall i Sverige. 4/8 1968.
Sid 50, 6922 Hotellet i Högsby där vi åt middag. 4/8 1968. 6924 Högsby. SNF medlemmar vid bussen för avfärd. 4/8 1968.
Sid 51, 6915 SNF på utflykt. Lärare John Christoffersson Ruda, redogör för fortsättningen av färden. 4/8 1968. 6925 Högsby. Mörtensjökorv är benämningen på en ravin i urberget, en sällsynt naturförekomst. 4/8 1968.
Sid 52, 6926 Högsby. Mörtensjökorn, bergväggarna på ravinen stupa lodrätt ner mot vattenytan. 4/8 1968. 6927 Högsby. SNF medlemmar vid Mörtensjökorv. Naturvårdsintendenten K.E. Johansson talar. 4/8 1968. 6928 Mörtensjökorv. Ravinen är ett utsökt fotomotiv. 4/8 1968.
Sid 53, 6476 Östersjöhult. Högsby socken. Småland. Ägare lantbrukare Anders Erlandsson. Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Åboda. 25/8 1950.
Sid 54, 6515 Telegrafverkets automatstation Typ 1 i Åboda, Högsby socken Småland, som Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) byggde. 25/8 1950.
Sid 55, 6939 Hånger. Kyrkan. Småland. Av sten byggd 1881. 22/5 1966. 6940 Hånger. Altaret i kyrkan. 22/5 1966.
Sid 56, 6941 Hånger. Predikostolen i kyrkan. 22/5 1966. 6942 Hånger. Dopfunten i kyrkan. 4/5 1967.
Sid 57, 6945 Hånger. Gammal gravvård på kyrkogården. På vården står att läsa: ”Här vilar soldaten C.H. Eklund från Häggås. Född den 4/5 1865, död genom åskslag den 8/5 1884” På baksidan står: Hur oförmodat kom ej döden och räckte mig sin kalla hand, och när jag hjälplös låg i skogen. Han sade kom följ med mig hem. Men det var ej till detta hemmet i denna verdens jemmerdal, det var till vida bättre länder hos Gud i himlens fröjdesal. ----- Min hulda maka, lilla dotter jag beder sörjen icke mig. Adjö nu fader moder syskon, min ande bedja skall för eder. 22/5 1966. 6944 Hånger. Gammal gravvård på kyrkogården. Inskriften lyder: Minne efter hustrun Ingrid Larsdotter, född i Södra Brusås den 19 mars 1835. Död i Erikslund den 21 mars 1894. Detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet och detta dödliga ikläda sig odödlighet. 1 kor. 15 k. 53 v. 22/5 1966.
Sid 58, 6943 Hånger. Gammal gravvård på kyrkogården. Inskriften på vården: Minne efter Erik Magnusson från Erikslund, född den 5/5 1895. Allt så skola Herrans förlossare vända om och komma till Zion igen med och evig glädje, detta skall vara på deras huvud glädje och fröjd skola fatta dem, sorg och suckan skola ifrån dem fly. E.S. 51 k. 11 v. Sv. Ps. 488. 22/5 1966. 6946 Hånger. Gammal gravvård på kyrkogården. Inskriften: Hustru Märta Klarsson, född Svensson. Född 11/7 1832. Död 6/7 1912. Psalm 199 v. 6-7. 22/6 1966.
Sid 59, 6947 Korset på Hånger gamla kyrkoplats visar idag var gamla kyrkan låg. 4/7 1971.
Sid 60, 6948 Klockstapeln på Hångers gamla kyrkoplats. 4/7 1971.
Sid 61, 6949 Hånger. Gammal gravvård på gamla kyrkogården. De gamla vårdarna tala om de generationer som levt före oss. 4/7 1971.
Sid 62, 6950 Gammal gravvård på Hånger gamla kyrkogård. 4/7 1971.
Sid 63, 6951 Gammal gravvård på Hånger gamla kyrkplats. De som levt före oss har också rest minnesmärken över sina anhöriga. 4/7 1971.
Sid 64, 6952 Gammal gravvård på Hånger gamla kyrkogård. 4/7 1971.
