Anmärkning
Album Växjötrakten. Förvaras tillsammans med F3:7.
Sid 1. 8428 Växjö. Torget 1837. Växjö fick sina stadsrättigheter 1342, i verkligheten är samhället vida äldre. Växjö har under de första seklerna drabbats av krig, brand och pest. Danskarna som härjat Växjö redan före stadsbildandet bland år 1151 och 1277 gjorde nya påhälsningar 1467 och 1469, sedan dröjde det till 1516 och 1570 sista gången 1612. Elden gick fram i deras spår, och därmed brann domkyrkan även ner. Staden har sedan härjats av eld många gånger, år 1749 och 1763, 1799 var det dags igen. 1838 och 1843 de sista gångerna brann det mesta av staden. Staden hade på 1700-talet tre tullportar, Västertull där Västergatan nu går fram, Östertull ungefär vid nuvarande villa Central samt Norrtull, där gamla motorvägen börjar.
Sid 2. 8429 Växjö torget. Stadens boskapsägande borgare, handelsmän och hantverkare bedrev i regel jordbruk. De hade ladugårdar vid bostadshusen, kreaturen betade bland ängarna utanför staden. Det var si och så med gatornas renhållning. År 1720 klagade postinspektor Hultman över att de som bo gent emot posthuset, ha sina dynghögar liggande på gatan, varav icke en allt för sund luft och stank förorsakade obehag för hederligt och förnämt folk. 5/6 1960.
Sid 3. 9715 Växjö. Baracken. När hörnhuset torget och Storgatan revs, byggdes det upp en barack för att ge plats åt de affärsidkare som tidigare hade sina affärer i det rivna huset. 2/11 1966.
Sid 4. 9716 Växjö. Länsresidentet vid torget. 30/7 1949.
Sid 5. 8536 Landshövding Thorvald Bergqvist. Växjö.
Sid 6. 8537 Landshövding Gunnar Helén. Växjö.
Sid 7. 8399 Växjö domkyrka. Enligt Sigfridslegenden fanns det i Växjö en träkyrka innan stenkyrkan byggdes. I legenden hävdas att det var Sigfrid själv som byggde denna kyrka. Därefter påbörjades en stenkyrka, den utvidgades steg för steg. Under medeltiden och på 1200-talet förlängdes koret och korsarmar byggdes. 30/7 1949.
Sid 8. 8400 Växjö domkyrka. Interiör. Efter brand i samband med krigshärjningar 1276 gjordes omfattande reparationer av tornet. På 1300-talet då Växjö fick stadsrättigheter och då både orten och biskopssätet fick ett uppsving, utbyggdes domkyrkan med sakristia och sidoskepp. Kyrkan genomgick åren 1848-54 en stor renovering efter ritningar efter Brunius, domkyrkan fick därmed sitt karaktäristiska trappgaveltorn. Målningen i kyrkan är utförd 1898 då pelare och valv målades. Kyrkan har genomgått många i interiören, bland annat har predikostolen bytts ut sju gånger. På 1800-talet omtalas att allmänheten fick hyra sin plats i kyrkbänken, hyrestaxan för bänkarna var, att de bästa platserna kostade fem kronor per plats och år och de billigaste femtio öre. Det osmakliga uthyrningssystemet avskaffades 1898.
Sid 9. 8567 Sankt Sigfrid. Målning från 1400-talet.
Sid 10. 8568 Sankt Sigfrid. Smålands apostel. Ikon av Sven Bertil Svensson.
Sid 11. 8401 Växjö domkyrka. Under 1950-talet genomgick kyrkan en gripande renovering både ut och invändigt. Interiören förändrades helt, altaret gjordes om, nya bänkar, de gamla valvmålningarna från 1800-talet togs bort och valven vitmålades. Det sattes in ett par nya fönster i målat glas i själakoret. Exteriören ändrades, tornet byggdes om och kyrkan fick tillbaka sina tvillingtorn som den hade på 1500-talet, och kyrkan fick ny kalkputs på fasaden. 1/5 1960.
Sid 12. 8402 Växjö domkyrka. Efter renoveringen på 1950-talet. 1/5 1960.
Sid 13. 8403 Växjö domkyrka. Interiör efter renoveringen på 1950-talet. 1/5 1960. 8404 Växjö domkyrka. ”Själakoret” Fönstersmyckning av Bo Beskow. 17/8 1963. 8405 Växjö domkyrka. ”Spelet om envar” Fönstersmyckning i Själakoret av Bo Beskow. 17/8 1963.
