Anmärkning
Tidningsurklipp orter, sjöar, badplatser, kvarter, trafikolyckor, Toftaholm, Tellus, Träffpunkten m.m., sorterade i bokstavsordning
LAGAN, LIDHULT, LILLASJÖN OCH LJUNGBY
LAGAN:
1. Bergavikingarna valde vacker plats till gravfältet. Inga grävningar i senaste fornminnesreservatet. Från vikingatiden eller ännu äldre är de tre gravhögar som blir Bergbygdens senaste fornminnesgrav. Området ligger ca femtio meter från den bebyggelse som är planerad i Prestorp. Högarna är sannolikt rester från något bygravfält, säger fil.lic. Anne-Beate Jonsson, antikvarie vid Smålands Museum, Smålänningen den 17 jan. 1973.
2. Kompromisslösning om Prästorpskurvan. Mycket tyder på att en kompromisslösning nås när det gäller vägfrågorna i Prästorpskurvan i Lagan. Detta betyder att den fastställda byggnadsplanen kommer att få göras om. Vägändringarna på platsen är betingade av att Vägverket önskar räta ut den besvärliga Prästorpskurvan på E 4. Man vill göra en anslutningsväg mot Åby och Hörda samt stänga den gamla anslutningen, Smålandsposten den 20 mars 1975.
3. Den 6 april 1927. Ett brådskande besked från Bro kraftstation. Dammen har brustit. Dagen började som vanligt för mannarna vid Bro och Åby kraftstationer på morgonen den 6 april 1927. Man var glad över det fina nybygget vid Bro som just höll på att rimmas in. En lång anläggningsperiod låg bakom och det kraftverk som man nu byggt skulle bidra till en bättre energiförsörjning i bygden. Erik Andersson, Åby, Lagan hade avslutat sitt nattpass vid Åby kraftstation och gått hem för att vila efter nattens jobb. Andersson väcks ganska snart och tar emot ett något förtvivlat besked från Bro kraftstation. Här är full flod, dammen har brustit. Maskinisten vid Bro upplever några svåra sekunder. Störtar mot dörren och västra sidan av kraftstationen… men upptäcker bråddjupet och den framforsande flodströmmen. I Ilfart rusar han till östra sidan och där lyckas han komma ut ur huset.
En va-damm beslöts att i all hast byggas. Då man hade ett gap på 2-3 meter kvar av bygget blev vattentrycket för hårt och även va-dammen brister. Bud gick ut till alla byarna i bygden. Böndernas omedelbara hjälp och assistans behövdes. Reaktionen var snabb. Snart var vägarna fulla av bönder med hästspända fordon. VA-dammen skulle ersättas med stendamm. Från alla byar ryckte man ut. Allt lades åt sidan. På något dygn var dammen fylld med sten. Stenrös och stenmurar försvann. En liknande arbetstakt har aldrig skådats.
Traktens telereparatör hade nyss satt in telefon i kraftstationen och han kom nu till platsen och upplevde det som för honom var ett problem. Telefonen måste räddas. Med livet som insats kastar han sig genom den raserade dalen in i stationen och lyckas också rädda telefonapparaten.
Landsvägsbron låg nu nere på kanalbotten och lucksystemet vid kraftstationen var ett enda virrvarr. Chefen för Sydkraft anländer till katastrofplatsen och tar med fasa del av förödelsen. Hans order blir dock. Bygg igen. Här byggdes då Sveriges modernaste kraftstation med maskiner på 2 500 hästkrafter.
Det sägs att havet grumlades ända ner till havet av raset i Lagan, Smålänningen den 15 maj 1975.
4. Trafikfälla i Lagan. Vi väntar på en storsmäll, säger laganbor som bor på Prestorpsområdet. Bilisterna som kör Åbyforsvägen från E 4:an och ska svänga upp mot Gunnarsforsgatan håller ofta inte tillräckligt långt ut till höger i vänstersvängen, Smålänningen den 26 juni 1975.
5. LRF-protesten från Berga får inget stöd av centern. Berga LRF beslöt vid sitt årsmöte att försöka stoppa den planerade bebyggelsen på åkerjord söder om Berga kyrka.
Åkermark i Berga bör inte bebyggas. Västra Berga LRF-avdelning och Berga LRF-avdelning tillstyrkte förslaget från Hugo Andersson, Domaryd om att åkermarken mellan Berga kyrka och E 4:an i Lagans samhälle inte får bebyggas utan ska bevaras intakt för jordbruksändamål, Smålänningen den 7 mars 1977.
