Anmärkning
Album Småland 5. Här förvaras även F3:6.
Sid 1, 8608 Aringsås kyrka. Småland. Av sten möjligen från början av 1500-talet. 21/3 1959. 8609 Aringsås. Altaret i kyrkan. 24/9 1966. 8610 Aringsås. Väggmålning i kyrkan. 24/9 1966.
Sid 2, 8628 Aringsås. Predikostolen i kyrkan. 24/9 1966. 8629 Aringsås. Epitafium i kyrkan. Över Anders Koskull till Engaholm. 24/9 1966.
Sid 3, 8611 Aringsås. Gravmonument på kyrkogården över släkten Kolskull på Engaholm. 24/9 1966. 8612 Aringsås. Runsten vid kyrkan. 24/9 1966.
Sid 4, 8613 Aringsås. Runsten vid kyrkan. 24/9 1966. 8614 Aringsås. Bautasten på kyrkogården. 24/9 1966. 8615 Alvesta. Järnvägsstationen. 11/5 1952.
Sid 5, 8616 Alvesta. Järnvägshotellet. 8/5 1966. 8617 Alvesta. Torget. 10/7 1949. 8618 Alvesta. Rikshuset. Jag arbetade en tid på huset när det byggdes. 10/7 1949.
Sid 6, 8619 Alvesta. Riksdagsmannagården. Nu hembygdsgård. 11/5 1952. 8620 Alvesta. EPA-huset. 8/5 1966.
Sid 7, 8621 Alvesta. (”Yskan”) Familjen i Järnvägsparken. Av Tore Strindberg. 8/5 1966. 8622 Alvesta. ”Sprattel” 8/5 1966. 8623 Alvesta. Vattentornet. 21/3 1959.
Sid 8, 8624 Alvesta. Slakteribygget. 17/3 1939. 8625 Hjärtenholm. Alvesta. Lantbruksmuseet. 22/7 1968.
Sid 9, 8626 Engaholms Herrgård. Aringsås socken. Småland. Engaholm hette i forna dagar Enga och namnet betecknade strandängarna vid sjön Salens östra sida. När gården som tillhörde Aringsås by avskildes från moderbyn är ovisst, men år 1410 dyker namnet upp för första gången och anger redan då ett herresäte. En handling bekräftar att väpnaren Harald Larsson på Enga köper jord i trakten. Denna tillhörde en förmögen stormannasläkt och häradshövding i Albo. När han dog är obekant men år 1467 var hans son, riddare Lars Haraldsson herre på Enga och gifte sig med riksrådet Birger Trolle den yngre på Bergkvaras dotter. I Trollesläkten stannade Engaholm till 1609 då godset genom gifte övergick till Bengt Göransson Sparre. 1612 övergick godset, nu också genom gifte till släkten Rosenhane som ägde det till 1716 då överstelöjtnant Karl Falkenberg blev dess ägare. 1723 köpte generalmajoren Mårten Cronstierna det. 1727 övertog generallöjtnant friherre Anders Koskull Engaholm, i vars släkt det ännu befinner sig. Fideikommiss blev Engaholm 1731. Nuvarande ägare, friherre Anders Magnus Koskull. 29/6 1975.
Sid 10, 8627 Spannmålsmagasinet på Engaholms gods. 29/6 1975.
Sid 11, 8971 Moheda kyrka. Småland. Från äldre medeltiden. 25/8 1957.
Sid 12, 8972 Moheda gamla järnvägsstation. 1931. 8973 Moheda nya järnvägsstation. 12/5 1968.
Sid 13, 8974 Moheda. Mangårdsbyggnad i hembygdsparken. Öja gamla prästgård flyttad hit 1938. 9/9 1962. 8975 Moheda. Soldattorp från Svänan flyttat hit 1936. Svänan var en hel liten torparby som nu är helt försvunnen. 9/9 1962.
Sid 14, 8976 Moheda. Backstuga från Svänan i hembygdsparken. De sista som bodde i stugan var familj med nio barn. 9/9 1962.
