Anmärkning
Album Tutaryd Agunnaryd. Förvaras tillsammans med F3:9.
Sid 1. 3757 Tubbaremma Vislanda. Nu sommarbostad. 18/5 1975.
Sid 2. 3758 Skansåsa Vislanda. Ödegård. Äges av danskar. 18/5 1975.
Sid 3. 5458 Agunnaryd. Ortsskylten. 17/11 1976.
Sid 4. 5459 Agunnaryds kyrka. Småland. På en tavla över ingången står. Uppförd under Carl XV 1872. Kommer låter oss tillbedja. 2/6 1946.
Sid 5. 5460 Agunnaryd. Altaret i kyrkan. 9/8 1965.
Sid 6. 5461 Agunnaryd. Kormålning i kyrkan av Torsten Hjelm 1957. 9/8 1965.
Sid 7. 5462 Agunnaryd. Nya predikostolen i kyrkan. 9/8 1965.
Sid 8. 5463 Agunnaryd. Gamla predikostolen i kyrkan är från gamla kyrkan, uppsattes på södra väggen i samband med renoveringen 1957. Härstammar från 1600-talet. 9/8 1965.
Sid 9. 7106 Agunnaryd. Krucifix i kyrkan. 25/9 1966. 7107 Agunnaryd. Krucifix i kyrkan. 25/9 1966.
Sid 10. 5464 Agunnaryd. Prosten Carl Bäckman. Efter en tavla i kyrkan. 9/8 1965.
Sid 11. 7108 Agunnaryds gamla kyrkoruin. I samband med det nya kyrkobygget revs den gamla medeltids kyrkan ned, i dag återstår endast en ruin av densamma på gamla kyrkogården. Det var ett värdefullt kulturminne, som härigenom kom bort, vilket i nutiden är att livligt beklaga. 8/9 1957. 7109 Agunnaryd. Gammal gravvård på gamla kyrkogården. 25/9 1966.
Sid 12. 1734 Agunnaryd. Minnessten som visar var gamla kyrkväggen har gått. 18/5 1975.
Sid 13. 5465 Korset på Agunnaryds äldsta kyrkoplats. Ute på det ensliga Brånanäset och mitt i täta skogen ligger lämningar efter en kyrka, sannolikt Agunnaryds äldsta kristna helgedom. En gammal sägen berättar att under första hälften av 1000-talet levde fru Agunda Hake, hon lät uppföra en borg åt sig, Brånanäs som den kallades, och även en kyrka, det påstås även att efter henne har Agunnaryd fått sitt namn. 6/8 1961.
Sid 14. 7135 Hembygdsgården i Agunnaryd. Den invigdes den 18 juni 1961. Byggnaden har förut stått i Granhult Ryssby. En vacker mangårdsbyggnad från tidigt 1800-tal. 6/8 1961.
Sid 15. 7136 Tjurkö gamla kvarn. Agunnaryd. I Tjurkö by vid lilla Helgeån på vägen mot Åshuvud i Agunnaryd ligger en liten fin bygdekvarn, som äges av socknens hembygdsförening och som i dagarna genomgått en ordentlig restaurering. Det är en timmerbyggnad från 1700-talet som är i ganska gott skick. Kvarnen skänktes till hembygdsföreningen av Magni och Ernst Danielssons sterbhus. Kvarnen har under årens lopp innehafts av olika privata ägare och lantbrukare, ända från Pjätteryd körde bönder hit med hästskjuts för att få säden malen. Det är tyst och tomt nu vid kvarnen, byggnaden minner ändå på ett påtagligt sätt om en svunnen tidsepok. 17/5 1970. 7137 Den gamla stenvalvsbron vid Tjurkö gamla kvarn Agunnaryd, minner även den om en svunnen tid. 17/5 1970.
