Anmärkning
Tidningsurklipp orter, företag, sjöar, Cupolen, Folkets Park, fritidsgård, förvaltningshus m.m. sorterade i bokstavsordning
ANGELSTAD, ANNELUND OCH ANNERSTAD
ANGELSTAD:
1. Kyrkstig stoppar bygget? Ett fornminne av betydenhet, kyrkstigen i Angelstad. Smålänningen den 19 nov. 1975.
2. Angelstads kyrkstig stjälper vägprojekt? Planerna på att anlägga en ny landsväg mellan Angelstad samhälle och kyrkan norr om samhället kan gå i stöpet då det går en kyrkstig där som klassas som fast naturföremål och faller under fornlämningslagen, Smålänningen den 19 nov. 1975.
3. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 1976. Angående inplantering av gräskarp i Lillasjön.
4. Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsens arbetsutskott den 4 april 1978. Förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse på fastigheten Kärringe Bengtsgård 4:5 i Angelstad socken.
ANNELUND:
5. Stadsplan fastställd för Annelundsområdet, Smålänningen den 26 aug. 1974.
6. Trots allt bråk. Det blir småhusutställning i Ljungby. Den invigs den 6 juli 1975 i Annelundsområdet, Smålänningen den 15 april 1975.
7. Klart för småhusexpo, Växjöbladet den 4 juli 1975. Den 6 juli går startskottet för småhusutställningen på Annelundsområdet i Ljungby.
8. 25 000 har besökt unik villautställning i Ljungby, Växjöbladet den 19 juli 1975. Gå husesyn i 13 småhus är den gemensamma slogan för utställningen i Annelund.
9. Smålänningens framsida den 16 jan. 1976. Fult med variation? Det undrar planarkitekt Nadja Viking sedan kommunen beslutat att riva tre äldre stugor i det nya villaområdet på Annelundsområdet. I fyra år har Evert Carlsson väntat på svar om hur vägsaltet påverkar vår miljö. Lantbrukare i Hinneryds församling ifrågasätter kommunalt ”sopbeslut”. Fallet Ströberg juristgranskas. Ge mig inga presenter men gärna två oxar och en plog i 60-årspresent säger disponent Eskil Backemark i Älmhult som fyller 60 år och är intresserad av projektet i Gambia som Margareta Edenius i Älmhult startade.
10. Nu skall husen rivas, nu skall husen bort. Tål de styrande inte variationer? Så kommenterar planarkitekt Nadja Viking beslutet att riva tre små äldre hus i det nya villaområdet på Annelundsområdet. Tre av de fyra stugorna ska bort enligt kommunstyrelsens beslut. Endast den som nyttjas av MHF ska bevaras, Smålänningen den 16 jan. 1976.
11. 15 grupphus på Annelund, Smålänningen den 30 sept. 1976.
12. Jordbruksby – villaområde, Dagens Nyheter den 19 jan. 1977. Den lilla jordbruksbyn blev ett av Ljungbys största villaområden nämligen Annelund.
13. Reportage om Annelund, Smålänningen den 19 jan. 1977. Annelund – bondbyn som blev en villautställning som blev Ljungbys senaste villaområde. Utställningen gav inga revolutionerande villor – men värdestegringen blev god.
14. Iordningsställande av bollplaner. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2 aug. 1977, Au § 598, Dnr 623/77.
15a. Centern ensam att slåss för fjärrvärmen på Annelund, Smålänningen den 14 april 1978.
15b. Marknadsläget är uppåt för Wascators produkter, Smålänningen den 14 april 1978.
16. Felaktigt att tala om fjärrvärme på Annelund, Smålänningen den 26 april 1978. Insändare av Stig Jannesson (c).
17. Ingen fjärrvärme på Annelundsområdet, Kronobergaren den 28 april 1978.
ANNERSTAD:
18. Annerstads ålderdomshem. Hälsovårdsnämnden kräver åtgärder, Smålänningen den 30 maj 1977. Det finns ingen reningsanläggning för vårdhemmet utan allt avlopp från hemmet rinner rakt ut i Bolmån.
19. Striden om Bolmarö gård i Annerstad slut? Försäljningen fastställd, Smålänningen den 30 sept. 1977.
BIBLIOTEK, BOLMEN, BOLMSÖ, BRÄKENTORP OCH BYHOLMA
BIBLIOTEK:
20. Bygg ett rejält bibliotek redan från början, Smålänningen den 30 april 1976.
21. Tillsättande av kommitté för utredning av frågan om nytt huvudbibliotek i Ljungby. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 3 aug. 1976, Au § 577, Dnr 1025/73.
22. Rapport från ”svarta zonen” (2): Sabotör i Vrå – lånar ut böcker! Ljungby kommun har dragit in bokbussen i Vrå då utlåningen varit obefintlig men där finns ett filialbibliotek. Bibliotekarien och taxichauffören Rolf Svensson kör skolskjutsen. Om gamla eller sjuka ringer och ber om några böcker levererar han dem i samband med att han kör barnen. Han stoppar böckerna i bokbeställarens brevlåda och fortsätter därefter körningen. För detta har han blivit kallad sabotör. Det finns ännu ett konkurrerande bibliotek i den svarta zonen en halv mil från Vrå i Össjöahult där Blå-bandisternas bibliotek firar sextioårsjubileum i år. Boksamlingen är inrymd i en privatbostad hos bröderna Gottfrid och Arvid Gudmundson, Smålänningen den 23 feb. 1977.
23. Kommunal strid? Smålänningen den 24 mars 1977. Kultur eller politik? Meningarna om kvarteret Tellus framtid går skarpt isär.
24. Bibliotek i Tellus? Nej! säger kulturnämnden. Ja! säger kommunalrådet, Smålänningen den 24 mars 1977.
25. Nej, det blir inget nytt huvudbibliotek under den närmaste femårsperioden, 20 april 1977.
26. Kulturnämnden: Nytt huvudbibliotek måste snart byggas, Smålänningen den 20 april 1977. Nämnden kan inte acceptera att frågan om ett nytt huvudbibliotek än en gång stryks ur femårsplanen.
27. Kulturnämndens krav måste få gensvar, Smålänningen den 16 juni 1977.
28. Inte så stora motsättningar: Låt oss sluta gräva i gammalt och i stället få fram ett beslut. Ska sammanträdet mellan förvaltningsbyggnadskommittén och bibliotekskommittén leda till en bred enighet om ett gemensamt bygge av såväl som förvaltningshus som bibliotek? Det framstår som långtifrån omöjligt efter ett informellt möte med respektive kommittéers ordförande, Nils Iwar Påhlsson, Sven Lindegren och Charles Linder, Smålänningen den 23 juni 1977.
29. Biblioteket räddat undan råttorna. Kånnabiblioteket som varit magasinerat i sockenstugan har flyttats till huvudbibliotekets källare, Smålänningen den 18 nov. 1977.
30. Centern fick stryk angående biblioteket, 28 nov. 1977.
31. Nästa inventering görs i Hamneda? Ljungby kulturnämnd är en av få i landet som i sin årliga budget anvisar medel för en byggnadsinventering. Centrala byggnadskommittén har gett fem arkitektfirmor i uppdrag att skissa på en om- och tillbyggnad av nuvarande huvudbibliotek i Brunnsparken, Smålänningen den 18 jan. 1978.
32. Biblioteksfrågan i Lidhult. Insändare av Stefan Svedberg i Smålänningen den 31 aug. 1978.
33. Kultur-snobbism, vad är det? Insändare av Gerhard Carlsson (s) i Smålänningen den 1 sept. 1978.
34. Kultur-snobbism. Insändare av en kund på biblioteket, Bror Karlsson, i Smålänningen den 13 sept. 1978.
BOLMEN OCH BOLMSÖ:
35. Bolmens barn skräms av försvarets ”FYFAN”. Lågflygningarna över Bolmen har blivit ett stort problem framförallt för familjer med små barn som blivit så skrämda av planen att de vägrar gå ut. På krigsflygskolan i Ljungbyhed beklagar man att barnen blir skrämda men påpekar att det är nödvändigt med lågflygningarna, Smålänningen den 3 juni 1975.
36. Den miljön får vi behålla. Bara 2 procent av länets skogsmarksareal berörs av naturvårdens markanspråk. Försurningen av länets sjöar är oroande … och på västkusten är man lika oroad, 3 juni 1975.
37. Vattenskidåkning borde förbjudas! Insändare av Gunnar Augustsson i Smålänningen den 16 juni 1975.
38. Nytt Fegenprojekt för 3 000 fritidshus. Artikel från Dagens Nyheter den 28 juni 1975.
39. Så här kommer Sydvattens tunnelbygge att förändra naturen med stenmassorna. Smålänningen har tittat närmare på vad som händer inom Ljungby och Markaryds kommuner i Bökhult, Skeen, Balkö, Nöttja, Ramshult, Hinneryd, Göshult, Strömsnäsbruk, Åsaklack, Strömsnäsbruk samt Ulvaryd, Markaryd, 4 juli 1975.
40. Skräpigt vid Sundet. Insändare av signaturen ”Toppen och botten” i Smålänningen den 14 juli 1975.
41. Visst har Bolmen sik – men inte i den norra delen! Smålänningen den 17 juli 1975.
42. Reportage, Bolmen runt i sommar. Borgen brinner! Storhet och fall. Piksborg förstördes den 3 sept. 1434, Smålänningen den 21 juli 1975.
43. Reportage, Bolmen runt i sommar. Bland Bolmens båtar I: De tuffade och tutade. Första ångbåten hette Oscar I och var byggd av kapten J. F. Rahm som bodde i Öjarp. Därav fick ångaren smeknamnet Oscar Jarp, Smålänningen den 29 juli 1975.
44. Vår - vinter. Reportage i Smålänningen från den 7 april 1976 om islossning, snösmältning och översvämning.
45. Reportage. Om Bolmå-frågan kan lösas… Stor laxpremiär våren 1978! Smålänningen den 8 april 1976.
46. Debatt i Bolmen – Lillasjöns fiskevårdsförening: Skall fiskerätten hamna i Skåne? Smålänningen den 26 april 1976.
47. Debatt. Manipuleras det i fiskarrendefrågan? Under två dagar har Stig Flodell bevistat två olika möten gällande fiskevården i Bolmen respektive Lillasjön, Smålänningen den 30 april 1976.
48. Bolmen-inventering slutförd: Fem områden med förutsättningarna för rörligt friluftsliv. Tiraholm och Nässja-Vallnäs på Bolmens västsida, Piksborg i södra änden, Råön samt Gavlö i nordöst är de områdena som har störst förutsättningar ytterligare 15 områden har stora förutsättningar, Smålänningen den 11 maj 1976.
49. Få politiker på planeringsresa i Bolmenbygdens turistområde, Smålandsposten den 15 maj 1976.
50. Bolmen åt Nordeuropa, Kronobergaren den 15 juli 1976.
51. Bolmen fritidsområde för hela Nordeuropa? Ska Bolmenområdet användas till ett fritidsparadis för de som bor i trakten, för södra Sveriges befolkning eller blir det ett rekreationsområde för invånarna i hela norra Europa? Det är frågan som man ska försöka komma fram till ett svar på i en arbetsgrupp tillsatt av kommunerna som har intresse i Bolmen, Kronobergaren den 15 juli 1976.
52. Tidningsklipp från Värnamo Nyheter den 15 juli 1976. Bolmenområdet har jättelika resurser för fritid/framtid. De fyra kommunerna Värnamo, Gislaved, Hylte och Ljungby har gjort storutredning.
53. Tyck till om ”Bolmen 76” uppmanar projektledaren, Värnamo Nyheter den 15 juli 1976.
54. Bolmenområden attraktiva för friluftsliv och bebyggelse. Tiraholm och Nässja-Vallnäs i Unnaryd, Gavlö i Dannäs, Rået vid Bolmsö och Piksborg vid södra Bolmen är en handfull större områden utmed Bolmen som bedöms ha mycket goda förutsättningar för rörligt friluftsliv. Områden som är attraktiva för tät fritidsbebyggelse är bl. a. Svanaholm i Västboås, södra Sunnarydshalvön, Tannåker, Bolmsö samhälle, Horn och Löckna i Odensjö, Värnamo Nyheter den 15 juli 1976.
55. Vad ska hända med sjön Bolmen? Utredning ger svar i höst, Smålänningen den 15 juli 1976.
56. Bolmen – fritidsparadis eller… Jan Enochsson, projektledare: -Dags inse sjöns betydelse! Sak Bolmen exploateras för fritidsändamål? I så fall, ska kommunerna vara med och satsa pengar och styra utvecklingen? Kan man satsa på att öppna Bolmenområdet för en bredare marknad med campingplatser, fritidsbyar och kanske hotell? Det är frågor som kommunalpolitikerna ska svara på i höst. Karta över Bolmen med omnejd med service, vägstandard m.m. Smålänningen den 15 juli 1976.