Sid 15, 8977 Moheda. Loftbod i hembygdsparken. Från Gärdshult. Asa socken. 13/6 1964. 8978 Moheda. Halmhydda i hembygdsparken. Från Kronobergshed. 13/6 1964.
Sid 16, 8979 Moheda. Smedja i hembygdsparken från Lilla Ryd. Från 1850-talet. 13/6 1964. 8980 Moheda. Minnessten i hembygdsparken. Då hembygdsparken den 14 juli 1935 invigdes av professor Evert Wrangel reste sockenmännen denna sten. 9/9 1962.
Sid 17, 8981 Halmhyddor på Kronobergshed. Kungliga Kronobergs regementes förläggningsplats. På 1890-talet då bilden togs. 1919 flyttade regementet till Växjö. I sådana här halmhyddor låg soldaterna från våra bygder när de gjorde sitt regementsmöte på heden.
Sid 18, 8982 Högvakten vid Kronobergshed. Nr 34-14-18 Gunnar Nilsson, Olofstorp står som fjärde man från höger. 1919.
Sid 19, 8983 Kronobergshed. En halmkupa står ännu kvar på heden. 25/8 1957. 8984 Hemvärnsfest på Kronobergshed. 31/5 1959. 8985 Hemvärnsfest på Kronobergshed. Passagerare uppstigningar med helikopter. 31/5 1959.
Sid 20, 8986 Hemvärnsfesten på Kronobergshed. Passagerare uppstigningar med flygplan. 31/5 1959. 8987 Kronobergshed. Linjeflyg använde exercisfältet som landningsplats för sitt postflyg på 1950-talet. 25/8 1957.
Sid 21, 9693 Kronobergshed. Minnessten Kronobergs regemente vapenövades här 1778-1919. 8/9 1946.
Sid 22, 9694 Kronobergshed. Inskriften på minnesstenen. 8/9 1946.
Sid 23, 8988 Torps bruk. Gammal masugn. Torps bruk är ett järnbrukssamhälle i Moheda socken. 22/7 1968. 8989 Torps bruk. Gjuten järnplatta på masugnen. Grundaren John Ericsson. 22/7 1968.
Sid 24, 8990 Torps bruk. Bruksmuseet. 22/7 1968. 8991 Torps bruk. Bruksmuseet med klockstapel. 22/7 1968.
Sid 25, 8311 Lenhovda kyrka. Småland. Byggd 1842-46. Den äldsta skrivna formen av Lenhovda var ”Linhovd” härrör sig från år 1266 vilket torde motsvara den ungefärliga tiden för bygdens kristnande och uppförande av en kyrka. Det har blåst många vindar sen Herr Måns i Lenhovda var kyrkoherde i församlingen 1618-1656. Herr Måns hade i tolv år varit fältpräst vid Smålands Ryttare och gick ibland egenmäktigt till väga i sitt pastorat, som en gång från predikostolen kallade sina församlingsbor för ”skabota” får och dackekarlar då han i Lenhovda trånga och skumma medeltidskyrka läste lusen av envetna bondgubbar i bockskinnsbyxor och med rundskurit hår. 4/8 1955. 8312 Lenhovda järnvägsstation. 2/6 1963.
Sid 26, 8313 Lenhovda tingshus. I och med tingsrätten flyttas till Växjö brytes en månghundraårig tradition för Uppvidinge häradsrätt som sedan urminnes tider haft Lenhovda till sitt tingsställe. Hur länge vet ingen, men det mesta talar för att begynnelsen skymtar sedan grå hedendom. Vägarna mötas här från sju håll och längs dessa vägar drog Uppvidinge odalmän, gående eller ridande. Det äldsta bevarade dokumentet som omvittnar Lenhovda som tingsplats är daterat den 25 januari 1408. Tingen hölls under bar himmel i flera sekler, först omkring 1623 synes den första tingsstugan ha tillkommit i Lenhovda. Vid mitten av 1700-talet trängde sig behovet av ett nytt tingshus, fast det tog sin runda tid innan planerna kunde förverkligas. År 1777 förelåg emellertid ritningarna färdiga varefter byggnaden uppfördes. 19/6 1956. 8314 Lenhovda. Värends glasbruk. 2/6 1963.