Sid 16. 7138 Köpet Tjurkö. Agunnaryd. Ursprungligen var det torp under Tjurkö Norregård och den siste som bodde i stugan kallades för ”Ingrid på Köpet”, hon gick bort på 1930-talet. Hon hade fått pröva på av livets besvärligheter, hon hade fem barn och blev änka när dessa var små. Hon gick borta hos bönderna och dagverkade för att försörja sig och barnen, eftersom hon var en mångkunnig kvinna anlitades hon även för att bota kreatur. Hon var den gamla tidens kloka gummor, som kokade mediciner åt djuren av örter och ofta anlitad. Hon bodde själv i den lilla stugan så länge hon kunde klara sig själv. Efter mor Ingrids död har stugan stått obebodd. Stugan skänktes till hembygdsföreningen av bröderna Jönsson i Tjurkö. 17/5 1970. 7139 Ford G 706 årsmodell 1925. Ägare Anton Johansson Agunnaryd. 15/7 1950.
Sid 17. 5468 Myrarås Agunnaryd. Ägare lantbrukare Ivar Olsson. 7/10 1975.
Sid 18. 5469 Elmtaryds sätesgård. Agunnaryd. Elmtaryd är en gammal medeltida sätesgård. Den omtalas redan 1526 då väpnaren Birger Nilsson var dess ägare. 1538 var landshövding Isak Birgersson ägare till gården. 1557 ägde Nils Isaksson Bagge Elmtaryd. År 1628 låg under Elmtaryd 26 hemman. Nuvarande säteribyggnaden är byggd efter 1852 då den förra nedbrann. 1639 ägde regementskvartersmästare Olof Oxehufvud gården, efter honom 1690 regementskvartersmästare friherre Karl Mörner. 1720 major Paul de la Grange. 1784 överstelöjtnant Ernst Bogislaus von Platen. 1810 major Lars Johan Cavalli. 1867 kapten Georg Mauritz Berg. 1878 godsägare Johan Hintze. 1894 herr Erdmann Ackim Kamprad från Thuringen Tyskland. Här på Elmtaryd är ägaren till IKEA född och uppvuxen, därefter namnet på hans företag, Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd. 11/10 1976.
Sid 19. 7140 Byvärma sätesgård. Agunnaryd. Byvärma gamla gård i Agunnaryd går långt tillbaka i hävderna ändan sedan 1341 då den antagligen ägdes av riddaren Karl Magnusson. Från början av 1400-talet omtalas hur väpnaren Petter Karlsson på Asa sålde halva Byvärma jämte andel i gårdens ålfiske till Abraham Brodersson. Sedan övergick hans egendom till hans dotterdotters son Abraham som var hövdingsman och avled 1514. Därefter kom Bräkentorp till dennes dotter fru Görvel Ulfstrand Sparre, född Trolle död 1610. Dennes syster fru Anna Mornay död sju år senare. Sedan följer en lång rad ägare, riksrådet Johan Eriksson Sparre död 1632, dennes änka Ebba Sparre född Oxenstierna, mågen Bengt Ribbing död 1653, dennes måg fältmarskalken friherre Henrik Horn död 1693, dennes måg överste Nils Skytte död 1720, samt den sistnämndes son ryttmästare Bengt Skytte, död 1756. År 1759 tillhörde gården Georg Fredrik Skytte, därefter överstelöjtnant Abraham Tornerhjelm död 1776. Änkan kaptenskan Märta Uggla född Morman och löjtnant Karl Adam von Bruse. Under 1800-talet en lång tid av prosten Per Bråkenhjelm som avled 1835, 1862 inspektor K.J. Bergman, 1868 häradshövding F.R. Hjelmqvist, 1869 kammarherre S.W.V. Mylius, 1876 Lars Petter Thomsson, 1879 V. Philip A. von Luthner, 1885 kronolänsman K.A.W. Sandström. Häradsdomare Arvid Crona i vars släkt det ännu befinner sig. 19/3 1967.