Sid 65, 6953 Hånger. Gammal gravvård på gamla kyrkogården. Våra förfäder har också rest minnesmärken efter de som gått bort. 4/7 1971.
Sid 66, 6954 Hånger. Gammal gravvård inmurad i kyrkogårdsmuren på gamla kyrkogården. 4/7 1971.
Sid 67, 6955 Hjälmseryds gamla kyrka. Småland. När Hjälmseryds församling på 1860-talet skulle bygga ny kyrka, restes den mitt i socknen, sju kilometer från den gamla. Denna övergavs helt och hållet, man berövade den tak, fönster, portaler och stenskulpturer. På 1920-talet syntes ruinens slutskede vara nära, några år och endast en stenhög skulle återstå. En julmorgon fattade den gamla kyrkoherden Carl Nicklasson ett djärvt beslut, han föreslog kollekt till gamla kyrkans restaurering, kollekten inbringade tretton kronor, på denna grundplåt följde andra gåvor. En dag föll träden i kyrkoruinen för yxans hugg. Hjälmseryds unga söner höll på med att med egna händer rädda vad fädren låtit förfalla. 6/7 1952. 6956 Hjälmseryd. Gamla kyrkans klockstapel. 6/7 1952.
Sid 68, 6957 Fattigbössan vid gamla Hjälmseryds kyrka. 6/9 1964. 6958 Hjälmseryds nya kyrka. Småland. Uppförd 1853. 1/5 1965.
Sid 69, 6961 Hjälmseryd. Altartavlan i nya kyrkan. Av Torsten Hjelm. 1953. 1/5 1965. 6962 Hjälmseryd. Predikostolen i nya kyrkan. 1/5 1965.
Sid 70, 6959 Hjälmseryds prästgård. Gamla Hjälmseryds kyrkoherdeboställe. Prästgården är uppförd 1792. När den gamle kyrkoherden Carl Nicklasson nått den välförtjänta vilan intill de murar han återupprättat, blev frågan vad det skulle bliva av den gamla prästgården, som han som emeritus inköpt. Det var då en stiftelse trädde fram och tog initiativ och ansvar. Prästgården vid kyrkan skulle alltjämt bevaras. 1/5 1965.
Sid 71, 6960 Gamla Hjälmseryds kyrkoherdeboställe, sett från söder. 1/5 1965.
Sid 72, 6963 Gamla Hjälmseryds kyrkoherdeboställe. Det gamla luffarhärbärget har blivit ett modernt vandrarhem godkänt av Svenska Turistföreningen, säkerligen det unikaste vandrarhemmet i Sverige. 1/5 1965.
Sid 73, 7088 Rydaholms kyrka Småland. Är känd för sin märkliga tornbyggnad. Kyrkan är byggd år 1793 och tornet härstammar från 1100-talet och är dubbelt. 8/9 1946. 7089 Rydaholm. Altartavlan i kyrkan. Av Valdemar Lorenzon. 21/7 1963.
Sid 74, 7090 Smålands Rydaholm. Pensionat Svea. Folke Andersson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Slätthög. 20/4 1951.
Sid 75, 7091 Tryggarps herrgård. Rydaholm. Från 1600-talet. Herrgården stått öde i 18 år. 3/9 1972.
Sid 76, 7092 Södratorp. Hjälmsänga. Rydaholm. Ägare bröderna Carl och August Lundh. Har tidigare varit torp under Hjälmsänga. 14/10 1973.
Sid 77, 7093 Välhället. Hjälmsänga. Rydaholm. Bebos av danskar. 14/10 1973.
Sid 78, 7094 Hjälmsänga nerlagda skola. Rydaholm. Här bor och verkar konstnären Karl Johansson. 6/6 1971.
Sid 79, 7095 Skriperyd. Rydaholm. Den gamla kvarnen. 23/5 1965. 7096 Skriperyd. Ladugården vid den gamla kvarnen finns ännu kvar. 23/5 1965.
Sid 80, 7097 Skriperyd. Rydaholms socken. Småland. Ägare lantbrukare John Andersson. David Salomonsson och jag bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Skriperyd. 27/6 1947.
Sid 81, 8841 Eksjö. Stad i Småland. Fick stadsprivilegier av Erik av Pommern vilka bekräftades av Karl Knutsson. 6/7 1952. 8842 Eksjö. Stora torget. 6/7 1952.