Sid 27, 8315 Lenhovda. Den ålderdomliga fängelsehålan. Lenhovda var tidigt en central plats och allmogen samlades där till laga ting. Fängelset eller tjuvkistan som den också kallades har uppförts någon gång i början på 1600-talet. Förr hade fängelset en överbyggnad av trä som nu inte längre finnes kvar. 4/8 1955. 8316 Lenhovda. Minnestavla på gamla fängelset. 4/8 1955.
Sid 28, 8317 Lenhovda. Sjöparken. 19/6 1956. 8318 Lenhovda. Stugan i Sjöparken. 19/6 1956.
Sid 29, 8319 Sparbössa i Lenhovdas Sjöpark. 19/6 1956. 8320 Skulptur i Lenhovda Sjöpark. 19/6 1956. 8321 Lenhovdasjön vid Sjöparken. 19/6 1956.
Sid 30, 8322 Lenhovda. Bostadshus under byggnad. Jag (Erik Nilsson) arbetade i Lenhovda ett års tid med nybyggnad av två bostadshus. 19/11 1955.
Sid 31, 8323 Lenhovda. Verkmästare Erik Ektoft vid bostadsbygget. 27/9 1955. 8324 Lenhovda. Murare Valdemar Tarum i arbete. 27/9 1955.
Sid 32, 8325 Lenhovda. Murare Boris Fransson i arbete. 27/9 1955. 8326 Lenhovda. Snickare Henry Camits i arbete. 27/9 1955.
Sid 33, 8327 Lenhovda. Snickare Helge Gustavsson i arbete. 27/9 1955. 8328 Lenhovda. Grovarbetare Karl Asp i arbete med gjutning av valv. 27/9 1955.
Sid 34, 8329 Lenhovda. Grovarbetare Thure Fransson kör fram blandad betong med kärra. 27/9 1955. 8330 Lenhovda. Grovarbetare Sven Björklund blandar till kalkbruk till murarna. 27/9 1955.
Sid 35, 8333 Lenhovda. Ett av bostadshusen under byggnad. 23/12 1955.
Sid 36, 8331 Lenhovda. Hotellet där vi hade vårt matställe. 19/6 1956. 8332 Lenhovda. Murare Tord Andersson med Ford G 20034. 21/4 1956.
Sid 37, 8334 Erik Ektoft fiskar i Sandsjön. Lenhovda. 15/6 1956. 8335 Fiske i Sandsjön. 15/6 1956. 8336 Bild vid Sandsjön. Lenhovda. 15/6 1956.
Sid 38, 8337 Lenhovda. Så här såg bostadshusen ut när de var färdiga. 29/9 1957.
Sid 39, 8338 Hökaskruv. Lenhovda socken. Arrendator Oskar Johansson. Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Vägershult. 3/6 1948.
Sid 40, 8339 Åhults soldattorp. Lenhovda. ”Nr 20 Kungl. Kalmar Reg. Uppvidinge Komp. Nr 73 Åhult”. Så stod det på soldatskölden över dörren på Åhult soldattorp nr 73 i Lenhovda socken. Stugan är nu borta, riven för ett antal år sedan. Enligt ett syneprotokoll från 1883 mäter stugan 30 fot i längt och har en bredd på 19 fot och är tio fot hög. Dess ålder är oviss, men den är betydligt större än 1830-talets soldatstugor. Vilka enligt då utgånget påbud, borde göras sju meter i längd, fem meter i bredd och med en höjd av minst två meter. Åhults soldattorp har hyst många knektfamiljer sen Johan Toresson Ågren som var skräddare och tillträdde tjänsten 1773. Soldaten Johan Håkansson förlänade 1782 namnet Venus, i sanning ett ovanligt namn på en soldat. Efter honom kom Peter Zakrisson Ågren. Soldatnamnen var ofta ärftliga från soldat till soldat. Och så följdes Johannes Nyberg som 1883 fick avsked och med familj reste till Amerika. Anders Melin Madesjö säges vara den siste soldaten på Åhults soldattorp. Därefter beboddes torpet av Alkvist och Johan Bovin. Den mångkunnige torparen August Nilsson flyttade hit 1899 och bodde här med sin familj ända till 1953.
