Anmärkning
Album Småland 6. Förvaras tillsammans med F3:5.
Sid 1, 3531 Diktaren och förre soldaten Pälle Näver, eller Josef Högstedt som hans rätta namn är. Han bor i Näverlunda eller Alphyddan som det också kallas, i Stenberga Småland.
Sid 2, 3533 Stenberga kyrka Småland. 24/7 1961. 3535 Näverlunda Stenberga Småland. Här bor den gemytlige skalden och föreläsaren Pälle Näver. 24/7 1961.
Sid 3, 3532 Näverlunda Stenberga Småland. Pälle Nävers diktarstuga, före detta soldattorpet Dolkastugan som han flyttat hit. Här kommer hans dikter till, här bor han i gott sällskap med sina vättar som han ofta talar om. 24/7 1961. 3534 Näverlunda. Pälle Näver utanför sin diktarstuga. 19/7 1966.
Sid 4, 3536 Pälle Näver. När jag (Erik Nilsson) kom hit framåt middag, så gick Pälle helt lugnt i trädgården utanför sin stuga iklädd bara pyjamas. När vi hade hälsat på varandra, så sade han, vill du ha en bild på så har du mig här. 24/7 1961. 3537 Näverlunda. Grönlids soldattorp som Pälle Näver flyttat hit till sina domäner. En timmerstock bär årtalet 1769. Han planerade att ha den till kaffestuga år sina gäster. 19/7 1966.
Sid 5, 3538 Skatelövs kyrka. Småland. Byggd 1821. 30/3 1959. 3539 Skatelöv. Altaret i kyrkan. 30/5 1966.
Sid 6, 3541 Skatelöv. Predikostolen i kyrkan. 30/5 1966. 3540 Skatelöv. Tavla i vapenhuset på gamla kyrkan. 30/3 1966.
Sid 7, 3547 Skatelöv. Prästgården. 12/6 1965. 3548 Skatelöv. Korset på gamla kyrkogården som utmärker var gamla kyrkan stått. 12/6 1965.
Sid 8, 3549 Skatelöv. Hyltén-Cavallius gravsten på gamla kyrkogården. 12/6 1965. 3550 Skatelöv. Trappan till gamla kyrkogården. 30/5 1966.
Sid 9, 3551 Skatelöv. Runstenen vid Sjöby. 13/8 1961. 3552 Inskriften på runstenen vid Sjöby Skatelöv. 13/8 1961. 3553 Skatelöv. Bautastenar. 8/5 1966.
Sid 10, 3554 Skatelöv. Bautastenar. Socknen är rik på fornminnen. 8/5 1966. 3555 Skatelöv. Bautastenar. 8/5 1966. 3556 Skatelöv. Bautasten vid Torp. 8/5 1966.
Sid 11, 10493 Ödetorp under Ströby Skatelöv. Rivet 1962. Det låg där väg 25 från Vislanda möter väg 23 från Höör. 19/5 1962.
Sid 12, 10494 Endast postlådan är kvar av ödetorpet i Ströby Skatelöv. 17/8 1963.
Sid 13, 10495 Ödetorp under Ströby Skatelöv. Rivet 1962. 19/5 1962.
Sid 14, 10496 Endast murstocken är kvar av ödetorpet i Ströby Skatelöv. 17/8 1963.
Sid 15, 10499 Hultamarknaden. Kerstin Johansson Ryd Hinneryd, gestaltar Kristina Nilsson, hennes far Manfred Johansson spelar fiol. 20/8 1972.
Sid 16, 10500 Hultamarknaden. Kalle Kruse (Arne Landström, Ljungby) sjunger en av sina Smålandsvisor. 20/8 1972.
Sid 17, 10501 Hultamarknaden. Dragspelare Flodin Blädinge, spelar på ett av sina många dragspel. 20/8 1972.
Sid 18, 10502 Hultamarknaden. Marknaden var välbesökt. 20/8 1972.
Sid 19, 10503 Hultamarknaden. Marknadsbesökare. 20/8 1972. 10596 Hultamarknaden. En gammal marknadsbod finnes ännu kvar på marknadsplatsen. 5/5 1963.