57. Bolmenutredning tar inte ställning, Smålandsposten den 15 juli 1976.
58. Bolmen 76 presenterad: Tyst om Sydvattens dricksvattentunnel. De fyra kommunerna runt sjön Bolmen, Ljungby, Värnamo, Gislaved och Hylte har gjort en utredning om sjön och landskapet däromkring. Något fattas dock i ”Bolmen 76” som utredningen heter. Det finns nämligen inte något ställningstagande till AB Sydvattens mycket omdiskuterade projekt att överföra dricksvatten från Bolmen till Skåne via en jättelik tunnel, Smålandsposten den 15 juli 1976.
59. Reportage, Bolmen runt i sommar. Vandra under grön himmel och trampa på stjärnorna. Se Norrnäs udde om våren! Smålänningen den 16 juli 1975.
60. Fritid vid Bolmen: Här planeras bebyggelsen, Smålänningen den 16 juli 1976.
61. De här platserna kring Bolmen kan bli nya fritidshusområden. Här redovisar Smålänningen vilka områden som kan tänkas bli utnyttjade för friluftsliv och/eller fritidsbebyggelse, vad som gör dessa områden attraktiva och var de ligger vid Bolmen. Plats för plats redovisas runt hela sjön, 16 juli 1976.
62. Laxen i Bolmen trivs bra. Utplantering årligen nu. Bättre en konstgjord lax eller öring än ingen lax alls, Smålänningen den 16 juli 1976.
63. Bolmsö camping utökas? Smålänningen den 16 juli 1975.
64. Har Smålandsposten inte lagt märke till Bolmenkommunernas ståndpunkt? Smålänningen bemöter Smålandspostens kritik den 16 juli 1976.
65. Synpunkter på Bolmenutredningen. Insändare av Hilding Idofsson i Smålänningen den 23 juli 1976.
Ingen tid med termos-service. Man får ta seden dit man kommer. Insändare i Smålänningen den 23 juli 1976.
66. ”Bolmen 76”: Visst blir det intressekollisioner. Det gäller att inte förhasta sig utan att göra en grundlig genomgång om Bolmen och Bolmenområdets framtid. Det säger Sture Gunnarsson, ordförande i Bolmsö hembygdsförening. Dassdörren blåste ner i storm häromåret. Ska Ljungby kommun satsa på fritiden vid Bolmen kan man ju börja med att komma ut och laga och sätta upp dörren igen, säger Arne Johansson i Bolmens Båt- och fritidsförening, Smålänningen den 29 juli 1976. Karta över Bolmens bebyggelse m.m.
67. Här börjar Bolmsös nya bro? Ny bro med fria höjden fem meter, placerad några hundra meter norr om den gamla, genombrytning av vallen innerst i sågverksviken för genomströmningens skull, placering av avloppsreningsverket på norra delen av ”sågverksön” och omdragning av vägarna på såväl Tannåkers som Bolmsösidan, det är de viktigaste förändringarna i det förslag som stadsplanearkitekt Nadja Wiking i Ljungby slutför för Bolmsö-Tannåkersområdet, Smålänningen den 30 juli 1975.
68. Reportage, Bolmen runt i sommar. Gytter eller charmig oreda? – men året-runt-borna trivs. Gytter är ett av de ord folk använder för att beskriva området. De som uttalar sig så bor där inte, för då hade de sagt charmig oordning istället. Det hela började 1934 då tre män byggde varsin sommarstuga vid Bolmens strand i Sjöhagen. Enkla billiga kåkar. I dag finns över 50 sommarstugor varav en är bebodd året runt. Många hus på litet område är det i alla fall. På den tiden när ljungbyborna började bygga där behövde de inte något tillstånd för sina stugor som fick vara max 25 kvm. Man hyrde tomten och byggde sitt hus ungefär var och hur man ville, Smålänningen den 5 aug. 1975.
69. Reportage, Bolmen runt i sommar. Två kilometer, två lanthandlar. I Tannåker ligger ett modernt snabbköp med lanthandlarsortiment. På Bolmsö finns en lika modern lanthandel. Båda är inrymda i moderna byggnader, fast affärerna har lång historia bakom sig och avståndet mellan affärerna är två kilometer, Smålänningen den 14 aug. 1975.
70. Planerade bron till Bolmsö: Blir det strid om höjden? Frihöjden är nu satt till 2-2,5 meter. Den nya bron till Bolmsö från Tannåker håller på att ta form på vägverkets ritningsbord i Växjö. Tidigast 1980 kan bron vara byggklar.
Ljungby kommuns au: Fritidsby i Finnatorp får dröja ett tag till. Smålänningen den 14 april 1976.
71. ”Bolmen 76” bör studeras och kommenteras, Smålänningen den 29 juli 1976.
72. Sista tåget från Bolmen. Bandelen blev 88 år gammal … men spåren de finns kvar. Den 5 okt. 1878 invigde kung Oscar II den första järnvägen genom Ljungby, Smålänningen den 1 okt. 1966.
73. De skall besluta om utredningen Bolmen 76: Reste runt sjön för att få reda på vad saken gäller. Ljungby kommuns tjänstemän och valda ombud reste under gårdagen runt större delen av Bolmen inom Ljungby kommun i två bussar för att sätta sig in i vad sjön och närliggande områden har att erbjuda, Smålänningen den 28 okt. 1976.
74. Kommungubbarna på utflykt: Gav bussturen dem insikt om Bolmen? Hur ska Bolmenområdet planeras för framtida bruk? Den frågan ska kommunfullmäktige besluta om så småningom och för att få en egen uppfattning om områdets karaktär bjöd kommunen ut styrelsen för en resa runt Bolmen, Kronobergaren den 28 okt. 1976.
75. Nu vet Ljungby kommuns politiker allt om Bolmen. Ljungby kommunala förtroendemän och tjänstemän fick veta vad de tidigare inte kände till om utredningen ”Bolmen 76” då kommittén som arbetat med utredningen bjöd på en informationsresa runt Bolmen, Smålandsposten den 28 okt. 1976.
76. Yttrande över ”Bolmen 76”: Behovet av rekreation ökar i framtiden. Det är fritidsdelegationen i Svenska kommunförbundets länsavdelning i Kronoberg som framhåller detta i ett yttrande över utredningen ”Bolmen 76”, Smålänningen den 3 dec. 1976.
77. Bolmsöbor granskade bolmenutredningen: Satsa på fast boende – inte fritidsbyar, Smålänningen den 9 dec. 1976.
78-83. Bolmentunneln av civilingenjör Carl Sylvan, Nya Asfalt AB. Artikel från år 1977 om Bolmenprojektet som när det blir färdigt i mitten på 80-talet ska transportera vatten 100-tals kilometer genom tunnlar och rörledningar. Projektet avser att överföra råvatten från sjön Bolmen på Sydsvenska höglandet genom en 80 km lång bergtunnel och därefter i ledningar till västra Skånes tättbefolkade städer och samhällen. Här ges en bild av projektet och dess förutsättningar samt den intressanta drivningen av en av de hittills längsta bergtunnlarna i Sverige. Såväl själva tunneldrivningen som utlastningen sker nämligen här huvudsakligen med elhydraulisk maskinutrustning som ger bästa arbetsmiljö och samtidigt hög framdrift.
84. Naturvårdsverket: Inga nya fritidsbyar inom bolmenområdet, så yttrar sig naturvårdsverket över utredningen Bolmen 76, Smålänningen den 11 feb. 1977.
85. Bolmenområdet till friluftslivet menar Ljungby konsumentnämnd. I Bolmenområdet bör Ljungby kommun i första hand satsa på det rörliga friluftslivet och i andra hand på den permanenta bebyggelsen, Smålänningen den 15 feb. 1977.
86. Lövskog kring Bolmen. Avverkningen stoppas. Stoppa all avverkning av lövskog till förmån för barrskog kring sjön Bolmen. Förbjud alla skogsdikningar i närheten av sjön och se till att ett ensidigt skogsbruk inte bidrar till sjöns biologiska förfall. Det är några radikala förslag som en del studiecirklar ger i sina remissvar till Bolmen 76, Smålänningen den 8 mars 1977.
87. Bolmen snart biologiskt död om inte försurningen hejdas. Bolmen är en biologiskt död sjö om cirka tio år om inte radikala åtgärder mot försurningen startas. Så heter det i det remissvar som studiecirkeln i Bolmens samhälle avgett i sitt studium i Bolmen 76. För att få upp ph-värdet föreslår cirkeln att det skapas en skoglig skyddszon runt sjön. Utdikningar och nedhuggning av lövträd till förmån för barrskogsplantering utgör en lika stor fara för sjön som det direkta nedfallet av svaveldioxid. Ytterligare några cirklar, kommunens eget naturvårdsombud, Ljungby SNG samt Sydvatten har varit inne på liknande teman, Smålänningen den 8 mars 1977.
88. Tannåkers hembygdsförening: Inga fritidshus – bara åretrunthus, Smålänningen den 8 mars 1977.
89. Perstorpsfonden på Bolmsö ombildas till stiftelse? Smålänningen den 24 mars 1977.
90. 40-årshögtid för Bolmsö västra fiskevårdsförening, Smålänningen den 24 mars 1977.
91. Ph-värdet har ökat i vinter och det har siktdjupet också. Någon omedelbar fara för försurning av sjön Bolmen föreligger inte meddelar limnologen Stellan Hamrin vid limnologiska institutionen i Lund sedan flera föreningar runt sjön börjat diskutera kalkning för att förhindra försurningen, Smålänningen den 29 mars 1977.
92. Bolmia blir sommarfin. Färjan Bolmia på Bolmsö piffas upp inför våren och sommaren, Smålänningen den 5 maj 1977.
93. ”Fiskerazzia” i Bolmen väckte förbittring. Den ”fiskerazzia” som företagits av Bolmens sydvästra fiskevårdsområde har väckt viss förbittring i bl. a. samhället Bolmen. Fiskeriuppsyningsmännen i området genomförde en omfattande kontroll av utlagda nät. Det konstaterades att många omärkta nät låg i sjön. Dessutom förekom det att folk lånat identifikationsbrickor av goda vänner, Smålänningen den 23 maj 1977.
94. Folkviljan fick råda. Ingen camping i Piksborg, inga fritidshus i Öjarp – men parkeringsplatser. Bolmens samhälle byggs ut, Smålänningen den 25 maj 1977.
Kommunen satsar på Mjälen. Det blir en koncentrerad fritidsanläggning med badplats, campingplats, stugby och båthamn, Smålänningen den 25 maj 1977.
95. Seglingssäsongen igång men många hinder på sjön. Denna helg körs den första kappseglingen i Bolmen. En distanssegling från Bolmstad till Odensjö. Nytt rekord i kursen för optimistseglare. Flottan av fritidsbåtar i Bolmen har ökat enormt under de sista somrarna, Smålänningen den 1 juli 1977.
Flera roliga kappseglingar. I år är utbudet av kappseglingar större än någonsin, Smålänningen den 1 juli 1977.
96. Den långsamma vägen till Odensjö. På Bolmen satt i söndags 38 segelbåtsbesättningar och spanade efter regn- och åskmoln. Det var deltagarna i en kappsegling från Mjälen till hembygdsparken i Odensjö som längtade efter lite vind i seglen. Då vädret var strålande vackert var det nämligen alldeles vindstilla, Smålänningen den 5 juli 1977.
Festen solig succé. Odensjö hembygdsförening hade hembygdsfest i strålande väder där cirka 2 000 personer hade en underhållande och trevlig eftermiddag, Smålänningen den 5 juli 1977.
97. Badstrand förstörd. Brott mot allemansrätten eller rationell skogsvård? Sommarfolket runt sjön Bolmen är upprörda. Den kanske mest idylliska badviken i hela bolmenområdet har spolierats. Träden i ”badlagunen” Allemansviken har fällts. Rakt ut i vattnet. Av den vackra sandstranden finns någon enstaka kvadratmeter kvar. Ett led i rationell och planerad skogsvård, hävdar markägaren Dagmar Berglund, Bolmsö som dock inte sticker under stol med vad hon anser om allemansrätten i ”sin” badvik. Upprörande och i strid mot allemansrättens intentioner, säger sommarfolket runt sjön Bolmen. Svårt fall. Ytterst tveksamt, säger jägmästare Staffan Sundlöf på länsstyrelsens naturvårdsenhet, Smålänningen den 14 juli 1977.