Sid 41, 8340 Åhults soldattorp. Lenhovda. Är nu ombyggt med bra hus. Jorden är friköpt av rotebönderna och bildar en egen jordbruksenhet. Nuvarande ägare är Johan Jacobsson. Husets framfasad mot vägen. 22/7 1968.
Sid 42, 8341 Åhults soldattorp. Lenhovda. Fasad mot söder. Ägare Johan Jacobsson. 22/7 1968.
Sid 43, 8396 Tyska monumentet vid Sandsjön. Lenhovda. Här vid Sandsjön i Lenhovda socken var en tysk förläggning för soldater som under sista världskriget hamnat i Sverige på olika sätt, de fick icke återsändas till Tyskland så länge kriget varade. De gjorde detta monument till minne av deras vistelse här. 17/9 1955. 8397 Inskriften på tyska monumentet vid Sandsjön. Lenhovda. 17/9 1955.
Sid 44, 8398 Österviks nerlagda glasbruk. Lenhovda. Småland. 2/6 1963.
Sid 45, 8342 Granhults gamla kyrka. Småland. Denna kyrka torde vara den enda nu bevarade träkyrka från medeltiden i det gamla Växjöstiftet. Den omkring 700 år gamla helgedomen omges av klockstapel, ringmur med stiglucka samt griftegård. Klockstapeln från 1703 vid kyrkogårdens sydöstra hörn tillhör den så kallade klockbockstypen. Den är försedd med fyra spetsiga gavelrösen stödda av bågformiga strävor av uråldrig form. 19/6 1956.
Sid 46, 8343 Granhults kyrka. Småland. I ringmuren står en stiglucka med fasta bänkar. 19/6 1956. 8358 Granhult. En så kallad självspillningstrappa leder över muren strax söder om stigluckan. 22/7 1968.
Sid 47, 8344 Granhult. Altaret i kyrkan. Altartavlan föreställer Kristi död och är målad av Torbernus Rödingh 1699. Krucifixet på tavlan är medeltida. Målningen på korväggens väldiga draperi ger kyrkan en barock tyngd, och målades 1753 av den i Växjö bosatte kyrkomålaren Johan Christian Zschotzscher. I utsmyckningen av Granhults kyrka anses denne konstnär nått högst som målare. 26/9 1964. 8349 Granhult. I ett cirkelrunt mittparti tronar Jehova, inför vilken de tjugofyra äldste faller ner. 26/9 1964. 8350 Granhult. Den helige Olof tronar i ett skåp på västra gaveln, en senmedeltida bild av kyrkans skyddshelgon med riksäpple och yxa, den nordiska bondeguden Tors arvtagare. Han trampar på draken, hedendomens symbol. 26/9 1964.
Sid 48, 8351 Granhult. Minnesskrift på väggen i kyrkan. 26/9 1064. 8352 Granhults kyrka. Väggmålning i sakristian. ”Gud visar Adam och Eva kunskapens träd”. 26/9 1964. 8355 Granhult. Kyrka. Väggmålning i sakristian. ”Abraham offrar sin son”. 26/9 1964.
Sid 49, 8345 Granhult. Takmålning i kyrkan. Ängel med språkband. Av Johan Christian Zschotzscher 1753. 25/9 1964. 8346 Granhult. Takmålning i kyrkan. Ängel med språkband. Av Johan Christian Zschotzscher 1753. 25/9 1964.
Sid 50, 8347 Granhult. Takmålning i kyrkan. Ängel med språkband. Av Johan Christian Zschotzscher 1753. 26/9 1964. 8348 Granhult. Takmålning i kyrkan. Ängel med språkband. Av Johan Christian Zschotzscher 1753. 26/9 1964.