Sid 20, 10504 Kalvsviks kyrka. Småland. Byggd av sten åren 1851-53. 24/7 1957. 10597 Kalvsvik. Soldattorp i hembygdsparken. 30/10 1966.
Sid 21, 10598 Kalvsvik. Skylten på soldattorpet i hembygdsparken. 30/10 1966. 10599 Kalvsvik. Lågstuga i hembygdsparken. 30/10 1966.
Sid 22, 10505 Uråsa kyrka. Småland. Från medeltiden, senare tillbyggd. 24/7 1957. 10600 Nöbbele kyrka. Småland. Uppförd 1829. 24/7 1957.
Sid 23, 3542 Huseby gods Småland. Ägare Florence Stephens. Hennes far Joseph Stephens köpte Huseby 1867 för över en halv miljon kronor, som var stora pengar på den tiden, han var då 26 år gammal. Godset ägdes då av Grevarna Malkom och Hugo Hamilton. Joseph Stephens var utbildad ingenjör och förmögen, han hade ärvt två farbröder Stephens som drivit bankrörelse i Australien och Sydamerika och själv i färd med att tjäna stora pengar på järnvägsbygget Kalkutta-Bombay i Indien. Huseby har gamla anor, det nämnes redan 1419 och ägdes då av Riddaren Magnus Stures arvingar. Har sedan ägts av olika adelsätter som Gyllenhjälm, Stenbock och till sist Hamilton. Joseph Stephens gifte sig med Elisabeth Kreuger 1880. Då till och med Oskar II var med på hans bröllop. De fick tre barn, Florence, Maggie och Mary. 18/10 1942.
Sid 24, 3543 Joseph Stephens. Huseby. 3544 Elisabeth Kreuger. Huseby.
Sid 25, 3545 Huseby. Stallet som det påstås en gång varit slottskyrka. 18/10 1942.
Sid 26, 3546 Huseby. Masugnen. Den brann ner några år senare och blev sedan aldrig uppbyggd. 18/10 1942.
Sid 27, 3557 Vederslövs kyrka. Småland. Uppförd 1879. 24/7 1957.
Sid 28, 3558 Vederslöv. Altaret i kyrkan. 22/9 1976.
Sid 29, 3559 Vederslöv. Predikostolen i kyrkan. 22/9 1976.
Sid 30, 3572 Vederslöv. Orgelläktaren i kyrkan. 22/9 1976.
Sid 31, 3560 Vederslövs gamla kyrka. Småland. Från medeltiden. 20/7 1968. 3561 Vederslöv. Altaret i gamla kyrkan. 20/7 1968. 3562 Vederslöv. Predikostolen i gamla kyrkan. 20/7 1968.
Sid 32, 3563 Vederslöv. Väggmålning i gamla kyrkan. 20/7 1968. 3564 Väggmålning i Vederslövs gamla kyrka. 20/7 1968. 3565 Vederslöv. Väggmålning i gamla kyrkan. 20/7 1968.
Sid 33, 3566 Målad minnestavla på väggen i Vederslövs gamla kyrka. 20/7 1968. 3567 Vederslöv. Dörren till gamla kyrkan. 20/7 1968. 3568 Vederslöv. Jonas Nilssons familjegrav på gamla kyrkogården.
7/5 1959.
Sid 34, 3569 Bild vid Masjön Vederslöv. 2/11 1966. 3570 Gammal valvbro på gamla landsvägen Växjö-Vislanda vid Snugge.
Sid 35, 3571 Snugge. Vederslöv. Här föddes Kristina Nilsson den 20 augusti 1843. Hennes far småbrukaren Jonas Nilsson ägde då den lilla gården, det var inte något småländskt fattigtorp av det fattigaste
slaget. Snugge var ett hemman på hundratre tunnland, med välbyggda hus, men Jonas Nilsson kom på obestånd och fick sälja gården till grevarna Hamilton på villkor att han fick bo kvar i husen så länge han levde och fick arbete som kolare i Huseby socken. 26/5 1947.