Sid 14. 8406 Växjö. Esaias Tegnérs staty vid gamla gymnasiet. Av skulptör Arvid Källström. 22/6 1948. 22/6 1948.
Sid 15. 8413 Växjö gamla gymnasium. 1/5 1960. 8414 Växjö. Runsten vid kyrkan. 24/9 1966.
Sid 16. 8415 Växjö. Carl von Linnés byst i Linnéparken. 18/8 1957. 8416 Växjö. Kaktusplantering i Linnéparken. 8417 Växjö. Peter Wieselgrens staty. Av Arvid Källström. Avtäcktes den 30 september 1934. Varvid biskop Stadener och landshövding Beskow talade. 22/6 1948.
Sid 17. 8418 Växjö. Fontän i Linnéparken. Linnéparken och Strandpromenaden anlades under 1880-talet. 22/6 1948. 8419 Växjö. Svanar i Växjösjön. 29/3 1948. 8447 Växjö. På strandpromenaden vid Växjösjön. Från vänster Oskar Bengtsson, Jag (Erik Nilsson) och Folke Hall. 1931.
Sid 18. 8420 Växjö. Elverket som det såg ut 1913. 8421 Växjö. Elverk. 13/6 1971.
Sid 19. 8453 Växjö. Emigrantinstitutet. Byggt på initiativ av landshövding Gunnar Helén. Invigt 1968. 4/5 1968. 8454 Växjö. Emigrantinstitutet. 4/5 1968.
Sid 20. 8452 Växjö. Gamla Domprostgården. 17/8 1963. 8455 Växjö. På järnvägsviadukten. Oskar Bengtsson, Folke Hall, Axel Nilsson. 1931.
Sid 21. 8448 Växjö. Muséet. 3/7 1949. 8449 Växjö. Muséet. Fiskaretorpet. Flyttat hit från Fiskaretorpet i Annerstad. 27/12 1960.
Sid 22. 8450 Växjö museum. Vädermölla från Mjölknabben Sirkön Urshult. 30/7 1949. 8451 Växjö. Loftstuga i Strandbjörket. Här är kaffeservering under sommaren. Härstammar från Urshult. 22/12 1960.
Sid 23. 10930 Växjö. ”Marknadsfärd till Värnamo”. Tavla i muséet. Av Nils Andersson. 17/8 1963.
Sid 24. 10031 Växjö. ”Havsörnar”. Tavla i muséet. Av Bruno Liljefors. 17/8 1963.
Sid 25. 10034 Växjö museum. Familjegrupp Joseph de France. Målning av Martin van Mytens. 17/8 1963.
Sid 26. 10035 Växjö. Tavla i muséet. Av okänd mästare. 12/10 1968.
Sid 27. 10032 Växjö museum. Hjort Anders Olsson 1865-1952. Lantbrukare i Rättviks socken. Fiolspelman. Målad trärelief av Bror Hjort. 12/10 1968.
Sid 28. 10033 Växjö museum. Kammarrådet Axel Engström 1875-1948. Målning av Isaac Grünewald. 6/10 1968.
Sid 29. 8456 Växjö. Järnvägsstationen från viadukten. I Växjö mötas tre järnvägar. Karlskrona-Växjö-Alvesta. Växjö-Ronneby järnväg och Växjö-Hultsfred. 30/7 1949. 8457 Växjö. Järnvägsstationen från viadukten. 8/5 1966.
Sid 30. 8458 Växjö. Ångtåg på järnvägsstationen. Karlskrona-Växjö-Alvesta järnväg. 1949.
Sid 31. 8589 Växjö. Sandgärdsgatan 12. Det gamla ”Snusis” Tobaksbutiken på Sandgärdsgatan är förmodligen ett av stadens äldsta hus. Huset är den sista resten av de hus som låg i den så kallade Båtsmansbacken och räddades undan branden och bör i framtiden finnas med i stadsbilden. 8/5 1966. 8590 Växjö. Park Hotell. 1/9 1950.