Sid 51, 8353 Granhults kyrka. Väggmålning i sakristian. ”Adam och Eva syndar”. 26/9 1964. 8354 Granhults kyrka. Väggmålning i sakristian. ”Adam och Eva drives ur lustgården”. 26/9 1964.
Sid 52, 8356 Granhult. Kaplansbostället. Nu hembygdsgård. 19/6 1956. 8357 Granhult. Loftsboden vid hembygdsgården. 26/9 1964.
Sid 53, 8359 Nottebäcks kyrka. Småland. Uppförd 1832. 2/6 1963. 8360 Nottebäck. Altaret i kyrkan. 2/6 1963.
Sid 54, 8361 Nottebäck. Altartavlan i kyrkan. Tavlan skänktes 1842 av Kung Karl XIV Johan till Nottebäcks församling och var ursprungligen tänkt som altartavla. Den föreställer nedtagandet från korset och hänger över dopfunten i kyrkan. 2/6 1963. 8362 Nottebäck. Epifatium i kyrkan över Prosten Sveno Malmerus. 2/6 1963.
Sid 55, 8371 Bellö kyrka. Småland. Av sten byggd 1826. 16/8 1972. 8372 Bellö. Altaret i kyrkan. 16/8 1972.
Sid 56, 8373 Bellö. Predikostolen i kyrkan. 16/8 1972.
Sid 57, 8374 Bellö. Den gamla klockaregården. Det var här i den gamla klockarebostaden i Bellö som Smålandssångens författare Linnéa Andrén och hennes bror kompositören Ivar Widéen föddes. En februaridag 1911 fick hon en ingivelse under hushållsarbetet, hon teckande ner texten på en havregrynspåse. Den hade sin premiär första gången i Eksjö kyrka 1911 vid en stor sångarkonsert med 150 sångare från Eksjö, Nässjö, Tranås, Huskvarna och Jönköping som under Jönköpingsingenjören Alfred Stombergs ledning framförde sången. 17/8 1958. 8375 Bellö. En minnessten rest vid Bellö kyrka över Smålandssångens skapare Linnéa Andrén och hennes bror kompositören Ivar Widéen. 26/7 1963.
Sid 58, 8376 Sjön Hjälten. Småland. 24/7 1959. 8372 Servering vid sjön Hjälten, där blev det en extra kopp kaffe. 24/7 1959.
Sid 59, 8363 Påskallaviks kyrka. Småland. Uppfördes 1862. Bekostades huvudsakligen av grosshandlare Nils Callerström. 19/7 1966. 8364 Påskallavik. Något hundratal meter norr om kyrkan vid Karlskronavägen, ligger en röd stuga, där trädgården är full av skulpturer. Här bor nämligen Skulptören Arvid Källström. 15/8 1972.
Sid 60, 8365 Skulptör Arvid Källström. Påskallavik Småland. Han är en bygdens son, han föddes i Oskarshamn. Det är icke blott skulpturerna i trädgården han gjort, han har gjort bland annat Tegnérstatyn i Växjö och Petter Wieselgrenstatyn, även den i Växjö. Därefter följer Tre kungars möte i Kungälv, den avtäcktes vid Kungälvs 1000-årsjubileum. Dackestatyn i Virserum och Axel Petterssons staty i Döderhult.
Sid 61, 8366 Påskallavik. Källströmsgården. Jättedamen, den sex meter långa och kurviga damen, som gav anledning till att vägförvaltningen lät införa stoppförbud på vägen hundra meter före och efter Källströmsgården. Alla skulpturerna är gjorda av cement och med murslev som verktyg. 23/8 1959. 8367 Påskallavik. Källströmsgården. ”Flicka med basker” på källartaket. 23/8 1959.