Bolmsö – ett eget kapitel ur badsynpunkt, Smålänningen den 14 juli 1977.
98. Bolmen drar mest. Omkring hälften av alla turister som besöker Ljungbytrakten är utlänningar. Den mest populära orten för camping är området runt Bolmen. Bolmen är den plats de frågar efter först. Den har rykten om sig utomlands för att vara en vacker och badvänlig sjö, Smålänningen den 14 juli 1977.
99. Tvivelaktig skogsvård. Det kan åtgärden att fälla en del träd på Bolmsö och blockera en populär badvik kallas, Smålänningen den 15 juli 1977.
100. Halmstad behöver ännu inte ta vatten i Bolmen sedan det hittats flera nya grundvattentäkter i närheten av Halmstad. Vattnet måste tas, även om vi tack vare nya fynd kunnat skjuta överföringen från Bolmen framåt i tiden, säger gatuchefen i Halmstad.
Oj, så mycket vatten det blev i Bolmen efter snösmältningen och oj, så mycket vatten det fanns kvar i början av juli då semesterfolket kom ut till sina stugor. Fortfarande kring midsommar låg en del bryggor under vatten och vissa sandstränder var fortfarande sandbottnar. Somliga besökare har undrat om det har något med Sydvattens planerade tappning att göra. Det har nämligen sagts från Sydvattenhåll att Bolmens yta ska ligga högre än nu, när tappningen påbörjas. Civilingenjör Nils Mårtensson vid Sydvatten i Malmö dementerar detta och säger att det är helt och hållet förorsakat av vårfloden, Smålänningen den 15 juli 1977.
101. Ramberget vid Bolmen. Den glömda utsikten kan bli en attraktion, säger arkitekt Nadja Wiking i Ljungby. Ramberget ligger cirka en kilometer från Bolmens samhälle på höjd av 186 meter över havet varifrån man har en milsvidd utsikt över sjön Bolmen och i bakgrunden en skogshorisont och berg. Hela omgivningen och utsikten påminner om Norrland, Smålandsposten den 30 juli 1977.
102. Striden om viken i Bolmen: Badarna vann, stranden rensas. Nu skall Allmänningaviken på Bolmsö öppnas för allmänheten igen. Sommarfolket runt Bolmen tycks ha vunnit striden om den lilla idylliska och populära badviken. Markägaren har av länsstyrelsen ålagts att forsla bort alla de träd som fällts över badviken, Smålänningen den 3 aug. 1977.
103. Spridd fritidsbebyggelse på Sunnarydshalvön i framtiden? Smålänningen den 8 aug. 1977.
104. Bolmen har 2 000 båtar men polisbåten står på land. Vi har inte folk, så försvarar t. f. polismästaren Richard Sewelius i Ljungby det faktum att Sydsveriges största insjö, Bolmen totalt saknar polisövervakning. I tre månader har en polisbåt stått uppställd i polisgaraget, Smålänningen den 12 aug. 1977.
105. 2 000 fritidsbåtar i Bolmen. Polisbåt för övervakning finns – i ett garage. Sedan tre månader står Ljungby polisdistrikts polisbåt uppställd i polisgaraget i Ljungby. Den har aldrig använts för övervakning av sjötrafiken. Det finns inte folk nog. Båten är främst avsedd för livräddning, Smålänningen den 12 aug. 1977.
Kommunen orienterar campinggäster. Fritidsnämnden i Ljungby kommun har lovat ägaren av Toftaholms camping som läggs ned att informera gästerna om nedläggningen samt att Ljungby har andra campingplatser att erbjuda, Smålänningen den 12 aug. 1977.
106. Informationsträff i Dannäs om fritidshus vid Bolmen, Smålänningen den 20 sept. 1977.
107. Bolmenbanan blir vandringsled. Arkitekt Nadja Wiking som arbetar på Bolmenutrednings uppföljning, lanserar idén att göra om hela banvallen från Ljungby till Halmstad till en gång- och cykelled. Kompletterad med en vandringsled runt sjön Bolmen, Smålänningen den 13 okt. 1977.
108. Bolmenbanan blir vandringsled. Vad händer med kommunens halva Piksborgsbro? Den gamla bolmenbanan kan komma att återuppstå, inte som den järnväg den var fram till 30 sept. 1966, utan som vandringsled. Sedan länge är den halländska delen av banan gång- och cykelväg. Nu funderar arkitekt Nadja Wiking, Ljungby, som sysslar med Bolmenutredningen del II, på möjligheten att även den del av bolmenbanan som går från Ljungby och västerut kan bli en attraktion för vandrare. Kompletterad med en vandringsslinga runt sjön Bolmen. Det hela hänger på järnvägsbron i Piksborg. Ljungby kommun äger bara den halva bron, den östra delen. Domänverket äger den västra hälften, Smålänningen den 13 okt. 1977.
109. CUF förordar fast boende kring Bolmen, Smålänningen den 17 okt. 1977.
110. Hamnlösa båtar. Snart ser man inte Råön från Mjälen för alla segelbåtar som förtöjts utanför badplatsen, Smålänningen den 14 okt. 1977.
111. En mitt av Smålänningens pryo-redaktion, den 19 okt. 1977:
Försvinner den sista lanthandeln i Bolmarö? Göte Andersson kommer att sluta med affären eftersom han snart går i pension.
Höst – vad är det?
Göskarp planteras in i Lillasjön.
Aska från brända lik i obekant gravfält.
Hur levde folk på järnåldern?
112. Bolmsö kyrkby vidareutvecklas. Nu hoppas vi på reningsverk. Under de sista åren har en del villor byggts och fler tomter finns att tillgå. Gator planeras och ledningar läggs, Smålänningen den 21 okt. 1977.
113. Inget gemensamt fiskekort för Bolmen nästa år heller? Ett gemensamt fiskekort för hela sjön Bolmen, det var en av de mest nämnda önskningarna i svaren på utredningen Bolmen 76. Inför aktiviteten ”Kronoberg 78 – aktivt smålandslän” har Ljungby fritidsnämnd/fritidskontor fått i uppdrag att försöka utarbeta ett sådant, Smålänningen den 28 okt. 1977.
114. Ove hämtar sin inspiration av Halmstad – Bolmenbanan. Ove Persson är konstnär, målare och bosatt i Snötorp i Halmstad. Han föddes i stationshuset i Piksborg, fadern var stins, och tillbringade senare fem av sina uppväxtår i Byholma. De senaste sex åren har Ove målat på heltid. Det är minnesbilderna från sin barndom han målar av. Ånglokens möten på Byholma station, rallarna på väg längs banvallen, Smålänningen den 8 nov. 1977.
115. Ansökan om bidrag för anläggande av bad- och båtplatser. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 29 nov. 1977, Au § 1077, Dnr 1011/77. Stugföreningen i Sjöhagen, Bolmstad har i en skrivelse till kommunen ansökt om bidrag med överskottsmaterial och ekonomisk hjälp för anläggande av en kombinerad bad- och båtplats i viken. Arbetsutskottet beslutar att bevilja ekonomisk hjälp samt att uppmana elverkschefen att kostnadsfritt överlåta eventuellt utsorterade belysningsstolpar i trä.
116. Bättre julklapp kunde vi fått. Dystert i Bolmen. Södra Skogsägarna meddelade före julafton att driften vid sågverket upphör sista juli nästa år. För Bolmens samhälle betyder nedläggningen att ortens enda industri försvinner och därmed fortsätter serviceanläggningarna att försvinna, Smålänningen den 23 dec. 1977.
117. Uttömmande program om Bolmen-tunneln. Ju mer man sparar desto dyrare blir bolmenvattnet per kubikmeter. Det beror på de oerhört höga fasta kostnaderna för Sydvattenprojektet. Uttalandet gjordes av en kommunalpolitiker från Lund i TV-programmet ”Över ån efter vatten?” Det var det första mer uttömmande Tv-programmet om den skånska vattenförsörjningen via Bolmentunneln. Det komplicerade läge hela projektet befinner sig i klargjordes med korta intervjuer och glimtar från tunnelbygget, det planerade vattenmagasinet i Perstorp och ett svep över Bolmen. Det visar hur mottagarna av Bolmenvattnet, skåningarna själva, blivit alltmer negativa till projektet av både kostnads- och miljöskäl.
Sune Granqvist: Det bästa jag sett men för sent… Sune på Bolmsö hann inte mer än stänga av TV:n efter programmet ”Över ån efter vatten” förrän telefonen ringde och folk ville snacka om tunnelvansinnet, Smålänningen den 17 jan. 1978.
118. Debatt! Fiskevårdsområden genom socialisering? I dagens debattartikel tar arkitekt Stig Flodell, Angelstad upp problematiken kring bildandet av fiskevårdsområden. Han ifrågasätter bl. a. om bönderna/markägarna verkligen är villiga att låta sina fiskerättigheter socialiseras genom lagstiftning, ett förslag som framkastats av Bengt Johansson, ordförande i Alvesta arbetarkommun, Smålänningen den 18 jan. 1978.
119. Flodells fiskeområdessocialism. Insändare av Hilding Idofsson som svar på Stig Flodells debattartikel, Smålänningen den 26 jan. 1978.
120. Bolmen 78 – ett projekt som du bör tycka till om. Vill ni tycka till om Bolmen ges det tillfälle nu. Det finns idag en 40-sidig utredning med konkreta förslag till hur markerna runt sjön skall disponeras. Till det som får mest betydelse hör bl. a. förslaget att göra Mjälen till ett väl samlat fritidsparadis med ytterligare fritidshus jämte en stugby för uthyrning. Strax norr om Mjälen bör anläggas en båthamn med plats för minst 100 båtar. Vidare bör en campingplats anläggas vid Mjälen. Vid behov av ytterligare större bårhamn föreslås att denna förläggs till Odensjö. Nuvarande båthamnen vid Bolmen vill man inte bygga ut i någon större utsträckning. Beträffande bebyggelsen är kommunen beredd att inom en 15-årsperiod släppa fram cirka 640 fritidshus. För närvarande finns ungefär 700 runt hela Bolmen, Smålänningen den 21 mars 1978.
121. Karta. Preliminärt förslag till planering av Bolmens samhälle, Ljungby 22 maj 1978, stadsarkitektkontoret, Nadja Wiking.
122. Begäran från Bolmens Båt- och Fritidsförening om anslag till upprustning av lokstallet i Bolmen. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 30 maj 1978, Au § 414, Dnr 283/78.
123. Utökning av båtplatserna vid Bolmsö färjeläger. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 30 maj 1978, Au § 417, Dnr. 318/78.
124. Remissvar: Ingen utbyggnad runt Bolmen. Ingen utbyggnad av varken fast eller rörligt friluftsliv runt sjön Bolmen. Det är Lagans Vattenvårdsförening med kommunalrådet Nils Hägg från Värnamo som skriver detta till Bolmenutredningen ”Bolmen 78”, Smålandsposten 9 juni 1978.
125. Kritiken mot ”Bolmen 78” håller sig på ytan. Insändare av Åse Bergquist, Össjö i Smålänningen den 26 juni 1978.
126. Kritik mot Bolmen 78, ett stort fuskverk? Smålänningen den 4 sept. 1978.
127. Experterna kritiska mot Ljungbys ”Bolmen 78”. Länsstyrelsen var oeniga om hur hårt den gjorda utredningen ska kritiseras. Politikerna gick på en mild linje medan experterna i ett särskilt yttrande är mycket kritiska. Utredningen tar för mycket hänsyn till exploateringen av Bolmenområdet. Andra värden som är helt eller delvis försummande som t.ex. fisket och va-utredning. Utredningen kan få motsatt effekt. I stället för att friluftsliv- och naturvärden bevaras kan planeringen få ökad exploatering som följd.
128. Miljonprojekt i Torpa. Ett miljonprojekt inom fritidsbranschen är på gång i Skärseryd i Torpa. En bybo, Egon Rasmusson, har långt gångna planer på att anlägga en fritidsby med 27 stycken fritidshus. Hans maka Iris funderar på att bygga ett pensionat för äldre.
Ny bro Bolmsö – Tannåker. En ny bro mellan Bolmsö och Tannåker med en fri höjd av fem meter över vattenytan. Det förslaget har nu färdigställts på arkitektkontoret i Ljungby, 30 juli 1975.