Sid 82, 8843 Eksjö. Rådhuset. Uppfört efter branden 1856. Eksjö har varit tingsplats sedan 1200-talet. 6/7 1952. 8844 Eksjö. Ryttarstaty på Stora torget. Smålands husar rest 1929. Av Alf Olsson. 6/7 1952.
Sid 83, 8845 Eksjö. Kyrkan vid Stora torget. Byggdes 1888-89 utom tornet som till väsentlig del bibehölls. 17/8 1958. 8846 Eksjö. Altaret i kyrkan. 31/7 1967. 8847 Eksjö. Runsten vid kyrkan. Anträffades vid rivning av gamla kyrkan. Inskriften är mot slutet starkt skadad. Den lyder: ”Jabr lät resa denna sten efter Sibbe sin broder och göra bro. Hjälpe Gud Sibbes ande”. 31/7 1967.
Sid 84, 8848 Eksjö. Gamla realskolan. 11/5 1969. 8849 Eksjö. ”Lekande pojkar” Av Carl Elmberg. 11/5 1969.
Sid 85, 8850 Eksjö. Lilla torg. 31/7 1967. 8851 Eksjö. Storgatan. Staden har ålderdomliga hus från 15–1600-talen, och är en utpräglad trähusstad. 31/7 1967.
Sid 86, 8852 Eksjö. Storgatan 38. Storgatan är numera gågata. 31/7 1967. 8853 Storgatan 52. Eksjö har varit rädd om sin gamla bebyggelse. 31/7 1967.
Sid 87, 8856 Eksjö. Gyllene Sporren. Festvåning. 31/7 1967. 8855 Eksjö. Båtmanstorp på Axel Byggmästares gata 18. 9/6 1968. 8854 Eksjö. Arnt Byggmästares gata 24. Forngården. 31/7 1967.
Sid 88, 8857 Eksjö. Österlånggatan 31. Svenska Turistföreningens vandrarhem. Här har vi övernattat flera gånger på bilturer i Småland. 31/7 1967.
Sid 89, 8858 Eksjö. Järnvägsstationen. Nässjö-Oskarshamn järnväg. 11/5 1969. 8859 Eksjö. Rälsbuss på järnvägsstationen. 11/5 1969. 8860 Eksjö. Ångtåg har kommit in på järnvägsstationen. 11/5 1969.
Sid 90, 8861 Eksjö. Ångtåg på järnvägsstationen. 11/5 1969. 8862 Ångtåg på Eksjö järnvägsstation. 11/5 1969. 8863 Eksjö. Tågpersonalen på ångtåget på järnvägsstationen. 11/5 1969.
Sid 91, 8864 Eksjö. Skylt på ångloket på järnvägsstationen anger att det tillverkats på Nyqvist & Holm Trollhättan 1906. 11/5 1969. 8865 Eksjö. Skylt på ångloket på järnvägsstationen, upplyser att loket tidigare gått på Marma-Sandarne järnväg. 11/7 1969.
Sid 92, 8866 Eksjö. Prästängens servering vid Hunsnässjön. 9/6 1968. 8867 Eksjö. Prästängsbadet vid Hunsnässjön. 9/6 1968.
Sid 93, 10578 Vetlanda. Torget. Vetlanda stad i Småland. Är en gammal vägknut där vägar från Sävsjö, Nässjö, Eksjö, Oskarshamn och Kalmar stråla samman, och har som mötesplats gamla anor, som marknad och tingsplats. Vetlanda erhöll stadsprivilegier 1909. 20/6 1948. 10577 Vetlanda. Stadshotellet. 30/7 1953.
Sid 94, 10579 Vetlanda. Stadshuset. 20/6 1948. 10580 Vetlanda. Centrum. 17/8 1958.
Sid 95, 10581 Vetlanda. Skulptur på torget. 17/8 1958. 10582 Vetlanda. Kanslihuset. 20/6 1948.
Sid 96, 10583 Vetlanda. Hembygdsgården. 20/7 1948. 10584 Vetlanda. Loftsbod i hembydgsparken. 20/6 1948.