Sid 62, 8368 Påskallavik. Källströmsgården. ”Sjungande skulptur”. Landets första sjungande skulptur gjord av cement och flaskor, från stora damejeanner till små medicinflaskor. När vinden blåser genom flaskhalsarna visslar och spelar skulpturen, samtidigt som solen glittrar i flaskbottnarna. 19/7 1966. 8369 Påskallavik. Källströmsgården. ”Blå mannen”. 19/7 1966. 8370 Påskallavik. Skulptur i Källströmsgården. 23/8 1959.
Sid 63, 8378 Almunryds kyrka. Småland. Av sten uppförd 1830. 2/6 1946. 8379 Almundsryd. Altaret i kyrkan med korsmålning av David Ralson.
Sid 64, 8380 Almundsryd. Tavla i kyrkan. Vid sidan om altaret. 8381 Almundsryd. Tavla i kyrkan. Vid sidan om altaret.
Sid 65, 8389 Ryds järnvägsstation. Karlshamn-Vislanda järnväg. 28/5 1970. 8390 Norraryds järnvägsstation. Karlshamn-Vislanda järnväg. 15/9 1968.
Sid 66, 8391 Gammal valvbro över Mörrumsån vid Blidingsholm. Almundsryd. 16/7 1969. 8392 Nya landsvägsbron över Mörrumsån vid Blidingeholm. Almundsryd. 15/9 1968.
Sid 67, 8382 Artur Karlsson vid Ryds brunn. 24/7 1932. 8383 Jag (Erik Nilsson) vid Ryds brunn. 24/7 1932.
Sid 68, 8384 Ryds glasbruk. Almundsryd. Småland. 25/5 1970. 8385 Hönshyltefjorden. Almundsryd. 15/9 1968.
Sid 69, 8393 Järnvägsbron över Mörrumsån vid Blidingsholm. Kvarnamåla-Norraryds järnväg. 15/9 1968. 8394 Järnvägsbron över Mörrumsån vid Blidingsholm. Kvarnamåla-Norraryds järnväg. Mörrumsån rinner här i två grenar. 15/9 1968. 8395 Järnvägsbron över Mörrumsån vid Blidingsholm. Kvarnamåla-Norraryds järnväg. 15/9 1968.
Sid 70, 8388 Björkebråten. Almundsryds socken. Småland. Ägare Lantbrukare Karl Adamsson. David Salomonsson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Björkebråten. 12/12 1945.
Sid 71, 8386 Savaretorpet Trestenshult. Almundsryd. Sveriges första glashytta anlades här ”Mårten Påvels” hytta. Pavel Gaukunkel 1627-1630. 28/7 1974.
Sid 72, 8387 Savaretorpet Trestenshult. Almundsryd. ”Mårten Påvels” glashytta, efter utgrävningen. 28/7 1974.
Sid 73, 10028 Kävsjö kyrka. Småland. Kyrkan är av trä och härstammar troligen från 1600-talet. 22/5 1960.
Sid 74, 10029 Kävsjö. Interiör av kyrkan. 22/5 1960.
Sid 75, 8868 Nässjö. Stad i Småland. Nässjö erhöll stadsrättigheter 1914. Inkorporerade hela den omgränsande Nässjö landsförsamling. 6/7 1952. 8869 Nässjö. Prästgatan med kyrkan. Uppförd 1907-09. 6/7 1952.
Sid 76, 8870 Nässjö. Karl Petterssons byst i parken. Stadens mångårige styresman och stor donator. 6/7 1952. 8871 Nässjö. Skulpturen ”Silvatica”. Av konstnär Eric Grate. 11/5 1969.
Sid 77, 8872 Nässjö har en förnämlig hembygdspark vid vattentornet, med museum och äldre allmogebyggnader. Esperyds Gästgivaregård. Från Bankeryd socken. Från 1700-talet. 11/5 1969. 8873 Nässjö hembygdspark. Ödestugu gamla prästgård. Uppförd under 1700-talet. I denna byggnad föddes de framstående bröderna Johan och Anders Andersson. Johan var biskop i Växjö. Anders var professor och skald. 11/5 1969.