129. Småbåtsförsäljningen halverad på två år, Dagens Nyheter, 5 sept. 1978.
130. Klartecken för byggande av reningsverk. Det är beklagligt att länsstyrelsen inte gått fiskets intressen till möten, säger fiskerikonsulent Ingvar Josefsson, fiskenämnden. Ljungby kommun har fått klartecken att anlägga det omdiskuterade reningsverket på Sunnö i sjön Bolmen. Reningsverket, i verkligheten en infiltrationsanläggning i åsen på ön, ska ta hand om avloppsvattnet från Bolmstad by på Bolmsö och om några år även från Tannåker. Fiskemyndigheterna är kritiska då de är rädda för att det utfiltrerade avloppsvattnet ska förstöra sikfisket, Smålänningen den 27 sept. 1978.
131. Reningsverket kan ödelägga fisket. Det vore vansinnigt att placera en infiltrationsanläggning på Sunnö, norr om bron mellan Bolmsö och Tannåker. Planeringen kan innebära att all fisk försvinner i nordöstra delen av sjön Bolmen. Intill Sunnö ligger nämligen en unik djuphåla som är enda platsen där det finns syre om sommaren. Limnolog Stellan Hamrin slår larm om riskerna med att utnyttja Sunnö grusås som infiltrationsanläggning för det reningsverk som ska ta hand om avloppet från Bolmstad by. Trots att fiskeriintendenten och fiskenämnden i länet varit emot placeringen och Ljungby kommun kritisk till den, gav länsstyrelsen klartecken för byggandet, Smålänningen den 3 okt. 1978.
132. Mer kalk och lövträd behövs för att bevara fisket i sjön Bolmen. Ökad kalkanvändning i jordbruket och väsentligt fler lövträd i skogen är några av de förslag som fiskerikonsulenten i Kronobergs län och kollegorna i Hallands och Jönköpings län anser nödvändiga för att bevara fisket i sjön Bolmen. Konsulenterna kräver bl. a. en total styrning av markanvändningen inom sjöns samtliga tillrinningsområden så att skogsbruket på barrträden reduceras till minsta möjliga och att lövträden får väsentligt ökat utrymme, Smålänningen den 3 okt. 1978.
133. Om Bolmens ångbåtar. Insändare av Lars-Erik Gustafsson, Olofström i Smålänningen den 19 jan. 1979.
134. Brogårdh och källmaterialet. Insändare av Thore Brogårdh i Smålänningen den 19 jan. 1979.
BRÄKENTORP:
135. Bräkentorpsområdet i blickpunkten för framtida aktiviteter. Vad man gör nu är att fundera ut vad som kan skapas här. En golfbaneanläggning med 18 hål, ridsportanläggning, motionsspår och strövstigar, motorsportbana och iordningställande av badplatsen är saker som man tittar på. Skiss till områdesplan för området, Smålänningen den 24 maj 1978.
136. Smålands sämsta badplats. Det handlar om Bräkentorpsbadet. Stranden är endast en smal remsa strax nedanför en smal landsväg som går mellan Tutaryd och Össjö. Bilar kör i hög fart några meter från stranden. Föräldrar kräver staket och lägre hastighet. På längre sikt ska vägen flyttas längre österut och en parkeringsplats byggas, Smålänningen den 6 juni 1978.
BYHOLMA:
137. Byholma får skjutbana istället för villor? Fler hus i Byholma samhälle kan vi inte tänka oss, sade hälsovårdsnämnden i Ljungby och hänvisade till att plan- och va-frågorna för samhället är olösta. En ansökan om iståndsättning av en sedan 20 år tillbaka nedlagd skjutbana belägen intill en av de tänkta tomterna har inkommit, Smålänningen den 2 april 1976.
138. Inga hus i Byholma… Men kanske en skjutbana? Hälsovårdsnämnden i Ljungby har sagt nej till ingenjör Bo Korsells förslag på att utvidga Byholma samhälle med ytterligare fem hus. Förslaget stupar på att plan- och VA-frågan för byn är olöst. Då inkom Bo Korsell med en förfrågan om iståndsättande av Byholma skjutbana. Skjutbanan är placerad intill där Korsell tänkt sig villor, Smålänningen den 2 april 1976
139. Våra avlopp hamnar i sjön Bolmen. Gör något! Mer än 30 fastigheter i Byholma släpper ut sitt avlopp i öppna diken som står i direkt förbindelse med sjön Bolmen via den å som rinner genom Byholma samhälle. Ordna vårt avlopp. Det är livsviktigt att de som vill bo här får möjlighet till detta. Det skriver Byholma Byggnadsförening i ett brev till kommunstyrelsen. Föreningen går alltså med stöd av folkopinionen till storms mot att ingenting gjorts åt att lösa de sanitära frågorna för Byholma f.d. stationssamhälle, Smålänningen den 23 april 1976.
140. Byholmas enda affär tvingas att slå igen? Ruth Jonsson innehavare av Byholma livs, samhällets enda affär, avser att lägga ner rörelsen. Redan i slutet av 1800-talet startade Janne Lööhr en lanthandel. Under årens lopp kom det sedan att bli flera butiker, kaféer och annan service och stationssamhället erbjöd goda kommunikationer med omlandet. Nu är den sista av samhällets affärer i farozonen och läggs den ned blir det bara taxistationen och en mindra verkstad kvar. Byholma livs är en butik som fortfarande har kvar en gammaldags hemtrevlig butikinredning, där försäljning sker över disk, Smålänningen den 14 dec. 1977.
CUPOLEN:
141. Dynapac blir dansställe och varuhus. En jättelik nöjesanläggning i regi av nöjesdirektören Ulrik Wittman i Älmhult. Ett nytt stort Ica-varuhus med lågpriskaraktär. Den stora, nu kommunägda, Dynapacfabriken i Ljungby, blir en serviceanläggning i verkligt format? Tre frågor som kan lösas i ett sammanhang: nöjessidan, Ica som söker varuhustomt samt att kommunen löser problemet med den tomma fabrikslokalen, Smålänningen den 4 aug. 1977.
142. Wittman om danspalatset: Jag tror på Ljungby. Dynapac blir ICA-varuhus. Ett jättestort dansetablissemang med restaurang, utställnings- och konferenslokaler samt speciella utrymmen för den ungdomliga publiken. Ett stort Ica-lågprisvaruhus. Detta under ett tak. Dynapacs nuvarande fabriksbyggnad vid Skånegatan. Det är nya djärva grepp som tagits i förhandlingarna mellan Ljungby kommun och direktör Ulrik Wittman, innehavare av restaurang Golden Hill i Älmhult. Förhandlingarna befinner sig på rent förberedande stadium och just nu arbetas på skissritningar. De kontakter som tagits mellan Ljungby kommun och direktör Wittman har i sin tur resulterat i att Ica-företagen kopplats in. Industrin Dynapacs gamla lokaler kan alltså bli en jätteanläggning i servicebranschen, Smålänningen den 4 aug. 1977.
143. Så blir ”Cupolen”. Situationsplan: utrymme för dans och restaurang, ungdomsdans på andra våningen, entré med toaletter m.m., Ica-varuhus, uterum med servering, ev. tillbyggnad av varuhuset, parkeringsplats och köksregion. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson kommenterar att frågan naturligtvis blir än mer intressant om Ica är seriöst intresserad, Smålänningen den 5 aug. 1977.
144. Kostnad: 10 – 15 miljoner kr. Ica lånar kommunen pengar? Mellan 10 och 15 miljoner kronor. Där någonstans kan sluträkningen för ombyggnad av Dynapacfabriken till nöjesetablissemang och lågprisvaruhus ligga. Det är svårt att ange några klara riktvärden om vad sluträkningen kan komma att hamna, säger arkitekt Janniche Spangenberg som på kommunens uppdrag arbetar fram underlag. Hur stor del som skulle falla på nöjes- respektive varuhalldel har Spangenberg ännu ingen klar uppfattning om. Han tror på 10 miljoner, 15 miljoner om det ska bli ett verkligt bra resultat med t.ex. vettiga fasader. Hur det ska finansieras har ingen sagt något offentligt om. En möjlighet är att Ica själv bekostar sin ombyggnadsdel eller att kommunen lånar av Ica, Smålänningen den 5 aug. 1977.
145. Tänker inte kommunen på oss äldre också? Insändare av Trogen läsare i Smålänningen den 19 aug. 1977.
146. Ica intresserat. Vi kommer att arbeta seriöst med förslaget, det är intressant men först måste Ica-styrelsen och kommunen fatta principbeslut om fortsatt utredningsarbete inför en eventuell projektering. Det säger intendent Sven Gustavsson på Ica i Växjö som deltog i det första officiella sammanträdet med representanter för Ljungby kommun om möjligheterna att bygga om en del av nuvarande Dynapacs fabrik till Ica-varuhus. Det har talats om ett Kvantum-varuhus. Det gäller ena delen i en paketlösning tillsammans med direktör Ulrik Wittman som i andra halvan av fabriken tänker sig ett stort nöjesetablissemang, Smålänningen den 5 sept. 1977.
146. Ljungby kommunpolitiker tas på pulsen. Nu ska Ljungby kommunalpolitiker tas på pulsen i Cupolen- eller Dynapac-projektet. Frågan brådskar och de drivande krafterna vill ha principbeslut under november månad. Det rör sig om en stor danshall, ett stort Ica-varuhus och tre mindre butiker varav ett möbelvaruhus, Smålänningen den 6 okt. 1977.
147. Förslag om Cupolen. Vi kommer att lägga fram ett förslag om Cupolen, för dansetablissemang, varuhus och butiker, Smålänningen den 14 okt. 1977.
148. Cupolen kostar 16 miljoner att förverkliga. Blir det någonsin verklighet? Är projektet Cupolens öde redan beseglat? Den stora kommunala information om projektet som för 16 miljoner ska förvandla snart kommunägda Dynapacfabriken till varuhus, butiker och framför allt ett jättestort nöjesetablissemang fick en egendomlig final. Inte en enda socialdemokratisk fullmäktigeledamot deltog efter informationen på Terraza i resan till Älmhult för att se motsvarigheten av Ulrik Wittman ägda Golden Hill. Det allmänna omdömet efter informationen lämnat av arkitekt Bengt Gunnarsson var svalt, Smålänningen den 14 okt. 1977.
149. Är det riktigt att bygga om Dynapac till affärer och nöjescentrum mitt i ett industriområde? Insändare av John Söderberg, Smålänningen den 14 okt. 1977.
150. Spricker Cupolen bygger Ica ett storvaruhus. Det kan bli effekten om Ica realiserar de ännu mycket lösa planerna på att bygga ett stort varuhuskomplex vid den kommande trafikplatsen i korsningen nya E4 – riksväg 25. En sådan anläggning, skisserad till 4 000 kvm säljyta, skulle få som effekt att storhandeln i viss utsträckning försvann från Ljungby centrum med konsekvenser för detaljhandeln i Ljungby. Planerna är ännu mycket lösa då Ica avvaktar utgången av projekt Cupolen d. v. s. om varuhusetablering blir möjlig i Dynapacfabriken tillsammans med nöjesanläggning, Smålänningen den 20 okt. 1977.
151. Centerorganisationerna i Annerstad frågar sig: Varför ska Cupolen bli så stort? Smålänningen den 8 nov. 1977.
152. Service åt gamla och handikappade måste få gå före ett danspalats. Service åt gravt handikappade, ett nytt ålderdomshem, förvaltningsbyggnad, bibliotek, nöjespalats etc. Det är aktuella byggfrågor i Ljungby kommun, Smålänningen den 8 nov. 1977.
153. Försäljning av tomt i kvarteret Apotekaren i Ljungby. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 29 nov. 1977, Au § 1071.
Cupolen – dansrestaurang och varuhall. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 29 nov. 1977, Au § 1072, Dnr 797/77. Förslag har presenterats att inom kvarteret Städet (Dynapac) anordna dansrestaurant och varuhall m.m.
154. Det blir politisk strid om Cupolen. Cupolen och Ica lär inte kunna flytta in Dynapacs gamla lokaler utan att åtminstone socialdemokraterna i det längsta söker ställa sig i vägen . Charles Linder motsatte sig nämligen i kommunstyrelsens arbetsutskott att kvarteret disponeras för andra ändamål än industri. Han yrkade också att fullmäktige tillsätter en kommitté med uppdrag att utreda eventuellt nöjescentrum vid Kronoskogen eller annan lämplig plats. Till slut blev det moderaten Stig Magnussons förslag som gick igenom. Ett absolut krav för att projektet får realiseras är att Ica helt åtager sig finansieringsfrågan, Smålänningen den 30 nov. 1977.