Sid 20. 7141 Stensjöholm. Agunnaryd. Stensjöholm är bildat av gårdarna Stavhult och Bockaboda. Bockaboda var under 1500-talet sätesgård, på 1860-talet inköptes det av godsägare Elias Lindström som kallade egendomen för Stensjöholm. År 1884 försålde han gården till Knut Carlheim-Gyllenskiöld som två år senare avyttrade den till en tysk professor Karl Alex Müller. Från 1886 börjar Stensjöholms storhetstid, Müller byggde hus och vägar, odlade mossmarker och bröt sten. År 1900 övertog sonen ingenjör Sven Müller gården, han fortsatte på den av fadern inslagna vägen, i början på 1900-talet hade gården 30 tunnland åker, 1911 hade den 244 tunnland öppen åker. 1918 blev direktör G. Nyman och Klas Andersson ägare till Stensjöholm. Senare övertog Klas Andersson själv egendomen. 12/6 1949.
Sid 21. 5470 ”Tröske-Henning”. Eller Henning Valfrid Johansson som han hetade. Han var född i Agunnaryd den 9/6 1883, växte upp på torpet Lunnen under Elmtaryd. Flyttade med föräldrarna till Södra Ljunga, där han också konfirmerades. Tillsammans med modern skötte han en liten gård där. Han var en flyktig natur och tyckte om att flytta på sig, och ville ständigt se nya platser. Han blev en vandrare som få och såg det mesta av Sverige, och även grannländerna Danmark och Norge. Han livnärde sig med att sälja rakblad och skosnören. Hans valspråk var ”Bättre tigga än stjäla” Han var en snäll och godmodig man, alla på trakten kände honom, han låg i ladugårdar och andra uthus och sov om nätterna. Den 12 april 1963 gick han för alltid bort, hans vandringar var slut.
Sid 22. 5471 ”Tröske-Henning”. Henning Johansson. Efter en målning av Sven Ljungberg.
Sid 23. 5737 ”Tröske-Henning”. Efter en tavla i Växjö museum. Av Ragnar Persson. 12/10 1965.
Sid 24. 5738 Lunnen. Ödetorp under Elmtaryd Agunnaryd. Här växte ”Tröske-Henning” upp. 7/10 1975.
Sid 25. 5472 Ryds säteri Agunnaryd. Ryds säteri var länge lydhemman under Stensnäs sätesgård i Ryssby. Men blev före 1661 egen sätesgård, den har som flera andra sätesgårdar i Agunnaryd en lång ägarelista. Redan 1385 ägdes den av häradshövding Karl Knutsson, på 1480-talet av riksrådet Gustav Olsson Stenbock. 1578 Drottning Katarina Stenbock. 1585 ståthållare friherre Karl Gustavsson Stenbock, omkring 1610 assessor Anders Grip. 1645 landshövding Erik Andersson Oxe. Före 1683 assessor Kristofer Gyllengrip. 1811 kronofogde J.V. Lemchen. 1854 kronofogde J.V. Ahlmark. 1885 godsägare Elis Lindström. 1876 godsägare Gustav Hjalmar Gyllenram. 1880 Bryggaren H.C. Sorensen. 1883 lantbrukaren J.A. Dahlqvist. 1892 byggmästare Anders Berglund. 1903 lantbrukare Salomon Edvard Karlsson. Han var kusin till min far, född i Bäckaryd Västregård Hamneda socken. Gården äges nu av Gunnar Karlsson, en son till Salomon Karlsson. 17/11 1976.
Sid 26. 5473 Björkelund. Torp under Ryds gård Agunnaryd. Utanför stugan Vendela Johansson, det är hennes barndomshem. Stugan riven för många år sedan.
Sid 27. 5474 Vendela Johansson. Björkelund Ryd Agunnaryd. Bilden tagen på 1880-talet. Hon flyttade senare till Stockholm, och gifte sig med Johan Alfred Lindström.
Sid 28. 5475 Stockholm. Vendela och Johan Alfred Lindström med dottern Märta. Omkring 1905.
Sid 29. 5476 Hallen Agunnaryd. Torp under Elmtaryd. De som sist fast bodde här var Eva och Johan Eriksson. 19/3 1967.
Sid 30. 5477 Elmtåsa Agunnaryd. Lantbrukaren Karl Nilsson har fått besök av landstormare som var på fältmanöver i Agunnaryd. Kompaniet tältade på hans gård. Längst till vänster ägaren Karl Nilsson, därefter Lars Larsson Ljungby, längst till höger jag själv, de andra två är okända. 16/9 1938.