Sid 78, 8874 Nässjö hembygdspark. Loftstuga från Landeryd Småland. 11/5 1969. 8875 Nässjö hembygdspark. Ryggåsstuga från Kohult Svennarums socken. Bland de som bott i stugan omtalas ”Bysse Britta” som var trollkunnig och ”Tomsa Maja” med sin gamla mor. 11/5 1969.
Sid 79, 8876 Nässjö hembygdspark. Krogen från Grimsbergs herrgård Norra Solberga. Från 1700-talet. 11/5 1969. 8877 Nässjö hembygdspark. Minnessten i parken från Gustav VI Adolfs Eriksgata i Småland 1945. 11/5 1969.
Sid 80, 8878 Nässjö. Hembygdsparken. Nässjö gamla stinsbostad har flyttats hit. 11/5 1969. 8879 Nässjö hembygdspark. Gamlarps Östergårds banvaktsstuga nr 160. 11/5 1969.
Sid 81, 8880 Nässjö. Ångtåg i hembygdsparken. Har gått på statens järnvägar Sävsjö-Vetlanda-Målilla. 11/5 1969. 8881 Nässjö. Skylten på ångloket i Hembygdsparken som gått på Sävsjö-Vetlanda-Målilla järnväg. Är tillverkat på Motala Verkstads Nya Aktiebolag 1900 och har nr 239. 11/5 1969.
Sid 82, 8882 Nässjö hembygdspark. Ånglok från Öland. Tillhört Böda Kronopark. 11/5 1969. 8883 Nässjö hembygdspark. Skylten på ångloket som tillhört Böda Kronopark. 11/5 1969.
Sid 83, 8884 Nässjö gamla kyrka. Uppförd 1791. 11/5 1969.
Sid 84, 8885 Tavla över dörren på Nässjö gamla kyrka. 11/5 1969.
Sid 85, 8886 Nässjö. Altare och predikostol i gamla kyrkan. 17/8 1972.
Sid 86, 8887 Nässjö. Predikostol i gamla kyrkan. 17/8 1972.
Sid 87, 8889 Nässjö. Gammalt altarskåp i gamla kyrkan. 17/8 1972.
Sid 88, 8888 Nässjö. Klockaregården vid gamla kyrkan. Numera museum. 17/8 1972.
Sid 89, 8890 Nässjö. Minnessten vid gamla kyrkan. Här låg Nässjös församlings första folkskola. 11/5 1969.
Sid 90, 8891 Inskriften på minnesstenen vid Nässjö gamla kyrka. 11/5 1969.
Sid 91, 8892 Nässjö. Kyrkoherde Johan Fovelins minnessten vida gamla kyrkan. 17/8 1972.
Sid 92, 8893 Nävelsjö kyrka. Småland. Från 1100-talet. 13/7 1969. 8894 Nävelsjö kyrka och klockstapel. Småland. Från 1100-talet. 13/7 1969.
Sid 93, 8895 Nävelsjö. Altaruppsatsen i kyrkan. Från 1761. Av Johan Ullberg Växjö. 13/7 1969. 8896 Nävelsjö. Predikostolen i kyrkan. Från 1669. 13/7 1969.
Sid 94, 8897 Nävelsjö. Dopfunten i kyrkan. Från 1200-talet. 13/7 1969. 8898 Nävelsjö. Gravvård på kyrkogården. 13/7 1969.
Sid 95, 8931 Sävsjö. Torget. Sävsjö bildar sedan 1947 tillsammans med Vallsjö och Norra Ljunga socknar Sävsjö stad. 6/7 1952. 8932 Sävsjö. Stora Hotellet vid torget. 6/7 1952.
Sid 96, 8933 Sävsjö. Järnvägsstationen. När stambanan öppnades för trafik, började Sävsjö växa upp omkring järnvägsstationen. 8934 En del av Sävsjö som kommit. 6/7 1952.
Sid 97, 8899 Ödestugu kyrka. Småland. Från 1200-talet. 11/5 1969. 8900 Ödestugu kyrka och klockstapel. 11/5 1969.