Sid 97, 10585 Vetlanda. Runsten i parken. 13/7 1969. 10586 Vetlanda. Minnessten i parken. Inskrift: ”För marsch till övningsplatsen Ränneslätt samlades sedermera skvadronen vid Björkeryd kompaniet vid Ekenäs” 20/6 1948.
Sid 98, 10587 Myresjö gamla kyrka. Från medeltiden. Småland. 24/7 1959. 10588 Myresjö nya kyrka. Småland. Uppförd 1878. 24/7 1959.
Sid 99, 8903 Fliseryds kyrka. Småland. Av trä byggd i början på 1800-talet. 19/7 1966. 8904 Fliseryd. Altaret i kyrkan. 19/7 1966. 8907 Fliseryd. Votivskepp i kyrkan. 19/7 1966.
Sid 100, 8905 Fliseryd. Gamla valvbron över Emån. 19/7 1966. 8906 Fliseryd. Nya bron över Emån. 19/7 1966.
Sid 101, 9118 Höreda kyrka. Småland. Långhuset är från medeltiden. 9112 Hunnestra Säteri. Höreda socken. Småland. 22/7 1968.
Sid 102, 9113 Runsten på Mellby kyrkogård. Småland. 22/7 1968.
Sid 103, 9114 Hultsfred. Hembygdsparken. Vissböle Husartorp No 14 har flyttats hit. 16/8 1972.
Sid 104, 9115 Hultsfred. Skylten på Vissböle Husartorp. 16/8 1972.
Sid 105, 9116 Hultsfred. Emarps gamla stationshus har flyttats hit till hembygdsparken. 16/8 1972.
Sid 106, 9117 Hultsfred. Minnessten i hembygdsparken av Gustav VI Adolfs besök på sin Eriksgata i Småland 1954. 16/8 1972.
Sid 107, 9101 Odensvi kyrka. Småland. Uppförd 1778, tornet 1687. 1/8 1967.
Sid 108, 9102 Odensviholms säteri. Odensvi socken. Småland. Odensviholm ligger på en udde i sjön Retsen eller kyrksjön mitt emot Odensvi kyrka. Huvudgården bestod ursprungligen av två hemman med namnet Harg vilket antyder att här legat en förkristen offerplats. År 1645 erhöll riksrådet Conrad von Falkenberg av Drottning Kristina gården Odensvi i förläning till evärdlig och välgången egendom. Han stiftade 1699 Odensviholm till fideikommiss för ätten Falkenberg. Efter hans död övergick fideikommisset till hans brorson friherre Gabriell Falkenberg av Trystorp. Odensviholm stannade i den Falkenbergska släkten till 1770 då den genom köp övergick till Helena Susanna Hager gift med Fredrik Graneschoug. 1871 blev Carl Otto Gustav Carlsson ägare till egendomen. 1904 blev Edvard Fleetwood gift med Astrid Vennerberg gårdens ägare. 1950 deras barn Vera och Kjell Fleetwood ägare. 1/8 1967.
Sid 109, 8908 Näshult kyrka. Småland. Den ursprungligen åttakantiga kyrkan av trä och spånklädd byggdes 1732. 24/7 1961. 8909 Näshult. Altarskåpet i kyrkan. Hemfört som krigsbyte från Polen. 19/7 1966.
Sid 110, 8910 Näshult. Predikostolen i kyrkan. 19/7 1966. 8911 Näshult. Minnestavla i kyrkan. 19/7 1966.
Sid 111, 8912 Näshult. Orgelläktaren i kyrkan. 19/7 1966. 8913 Näshult. Krucifix i kyrkan. 19/7 1966.
Sid 112, 8914 Näshult. Santa Maria bild i kyrkan. 19/7 1966. 8915 Näshult. Takmålning i kyrkan. Från 1765. 19/7 1966.
Sid 113, 8916 Näshult. Takmålning i kyrkan. Från 1765. 19/7 1966. 8917 Näshult. Takmålning i kyrkan. 19/7 1966. 8918 Näshult. Målning i kyrkan. 19/7 1966.
Sid 114, 8919 Näshult. Klockstapeln vid kyrkan. 24/7 1961. 8920 Näshult. Gammal gravvård på kyrkogården. 19/7 1966.
|