Sid 31. 9717 Karl Josef Alfred Hedenstierna. ”Sigurd”. 1852-1906. Bodde i Vedåsa Östregård Agunnaryd, åren 1854-1879. Senare redaktör för Smålandsposten Växjö. 1890-98.
Sid 32. 9718 Vedåsa Agunnaryd. Alfred Hedenstiernas minnessten. Agunnaryds hembygdsförening reste denna vård år 1952. 25/6 1955.
Sid 33. 9719 Vedåsa Agunnaryd. Inskriften på Alfred Hedenstiernas ”Sigurd” minnessten. 25/6 1955.
Sid 34. 9720 Vedåsa Agunnaryd. Alfred Hedenstierna ”Sigurd” lyftesten. 25/6 1955.
Sid 35. 5664 Marsholm. Den gamla kalkugnen. 18/5 1975.
Sid 36. 5665 Marsholm. Minnesstenen, på stenen står. Nämndemannen Åke Heurlin, ägare till Marsholm åren 1866-1927 lät bygga denna bro. Arbetet på börjades nödåret 1869. Sten bröts på åkrarna och forslades fram vintertid på släpor, bron som är 200 meter lång var färdig 1873. Den breddades och förstärktes år 1961 av Heurlinska stiftelsen. 18/5 1975.
Sid 37. 5662 Marsholm. Ett stort enträd på gården, framför står Gunnar Andersson och Sture Johansson. 7/6 1959.
Sid 38. 5663 Marsholm. Bron intill säteriet. Ägaren till Marsholm Åke Heurlin lät bygga bron under nödåter 1869, den var färdig 1873. 18/5 1975.
Sid 39. 5466 Marsholms säteri. Agunnaryd. Som ett litet kungarike ligger Marsholms säteri i Agunnaryd, på alla sidor omflutit av sjön Möckelns vatten, ön har en storlek av 700 tunnland. Marsholm eller Maren som det förr hette, är ett mycket gammalt ställe. Under medeltiden hörde det till Agunnaryds kyrka, men kom på olagligt sätt till Olof Galle den äldre. Han svor med handen lagd på Agunnaryds kyrkvägg, att godset efter hans död skulle återgå till kyrkan, men sonen Olof Galle den yngre behöll trots detta hemmanet. Omkring 1560 kom egendomen till släkten Sjöblad i vars ägor det stannade i två generationer. Nils Sjöblad bebyggde Marsholm till säteri. 1655 kom säteriet i Karl Netherwoods ägor, efter hans död 1672, övertogs det av hans måg Rudolf Johan Muschamp, han efterträddes av sin måg löjtnant Otto Leijonsten. Senare upptar gårdens ägarelista av överstelöjtnant Ernst Bogislaus von Platen för att 1810 förvärvas av major Lars Johan Cavalli. 1866 tillträdde nuvarande ägarens fader Åke Heurlin. Hans son Eric Heurlin övertog gården efter sin fader. Han var den siste private ägaren, han dog i slutet på 1950-talet, då hade han donerat hela egendomen till Agunnaryds församling, att benämnas Heurlinska stiftelsen. Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes 1872 av godsägare Åke Heurlin. 7/6 1959.
Sid 40. 5467 Ödetorpet Liljenäs under Marsholm. Agunnaryd. 7/6 1959.
Sid 41. 5666 Karta över Marsholm. Agunnaryd. 18/5 1975.
Sid 42. 5667 Målensås gamla kvarn. Agunnaryd. 18/5 1975.
Sid 43. 5668 Norra Kinnen Agunnaryd. Ägare föreståndare Ivan Malmkvist Ljungby. 7/10 1975.
Sid 44. 5669 Getaboda. Agunnaryd. Sist fast bebott och brukat av lantbrukaren Edvin Wiesel. Nuvarande ägare polisman Göte Wiesel. 7/10 1975.
Sid 45. 5478 Moen Agunnaryd. Gammal gård, nu ödelagd. 18/5 1975.