Sid 36, 3573 Snugge. Vederslöv. Kristina Nilsson återköpte sitt barndomshem Snugge av Joseph Stephens 1868 för femtusen riksdaler. 12/6 1965.
Sid 37, 3574 Snugge. Vederslöv. Kristina Nilssons minnessten. Rest 1943 hundra år efter hennes födelse. 26/5 1947.
Sid 38, 3575 Nöbbele Gästgivaregård. Vederslöv Småland. 29/5 1944.
Sid 39, 3576 Hållstugan vid Nöbbele Gästgivaregård, där Kristina Nilsson brukade sjunga och spela fiol som ung flicka. 29/5 1944.
Sid 40, 3577 Hållstugan vid Nöbbele Gästgivaregård. När jag (Erik Nilsson) kom förbi här 1974 var stugan brandhärjad. 15/10 1974.
Sid 41, 3695 Ljungby. Kånnaväge. Sjögrens hus. (Långe Nymans) Vi vet att Kristina Nilsson kom till Ljungby marknad och sjöng från Långe Nymans trappa. Hur hon blev uppmärksammad och omhändertagen för vidare utbildning av Häradshövding Tornerhjelm som då ägde Bolmstad. 1958.
Sid 42, 3696 Ljungby. Minnestavla på Långe Nymans hus till hundraårsminnet av Kristina Nilssons födelse. 1843. 3697 Häradshövding Tornerhjelm. Bolmstad Angelstad. Han tog hand om Kristina Nilsson för vidare sångutbildning.
Sid 43, 964 Bolmstads säteri. Som på den tiden ägdes av Häradshövding Tornerhjelm. 4/6 1950.
Sid 44, 3698 Ljungby. Kristina Nilsson fick en staty i Ljungby, som minne efter marknadsbesöket. 30/12 1962. 3699 Kristina Nilsson dog i Växjö 1921 och ligger i sitt mausoleum på Tegnérkyrkogården. 30/7 1949.
Sid 45, 3578 Hovmantorps kyrka. Småland. Byggd 1846-47. 14/8 1972.
Sid 46, 5753 Hovmantorp. Altaret i kyrkan. 14/8 1972.
Sid 47, 5754 Hovmantorp. Predikostolen i kyrkan. 14/8 1972.
Sid 48, 5755 Hovmantorp. Orgelläktaren i kyrkan. 14/8 1972.
Sid 49, 5756 Hovmantorp. Vid vapenhuset till kyrkan står en gravvård. Den bär följande inskrift. ”Här vilar Anna Johansson. Född 30/9 1877. Blev mördad av sin fästman Bror Helge från Gåtahult Östra Torsås”. Nederst på stenen står två rader. ”Döden allt försonar. Himlen allt förlåter”. 14/8 1972.
Sid 50, 5757 Anna Johansson. Bild saknas. 5758 Bror Helge. Bild saknas.
Sid 51, 3579 Bygdeoriginalet Elof Lindal. Trollamoa Hovmantorp. 1940-talet.
Sid 52, 3580 Trollamoa Hovmantorp. Elof Lindals stuga. 28/5 1973.
Sid 53, 3581 Bygdeoriginalet Elof Lindal i dörren till sin stuga Trollamoa Hovmantorp. Att Lindal var ett original det syntes när man kom fram till hans stuga, hela furubacken där stugan var byggd var fullbelagd med skräp som han burit hem från samhället, allt som ingen annan ville ha. Han hade varit i Amerika i sin ungdom och där drabbats av värmeslag som sedan satte spår i hans levnad. Han gick barfota både sommar och vinter. Det var inte ovanligt att ortsborna fick se spår av bara fötter i snön där han gått fram. 1941.
Sid 54, 3582 Elof Lindal Trollamoa Hovmantorp, bär hem bränsle till sin stuga. 1941.
Sid 55, 6365 Strömbergshyttans glasbruk. Hovmanstorps socken Småland. 14/8 1972.