6. Sporthallen byggs 1980. Tanken att slopa det planerade sporthallsbygget i Lagan har väckt stor indignation och besvikelse i bergabygden. Förslaget var att den skulle byggas i samband med uppförandet av högstadieskola i Lagan. Nu verkar det som det blir 1980, som etapp 2 av skolbygget som ska vara färdig 1979, Smålänningen den 20 april 1977.
7. Planera om kommunalhuset – bygg laganskolan. Insändare av Bror Erik Ekegren i Smålänningen den 20 april 1977.
8. Perfekt karta över Lagan ritad av två skolelever. Mats Melkersson och Lars Lindgren har som specialarbete i skolan ritat en orienteringskarta över Laganområdet. Kartan har ritats med laganskolan i centrum och de närmaste omgivningarna inom ett tre kilometer stort område finns med, Smålänningen den 31 maj 1977.
9. Sydkraft: Vi är inte skyldiga till översvämningarna. Översvämningen i Lagans flodsystem, eller katastrofen som somliga föredrog att beteckna den, tillskrevs istället högre makters nyckfullhet. Tappningen av vattenmagasinen i flodsystemet kunde kanske tidigarelagts, sa driftsingenjören. Det skulle inneburit att det höga vattenståndet kommit tidigare och inte, som nu skett, vållat stora skador för lantbruket, Smålänningen den 2 juni 1977.
10. Byggstart för högstadiet i Lagan – 78? Förhoppningsvis kan byggnationen starta under vårterminen 1978. Bygget skulle då stå färdigt till höststarten 1979, säger skoldirektören Martin Eriksson. Skolstyrelsen har i princip godkänt det framlagda förslaget, Smålänningen den 16 sept. 1977.
11. Nadja Wiking: Vi måste hitta nya områden för villabebyggelse i Lagan. Lagan har de senaste åren växt med rekordfart, Smålänningen den 22 sept. 1977.
12. Åbyskolan i Lagan: Nio miljoner kr. dyrare än väntat. Nya Åbyskolan i Lagan måste byggas även om det nu visat sig att den blir avsevärt dyrare än de räknat med.
Jörgen Axell till final i matematik. Sunnerboskolan lyckades placera sig bra i matematiktävlingen som arrangerades av Svenska matematikerförbundet och Svenska Dagbladet, Smålänningen den 14 nov. 1977.
13. Detta talas tyst om… orenat avlopp vräks ut i Lagan. Från Lagans textilfabriker släpps avloppet orenat rakt ut i Lagaån och Skålån. Tusentals liter orenat avloppsvatten strömmar varje dag ut från fabriken. Avloppet från industrin med 135 anställda, avloppet från tvätteri och färgeri försvinner ut i vattendragen.
Företaget: Otrevligt – det medges. Tveksamt om vi har råd att ansluta oss till det kommunala ledningsnätet på de villkor som kommunen presenterat.
Länsstyrelsen: Ej önskvärd situation. Det är en brista att vi inte ens vet vad de gör. Det finns inga mätningar kring verksamhetens omfattning och innehåll bara ett konstaterande från Lagans Vattenvårdsförening från 1950-talet om att verksamheten då var obetydlig, Smålänningen den 16 nov. 1977.
14. Arrestproblem i Lagan. Insändare av f.d. hemvärnschef Gunnar Blixt i Smålänningen den 24 nov. 1977.
15. Laganskolan byggs för 25 miljoner. Moderaten Stig Magnusson fortsatte att reservera sig mot en fullständig utbyggnad av den planerade nya laganskolan. Alla övriga tyckte det var bäst att bygga hela skolan på en gång, Smålänningen den 2 dec. 1977.
LIDHULT:
16. Högstadiedebatt i Lidhult. Ett nej till ett högstadium är ett nej till vår utveckling. Det är ingen isolerad skolfråga utan det gäller bygdens framtid. Det innefattar om Ljungby kommun även i sin västra del ska få en väl utbyggd serviceort.
17. Skogsägarna och centern svek Lidhult när sågen blev såld. Insändare av ”Ess, Be” i Smålänningen den 2 april 1976.
18. Högre skatt i Lidhult. Service blev sämre. Insändare av SD i Smålänningen den 15 nov. 1976.
19. Insändare i Smålänningen den 9 feb. 1977. Stoppa miljöförstöringen av Hansens backar av Markarydsbo. Vad är ett villagetto? av Nadja Wiking. Svaret typiskt för rektorn av ”Missnöjda elever”.