Sid 46. 5479 Ladugården på ödetorpet Lönnebacken Tommeshult Agunnaryd. Den lär vara 100-140 år gammal. Torpets innehavare var Johan Johansson. 18/5 1975.
Sid 47. 5480 Ödetorpet Sjöbacken (Stuan) Agunnaryd. Torp under Målensås. 18/6 1972.
Sid 48. 5481 Ödetorpet Sjöbacken Agunnaryd. Torp under Målensås. 18/6 1972.
Sid 49. 4584 Tutaryd. Ortsskylten. 17/11 1976.
Sid 50. 4585 Tutaryds kyrka. Småland. En av Smålands äldsta träkyrkor från slutet av 1600-talet. 19/8 1956.
Sid 51. 4586 Tutaryd. Altaret i kyrkan. 15/5 1966.
Sid 52. 4587 Tutaryd. Predikostolen i kyrkan. 15/5 1966.
Sid 53. 4588 Tutaryd. Dopfunten i kyrkan. 15/5 1966.
Sid 54. 4589 Tutaryd. Överstelöjtnant Hindrich Brandtens Epitarium i kyrkan. 5/4 1964.
Sid 55. 4590 Tutaryds klockstapel i Småland. 5/4 1964.
Sid 56. 4591 Tutaryd. Fabian och Maria Berg, gravvård på kyrkogården. Einar Bergs föräldrar. 14/4 1963.
Sid 57. 4592 Tutaryd. Kyrkskolan. 15/5 1966.
Sid 58. 4593 Nytt hus bygges i Tutaryd åt Johan Nygren. Byggmästare var Axel Gustavsson. Folke Andersson och jag var snickare. På bilden synes från vänster. Jag, byggmästare Gustavsson, en bekant till Nygren och uppe bland spanterna Folke Andersson. 23/9 1938.
Sid 59. 4594 Tutaryd. Strandhem. Ägare Johan Nygren. Så här såg huset ut när det stod färdigt. 22/5 1949.
Sid 60. 4595 Tutaryd. Undantagsstuga på Sander Karlssons gård. Jag bodde här under tiden vi byggde Villa Strandhem åt Johan Nygren. 23/8 1938.
Sid 61. 4596 Tutaryds järnvägsstation. Halmstad-Vislanda järnväg. Riven när nya sträckningen av Ljungby-Alvesta vägen byggdes. 1/8 1965. 4597 Tutaryd. Tåg på järnvägsstationen. Bilden tagen omkring 1880.
Sid 62. 4598 Tutaryd. Banvaktsstugan nr 545. Riven omkring 1975. 19/3 1967.
Sid 63. 4599 Tutaryd. Ortsskylten vid Förarps säteri. Småland. 19/11 1976.
Sid 64. 4600 Förarp säteri Tutaryd Småland. I början av 1500-talet ägdes Fyretorp nu Förarp av väpnaren Erland Svensson, och i mitten av århundradet Galle släkten. Sedan har säteriet ägts av flera adliga ätter, som Netherwood, Brandt, Skytte, Sparre, Stenhammar. Äges nu av Svenska Staten. 19/11 1976.
Sid 65. 4601 Ramsskog Tutaryd. Ägare lantbrukare Artur Karlsson. 5/4 1964.
Sid 66. 4602 Sickinge Tutaryd. Sist fast bebott av Gustav Snygg. Nu sommarbostad. 3/5 1975.
Sid 67. 6124 Skogsyckan Tutaryd. Ägare lantbrukare Ebert Sjöberg. Georg Karlsson, Folke Andersson och jag byggde upp hela gården, både ladugården och boningshuset. I mitten av 1943 stod hela gården färdigbyggd.
Sid 68. 4647 Söratorp Tutaryd. Ägare Jonas Johansson. 15/6 1956. 4646 Storsjön Tutaryd. 8/6 1963. 4648 Lyckebo Tutaryd. Ägare fabrikör Karl Tranberg. Anton Karlsson och jag var och renoverade stugan 1964. Ett par efter när nya Alvesta vägen byggdes, kom den att gå fram där stugan stod så den måste rivas. 28/6 1964.