155. Ove Varland, affärsman: Satsa på Cupolen i centrum annars utarmas citykärnan, Smålänningen den 1 dec. 1977.
156. Spännande spel om Tellus – Cupolen, Smålänningen den 2 dec. 1977.
157. Kommer Cupolen att falla likadant som Träffpunkten? Uteslutet är det inte. En av centerns ”starka” män, Hilding Idofsson, sade nämligen nej i kommunstyrelsen till att släppa in Ulrik Wittman i f.d. Dynapacs lokaler. Beträffande Ica ville han först se avtalet innan han bestämmer sig för ett ja eller nej, Smålänningen den 2 dec. 1977.
158. Protestlista mot Cupolen, Smålänningen den 7 dec. 1977.
159. Reapris på Dynapac, Smålänningen den 7 dec. 1977.
160. Gamla Dynapac realiseras för en miljon kronor? Det allra billigaste hade varit att riva Dynapacs gamla lokaler jäms med marken och sedan inte brytt sig om att göra någonting för nöjeslivet i Ljungby. Men missar vi chansen till ett avtal med Ulrich Wittman om Cupolen så har vi också för spolierat möjligheterna att göra en sådan här satsning för ungdomen för tjugo år framåt, Smålänningen den 7 dec. 1977.
161. Dödsdanspalatset. Insändare av Sven Ljungberg i Smålänningen den 8 dec. 1977 om danspalatset Cupolen och varuhus. Han skriver att skattebetalarna måste uppfatta detta projekt som om makthavarna i Ljungby förlorat den eventuella rest av förstånd de kan ha haft och gripits av ett kollektivt vanvett om det går igenom.
162. Spräcks Cupolenplanen av 5 försvunna miljoner? Smålänningen den 8 dec. 1977.
163. Sista valsen med Wittman? Insändare av Företagsvän i Smålänningen den 9 dec. 1977.
164. Allt fler hoppar av och nu står det klart, Cupolen spricker. Den planerade dansrestaurangen/varuhallen i Dynapacs f d lokaler i Ljungby torde inte bli verklighet sedan folkpartiet och socialdemokraterna visat att de inte stöder projektet. En närmare granskning av förslaget visar att de ekonomiska kalkylerna inte håller, anses inom de båda partierna. Hur man ska kunna förklara ett sådant handlande för sina väljare, som att säga nej till Cupolen, förstår jag inte, säger kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson, Smålänningen den 12 dec. 1977.
165. Insändare i Smålänningen den 14 dec. 1977. Bravo Hilding Idofsson, av ”Gammal borgarkvinna”. Fel med nöjesindustri, av EHJ. Stå på dej, av Ocks centerpartist. Stadshus och bibliotek i stället, av Byggingenjör.
166. Cupolen ur leken. Fullmäktigedebatten stannade vid att folkpartisten Åke Holmqvist begärde återremiss, inte på Cupolen som han var helt motståndare till, men på Ica-delen. Cupolen är med all sannolikhet ur leken vid det här laget men Ica-delen finns kvar. Den ska det nu förhandlas vidare om, Smålänningen den 16 dec. 1977.
167. Kort debatt om Cupolen som begravs i utredningar. I fullmäktigedebatten om Cupolen yrkade folkpartisten Åke Holmqvist återremiss och ordföranden Olof Därth (m) frågade om fullmäktige var berett att godta detta förslag. Nästan alla röstade ja, Smålänningen den 16 dec. 1977.
168. Insändare i Smålänningen den 21 dec. 1977. En ”björntjänst” för det fria ordet, av Arvid Svensson. Påhlssons agerande är samhällsomstörtande, av Strömsnäsbruks Byggnadsförening genom Sven-Erik Lundin.
169. Träffpunkten – den sprack och det gjorde Cupolen också. Förra året hette den Träffpunkten, dansrestaurangen som blev centerns stora kommunalpolitiska fiasko. Den presenterades storslaget, mottogs ljumt av oppositionen till en början, men blev snart årets största diskussionsobjekt. Efter en mängd krumbukter och svängar i den kommunala dansens virvlar och ett myglande – från alla håll – vars make inte skådats på flera månader sprack hela projektet. I år heter träffpunkten Cupolen. Vissa olikheter finns. Den här gången skulle en f d industribyggnad, Dynapacs till kommunen sålda fabrik, byggas om till varuhus och jättelik nöjesanläggning för sådär 10–15 miljoner kronor. Förslaget mottogs inte fullt så likgiltigt som Träffpunkten av oppositionen. Jag är positiv, sa Charles Linder (s) där att kommunen redan äger denna anläggning. Men det fanns andra socialdemokrater som inte var lika positiva och värst av allt det fanns den alltid oppositionella gruppen inom centern, personifierad av Hilding Idofsson i Nöttja. Man kan tänka sig en djup suck från kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson, när Hilding sa sitt första ”nja” om projektet. Därmed var det redan till hälften stjälpt. Sett ur röstfiskesynpunkt skulle samtliga helhjärtat ha stött Cupolenprojektet. Erfarenheten borde ha sagt dem det. För hur var det ifjol. Centern förlorade restaurangprojektet men vann en stor seger i valet. I år förlorade de åter restaurangen. Ett nytt förslag till restaurang framförs säkert nästa år. Det förloras också. I början av valåret 1979 kan då kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson yttra: Ett förlorat dansrestaurangprojekt till och centern har egen majoritet i fullmäktige, Smålänningen dec. 1977.
170. Påhlsson-Linder förhandlar med Wittman och Ica. Det blev kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson (c) och kommunstyrelsens vice ordförande Charles Linder som av kommunstyrelsens arbetsutskott fick i uppdrag att förhandla vidare med Ulrich Wittman och Ica angående Cupolenprojektet i Dynapacs f d fabrikslokaler, Smålänningen den 4 jan. 1978.
171. Ungdomarna och deras nöjen. Insändare av folkpartist i Smålänningen den 12 jan. 1978.
172. Ungdomar och deras nöjen. Insändare av EHJ i Smålänningen den 13 jan. 1978.
173. Cupolen: CUF går emot Påhlsson. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson har inte Ljungby CUF med sig då han slåss för Cupolen. CUF-arna antog vid årsmötet som ansluter sig till den linje som socialdemokraterna agerade för vid folkpartsdebatten. Charles Linder (s) förklarade då att man borde satsa på en nöjespark som ägdes och drevs av en stiftelse i vilken folkrörelserna och kommunen stod för 49 resp. 51 procent av kapitalet och inflytandet, Smålänningen den 20 jan. 1978.
174. Litar ni på oss ungdomar? Insändare av Marie, Helena och I-va i Smålänningen den 15 april 1977.
175. Påhlsson slår till bakom våra ryggar. Insändare av ”En som var med under Cupolenepoken”, Smålänningen den 11 sept. 1978.
176. Cupolen eller folkpark? Smålänningen den 14 sept. 1978.
177. Sluta, Nils Iwar. Du förstör sta’n. Insändare av ”Tänk efter före” i Smålänningen den 15 sept. 1977.
178. Stå på dig Nils Iwar. Fortsätt din kloka politik. Insändare av ”En som tröttnat på att resa till Växjö, Värnamo och Älmhult” i Smålänningen den 20 sept. 1978.
179. Lägg korten på bordet om Cupolenprojektet. Insändare av Skattebetalare i Smålänningen den 25 sept. 1978.
180. Svar utan ”slirningar” förväntas om Cupolen. Smålänningen den 3 okt. 1978.
181. Insändare i Smålänningen den 5 okt. 1978. Tillrättaläggande om Cupolen. Centern är enig, av Stig Jannesson (c). Gör sig bra på ritkontor, av ”Jämför och begrunda”.
182. Ica köper Dynapac. 1,5 miljoner lågt men acceptabelt pris. För en och en halv miljon kronor föreslår nu kommunstyrelsens arbetsutskott att Ica ska få överta den gamla Dynapacfastigheten för att där inreda dels varuhus för eget behov och dels dansrestaurang om totalt 3 000 kvm. Dessutom ska övrigt utrymme i den egentliga fabriksdelen inredas till butiker med ett sortiment, som inte anses särskilt väl tillgodosett i den lokala handeln t ex möbler. Den f d personalbyggnaden ska inredas till lokaler åt lantmäterikontoret. I byggnaden ska även inredas omklädningsrum åt sotarna i staden, Smålänningen den 11 okt. 1978.
183. Nu återstår bara de andra instanserna. Nu hoppas vi bara att kontraktet går igenom i de övriga kommunala instanserna också. Det säger Sven Gustafson vid Ica EOL i Växjö. Ombyggnadskostnaderna för Dynapacfabriken kommer att ligga på mellan 16 och 20 miljoner kronor. Den kapitalinsatsen svarar Ica helt för. Ica EOL i Växjö har köpt Dynapacfabriken av Ljungby kommun. I köpekontraktet har kommunen satt som villkor att Ica i samband med affärsbyggnationen också uppför en dansrestaurang. Det kommer även att bli ytterligare några butiker bl. a. förhandlas det med en större möbelaffär. När dansrestaurangen väl är uppförd är det alltså Ica som kommer att bestämma till vem eller vilka den skall hyra ut.
Wittman är inte inkopplad – ännu. Nej, jag är inte alls inkopplad på Ica-projektet i Ljungby. Några kontakter har inte tagits i det här skedet. Det är ju Ica som bestämmer vem som i framtiden skall hyra nöjesrestaurangen. Det säger direktör Wittman i en kommentar till kontraktet mellan Ljungby kommun och Ica EOL i Växjö, Smålänningen den 11 okt. 1978.
184. Ingen bra affär. Det skriver Smålänningen om Ljungby kommuns försäljning av Dynapaclokalerna till Ica EOL den 12 okt. 1978.
185. Cupolen stoppas. Cupolen projektet stoppas vid nästa kommunalfullmäktigesammanträde. Socialdemokraterna begär bordläggning av frågan och i stället läggs krav, som understöds av en mängd föreningar om att en förutsättningslös utredning av en ny Folkets Park ska göras. Ett 80-tal föreningar står positiva till en ny folkpark, som anses uppfylla lokalbehoven för flertalet ljungbybor betydligt bättre än den tänkta Cupolen, Smålänningen den 12 okt. 1978.
186. Industrilokalerna som blir danshall. Om kommunalfullmäktige går på Påhlsson linje kommer Dynapacs gamla industrilokaler att förvandlas till en Ica-hall samt en dansrestaurang, Smålänningen.
DYNAPAC OCH DÖRARP
DYNAPAC:
187. Giftet ska grävas upp? Utredning pågår. Det finns en liten möjlighet att det höggradiga giftet natriumcyanid som ligger begravt på Dynapacs tomt i Ljungby kommer att grävas upp. Troligt är dock att partiet på 2000 kilo får ligga kvar, Smålänningen den 15 sept. 1977.
188. Sven Ljungberg i brev till naturvårdsverket: Lämna garantier att cyaniden är riskfritt deponerad. Det farliga giftet natriumcyanid har deponerats i gamla lergravar på dåvarande Vibro-Verkens fabriksområde. Deporteringen skedde i första hand under 40- och 50-talen. Totalt rör det sig om 2 000 kilo det höggradiga ämnet som i förening med syra bildar den dödliga gasen cyanväte.
Nils Iwar Påhlsson: Vi köper ingen mark där cyanid deponerats, Smålänningen den 27 sept. 1977.
189. Giftbråk i Ljungby ”Dyngan viktigare än cyaniden…”. Vartenda kilo cyanid ska bort ur jorden om man inte kan garantera att det är helt ofarligt. Det kräver Ljungbykonstnären Sven Ljungberg i en skrivelse till naturvårdsverket. Han är en av dem som reagerat på att tusentals kilo cyanid sedan femton års tid ligger nedgrävda på fabriksområdet hos Ljungbyföretaget Dynapac. Företaget använde cyanid, ett mycket starkt gift, som härdningsmedel under tio år fram till omkring 1960 och grävde sedan ned det i stora betongbehållare. Det hela gick helt lagligt till, Dagens Nyheter den 30 sept. 1977.
190. Tunnor grävs upp. En av betongkasunerna med det höggradiga giftet natriumcyanid ska grävas upp, slås sönder och innehållet analyseras. Runt den plats där giftbehållaren ligger ska jordprover tas för analys, Smålänningen den 6 okt. 1977.
191. Fakta om cyaniden.
192. En cyanidtunna ska grävas upp. Jordprover ska analyseras, Smålänningen den 6 okt. 1977.
193. Giftavfall funnet nedgrävt i Ljungby. När grävningarna efter betongbehållare med natriumcyanid inleddes på Dynapacs industriområde i Ljungby fann man oväntat gjutjärnsbehållare i jorden i stället för betongbehållare, Dagens Nyheter den 25 okt. 1977.