20. Den skolan har vi inte godkänt. Så säger folk som bor intill den nyuppförda lekskolan i Lidhult, Smålänningen den 10 mars 1977.
21. Ljungby uppvaktar Britt Mogård om högstadium. Företrädare för Ljungby kommun har fått löfte om tid för uppvaktning hos skolministern Britt Mogård angående frågan om ett högstadium i Lidhult, Smålänningen den 2 dec. 1977.
22. Skola i Lidhult. En delegation från Ljungby kommun uppvaktade skolminister Britt Mogård angående ett högstadium i Lidhult, Smålänningen den 8 dec. 1977.
23. Britt Mogård positiv till högstadieskola i Lidhult. Men först krävs det ändrade bestämmelser. Det behövs en högstadieskola i Lidhult, förklarade representanter för Ljungby kommun när de uppvaktade skolminister Britt Mogård. För att bygga en ny högstadieskola måste det finnas elevunderlag till minst tre parallella linjer i varje kurs. I Lidhult skulle det bara bli en klass för varje årskurs. Skolan får därför inte byggas, Smålänningen den 8 dec. 1977.
24. Fritidscenter nytt i Lidhult. Lidhult får ett fritidscenter med simhall och sporthall samt eventuell restaurang om kommunen och Kalmar LMV enas om det förslaget, Smålänningen den 25 jan. 1978.
25. Fritidscenter i Lidhult för drygt 10 miljoner kronor. Centret planeras i anslutning till Kalmar LMV:s personalutrymmen. För de tio miljonerna skulle det byggas simhall, sporthall, restaurang samt kontor och omklädningsrum åt Kalmar LMV, Smålänningen den 25 jan. 1978.
26. Britt Mogård: Jag är väl modig som vågat åka hit. Jag borde bli berömd för mitt mod att våga åka hit med enbart negativa besked. Den kommentaren lämnade statsrådet Britt Mogård efter sitt sammanträffande med kommunalpolitikerna i Ljungby. Det negativa beskedet gällde planerna på ett högstadium i Lidhult, Kronobergaren den 28 april 1978.
27. Lidhult får dras med sitt bibliotek i flera år till. Förslaget att utöka det med förskolans lokaler och förse det med en attraktivare entré plus en handikapphiss är nu spolat för gott, Smålänningen den 31 maj 1978.
28. Regeringsnej till högstadium i Lidhult, Smålänningen den 16 juni 1977.
29. Betyder beslutet fortsatt rea? Börjar man sälja industrimark till reapris så får man allt fortsätta. Det tycker företagarna i Lidhult som menar att Ljungby kommun stadgat prejudikat genom billighetsförsäljningen till Rubins Mekaniska Verkstad. Nu vill Bröderna Jonssons Träindustri köpa mark lika billigt, Smålänningen den 27 sept. 1978.
30. Har fullmäktige ordnat prejudikat på billig mark? Har Ljungby kommunfullmäktige stadgat prejudikat beträffande priserna på industrimark i Lidhult? Får den ene så skall även den andre ha, menar lidhultsindustrierna. Får Rubin köpa billig industrimark av kommunen bör det gälla oss också, säger AB Bröderna Jonssons Träindustri i en skrivelse. Jonssons har redan tidigare fått mark gratis av kommunen men eftersom det var en gåva fick man inte lagfart på den och kunde inte bygga. När företaget nu ska utvidga är de i behov av mer mark och vill ha den till samma pris som Rubin, Smålänningen den 27 sept. 1978.
LILLASJÖN:
31. Lillasjön får gräskarp. Lillasjön vid Bolmstad blir den första sjö inom Ljungby kommun i vilken försöksinplantering av gräskarp ska göras. Försöket ska pågå i tre år till en början. Förhoppningen är att sjöns vatten ska rensas från beväxning då karpen livnär sig på undervattensvegetation och därmed bli klart, Smålänningen den 28 april 1978.
LJUNGBY:
32. Guldet regnade över föreningarna inom Ljungby. Ljungby kommuns fritidsnämnd har haft extra sammanträde och då beslutat om anslagen till föreningar i kommunen, Kronobergaren den 19 mars 1971.
33. Landsbygden avfolkas och Ljungby tätort ökar – men minus för hela kommunen. Enligt de preliminära folkmängdsuppgifter som föreligger inför nyåret har Kronobergs län under 1973 ökat sin folkmängd med 769 personer, 8 dec. 1973.