Sid 69. 4605 Prästeboda Tutaryd Småland. Ägare bröderna Karl och Anders Karlsson. År 1575 kallades Presteboda ett kronotorp och var då helt öde. 1607 förmäldes att det var byggt för några år sedan. Det har ägts av flera adliga ätter som Silversparre, Stockenberg, von Rosen, Stenfelt. Nuvarande huvudbyggnaden, ett ståtligt tvåvåningshus med valmat tak, torde beskriva sig från slutet av 1700-talet. Under Presteboda fanns förr tre torp, vilka alla nu är ödelagda. De sista som ägde och brukade sätesgården var bröderna Karl och Anders Karlsson. Nu förvaltas den av en stiftelse. 22/4 1973.
Sid 70. 4606 Presteboda Tutaryd. Gårdshus på bröderna Karlssons gård. Här är bland annat inrett en möteslokal för religiösa möten. 11/6 1972.
Sid 71. 4607 Prästeboda Tutaryd. Uthus på bröderna Karlssons gård. 11/6 1972.
Sid 72. 4608 Presteboda Tutaryd. Den ståtliga allén upp till sätesgården. 21/6 1975.
Sid 73. 4609 Sågtorpet. Torp under Prästeboda Tutaryd. Hit kom 1879 torparen Jonas Gustav Jakobsson född 1846 i Tutaryd och hustrun Karolina Petersdotter född 1846 i Tutaryd. De hade fem barn, två söner och tre flickor. Torpet brändes ner ett stycke in på 1900-talet. 9/4 1961.
Sid 74. 4610 Haganäs. Ödetorp under Prästeboda Tutaryd. Hit kom torparen Karl Johan Svensson 1877. Född 1831 i Tutaryd och hans hustru Anna Maria Nilsdotter född 1839 i Berga, de hade sju barn, de flyttade 1881. Därefter hitkom samma år torparen Johannes Andersson född 1831 i Hjortsberga och hustrun Anna Lisa Johansdotter född 1834 i Rydaholm, de hade fyra barn. Efter deras avflyttning hitkom en ny torpare 1888 Sven August Davidsson född 1860 i Ryssby, och hustrun Emma Kristina Johannesdotter född 1863 i Ryssby. De hade fem barn yngste sonen Ernst Gustav Ragnar född 1896. 20/5 1961.
Sid 75. 4611 Anneberg. Torp under Prästeboda Tutaryd. Här bodde på 1800-talet torparen Karl Johan Andersson. Född i Tutaryd 1837 och hans hustru Anna Lena Svensdotter född i Rydaholm 1933. De hade tre barn. En son bodde kvar på torpet, soldaten David Qvick född 1863.
Sid 76. 4612 Tutaryd. Sjöatorps Pensionat. 11/6 1972.
Sid 77. 4613 Åsen Tutaryd. Ödegård. Sist bebodd av ägaren Fransen. 20/5 1961.
Sid 78. 4614 Åsen Tutaryd. Så här ser det ut i dag där Fransens stuga låg. 25/4 1975.
Sid 79. 4603 Gamla valvbron över Prästboda ån på vägen mellan Prästboda och Tutaryds kyrkby. 24/3 1945.
Sid 80. 4604 Tutaryd. Nya bron över Prästboda ån på vägen mellan Prästboda och Tutaryds kyrkby. 9/4 1961.
Sid 81. 4615 Åsabäcken Tutaryd. Sist bebott av Sven Johansson. (Sven på Åsabäcken) 12/7 1961.
Sid 82. 4616 Tutaryd. Ödetorp vid Vislandavägen öster om Fällan. Den siste som bodde i stugan var Frans Lindkvist. Riven omkring 1930. 7/10 1975.
Sid 83. 4617 Fällan Tutaryd. Ägare Fredrik Karlsson. 1/4 1961.
Sid 84. 4618 Fällan Tutaryds Muraregård. Ägare Fredrik Karlsson. 1/4 1961.
Sid 85. 4619 Tutaryd. Ödetorpet Söderlund under Gnustorp Norregård. 7/10 1975.