Sid 32. 8591 Växjö. Ingelstadsvägen 2. 23/3 1963. 8592 Växjö. Ingelstadsvägen 33, eller som det förr kallades Öster nr 16. Det byggdes redan på 1860-talet, och det står ännu kvar, dock för att ganska snart försvinna. Byggnaden, som ligger på vägen ut mot Ingelstad i den svaga backen innan man kommer ut till Kampabron. Den som byggde detta hus var en murare, Carl Johan Hård, och då det fanns en adlig släkt (Hård av Segerstad) tyckte den gode muraren Hård att han kunde göra sitt namn lika välklingande, han döpte sitt nybygge till Segerstad. Han var född 1832 i Bergunda socken. Han bodde på Segerstad till sin död 1916. 29/3 1964.
Sid 33. 8459 Växjö. Storgatan från väster. Norra sidan. 8/5 1966. 8460 Växjö. Storgatan från väster. Södra sidan. Hörnhuset som är uppfört 1858, skall nu rivas eftersom Thulebolaget har köpt hela kvarteret och nya moderna hus skall byggas. 8/5 1966.
Sid 34. 8461 Växjö. Eskilstunaboden vid Storgatan. 8/5 1966. 8462 Växjö. Stadens äldsta boningshus skall rivas. Så gott som osynligt från någon gata, ligger mitt inne i kvarteret Fries, ett reveterat envåningshus som antas vara det äldsta boningshuset i Växjö. Numera tjänstgör det som förrådsupplag för bland annat Eskilstunaboden och kommer att rivas i samband med Thulebebyggelsen. Det är svårt att säga när huset är uppfört, men man tror att det kom till efter 1799 års brand. Den västra utfarten från Växjö gick nämligen förbi huset, denna var utfart både mot Bergunda och Jönköping. Vid villans park fanns då en stallgård och nämnda hus synes ha tjänstgjort som gästgivaregård, enligt uppgift skulle det heta Tuppen. 8/5 1966.
Sid 35. 8581 Växjö. Liedbergsgatan från norr. 8/5 1966. 8582 Växjö. Liedbergsgatan. 8/5 1966.
Sid 36. 8583 Växjö. Storgatan från öster. 8/5 1966. 8584 Växjö. Västra Esplanaden från Storgatan. 8/5 1966.
Sid 37. 8597 Växjö. Telegrafhuset vid Storgatan. 30/7 1949. 8598 Växjö. Västergatan 4. 8/5 1966.
Sid 38. 8599 Växjö. 1:a maj-demonstration. 1/5 1960. 8600 Växjö. 1:a maj-demonstration. 1/5 1960.
Sid 39. 8585 Växjö. Kungsgatan. Med Bröderna Anderssons affär. 18/11 1967. 8586 Växjö. Kungsgatan 3. Kungsgatan hette på 1800-talet Kringelgatan. 2/11 1966.
Sid 40. 8587 Växjö. Kungsgatan. 1954. 8588 Växjö. Kungsgatan. 30/7 1949.
Sid 41. 8422 Växjö. Båtsmansbacken. Små oansenliga stugor utgjorde bebyggelsen på Båtsmansbacken. 29/8 1959.
Sid 42. 8423 Växjö. Båtsmansbacken, och den omgivande bebyggelsen är nu riven och borta. 29/8 1959.
Sid 43. 8424 Växjö. Nya Båtsmansbacken. I början på 1960-talet gick grävskoporna fram över Båtsmansbacken, hela backen schaktades, sprängdes och transporterades bort. 8/5 1966. 8425 Växjö. Båtsmanstorget. Nya och moderna hyreshus växte upp, med torg och affärer runt hela torget. 8/5 1966.
Sid 44. 8426 Växjö. Båtsmanstorget. 2/11 1966. 8427 Växjö. Sandgärdsgatan vid Båtsmanstorget. 8/5 1966.
Sid 45. 8601 Växjö. Nya vattentornet. 23/3 1963. 8602 Växjö. Gamla vattentornet rives. 23/3 1963.
Sid 46. 8603 Kronobergs läns Sanatorium Lugnet.
Sid 47. 8719 Kungliga Kronobergs regemente I 11 Växjö. Kanslihuset och delar av kasernerna. 1924.
Sid 48. 8720 Växjö. II kompaniet vid I 11 utanför kasernen. 1924.
Sid 49. 139 På vakt för fosterlandet, vid Kungliga Kronobergs regemente I 11 Växjö är nr 35-14-23 Axel Nilsson och 34-14-23 Erik Nilsson från Olofstorp Annerstad. 1924.
Sid 50. 4751 På regementsmöte på I 11 Växjö är från vänster Gunnar Jonasson, Björkholmen. Erik Nilsson, Olofstorp. Ander Ryberg, Riddarbacken. Erik Salomonsson, Åkersberg och Axel Nilsson, Olofstorp. 1925.