34. Kort från au. Även kommunstyrelsens au säger nej till förslaget att flytta folkparkens ryggåsstuga till Ljungby gamla torg. Bölminge skolas byggnadsförening beviljas anslag för inmontering av elvärme. Kulturnämnden beviljas ett extra anslag för att inventera, kopiera och katalogisera det kulturhistoriskt värdefulla material som finns i de trådinspelade folklivsskildringarna. Au protesterar mot den av SJ aviserade nedläggningen av vagnslasttrafiken vid Hamneda järnvägsstation. SJ-mark till salu. Av gamla banvallen Ljungby – Broakärr finns mark som fortfarande ägs av SJ. De undrar om Ljungby kommun är intresserade av att köpa marken, belägen på Kurrevrå 7:1 och Dragaryd 1:6. Intresse finns. Konsum Kronoberg, som avser att bygga nytt varuhus i kvarteret Violen i Ljungby, begär att få köpa den kommunägda fastigheten Violen 5 samt delar av stadsägorna 360 och 372, 4 dec. 1974.
35. 1970: Ljungbyborna köade efter lägenheter. 1975: Ljungbyborna köar efter villatomter. I dag står 60-70 lägenheter tomma. För bara fem år sedan hade Ljungby brist på bostäder i hyresfastigheter och kommunen var mitt uppe i ett program för att bygga ifatt kön av bostadssökande. I dag har Ljungby fortfarande kö, fast till villor. Närmare 250 personer står i kö för att få villatomt, Smålänningen den 21 maj 1975.
Nattaxan är billigare. Då värms huset upp. Det ena av två BPA-hus som uppförs ute på Annelundsområdet liknar inget annat hus i Sverige. Olikheterna finns inuti huset.
36. Ovisshet kring Turitz centralisering. Tre ljungbykvinnor berörs av beslutet. Ljungby gamla Allianskyrka blir kyrka ännu ett år. Beslut i korthet. Ljungby Folkets hus byggs ut med en fritidsgård. Sunnerbosommar beviljas bidrag. Kanarps prästgård. Ändrade va-taxor. Renovering av lägenhet. Förskoleplan. Markaffär, Smålänningen den 21 maj 1975.
37. Expropriation av åker för industrin. Vi måste ha marken. Ljungby kommun har lämnat in en ansökan till regeringen om expropriering gällande fastighet 9:1 i Berghem. Det är den enda kvarvarande fastigheten mellan industriområdet och väg 25 som ännu inte köpts in av kommunen, Smålänningen den 16 juli 1975.
38. Bolmsö kyrkby: Färjeläge, det har man – men brygga för privatbåtar – icke, Smålänningen den 16 juli 1975.
39. Fyra campingplatser i Ljungby men bara i norra kommundelen. En i inne Ljungby och de andra tre efter Lagan, Toftaholms Camping, E 4:ans campingplats i Toftaholm samt Strömsviks Camping, Smålänningen den 25 juli 1975.
40. Underbara badsomrar. Det finns gott om badplatser inom Ljungby kommun. Smålänningens sommarmedarbetare Karin Carlsson fick fotografhjälp för att kolla några av de mest frekventerade badplatserna i kommunen, såväl vad gäller aktuell temperatur som vad badfolket tycker, Smålänningen den 31 juli 1975.
41. Hon motionerar för att ge barnen inflytande över deras lekmiljö. Låt ungarna själva få bestämma hur de kommunala lekparkerna ska utrustas. Det föreslår Anne-Marie Axell, ledamot i Ljungby kommunfullmäktige. I en motion har hon föreslagit att kommunen vid köp av lekmaterial vänder sig till barnen på kommunens daghem och förskolor för att höra vad de tycker är lämpligast, Smålänningen den 5 aug. 1975.
42. Låt barnen forma lekparkerna själva. Anne-Marie Axell, ledamot i kommunfullmäktige, har väckt en motion som går ut på att i fortsättningen ska barnen själva få föreslå vilken utrustning som lekplatserna ska förses med, Smålänningen den 5 aug. 1975.
43. Ljungbyborna flyttar ut, ström till landsbygden. Det är landsbygden runt Ljungby som i allt högre grad blir boplatser för kommuninvånarna. Ljungby församling noterar en minskad inflyttning och en ökad ström från staden. Man flyttar mest inom kommunen och väljer Angelstad, Ryssby, Nöttja och andra typiska landsbygdssocknar, Smålänningen den 19 nov. 1975.