Sid 86. 4621 Dalen Tutaryd. Sist fast bebott av Karl Nilsson. Nu sommarbostad. 29/9 1975.
Sid 87. 4620 Tutaryd. Jakobsberg ödetorp under Gnustorp Norregård. 7/10 1975.
Sid 88. 4622 Tutaryd. Här låg torpet Hackebacken under Gnustorp. Sist bebott av syskonen Andren. 29/9 1975.
Sid 89. 4623 Gnustorp. Tutaryd. Ägare trafikbilägare David Karlsson. 23/2 1975.
Sid 90. 4624 Grindstugan. Tutaryd. Ägare trädgårdsmästare Tunér. 7/11 1964.
Sid 91. 4625 Bräkentorps säteri Tutaryd. Säteriet bestod ursprungligen av tre gårdar, två i Tutaryds socken och en i Södra Ljunga. De förstnämnda voro på 1600-talet ett par skattehemman som assessor Nils Lindgren köpte från bönder och fick frälse på kronohemmanet Bräkentorp, i Södra Ljunga, ett från kyrkan indragit hemman förlänades 1626 till en tysk fänrik Tomas von Möllen och innehades på hans livstid men köptes 1650 av Nils Lindgren till frälse och lades under säteriet i Tutaryd. Bräkentorp har haft många olika ägare, bland annat regementskvarter mästare Joh. Kieser 1700 häradshövding Gustav Adolv Ljungfelt, 1760 löjtnanterna Karl Georg och Johan August Stenfelt. Nuvarande ägare Vilmar Ljungdal. 31/8 1947.
Sid 92. 4626 Bräkentorps säteri Tutaryd. Småland. Ägare Vilmar Ljungdal. 31/8 1947.
Sid 93. 4627 Tutaryd. Bräkentorps säteri. 7/5 1961.
Sid 94. 4628 Bräkentorp Tutaryd. Endast murstockarna och grunden är kvar av sätesbyggnaden efter branden i dag. 4/6 1965.
Sid 95. 2629 Tutaryd. Ödetorpet Fridhem under Bräkentorp. Sist bebott av Johan Nilsson. 21/4 1962.
Sid 96. 4630 Tutaryd. Runsten på Bräkentorp. Inskrift. ”Västen gjorde detta kummel efter Asbjörn sin broder Denna minnesvård vid vägamätet” Stenen hittades 1894 i en åker vid Bräkentorp. 24/5 1945.
Sid 97. 4631 Tutaryd. Bautasten vid Bräkentorp. 24/3 1945.
Sid 98. 4632 Tutaryd. Furuboda (Staffanstorp) Ägare Villiam Berg. 22/11 1975.
Sid 99. 4633 Tutaryd. Stenavad. Den gamla kvarnen. Ägare köpman A. Noren. 23/11 1963.
Sid 100. 4634 Tutaryd. Mjölnarstugan vid Stenavads kvarn. Ägare köpman A. Noren. 23/11 1963.
Sid 101. 4637 Nyfors Tutaryd. Ägare Helge Berg. Nu sommarbostad. På Nyfors var förr anlagt en spiksmedja vars rester synes än i dag. 13/10 1974.
Sid 102. 4638 Tutaryd. Bromärke på vägen Össjö-Vislandavägen. Inskrift nr: 1703 Bräkentorp 1187 m. 15/5 1966.
Sid 103. 4635. Tutaryd. Ödetorp. Det låg vid Stenavads vägskäl, det beboddes sist av Erika Oschbäck. Om vi tänker att alla de små stugor som är rivna hade funnits kvar, vad landsbygden skulle sett annorlunda ut i dag. 9/5 1974.
Sid 104. Luddö Tutaryd. Sist fast bebott av Axel Jonasson. 16/5 1974.
Sid 105. 4639 Bild vid Bräkentorpssjön. 24/3 1945. 4640 Bräkentorpssjön. 24/5 1944. 4641 Bräkentorpssjön. 24/3 1945.