Sid 51. 1717 Kockarna vid I 11 Växjö. Nr 49-14-21 Hugo Nilsson, Olofstorp Annerstad, den tredje från höger. 1922.
Sid 52. 8546 Militärer på I 11 Växjö. Nr 49-14-21 Hugo Nilsson, Olofstorp Annerstad, längst till vänster. 1922.
Sid 53. 8721 Växjö. Soldathemmet Betania. 1924.
Sid 54. 1344 Växjö. Soldattorpet nr 14 Björstorp Hamneda. Flyttat till regementsparken. 15/10 1974.
Sid 55. 8480 Växjö. Östrabo biskopssäte. Det byggdes omkring 1830. Biskop Esaias Tengér var den förste biskop som tog Östrabo i besittning.
Sid 56. 8481 Växjö. Biskop Johannes Baazius den yngre. Född 1626 död 1681. Biskop i Växjö stift 1667-1675. Ärkebiskop 1677-1681. Efter en målning.
Sid 57. 8560 Biskop Ludvig Mörner. Biskop i Växjö 1800-1823.
Sid 58. 8559 Biskop Olof Wallquist. 1755-1800. Biskop i Växjö 1787-1800.
Sid 59. 8562 Biskop Edgar Reuterskiöld. Biskop i Växjö 1928-1932.
Sid 60. 8485 Biskop Ludvig Lindberg. Biskop i Växjö 1917-1928.
Sid 61. 8484 N.J.O.H. Lindström. (Nils Johan Olof Herman). Biskop i Växjö 1913-1915.
Sid 62. 8561 Biskop Johan Andersson. Biskop i Växjö från 1879.
Sid 63. 8483 Biskop Henrik Gustav Hultman. Biskop i Växjö 1860-1879.
Sid 64. 8482 Biskop Esaias Tegnér. Biskop i Växjö 1820-1846. Född 1782 död 1846.
Sid 65. 8486 Biskop Yngve Brillioth. Biskop i Växjö 1938-1950.
Sid 66. 8563 Biskop Sam Stadener. Biskop i Växjö 1932-1937.
Sid 67. 8487 Biskop David Lindquist. Biskop i Växjö 1962-1970.
Sid 68. 8564 Biskop Elis Malmeström. Biskop i Växjö till 1962.
Sid 69. 8488 Biskop Olof Sundby. Biskop i Växjö 1970-1972.
Sid 70. 8489 Biskop Sven Lindegård. Biskop i Växjö 1973-1991.
Sid 71. 9713 Peter Lorenz Sellergren. 1768-1843. Folkpredikant, prästvigd i Växjö 1794. Stiftets störste vältalare. Domkyrkoadjunkt i Växjö 1801-1803.
Sid 72. 9714 Gustav Adolf Danell. Domprost i Växjö 1957-1973.
Sid 73. 10280 Växjö. Biskop Esaias Tegnérs gravvård på Tegnérkyrkogården. 29/3 1948.
Sid 74. 10281 Växjö. Sångerskan Kristina Nilssons mausoleum på Tegnérkyrkogården. 30/7 1949.
Sid 75. 9717 Karl Josef Alfred Hedenstierna. 1852-1906. Redaktör för Smålandsposten 1890-98.
Sid 76. 10078 Författare Per Lagerkvist. Född i Växjö 1891.
Sid 77. 8593 Växjö. Vega Nihl med sonen Anders i knät. Vintervägen 6A. 25/12 1966. 8594 Anders Nihl med sin bil. Vintervägen 6A. 25/12 1966.
Sid 78. 8595 Växjö. Anders Nihl. 25/12 1966. 8596 Anders Nihl. Växjö. 25/12 1966.
Sid 79. 8407 Teleborgs slott. Småland. Den 7 oktober 1895 inköptes Telestads gamla rusthåll och Tuvan med underlydande av greve Fredrik Bonde och köpesumman var 144 000 kronor. På egendomen fanns arton stycken torp, dessa upprustades och försågs i många fall med nya byggnader av greve Bonde. Det var mot slutet av 1890-talet som greven lät igångsätta byggandet av slottet Teleborg. De båda arkitekterna ansågs vara mycket skickliga, Harald Boklund, Malmö och Lindvall, Lund. Byggnaden försågs med ett större torn i sju våningar, till andra våningen byggdes upp en trappuppgång. År 1911 avled greve Fredrik Bonde.Teleborg blev nu änkesäte för grevinnan Anna Bonde. Hon avled 1017. 2/5 1965.