Sid 56, 6366 Bergdala glasbruk. Hovmanstorps socken Småland. 12/6 1973.
Sid 57, 6574 Lindeskruv. Hovmanstorps socken Småland. Ägare Handlare Karl Erik Pettersson. Jag (Erik Nilsson) bodde här när jag byggde telegrafverkets automatstation i Lindeskruv. 10/9 1947.
Sid 58, 6575 Lessebo kyrka. Småland. Den stod färdig och invigdes Pingstafton den 4 juni 1960 av Biskop Elis Malmeström. Arkitekt varn Bernt Jörgensen Växjö. Lessebo ingår i Hovmanstorps socken. 1960.
Sid 59, 6578 Lessebo pappersbruk. Hovmanstorps socken. Småland. Det startades 1693 som handpappersbruk av regementsskrivarna Göran Branting och Hans Nyman. 1802 inköptes Lessebo järnbruk och pappersbruk av Bergsrådet Johan Lorentz Aschan som utökade rörelsen. På papperssidan gjorde Aschan betydande insatser och övertog och startade ett flertal handpappersbruk som drevs vid sidan om moderföretaget. Papperskonsumtionen var starkt stigande och det kan nämnas att under de tre första decennierna på 1800-talet startades 38 nya pappersbruk i Sverige, varav 19 i Småland. Maskindriftens tillkomst medförde en viss koncentration och Bergsrådet Aschan hörde även därvid till pionjärerna. Klippan i Skåne var först med start av Sveriges första pappersmaskin 1832. Lessebo kom som god tvåa med sin maskin färdig för drift 1836. Det var först långt efter Aschans död 1856 eller närmare bestämt 1882 som man vid Lessebo liksom vid andra pappersbruk övergick till cellulosa som råvara. Då fick Lessebokoncernens rika skogstillgångar sin stora betydelse. Järnbruket på Lessebo lades ner 1917 men pappersbruket har byggts ut och går för full drift. Johan Lorentz Aschan var född på rusthållarebostället Aplaryd i Flisby socken Småland. Han avled den 20 maj 1856 84 år gammal. När han dog var han en förmögen man. Egendomen bestod av 14 bruk och 21 herresäten eller större gårdar. 25/6 1933.
Sid 60, 6579 Lessebo. Den gamla Trädgårdsmästarebostaden i den så kallade Smedraden, det är icke vilket hus som helst, en gång var det långskeppet i Hovmantorps gamla medeltidskyrka. När Bergsrådet Johan Aschan år 1846 sedan Hovmantorps nya kyrka blivit färdig köpte det gamla långskeppet för 312 riksdaler och lät bygga upp det i Lessebo, hade han väl knappast kunnat drömma om att en smedättling Erik Bland över 300 år senare skulle förvandla huset till kyrkmuseum. 18/7 1961. 6580 Lessebo. Bergsrådet Johan Lorentz Aschans minnessten. 11/8 1956. 6581 Lessebo. Smedraden. Smedernas bostäder som Johan Aschan lät bygga är ännu bevarade. 18/7 1961.
Sid 61, 3585 Virestads kyrka. Småland. Byggd 1800. 9/8 1965. 3585a Virestad. Minnessten i kyrkogårdsmuren över Carl Stellan Mörner. 13/8 1961.
Sid 62, 3586 Virestad. Altartavlan i kyrkan. Av Per Högberg, den största och förnämligaste altartavlan milade han i sin hembygds kyrka år 1800. 9/8 1965.
Sid 63, 3588 Virestad. Nya predikostolen i kyrkan. 9/8 1965.
Sid 64, 3589 Virestad. Gamla predikostolen i kyrkan. 9/8 1965.
Sid 65, 3592 Virestad. Per Hörbergs minnessten vid kyrkan. Kyrkomålare Per Hörberg är född i Virestads församling. 9/8 1965.
Sid 66, 3593 Virestad. Inskriften på Per Hörbergs minnessten. 9/8 1965.
Sid 67, 3591 Virestad. Gamla kyrkskolan. Nu ombyggd till församlingshem. 9/8 1965.