194. Giftet i Ljungby som inte var så farligt. På Dynapac berättade man att cyanid från härddeglar gjutits in i armerad betong under åren 1942-1960. Allt hade lagts i en lergrav. Så kom grävningen igång och fyra oskyddade härddeglar med rester av cyanid hittades. Helt öppna låg deglarna i den uppgrävda gropen. Inga betongklumpar hittades, Smålänningen den 30 dec. 1977.
DÖRARP:
195. Tallåsen i Dörarp skall göras färdig. Kommunstyrelsens arbetsutskott har sagt ja till fritidsnämndens förslag att ge Dörarps IF 20 500 kr för att göra klart renoveringen av klubbstugan Tallåsen, Smålänningen den 25 jan. 1978.
E 4:AN OCH EKEBACKEN
E 4:AN:
196. Hälsovårdsnämnden har inte retirerat vad gäller E 4:ns sträckning men E 4:n har – 20 meter. Hälsovårdsnämnden vidhåller sin kritik av placeringen och dragningen av vägens sträckning förbi Ljungby och Lagan men tvingas att söka verka för att vägen åstadkommer så liten skada som möjligt för de närboende, Smålänningen den 29 april 1975.
197. Ändrad tidsplan för E 4 genom Ljungby. I höst börjas markröjningen något tidigare än tidsplanen. Arbetena innebär endast skogsavverkning och röjning vid Eka och Ljungby norra samt utbyggnad av väg 25 mellan Eka och Myrebo. Några egentliga vägarbeten påbörjas först omkring 1 nov. 1977, Smålänningen den 7 sept. 1976.
198. E 4:an byggs till hösten. Klart redan 1982/1983? Den nya E 4-sträckningen väster om Ljungby byggstartas som planerat i höst. Inom en månad kommer besked om hela den 26 km långa motortrafikleden kan byggas som en etapp och stå klar 1982/83. Några entydiga löften gav inte överdirektör Carl-Olof Tärneryd när han mötte styrelsen för Sydsvenska E 4-föreningen Markaryd men menade att en sådan lösning verkar tilltalande. Allt beror på de ekonomiska förutsättningarna.
Vansinnigt med grindpeng. Tanken på att tullavgiftsbelägga den nya E 4 förbi Ljungby tilltalar inte medlemmarna i Sydsvenska E 4-föreningen, Smålänningen den 8 juli 1977.
199. Nya E 4 blir klar tre år tidigare än man beräknat. Nya E 4 förbi Ljungby kommer att byggas i en följd d v s kontinuerligt byggande. Det beskedet har centralförvaltningen, Statens Vägverk, lämnat. Det 26 km långa avsnittet kommer att stå klart 1982. Det gäller motortrafikleden Kånna – Hallsjö, Smålänningen den 21 juli 1977.
200. Nya E 4-bygget igång – men många problem ännu olösta. Samtidigt som skogsavverkningen för den kommande motortrafikleden E 4 mellan Kånna och Myrebo nu avslutas tas förhandlingarna om ”marklösen”, vägrätt för Statens vägverk, upp med de många privata markägarna utmed vägens sträckning norr om Myrebo mot Lagan. Vägen skär rakt igenom mängder av smala och långa skiften. Flera ”underfarter” måste byggas för att inte tvinga markägarna till kanske fler kilometer långa omvägar till sina marker, Smålänningen den 12 aug. 1977.
EKEBACKEN:
201. Stadsplanebestämmelser tillhörande förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för Ekebacken m.m. i Ljungby. Tillhör Ljungby kommunfullmäktiges protokoll den 25 maj 1972. Tillhör länsstyrelsens i Kronobergs län beslut 10 okt. 1972, dnr. 11.082-1518-72.
202. Beskrivning tillhörande förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för Ekebacken m.m. i Ljungby. Tillhör Ljungby kommunfullmäktiges protokoll den 25 maj 1972.
203. I Ljungby vill man bo i egna hem. Hyreshusen ointressanta i längden. Ekebacken i Ljungby är ett typiskt exempel på att folk längtar efter den egna täppan. Här kommer det att vara fullbyggt på rekordtid. Det är bättre att lägga till lite mer och ha rörelsefrihet på en tomt än att sitta inkilad i en lägenhet i ett hyreshus, säger de flesta, Växjöbladet den 22 mars 1976.
204. Ekebacken – ett lyckat nyskapande enligt många. Ekebacken, området där så småningom cirka 2 000 människor ska bo. Ännu är bara en liten del av det här 120 ha stora bostadsområdet färdigbyggt. Men hur blev det och hur blir Ekebacken i framtiden? Här inleds en serie om bostadsområden i Ljungby och först ut är Ekebacken. Ekebacken – nytänkande i stadsplanering eller hårdexploatering av ett av Ljungbys få strövområden? Kritiken mot Ekebacken som villaområde växte sig stark när det definitiva byggbeslutet skulle tas i början av 1970-talet. Byggnadsnämnd och fullmäktige tog emellertid chansen och i dag håller ett av de största bostadsområdena i Ljungby på att växa fram. Ekebacken blev unik på många sätt. Här finns t o m fog för det i bostadsplanerandet ofta missbrukade löftet om ”ett klätterträd åt varje barn”. Av Ekebackenprojektet bör många kommunala bostadsbyggare landet runt ha en del att lära, Smålänningen den 22 dec. 1976.
205. Reportage om bostadsområdet Ekebacken, del 2. Nära en tredjedel av de bostäder som ska bygga i Ljungby centralort under perioden 1977-1981 kommer att finnas på Ekebacken och Skinnarnaområdet. Det här är hårdexploatering av ett fint strövområde, säger kritikerna av Ekebackenprojektet. Redan i början av 1970-talet var protestlistor igång mot byggbeslut. I den här artikeln berättas det om Ekebacken i dag. En familj som flyttat till Ekebacken berättar och sitt Ekebacken i en intervju. För fem år sedan sa de Ekebacken förstörs och det står de för än idag. Lantmätare Hans Erik Alm i Ljungby och konstnär Sven Ljungberg gick i täten för protesterna mot Ekebackenprojektet när byggbeslut skulle tas i fullmäktige i början av 1970-talet. Fem år senare har ingen av dem ändrat åsikt. Glömde man skolor och barn? Det undrar familjen Rolander som flyttade från ett kedjehus i Göteborg till en villa i Ekebacken, april 1975. Det har de inte ångrat en minut men de har ett stort problem och det är skolskjutsfrågan, Smålänningen den 12 jan. 1977.
206. Brev från klass 4 G i Hjortsbergsskolan till byggnadsnämnden, 23 april 1977. Klassen ska flytta till Ekebacksskolan. De vill kunna använda kullen till lek på rasterna och önskar därför att vägen förbi skolan placeras bakom kullen.
207. Byggnadsnämnden fick brev från skolklass. Kan ni inte flytta vägen så att den kommer på andra sidan Ekebacken. Den frågan till byggnadsnämnden ska klass 4 G i Hjortsbergsskolan få muntligt besvarad av arkitekt Nadja Wiking och om möjligt även av byggnadsnämndens ordförande Sven Bjersér, Smålänningen den 27 maj 1977.
208. Insändare i Smålänningen juni 1977. Kommundelsråd – folkpartistiskt surrogat, av Gerhard Carlsson (s). Skolplanering? av Katarina Linder, Ljungby.
209. Intervju med villaägare i området Staren av skolklass under ledning av Harald Bergendahl, juni 1977.
210. Iordningsställande av bollplaner. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2 aug. 1977, Au § 598, Dnr 623/77.
FERINGE, FOLKPARKEN, FRITIDSGÅRD, FYREN OCH FÖRVALTNINGSHUS
FERINGE:
211. Jag ifrågasätter om länsstyrelsens beslut är korrekt. Så säger Nils Iwar Påhlsson om handläggningen av AMA-flygs tillstånd. Det är länsstyrelsens handläggning av AMA-flygs koncessionsansökan på flyglinjen Feringe – Stockholm, via Anderstorp där länsstyrelsen i remissyttrande till luftfartsverket avslog förnyad koncession på linjen. I motiveringen hänvisar man till nya länsflygplatsen i Öjaby. Vi har inte försökt göra livet surt för Feringe, säger flygplatschefen, K G Jonsson, Växjö, Smålänningen den 30 april 1976.
212. Feringe – Ljungbys chans. Insändare av N. T. Sander i Smålänningen den 4 nov. 1976.
213. Kommunstrid i Dalabygd. Två flygfält byggs tre mil från varandra. I Vinäs, Mora håller man på att bygga en flygplats tre mil från flygplats, Tallheden i Orsa, Dagens Nyheter den 30 juli 1978.
214. Feringe flygplats. Insändare av Borgerlig skattebetalare i Smålänningen den 26 sept. 1978.
215. Var Nils Iwar emot Feringe från början?
FOLKPARKEN:
216. Folkets husförslaget segrade, som ungdomsgård. Byggstart redan i höst? Ska Ljungby få sin omdiskuterade ungdomsgård? Om planerna går i lås startar byggnationen till hösten. Det var förslaget Folkets Hus som segrade. Vid kommunstyrelsesammanträdet presenterades ritningar och kostnadsförslag på en ungdomsgård inrymd i en helt ny tillbyggnad av Folkets Hus. Lokalerna planeras i två våningar med en sammanlagd yta på 300 kvm. Det kommer även att finnas direkt anslutning till de nuvarande källarlokalerna med bl. a. dansrotunda och scen. Positivt även från Folkets Hus styrelse, Smålänningen den 7 maj 1978.
217. Tjadden ”öppnar” parken. Charles Linder slår upp Folkets Parks portar om så bara för en kväll. Tjadden Hellström kommer dit med sitt revygäng, Smålänningen den 17 juli 1975.
218. Se upp Ljungby. Nu kommer jag igen. Det ska bli revy i Ljungby Folkets Park. Trots att det inte funnits någon utomhusscen sedan branden 1969 ska Tjadden Hellström och hans revygäng spela upp i parken. Folket husföreningen i Ljungby ordnar med en provisorisk scen. Det ska bli en riktig parkenkväll. Förutom själva revyn ska det bli dans, Smålänningen den 17 juli 1975.
219. Kommunens planering ligger efter. Små kvarters ungdomsgårdar behövs, säger Bengt Wahlstedt, ungdomsledare vid Ljunggården, Smålänningen den 15 april 1977.
220. Insändare i Smålänningen den 18 april 1977. Det är inte bara att hyra en lokal för den under 20, av ”Femtonåring”. IOGT-NTO-UNF ett alternativ, av ”F.d. medlem”. Allt ska vara gratis? av ”En vanlig svensk”.
221. Folkparksdebatt, politisk show. Folkparksdebatten i Ljungby Folkets hus blev mest en politisk show. De borgerliga ville över huvud taget inte diskutera någon folkpark. Det ville däremot socialdemokraterna och vpk-aren. Kds-aren försökte hålla sig någonstans mittemellan. Tydligen har de borgerliga ännu inte övergett tanken på att göra allvar av det tidigare överkörda Cupolenprojektet. Nils Iwar Påhlsson och Stig Magnusson körde envist med att detta är det enda realistiska alternativet, Smålänningen den 19 jan. 1978.
222. Folkparksdebatten blev en show av lågt nöjesvärde. Om någon väntat sig att debatten skulle ge svar på var en ny folkpark bör ligga eller hur den ska finansieras måste blivit besviken. Det mesta av debatten kretsade kring frågan om Ljungby ska ha någon folkpark över huvud taget, Smålänningen den 19 jan. 1978.
223. Med en stiftelse får vi statsbidrag till nöjesparken, säger Charles Linder. De fortsätter att driva folkparksfrågan även om de borgerliga är mest intresserade av att satsa på Cupolen. Linder anser sig ha starka skäl för att gå emot Cupolen och satsa på en nöjespark där även folkrörelserna får vara med, Smålänningen den 20 jan. 1978.
224. Föga tycks bli gjort för Ljungby folkpark. Folkpark eller inte i Ljungby? Danspalats i privat regi? Av allt att döma har man inte kunnat nå politisk enighet, Smålänningen den 23 jan. 1978.
225. Öppet brev till Nils Iwar Påhlsson (c) och Stig Magnusson (m) om nya folkparken. Insändare av Sverre Suneson för Vänsterpartiet Kommunisterna i Ljungby i Smålänningen den 23 jan. 1978.
226. Framgång för aktionsgruppen: Stort intresse för Folkets Park. Aktionsgruppen för Ljungby Folkets Park är entusiastiska. Man är fylld av planer och idéer. De tre initiativtagarna, Ing-Louise Karlsson, Sverre Sunesson och Bengt Kjellberg, sammanfattade resultatet av sin undersökning häromdagen. De hade sänt ut förfrågningar till 200 föreningar och organisationer i kommunen där man ville veta hur många som var intresserade av att lösa folkparksfrågan. Resultatet blev över förväntan, Smålänningen den 10 aug. 1978.