Sid 98, 8901 Ödestugu. Gammal gravvård på kyrkogården. 11/5 1969. 8902 Gammal gravvård på Ödestugu kyrkogård. 11/5 1969.
Sid 99, 8935 Vallsjö nya kyrka. Småland. Uppförd 1890-92 av tegel. 22/7 1968. 8936 Altaret i Vallsjö nya kyrka. 22/7 1968.
Sid 100, 8937 Vallsjö. Målat fönster i nya kyrkan. 22/7 1968. 8938 Vallsjö. Gammalt magasin vid nya kyrkan. 22/7 1968.
Sid 101, 8939 Vallsjö gamla kyrka. Småland. Från 1100-talet. Den övergavs när nya kyrkan var byggd. 17/8 1958. 8940 Vallsjö. Gravvård på gamla kyrkogården över häradshövding K.A.I. (Knut Axel Johan) Gyllenkrok 1807-1888. Hans maka C.M. (Charlotta Magdalena) Gyllenkrok 1817-1897. Och Malin Gyllenkrok 1878-1896. 22/7 1968.
Sid 102, 8941 Vallsjön vid Vallsjö gamla kyrka. 22/7 1968. 8942 Bild vid Hovgårdssjön. 22/7 1968.
Sid 103, 8813 Frödinge kyrka. Småland. Är timrad av ek i åttakantig form och spånklädd. Byggd omkring 1750. 26/7 1963. 8814 Frödinge. Klockstapel. 26/7 1963.
Sid 104, 8815 Frödinge. Altaret i kyrkan. 1/8 1967. 8816 Frödinge. Predikostolen i kyrkan är inköpt från Sankta Gertruds kyrka Västervik. 1/8 1967.
Sid 105, 8817 Frödinge. Takmålning i kyrkan. ”Gud gjorde människan av jordens stoft och blåste i henne en levande ande” Av Anders Bachwagen. 26/7 1963. 8819 Frödinge. Takmålning i kyrkan. 1/8 1967.
Sid 106, 8818 Frödinge. Takmålning i kyrkan. Av Hans Bachwagen. 1/8 1967. 8820 Frödinge. Takmålning i kyrkan. ”Kain slår ihjäl sin broder Abel” Av Hans Bachwagen. 1/8 1967.
Sid 107, 8821 Frödinge. Takmålning i kyrkan. Syndafallet. ”Jag ska sätta fiendeskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes”. Av Hans Bachwagen. 26/7 1963., 8822 Frödinge. Takmålning i kyrkan. ”Adams och Evas sorgsna uttåg ur paradiset”. Här kikar bland annat en skadeglad fiolspelande djävul på deras uttåg. 1/8 1967.
Sid 108, 8823 Frödinge. Takmålning i kyrkan. ”Uppståndelsen”. Av Hans Bachwagen. 1/8 1967. 8824 Frödinge. Takmålning i kyrkan. Av Hans Bachwagen. 1/8 1967.
Sid 109, 8825 Djursdala kyrka. Småland. Av trä och spånklädd. Från 1692. 1/8 1967. 8826 Djursdala. Klockstapeln vid kyrkan. 1/8 1967.
Sid 110, 8827 Djursdala. Altarskåpet i kyrkan. Från omkring 1470. 1/8 1967. 8828 Djursdala. Målning i kyrkan. Från 1700-talet. Av någon bygdekonstnär. 1/8 1967.
Sid 111, 8829 Djursdala. Takmålning i kyrkan. Från 1700-talet. 1/8 1967. 8830 Djursdala. Målning i kyrkan. Från 1700-talet. 1/8 1967. 8831 Djursdala. 1700-talsmålning i kyrkan. 1/8 1967.
Sid 112, 8832 Djursdala. Målning i kyrkan. Från 1700-talet. ”Syndafallet”. 1/8 1967. 8833 Målning i Djursdala kyrka. Från 1700-talet. 1/8 1967. 8834 Djursdala by. En av få oskiftade byar i Småland. Ladugårdsgavlarna ligger mot vägen på båda sidor och boningshusen mer osynliga bakom. 1/8 1967.
|