Sid 80. 8408 Teleborgs slott. Småland. Den nye ägaren var greve Christer Bonde, brorson till Fredrik Bonde född 1869 och son till greve Carl Johan Trolle-Bonde på Trolleholm. När greve Christer Bonde avled 1956 blev hans äldste son Fredrik Ulf Bonde ägare till Teleborgs slott, och därmed den siste av Bondesläkten på Teleborg. Han sålde 1964 hela egendomen, med konstskatter och allt till Växjö stad, för 3,4 miljoner kronor. Alltså tio gånger värdet som vid seklets början. 2/5 1965.
Sid 81. 8409 Teleborgs slott. Tavla i slottet. ”Gumma”. Av A. Brougge 1909. 13/6 1971.
Sid 82. 8410 Teleborgs slott. Tavla i slottet. ”Flicka med gitarr”. 13/6 1971.
Sid 83. 8411 Teleborg. Tavla i slottet. 13/6 1971.
Sid 84. 8412 Teleborg. Minnesmärke i slottsparken över Fredrik Bonde som byggde slottet. 13/6 1971.
Sid 85. 8604 Växjö. Torpet Furutå Teleborg. 15/10 1974.
Sid 86. 8605 Växjö. Ett flygplan har kommit på besök. 1914.
Sid 87. 8435 Kronobergs slottsruin. Nära trehundra år har Kronobergs slott stått som ruin. De första historiska vittnesbörden om detta härröra från 1400-talet. Man vet således att biskop Lars Mikaelsson år 1944 började bygga ett fast stenhus på holmen. Hans efterträdare biskop Gudmund omgav år 1469 ön med ett bålverk av ekstockar. 18/5 1950. 8436 Kronobergs slottsruin. Borggården. År 1469 intogs Kronoberg i samband med strider av en dansk här. Fästet skall därvid hava blivit förstört, men iståndsattes ganska snart. Vissa lämningar av det äldre huset finnes kvar, inbyggda i nyare murverk. Således finnes nedre delen av ett rundtorn i slottets sydvästra rondell. Detta har varit biskopsborgens huvudtorn, där försvararna längst kunde hålla stånd. 18/5 1950. 8437 Vid Kronobergs slottsruin, med ett av försvarstornen. Härifrån behärskades även infarten till slottet. Till tornet anslöt sig en i det närmaste fyrkantig borganläggning. Vallgraven liksom vallarna anlades först under Gustav Vasas tid. Den siste biskopen Ingemar Broderson måste 1527 överlämna slottet till Gustav Vasa, och flytta över till Helgö, där biskoparna redan tidigare haft en gård. 10/7 1932.
Sid 88. 8438 Kronobergs slottsruin från slottsvallen. Under Dackefejden föll Kronoberg i upprorsmakarnas händer och Nils Dacke firade jul där år 1542. År 1544 kom en dansk vallmästare Hindrick från Malmö på Gustav Vasas order att bygga upp borgen. Bönderna i de närmast Kronoberg belägna häradna fingo bidraga med dagsverken och även de värvade knektarna i Kronobergs län användes vid byggnadsarbetet. 18/5 1950. 8439 Rudolv Karlsson vid Kronobergs slottsruin. Under danskarnas belägring 1612 hävdade slottet sista gången sin ställning som gränsfäste, fienden som utgjordes av ryttare, saknade artilleri. Sedan uthusen bränts avstod man från anfall på själva slottet. 1617 voro byggnaderna i ganska miserabelt tillstånd. Det förlänades av drottning Kristina 1647 till en medlem av ätten Sparre som innehade slottet till reduktionen 1681. 8446 Folke Andersson i porten till Kronobergs slottsruin. 18/5 1950.
Sid 89. 8440 Kronobergs slottsruin. Borggården. Här intogs det medhavda kaffet. 13/6 1971.
Sid 90. 8441 Kronobergs slottsruin. Erik Bengtsson ”Jerker” berättar om slottets historia. 13/6 1971.
Sid 91. 8442 Kronobergs slottsruin. Resedeltagare samlade vid ruinen. 13/6 1971.
Sid 92. 8443 Ryttmästaregården vid Kronobergs slottsruin. 13/6 1971.