Sid 68, 3590 Kyrkomålare Per Hörberg. Självporträtt 1807. Han gick i målarlära hos Johan Christian Zschotzscher i Växjö. Hörberg var mycket verksam i sitt liv. Han målade inte mindre än 96 altartavlor i våra svenska kyrkor i Småland, Blekinge, Östergötland, Sörmland, Västergötland och Halland. 3596 Virestad. Soldattorpet i Övraön. Här föddes Kyrkomålare Per Hörberg den 31/1 1746.
Sid 69, 3597 Virestad. Övraön. Minnesstenen på det rivna soldattorpet där Per Hörberg föddes den 31/1 1745. 11/6 1962. 3598 Virestad. Övraön. Ägare Lantbrukare Nils Langa. Han äger nunera jorden som tillhört soldattorpet. 11/6 1962.
Sid 70, 3599 En teckning av Per Hörberg över Övraön med soldattorpet i förgrunden. 3600 Komstad. Per Hörbergs minnessten. Här låg torpet Komstad där Hörberg bodde. Han flyttade upp till trakten av Sävsjö och bodde här en tid, innan han flyttade till Risinge i Östergötland. 31/7 1967.
Sid 71, 3594 Virestad. Torpstuga i hembygdsparken. 9/8 1965.
Sid 72, 3595 Virestad. Torpstuga i hembygdsparken. 9/8 1965.
Sid 73, 6248 Bjälleberg. Virestad. Ägare Domänverket. 30/8 1973.
Sid 74, 6249 Soldattorpet i Fölshult. Virestad. Ägare Anna och Einar Karlsson. 7/9 1963.
Sid 75, 3601 Tävelsås kyrka Småland. Byggd 1785. 29/5 1944.
Sid 76, 3602 Tävelsås. Altartavlan i kyrkan. Av Per Hörberg. 20/7 1968. 3603 Tävelsås. Gammal altaruppsats i kyrkan. 20/7 1968.
Sid 77, 3874 Stjernvik Tävelsås Småland. Säteriet omnämnes redan 1337 då det tillhörde Gudvast Bosson. På 1600-talet hade gården fem torpare som gav tillsammans tio dagsverken per vecka. Namnet Stjernvik fick gården i slutet på 1700-talet av dåvarande ägaren General Salomon Hederstierna. Säteriet ägdes 1920 av Godsägare Jonas Petter Svensson. 15/5 1948.
Sid 78, 3875 Vägvisare vid Stjernvik Tävelsås. 20/7 1968. 3876 Tävelsås. Bautasten vid kyrkan. 30/10 1966.
Sid 79, 5687 Osaby Herrgård. Tävelsås Småland. Osaby nämnes först 1403. Därefter har godset övergått till Väpnaren Gudmund Grönlöv. Från mitten av 1500-talet till omkring 1720 hörde Osaby till släkten Ulfsax. Under denna tid plundrades och brändes det av Nils Dacke 1542. Nuvarande huvudbyggnad är uppförd 1850 av dåvarande ägaren General Erland Hederstierna. Sedan den förra byggnaden brunnit ner samma år. Sedan kommer en lång ägarlista. 1638 Överstelöjtnant Per Ulfsax. 1740 Kapten Nils Iflander. 1779 Fänrik Per Bråkenhjelm. 1762 Överstejägmästare Per Volmar Silversparre. 1801 Generalmajor Salomon Hederstierna. 1877 Överstelöjtnant Friherre Erland Wilhelm Bennet. Den siste privata ägaren var fröken Stina Törne. 2/5 1965.
Sid 80, 5688 Osaby Herrgård. Tävelsås Småland. Den siste privata ägaren var fröken Stina Törne. 2/5 1965.
Sid 81, 6442 Vägmärke vid Osaby Herrgård. Småland. 2/5 1965.
Sid 82, 6443 Tofta. Korset visar var Tofta kyrka låg. Den låg endast ett per kilometer från Osaby Herrgård. 20/7 1968. 6444 Ringmuren kring Tofta öde kyrkogård, trappan som synes på bilden var enda ingången till kyrkan. 20/7 1968.