227. Vad ska hända med Kajutan? Danspalatset går med förlust. Vad ska hända med danserna i Kajutan om två år? Sista veckan i september ska kommunens budgetberedning sagt sitt. Ska Ljungby IF, som nu arrenderar både Kajutan och Sjöhagen, våga skriva nya kontrakt med sina orkestrar måste något hända. Kajutan bär inte sina egna kostnader utan LIF har därför tvingats att ta av överskottet från Sjöhagen för att täcka förlusterna på Kajutan, Smålänningen den 1 sept. 1978.
228. Utredning onödig. Tummen upp och tummen ner. Här behövs ingen folkparksutredning. Vi satsa allt på Cupolen. Det är borgerliga majoriteten i Ljungby kommunstyrelses arbetsutskott helt enig om. Om detta blir fullmäktigemajoritetens linje är långt ifrån säkert. Även om centergruppen var enig när den sist diskuterade Cupolen är Nils Iwar Påhlsson inte hundraprocentigt säker på att han har alla med sig, Smålänningen den 13 sept. 1978.
229. Cupolen kontra Folkpark: Tummarna går upp och ner. Nils Iwar Påhlsson vill satsa allt på Cupolen och Ulrich Wittman medan Charles Linder säger nej och i stället vill utreda möjligheten av en stiftelseägd nöjesanläggning, där folkrörelser av alla slag finna med, Smålänningen den 13 sept. 1978.
230. Nu får det vara nog. Insändare av ”En femtonåring” i Smålänningen den 13 sept. 1978.
231. Nysatsningen som kom för att stanna. Idén om att börja arbeta för en nysatsning på Folkets Park i Ljungby har kommit för att stanna. Kajutan i nuvarande Folkets Park blir för trång om ett par år och en provisorisk tillbyggnad av Kajutan verkar inte locka någon. Vi har väl snart fått nog av provisorier här i stan menar Ing-Louise Carlsson, aktiv i Folkparkskommittén. Vi har bibliotek i en gammal krog, vi spelar ishockey i ett tält och nu vill man ha en dansrestaurang i en gammal fabrik. En Folkets Park skulle åtminstone innebära en lösning för en stor del av problemen för föreningsljungby.
FRITIDSGÅRD:
232. Insändare i Smålänningen den 22 sept. 1975. Ingen frågar ungdomarna vad dom egentligen vill, av Bengt Kjellberg och Sesse Bergquist. Bygg skola i Lidhult så slipper vi åka buss, av Lidhultselev.
233. Sesse mötte Nils Iwar. Här har du en lista med 600 namn som kräver detsamma som vi – ungdomsgård i Ljungby. En protestlista med nära 600 namnunderskrifter hade Sesse Bergquist och Yvonne Josefsson med sig då de mötte kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson angående ungdomsgården i Folkets Hus, Smålänningen den 24 sept. 1975.
234. Fritidsgården – fungerar den? Insändare i Smålänningen, av Far till tonårsbarn. Svar 1 av Gårdsrådet fritidsgården. Svar 2 av Personalen på fritidsgården.
235a. Ljungbyungdom på möte: Ett allaktivitetshus är vårt främsta önskemål. Det var ett femtiotal ungdomar tillhörande olika politiska och ideella ungdomsorganisationer i Ljungby överens om då de var samlade i Folkets hus till ett öppet möte om fritidsfrågor, på inbjudan av SSU, Smålänningen den 7 april 1976.
b. Fritidsnämnden delade ut nära en halv miljon kr till de organisationer i Ljungby som sysslar med aktiviteter för ungdom i åldern 8-25 år. Hälften gick till idrotten. Resten gick till frikyrkliga organisationer, nykterhetsorganisationer, politiska ungdomsförbund m.fl., Smålänningen den 7 april 1976.
c. Vill det sig väl kan Annerstadsområdet få två fotbollsplaner i stället för en. Nämndens tanke är att få anslagna medel att räcka till fotbollsplan i både Torpa och Angelstad, Smålänningen den 7 april 1976.
236. Ungdomsgård klar – men stängd. Ungdomsgården i Ljungby är färdig och inflyttningsklar men stängd. Inte förrän till hösten beräknar man att kunna ta den i bruk. Fritidsnämndens invigningsplaner, nyåret 1977, sprack på ledarbrist. Tre gånger har ungdomsledartjänsten utannonserats och först nu har man fått napp. Det är personalproblem som fördröjt hela projektet säger fritidsnämndens ordförande Mats Börjesson. Vi kommer att begära retroaktiv hyra, säger Folket husföreningen.
Nya fritidsgården får f.d. ljungbybo som föreståndare, Smålänningen den 9 feb. 1977.
237. Snåla anslag: Ungdomen blir lidande. Aldrig tidigare har Ljungby fritidsnämnd tvingats reducera sina bidrag till organisationernas ungdomsarbete så kraftigt som i år.
Besvikelse i ridklubben. Ridklubben i Ljungby, som fått sin ekonomi sönderkörd därför att vinterns myckna snö gjort det omöjligt att rida och håva in elevavgifter på lektionerna. Inte ett öre har fritidsnämnden beviljat, Smålänningen den 9 mars 1977.
238. Färglöst i överkant i Ljungbys nya fritidsgård. En trist blekgul färg i vartenda rum och exakt samma armatur överallt. De inbjudna elevrådsrepresentanterna från centralortens skolor förklarade att riktigt så här hade de inte tänkt sig det hela, Smålänningen den 11 mars 1977.
239. Lärare protesterar. Satsa på ungdomen. De kräver att kommunstyrelsen snabbt ordnar ett möte där ungdomarnas fritid diskuteras. De kräver att kommunen skapar en särskild ungdomsstyrelse. De kräver att Ljungby kommun satsar mer på sin ungdom än hittills. Det skriver 127 högstadie- och gymnasielärare i ett öppet brev till kommunstyrelsen i Ljungby. Nu är ett lämpligt tillfälle för kommunens styresmän att visa handlingskraft, står det i brevet, som bör ses mot bakgrund av träspritsdramat och debatten kring ”Lära för livet”, Smålänningen den 28 mars 1977.
FÖRVALTNINGSHUS:
240. ”Stadshuset” i Ljungby. Ytterligare fyra förslag men ”femkanten” segrade. ”Stadshuset” som Ljungby kommun avser att bygga ska enligt nya förslaget bli en ”femkant”. Det är ritat så att det antingen kan placeras i Stenbacken Nedre eller i Brunnsparken. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att ”femkanten” placeras i Stenbacken Nedre, Smålänningen den 5 maj 1976.
241. Kommunstyrelsen sa ja till nytt förvaltningshus. Nu har även kommunstyrelsen sagt ja till ”femkanten”. Det är det senaste förslaget till kommunal förvaltningsbyggnad. ”Femkanten” föreslås uppförd på tomten mellan Sparbanken och nuvarande förvaltningshuset vid Olofsgatan. Det togs beslut om att tillsätta en särskild utredningskommitté med uppdrag att lägga fram förslag om ett nytt bibliotek, Smålänningen den 28 maj 1976.
242. S-möte i Ljungby, ”Stadshuset” placeras vansinnigt, Smålänningen den 20 dec. 1976.
243. ”Stadshuset” utreds igen. ”Stadshuskommittén” i Ljungby har fått frågan om den planerade förvaltningsbyggnaden på remiss för ytterligare utredning, Smålänningen den 22 dec. 1976.
244. Stadshuset igen. Bygg stadshuset i kvarteret Karybdis. Det föreslår moderaten Stig Magnusson, Smålänningen den 23 dec. 1976.
245. Stig Magnusson (m): Flytta ”stadshuset” till Karybdis. Ritningarna behöver inte ändras. Charles Linder (s): Det måste starka skäl till för att riva upp fattat beslut då fullmäktige i Ljungby redan fattat principbeslut om att den planerade förvaltningsbyggnaden ska uppföras i kvarteret Stenbacken Nedre. Protesterna sveper in från två håll, Smålänningen den 23 dec. 1976.
246. Karybdis är redan prövat och underkänt. Förslaget att bygga förvaltningshuset i kvarteret Karybdis är redan prövat och underkänt. Det prövades redan i första skedet av kommitténs arbete, Smålänningen den 24 dec. 1976.
247. Nytt förvaltningshus, men var? Är kvarteret Stenbacken Nedre (stadsparken) en bra plats att lägga Ljungby nya förvaltningshus på? Vad säger ljungbyborna själva? Är det inte slöseri med kommunala tillgångar att riva huset vid Olofsgatan 9, värt 2 miljoner, för att förvaltningsbyggnaden ska få plats? Ordföranden i moderata samlingspartiet i Ljungby, Bo Asking, går nu genom en motion till kommunfullmäktige till angrepp mot placeringen av förvaltningsbyggnaden i Ljungby, Smålänningen den 30 mars 1977.
248. Förslag om förvaltningsbyggnaden: Bevara Ljungbys parker – bygg vid Gängesvägen. Insändare av Sven Ljungberg i Smålänningen den 12 april 1977.
249. Var vill du placera kommunens nya byggnad? Vill du lägga kommunens nya byggnad i kvarteret Stenbacken mitt emot stationen? Smålänningen den 14 april 1977.
250. Förvaltningsbyggnaden. Var ska den ligga – om vi ska ha någon? Stadsparken, Brunnsparken eller Panoramas tomt vid Gängesvägen? Nu i elfte timmen börjar debatten om Ljungbys nya förvaltningshus placering flamma upp. Det är moderaten Bo Askings motion till fullmäktige om att man bör ompröva sitt tidigare beslut som orsakat det. Först ska motionen behandlas i kommunstyrelsen och i slutet av månaden tas den upp i fullmäktige. Vilket innebär att det tidigare beslutet kan stå fast eller genom votering ändras. Olika personers röster kring placeringen av förvaltningshuset, Smålänningen den 14 april 1977.
251. Insändare i Smålänningen den 25 april 1977. Bygg förvaltningshuset i behövliga etapper men ställ Påhlsson på gården. Under ovanstående rubrik har Bror-Erik Ekegren skrivit ett inlägg i Smålänningen. Rakt på sak: Hur kan kommunens styrande kasta ut 15-20 miljoner på ett skrytbygge? Detta i en tid då varken stat eller kommun vet hur de skall få ekonomin att gå ihop, av ”Filemon.” Jag har inget emot Kulturföreningen, av N T Sander. Klargörande att Ljungby kultur- och musikförening aldrig planerat att starta ett bokcafé men däremot ett musikcafé.
252. Så tyckte Smålänningens läsekrets. Nej, bygg inte huset här. Bygg inte förvaltningshuset på tomten intill Järnvägsparken. Det blev en överväldigande majoritet bland Smålänningens enkätsvar för att inte bygga i Stenbacken. Av de 135 personer som utnyttjade möjligheten att ge svar på tal var det bara tre som tyckte att fullmäktiges beslut bör stå kvar, Smålänningen den 26 april 1977.
253. Förvaltningsbyggnad eller grön- och parkområde? Insändare av Hilding Idofsson i Smålänningen den 26 april 1977.
254. Bakläxa för Stenbacken. Kommer det någonsin att byggas ett kommunalt förvaltningshus i Ljungby? Den frågan är det egentliga resultatet sedan kommunfullmäktige i en debatt kört över kommunstyrelsens förslag att bygga i kvarteret Stenbacken Nedre. Det sades inget direkt nej till förslaget. Däremot gick man helt in för den motion som talade mot Stenbacken och som kräver utredning om andra alternativ. Det blev en dramatisk debatt där kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson hotade att avgå, Smålänningen den 29 april 1977.
Inget nytt bibliotek. Ljungby har inget bibliotek. Ljungby har en före detta serveringslokal som i dag tjänar som bokförvaringsutrymme. Med bl. a. den motiveringen försökte kulturnämndens ordförande Sven Lindegren få fram fem miljoner till ett nytt bibliotek men förslaget avvisades, Smålänningen den 29 april 1977.
255. Stenbacken krossades. Påhlsson hotade avgå. Det blev en förkrossande majoritet mot förslaget att bygga ett förvaltningshus i kvarteret Stenbacken Nedre. Efter två timmars hård debatt, där kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson hotade med att avgå, sade kommunfullmäktige i votering nej till kommunstyrelsens förslag. Alla socialdemokrater lade ner sina röster i voteringen, som slutade med 23 mot 10 och 16 nedlagda röster. Beslutet innebär att Bo Askings (m) motion om utredande av annan placering av det förvaltningshus, som beräknas kosta upp emot 20 miljoner, bifölls. Beslutet blev att kommunstyrelsen nu fick i uppdrag att lägga fram nytt förslag till placering och en ny kostnadsberäkning. Men bakom beslutet skymtar också frågeställningen om det överhuvudtaget blir något nytt förvaltningshus.