Sid 93. 8444 Båten Thor vid bryggan vid Kronobergs slottsruin. 13/6 1971.
Sid 94. 8445 Båten Thor vid bryggan, färdig för avgång till Åby. 13/6 1971.
Sid 95. 5446 Hemmesjö nya kyrka. Småland. Byggt 1852. 16/9 1947.
Sid 96. 5447 Hemmesjö. Interiör av nya kyrkan. 23/8 1971.
Sid 97. 5448 Hemmesjö. Altaret i nya kyrkan. 23/8 1971.
Sid 98. 5449 Hemmesjö. Predikostolen i kyrkan. 23/8 1971.
Sid 99. 5450 Hemmesjö. Tavla på väggen i kyrkan till vänster om altaret. 23/8 1971.
Sid 100. 5451 Hemmesjö. Tavla på väggen i kyrkan till höger om altaret. 23/8 1971.
Sid 101. 5452 Hemmesjö gamla kyrka. Småland. Från 1100-talet. 22/8 1971.
Sid 102. 5453 Hemmesjö. Altaret i gamla kyrkan. 23/8 1971.
Sid 103. 5454 Dörren till Hemmesjö gamla kyrka. 23/8 1971.
Sid 104. 5455 Lövåsen Hemmesjö. David Salomonsson och jag (Erik Nilsson) bodde här hos lantbrukaren Edvin Johansson när vi byggde telegrafverkets automatstation i Lövåsen. 25/9 1947.
Sid 105. 5456 Risinge Hemmesjö. Ägare kaféägare Erland Skog. Folke Andersson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i Risingeby. 19/12 1948.
Sid 106. 5457 Södra Åreda sätesgård Hemmesjö. På 1500-talet ägdes sätesgården av Birger Drake. Nuvarande huvudbyggnaden torde vara uppförd i slutet på 1700-talet. År 1850 funnos på södra Åreda nio torp och ett bränneri. 1717 ägdes det av kronobefallningsmannen Henrik Cratz. 1748 ryttmästare Hans Berg. 1754 lagman Per Unge. 1785 majoren friherre Bernt Malte Liewen. 1795 landshövding friherre Georg Henrik Falkenberg. 1802 generalmajoren friherre Joh. Georg de la Grange. 1851 hovjunkare Alex Vilh. Bergenstråle. Nuvarande ägare lantbrukaren Albin Karlsson. David Salomonsson och jag (Erik Nilsson) bodde här när vi byggde telegrafverkets automatstation i södra Åreda. 6/11 1947.
Sid 107. 9106 Öja kyrka. Småland. Uppförd 1853. 24/7 1957.
Sid 108. 9107 Öja. Altaret i kyrkan. 29/6 1975.
Sid 109. 9108 Öja. Predikostolen i kyrkan. 29/6 1975.
Sid 110. 9109 Öjaby kyrka. Småland. Härstammar från medeltiden. 30/6 1956.
Sid 111. 9258 Öjaby. Interiör av kyrkan 30/6 1956.
Sid 112. 9259 Öjaby klockstapel. 30/6 1956.
Sid 113. 9110 Gårdsby kyrka. Småland. Byggd åren 1833-37. 10/7 1949.
Sid 114. 9111 Gårdsby säteri. Gårdsby socken. Småland. Gårdsby nämnes år 1428 då riddaren Ragnvald Puke av ätten Bonde erhöll Gårdsby i arv efer fadern. 1638 ägde landshövding Hans Kyle Gårdsby. 1666 blev assessor Jonas Bure ägare. 1710 kapten Bengt Kafle. 1714 Margareta Gyllenax. 1721 assessor Gustav Bergman. 1742 kronobefallningsman Hans Gustav Branting och rektor Petrus Colliander. 1775 major Joh. Gustav Rappe i vars släkt det stannade till 1848, då hovmarskalken greve Gustav Hamilton blev ägare till Gårdsby. Därefter 1860 kornetten friherre Sten Malte Ramel. 1867 bröderna Dahl. 1879 fabriksidkare Karl Schander. 1900 handlare August Schander. 10/7 1949.
Sid 115. 9265 Söraby kyrka. Småland. Uppförd 1782. 10/7 1949. 9266 Söraby. Altaret i kyrkan. 10/8 1965.
Sid 116. 9267 Söraby. Predikostolen i kyrkan. 10/8 1965. 9268 Söraby. Votivskepp i kyrkan. 10/8 1965.
|