Sid 83, 3604 Vrigstad kyrka Småland. Byggd 1800. 24/7 1950. 3605 Vrigstad. Altartavlan i kyrkan. Nattvardens instiftelse. Av Per Hörberg. 2/8 1967.
Sid 84, 3606 Vrigstad. Kormålning i kyrkan. 2/8 1967. 3607 Vrigstad. Kormålning i kyrkan. 2/8 1967. 3608 Vrigstad. Kormålning i kyrkan. 2/8 1967.
Sid 85, 3609 Örtomta kyrka. Östergötland. Från 1100-talet. 15/7 1970. 3610 Örtomta. Altartavlan i kyrkan. ”Christi korsfästelse”. Av Per Hörberg. 15/7 1970.
Sid 86, 3611 Örtomta. Gammal altaruppsats i kyrkan. 15/7 1970. 3612 Örtomta. Predikostolen i kyrkan. 15/7 1970. 3613 Örtomta. Klockstapeln vid kyrkan. 15/7 1970.
Sid 87, 3614 Stora Malms kyrka. Södermanland. Från 1200-talet. 16/7 1970. 3615 Stora Malms kyrka med klockstapel. 16/7 1970.
Sid 88, 3616 Stora Malm. Altartavlan i kyrkan ”Christi Himmelsfärd”. Av Per Hörberg. 16/7 1970.
Sid 89, 3617 Stora Malm. Ett medeltida altare i kyrkan. 16/7 1970. 3618 Stora Malm. Predikostolen i kyrkan. 16/7 1970.
Sid 90, 3619 Stora Malm. Tavla i kyrkan. 16/7 1970. 3620 Stora Malm. Stigluckan vid kyrkan. Byggd 1719. 16/7 1970.
Sid 91, 3621 Stora Djulö. Stora Malms församling. Södermanland. 16/7 1970.
Sid 92, 3622 Stora Djulö hembygdsgård. Stora Malms socken Södermanland. Här är STF:s vandrarhem inrymt. Einar Josefsson, Axel och jag (Erik Nilsson) övernattade här på en resa i Södermanland.
16/7 1970.
Sid 93, 3623 Stora Djulö. STF:s vandrarhem. Denna byggnad var inredd till kök och sovrum. 16/7 1970.
Sid 94, 3624 Stora Djulö. Ryggåsstuga vid STF:s vandrarhem. Stugan var inredd till sovrum. 16/7 1970.
Sid 95, 3625 Stora Djulö. Loftsbod vid STF:s vandrarhem. Kolteckning av Edvin Axelsson. 16/7 1970.
Sid 96, 3626 Stora Djulö. Loftsbod vid STF:s vandrarhem, från Wermbol. Stugan var inredd till sovrum 16/7 1970.
Sid 97, 3627 Katrineholm. Stora torget. 16/7 1970.
Sid 98, 3634 Katrineholm. Vasagatan. 16/7 1970.
Sid 99, 3629 Katrineholm. Järnvägsstationen. 16/7 1970.
Sid 100, 3628 Katrineholm. Vasagatan. 16/7 1970.
Sid 101, 3630 Katrineholm. Gustaf Grönkvists byst. 17/7 1970.
Sid 102, 3631 Katrineholm. Blomsterflickan i parken. 17/7 1970.
Sid 103, 3632 Katrineholm. Gatstubergstrollet i parken. 17/7 1970.
Sid 104, 3633 Katrineholm. ”Häst” i parken. Av Sven Frick. 17/7 1970.
Sid 105, 3635 Risinge nya kyrka. Invigd 1849. Per Hörberg var bosatt i Risinge församling när kyrkan byggdes. 17/7 1970. 3636 Risinge. Altartavlan i nya kyrkan. ”Jesu bergspredikan”. Målad av Per Hörberg 1809. 17/7 1970.
Sid 106, 3637 Risinge. Altarskåp från 1500-talet, nu uppställt i nya kyrkan. 17/7 1970. 3638 Risinge. Predikostolen i nya kyrkan. 17/7 1970.