Sid 106. 4642 Bräkentorpssjön 24/3 1944. 4643 Bild vid Bräkentorpssjön. Saknar nummer Milstolpe på vägen Össjö-Vislandavägen mittför Bräkentorpssjön. 11/4 1966.
Sid 107. 4649 Bredaslätt Tutaryd. Ägare lantbrukare Enok Holmkvist. 18/6 1944.
Sid 108. 4650 Bredaslätt Tutaryd. Sist bebott av Erik och Hulda Johansson. 13/10 1974.
Sid 109. 4651 Hagen Skogsgård Tutaryd. Sist bebott av Maria och Fabian Berg. Einar Bergs föräldrahem. Bilden tagen omkring 1940.
Sid 110. 4652 Fabian Berg. Hagen Tutaryd. 1869-1943. 4653 Maria Berg. Född Vinter. Hagen Tutaryd. 1859-1921.
Sid 111. 4654 Hagen Skogsgård Tutaryd. Einar Berg på ödetomten till sitt forna barndomshem. Stugan riven 1945. 9/4 1961. 4655 Bast. Einar Bergs trogne jaktkamrat. 26/3 1949.
Sid 112. 4656 Skogsgård Tutaryd. Sist bebodd av lantbrukare Gunnar Simmergren. 17/10 1974. 4657 Britta Maria Berg. Hagen Skogsgård Tutaryd.
Sid 113. 4658 Klockarebostället Skogsgård. Arrendator Ernst Stridh. Detta huset har bränt ner. På 1800-talet bodde här klockaren i Tutaryd Magnus Juhlin, han dog 1868, han hade många barn och alla blev boende runtom på trakten på de olika torpen, något är kvar de flesta är rivna.
Sid 114. 4659 Klockarebostället Skogsgård Tutaryd. Arrendator Ernst Stridh. Det nya huset som byggdes upp efter det som brände ner. 4/8 1974.
Sid 115. 4660 Österlund Skogsgård Tutaryd. Här bodde Noak Juhlin. Sist bebott av Gustav och Edit Åberg. 22/11 1974.
Sid 116. 4661 Skogsgård Tutaryd. Västerlund rivit torp Skogsgård. Arne Juhlin står där stugan en gång stått. Magnus Juhlin bodde delvis på Västerlund delvis på Klockarebostället Skogsgård. 4/8 1974.
Sid 117. 4662 Erika Träda. Skogsgård Tutaryd. Trädan beboddes av Erik och Eva Juhlin. 4/8 1974.
Sid 118. 4664 Ryadal (Lassabacke) Torp under Tutaryds prästgård. Sist bebott av Lars Persson född 1814. Gift med Carolina Juhlin född 1819. 26/10 1974.
Sid 119. 4663 Ekö Tutaryd. Murarna av backstugan Ekö är ännu kvar, torpet låg långt ute i skogen på gränsen mot Ryssby. Den som sist bodde här var Anders Erland Juhlin född 1819. 22/2 1975.
Sid 120. 4690 Ekö Tutaryd. Här synes resterna av backstugan Ekö där Anders Erland Juhlin bodde. 22/2 1975.
Sid 121. 4665 Skogsgård Tutaryd. Ödegård. 1955-1974.
Sid 122. 4666 Andersberg Skogsgård Tutaryd. Soldattorpet nr: 41 Skogsgård låg här. Beboddes sist av soldaten Anders Isaksson Qvick med hustrun Elin. Qvick dog 1878. Elin dog 1894. 4/8 1974.
Sid 123. 4667 Gammal valvkällare på en ödegård i Skogsgård Tutaryd. Ett monument från svunnen tid. 22/2 1975.
Sid 124. 4668 Källaren på ödetorpet Planen. Skogsgård Tutaryd. 22/2 1975.
Sid 125. 4669 Västratorp Tutaryd. Ödetorp. Sist bebott av Anders Johan och Kajsa. 20/8 1974.
Sid 126. 4670 Kristineberg Tutaryd. Ägare Karl Gustavsson. 16/5 1974. 4671 Karlslund Tutaryd. Ägare John Svensson. 4/9 1968.
|