Nils Iwar Påhlsson: Det är ju skit av fullmäktige att ej stå för tidigare beslut, Smålänningen den 29 april 1977.
256. Ny utredning om förvaltningshuset, Smålänningen den 2 maj 1977.
257. Insändare i Smålänningen den 5 maj 1977. Varför vaknade allmänheten inte tidigare, av Ebba Eklund ledamot i förvaltningskommittén. Ungdomen begär ju bara lokaler, av Bengt Kjellberg.
258. Påhlsson vid målet? Kan de bara få ett realistiskt förslag när det gäller storleken på ett nytt bibliotek och komma överens om en sambyggnation så tror han att det finns möjligheter att få gehör för såväl bibliotek som förvaltningshus. Nils Iwar Påhlsson och Sven Lindegren, ordförande i förvaltningsbyggnadskommittén respektive bibliotekskommittén står inte så långt ifrån varandra, Smålänningen den 23 juni 1977.
259. ”Stadshuset” samordnas med biblioteket. Ljungby kommunstyrelses arbetsutskott tog konsekvenserna av att kommunfullmäktige begärde förnyad utredning om det planerade ”stadshuset” placering. Utskottet beslöt föreslå fullmäktige att projekteringen och byggandet av förvaltningshus ska samordnas med planerna på ett nytt bibliotek. Eftersom man tidigare förklarat att sådan samordning inte är möjlig i kvarteret Stenbacken Nedre innebär beslutet att denna tomt inte längre är aktuell, Smålänningen den 3 aug. 1977.
260. ”Stadshuset”. Efter att i fyra års tid ha utrett frågan om ett ”stadshus” i Ljungby verkar det nu som om politikerna kommit tillbaka till utgångsläget. Nu föreslås en utredning av alternativet om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler. Det förslaget avfärdades en gång när det stod klart för utredarna vilka lokalbehov det egentligen fanns, Smålänningen den 26 okt. 1977.
261. Planerna på ett ”stadshus” tillbaka vid utgångsläget. Planerna på ett ”stadshus” i Ljungby verkar vara tillbaka vid utgångsläget igen. Senaste förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott är att ordentligt utreda alternativet med en om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler vid Olofsgatan 9. Detta är vad politikerna funderade på i utredningsarbetets första skede. Då stannade det mest vid en tankelek. När det stod klart för utredarna hur stora lokalerna behövde bli avfärdades förslaget som helt befängt. Det är nu fyra år politikerna i Ljungby hållit på med att utreda sitt planerade förvaltningshus, Smålänningen den 26 okt. 1977.
262. Cirkeln sluten för stadshuset. Nu är förslaget att bygga ”stadshus” på gamla CTC-fabrikens tomt, eventuellt ihop med ett planerat bibliotek, återigen aktuell, Smålänningen den 11 nov. 1977
263. ”Stadshuskarusellen” slutar inte snurra. Karusellen med det planerade ”stadshuset” tycks aldrig vilja stanna. Den har snurrat i fyra år vid det här laget och ännu vet ingen vad det blir. De alternativ som kommunstyrelsen nu vill att fullmäktige ska ge centrala byggnadskommittén att utreda är, dels en om- och tillbyggnad av nuvarande lokaler vid Olofsgatan 9, dels ett eventuellt sambygge med biblioteket i kvarteret Herkules (gamla CTC vid Fogdegatan), Smålänningen den 11 nov. 1977.
264. Liten debatt om ”stadshuset”. Charles Linder(s) tyckte att det vore bäst att ta en liten fullmäktigedebatt först om var den planerade förvaltningsbyggnaden ska ligga och sedan besluta om vad som ska utredas, Smålänningen den 28 nov. 1977.
265. Folkomröstning. Insändare i Smålänningen den 16 maj 1978.
266. Magnusson bekänner uppgörelse: Centern kohandlade fram skattehöjning. Det är inget annat än spel bakom kulisserna och politiska finter. Det säger kommunalpolitikern och moderaten Stig Magnusson, som vid kommunalsammanträdet oväntat sa ja till en skattehöjning med 50 öre. Det var centern som bad oss kohandla och i potten låg både förvaltningshusbygget och biblioteket, Smålänningen den 16 maj 1978.
267. Centerkohandel löser Ljungbys stora frågor? Det var vid interna förhandlingar mellan bl. a. centerpartister och moderater, före kommunstyrelsesammanträdet, som frågan om den nya skattehöjningen med 50 öre 1981 kom upp. Det var centern som bad oss gå med på en kompromisslösning. Inte röstade jag på fullt allvar för en skattehöjning, säger Stig Magnusson. Visst bad jag om en samförståndslösning och en kompromiss men pengarna måste vi ändå ta någonstans. Så jag är nog rädd för att 50-öringen är rena allvaret, säger kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson, Smålänningen den 16 maj 1978.
268. Kommunalhusfrågan. Nu måste Ljungby kommun besluta om hur man vill ha det med sitt kommunalhus. Antingen bygger vi ett nytt eller också får olika kommunala organ hyra in sig i andra byggnader. Ju längre vi skjuter på frågan och utreder desto dyrare blir det, hävdar kanslichefen Jan Enochsson i en intervju, Smålänningen den 22 sept. 1978.
269. Historien om förvaltningshuset: Än slank det hit… …än slank det dit. Denna ramsa passar precis in på det av Ljungby kommun planerade förvaltningshuset. Ärendet har nu vandrat fram och åter i nära fem år. Fortfarande är det ovisst var det ska placeras. Dock verkar det nu som om det bara finns två alternativ kvar som politikerna funderar på. Dessa är Stenbacken Nedre och Herkules (gamla CTC). Ett definitivt beslut om förvaltningshus kan knappast tas förrän i januari-februari nästa år. Centrala byggnadskommittén har gett de båda arkitekterna Spangenberg (förvaltningshuset) och Wallinder (biblioteket) att rita ihop sina respektive förslag till en helhet som kan placeras i kvarteret Herkules. Förslaget ska också vara kompletterat med kostnadskalkyler för flera olika alternativ. Påhlsson beklagar starkt att fullmäktige inte stod fast vid sitt beslut att bygga i Stenbacken Nedre. Då kanske huset hade varit färdigt och till avsevärt lägre kostnad, Smålänningen den 3 okt. 1978.
GUDDARP OCH GÖLSJÖMYREN
GUDDARP:
270. Guddarp – byn som vägrade ge upp. Guddarp, en mil utanför Lagan är en by som definitivt inte hotas av avfolkning. Affären är nedlagd, sågverket är nedlagt, skolan är numera privatbostad liksom bygdegården. Ändå expanderar byn. Husen renoveras, nytt folk flyttar in och nya villor är under uppförande. Hans Bjerstaf kan sitt Guddarp. I över 20 år var han lärare i byskolan, startade föreningar och idrottsrörelser men av simbassängsprojektet blev inget. Från början var Guddarps skolhus ett gammalt soldattorp som renoverades. 1926 invigdes skolan i Guddarp. Här är en bild på den första elevgruppen med läraren Hans Bjerstaf. Det började med skolidrott och så småningom blev det Guddarps IF. Föreningen har 100 medlemmar, Smålänningen den 1 sept. 1976.
GÖLSJÖMYREN:
271. Gölsjömyr blir nytt naturreservat, Målaskogsberg utökas. Två natursköna och vetenskapligt intressanta områden inom Ljungby kommun har av länsstyrelsen förklarats som naturreservat. Målaskogsberg är redan ett välkänt utflyktsmål för naturvänner och skolklasser. Gölsjömyren har däremot fört en mer undangömd existens men dess unika flora och rika fågelliv ska nu göras tillgänglig för allmänheten. Gölsjömyren bedöms vara den vackraste i Kronobergs län. Gölsjömyrens flora och rika djurliv ligger till grund för länsstyrelsen beslut, Smålänningen den 22 jan 1975.
272. Välkomna till nya naturreservatet. Följ med Per Olof Jakobsson, skogsvårdskonsulent, ut på en tur i det nya naturreservatet. Det heter Gölsjömyren och ligger sydost om Ljungby, Smålänningen den 15 sept. 1977.
HAMNEDA OCH HÅNGERSOMRÅDET
HAMNEDA:
273. Folkstormen i Hamneda. Insändare av ”Villaägare i Hamneda” i Smålänningen den 24 jan. 1978.
274. Det blir ingen lägergård i Hamneda. Platsen är fornområde och får inte bebyggas. Det blir ingen läger- och ungdomsgård i Ryd i Hamneda. EFS i Sunnerbo som är initiativtagare till projektet har fått avslag gällande byggnationen. Platsen har fastställts som fornområde av länsantikvarie Carl-Johan Krantz, Växjö. Bakom Ryds 115-åriga missionshus ligger ett gammalt gravfält och förmodligen är även den plats inom missionshustomten där avsikten är att förlägga byggnationen också gravfält, fast kullarna senare blivit utjämnade, Smålänningen den 18 maj 1977.
HÅNGERSOMRÅDET:
275. Myndigheterna pressade priset med 17 000 kr för varje villa. Länsbostadsnämnden i Växjö prutade ned Hultsfredshus grupphusprojekt med hela 800 000 kronor, innan man slutligt gav igångsättningstillstånd. I november står 46 villor helt klara för inflyttning. Nu har kommun och länsbostadsnämnd givit klartecken åt Hultsfredshus stora grupphusområde på Hångersområdet i Ljungby. 60 kvm att inreda enligt egen smak men litet kök och tvättstuga, Smålänningen den 9 maj 1977.
276. Låt barnen forma lekparkerna själva, Smålänningen den 5 aug. 1975.
277. Grand bio blir moderna teater. Ny teater mitt i Ljungby. Så kan det bli om Grand biografen byggs om på det sätt som Folkets husförening vill. Salongen skulle få 500 platser, publiken få nya stolar, fasaden kläs med tegel, scenen bli större m.m. Den nya biografteatern skulle visa såväl teater som film, Smålänningen den 21 dec. 1977.
KÅNNA, KÄRRINGE OCH KÖSEN
KÅNNA:
278. Statsbidrag till ny- och ombyggnadsarbeten vid Kånnaskolan. Kommunstyrelsens arbetsutskott den 3 aug. 1976, Au § 576, Dnr 655/75.
KÖSEN:
279. Kösens fågelliv hotat av buller. Storlommen, de småländska sjöarnas karaktärsfågel, trivs inte tillsammans med snabba och bullrande motorbåtar. Häckningen spolieras, inga ungar kläcks fram. Inte heller fiskgjusen trivs med oväsen och störningar, även hägern försvinner från sjön, Smålänningen den 10 sept. 1975.
280. Unikt projekt, mantalsskrivningen klar för fågellivet i Kösen. Ornitologen Krister Wahlström i Ljungby har i ett unikt projekt mantalsskrivit fågellivet i Kösen, även Hängasjön och Römningen ska inventeras. Mantalsskrivningen följdes upp i tre faser under skilda tider av våren och sommaren. Kösen ansågs intressant ur fågelsynpunkt då trycket från friluftsliv ökat. Motorbåtstrafik i småsjöar utrotar känsliga fågelarter. De ruvande fåglarna tvingas lämna boet p. g. a. svallvågor eller bullerstörningar, äggen kallnar och häckningen spolieras, Smålänningen den 10 sept. 1975.
281. Olämpligt att anlägga en fritidsby i Kärringe vid sjön Kösen. Det skriver Kronobergs Ornitologiska förening till kommunstyrelsen i Ljungby med anledning av att ett företag i Göteborg planerar att anlägga en fritidsby med 36 stugor vid ett av sjöns känsligaste områden. Det är fastigheten Kärringe 4:5 i Angelstad som är tänkt att bli ett nytt fritidsområde. Den planerade fritidsbyn kommer att beröra ett av sjöns känsligaste områden, Kärringaviken och utanför liggande öar, mycket negativt, Smålänningen den 24 maj 1977.
282. Hälsovårdsnämnden är negativ till stugbyn vid sjön Kösen. Den plats där de 35 stugorna ska byggas är tämligen sank och de sanitära förhållandena är inte heller de bästa. Dricksvatten måste tas direkt ur sjön och husen kan inte få vattentoaletter utan torrklosetter i stället. Även gatuförvaltningen, fastighetsförvaltningen och Kronobergs läns ornitologiska förening är negativa till fritidsbyn, Smålänningen den 23 dec. 1977.
|