Sid 107, 3639 Risinge gamla kyrka Östergötland. Härstammar från 1100-talet. 17/7 1970. 3640 Risinge gamla kyrka. Från söder. 17/7 1970.
Sid 108, 3641 Risinge. Altarskåp i gamla kyrkan. 17/7 1970. 3642 Risinge. Interiör av gamla kyrkan. 17/7 1970.
Sid 109, 3643 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3644 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 110, 3645 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3646 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 111, 3647 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3648 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 112, 3649 Valvmålning i Risinge gamla kyrka. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3650 Valvmålning i Risinge gamla kyrka. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 113, 3651 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3652 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 114, 3653 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3654 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 115, 3655 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3656 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 116, 3657 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3658 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 117, 3659 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3660 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 118, 3661 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970. 3662 Risinge. Valvmålning i gamla kyrkan. Från 1400-talet. 17/7 1970.
Sid 119, 3663 Risinge. Per Hörbergs gravvård på gamla kyrkogården. 17/7 1970. 3664 Risinge. Klockstapeln vid gamla kyrkogården. 17/7 1970.
Sid 120, 3665 Risinge. Kung Gustaf VI Adolfs minnessten vid gamla kyrkan. 17/7 1970. 3666 Risinge. Inskriften på Kung Gustaf VI Adolfs minnessten vid gamla kyrkan. 17/7 1970.
Sid 121, 3667 Sjösås gamla kyrka. Småland. Från medeltiden. 11/8 1956.
Sid 122, 3668 Sjösås. J.A. Göths gravvård på gamla kyrkogården. 11/8 1956. 3669 Sjösås. Gammal gravvård på gamla kyrkogården.
Sid 123, 3670 Sjösås. Nya kyrkan. Småland. Byggd 1862-65. Har en altartavla skänkt av församlingens son Biskop Pehr Sjöbring, Kalmar. 3671 Backstugan Enelund Norratorp Sjösås. J.A. Göths födelsehem. Efter en målning av Olle Hartvig.
Sid 124, 3672 Norratorp Sjösås. Denna minnessten står där torpet Norratorp låg. Här föddes J.A. Göth 1859. 9/9 1962.
Sid 125, 3673 Sjösås. Norratorp. Här låg Farbro Antes stuga som närmaste granne till J.A. Göths barndomshem. 9/9 1962.
Sid 126, 3674 Braås. Feremo. J.A. Göths stuga. Han bodde här till sin död 1952. 9/9 1962.
Sid 127, 9703 J.A. Göth. Braås 1869-1952. Soldat, rallare och författare.
Sid 128, 9704 Örkensjöns Pensionat och semesterhem. Studiecirkeln ”Hembygden och vi”, gjorde på sin utflykt uppehåll här för att dricka kaffe. 13/8 1966. 9705 Skylten till Örkensjöns Pensionat Braås. 13/8 1966. 9706 Braås. Järnvägsstationen. 9/9 1962.
Sid 129, 3675 Braås. J.A. Göth håller föreläsning i hembygdsparken. 3676 Braås. Mangårdsbyggnaden i hembygdsparken. Göth var den drivande kraften för anläggandet av hembygdsparken. 9/9 1962.
Sid 130, 3677 Braås. Hembygdsparken. Fjällbergsstugan från Drev. Byggd i slutet på 1600-talet. 3678 Braås. Hembygdsparken. Lilla Skattegården. Undantagsstuga med visthusbod och klockstapel. Från mitten av 1600-talet. 26/9 1964.
Sid 131, 3679 Braås. Hembygdsparken. Kornhuset där fattigsäden förvarades. Byggt 1644. 26/9 1964. 3680 Braås. Hembygdsparken. Marknadsbod från Nöbbele marknadsplats. 26/9 1964.
Sid 132, 3681 Braås. Hembygdsparken. Ängslada från Drevs mader. 26/9 1964. 3682 Braås. Hembygdsparken. Milstolpe. Gjuten på Huseby bruk. 26/9 1964.
|