44. Erik Holm får stöd. Nu ställer sig sociala centralnämnden i Ljungby bakom Erik Holms marklägenhetsprojekt i kvarteret Vråken. Ljungby byggnadsnämnd har också bestämt sig för att ta upp frågan om en stadsplaneändring på nytt. Det är det stora behovet av servicelägenheter med personal tillgänglig dygnet runt som gör att socialförvaltningen nu engagerat sig i frågan. Holm har åtagit sig att bygga en serviceenhet tillsammans med de övriga marklägenheterna i Vråken, Smålänningen den 27 nov. 1975.
45. Erik Holms Vråken-projekt får stöd. Sociala centralnämnden säger ja. Nu beror det helt på Ljungby byggnadsnämnd om det akuta behovet av servicelägenheter för handikappade i Ljungby ska kunna lösas. Erik Holms marklägenhetsprojekt i kvarteret Vråken kommer att tas upp till förnyad behandling och nu är även socialförvaltningen inkopplad, Smålänningen den 27 nov. 1975.
46. Glesbygdstrafiken i Ljungby ger minsta underskottet. Den kollektiva trafiken finansieras delvis genom skatten, Smålänningen den 15 april 1976.
47. Ljungby kommun är rik på kultur. Inte mindre än 27 kulturhistoriskt värdefulla områden har prickats in i den karta som utarbetats för kommunöversikten. Kommunöversikten är en vidareutveckling av den fysiska riksplaneringen och ska ligga till grund för hur kommunerna i riket ska utnyttjas i framtiden, Smålänningen den 7 maj 1976.
48. Här är de – sommarens härliga utflyktsmål. Här finns Ljungbys 51 smultronställen. Ljungby kommun är rik på vacker natur. I den fysiska riksplaneringens fortsättning, kommunöversikten, har inte mindre än 51 områden inom kommunen betecknats som intressanta, Smålänningen den 2 juni 1976.
49. Ljungby, ett verkligt billigt elsamhälle, Smålänningen den 10 juni 1976.
50. Del av Kågeverken överförs till Ljungby. Två tredjedelar av de anställda vid Kåge-verken i Hamneda ska inom en snar framtid flytta över till den nya plåt- och svetshall som företaget avser att uppföra strax söder om Industrirör i Ljungby.
Ny fabrik i Ljungby ger jobb åt 20 man. Cirka 20 personer räknar fabrikör Holger Andersson med att kunna sysselsätta, då han i början på nästa år får sin planerade verkstad vid södra infarten till Ljungby färdig.
Ljungby betalar 6,6 miljoner kronor för CTC-fabriken. Avtalet mellan Ljungby kommun och AB CTC angående nuvarande fabriken och nya industritomten är nu klart.
Dags för dagcenter, men provisoriskt. Nu har Ljungby fått vänta länge nog på dagcenter. Det tycker landstingets styrelse som beslutat inrätta provisoriska platser i några lägenheter i Ljungby med en föreståndare och två arbetsledare/vårdare. Det här innebär ingen förändring av planerna på dagcenter i Gula paviljongen, Smålänningen den 10 juni 1976.
51. Kommunens affärer I: Svåra problem för AB Ljungby Industrilokaler. Bolaget har i en ovanligt öppen förvaltningsberättelse förklarat att man har svåra problem med likviditeten och det driftekonomiska resultatet. Alla lokaler uthyrda. Fyra sorgebarn.
Kommunens affärer II: Fastighetsbolagets förluster minskar. Reparationerna blir dyrare och dyrare men förlusterna minskar för varje år, Smålänningen den 11 juni 1976.
52. Tvingas de lämna sitt hem för nya industriområdet? Måste makarna Harald och Birgit Jönsson på Bolmstadvägen lämna sitt hem för det nya stora industriområdet vid Bolmstadvägen? Det vet ingen idag. Fastighetskontoret menar att husen måste bort för att bereda plats för det nya industriområdet. Byggnadsnämndens ordförande Bror Karlsson säger att stadsplanen kan ändras.
Fullmäktigebeslut: Skolor och stadshus m.m. för bortemot 30 miljoner kr. Det beslutat att förslaget femkanten ska ligga till grund för de detaljritningar som nu ska upprättas. Huset uppförs i tre våningar och placeras i Stenbacken Nedre. Klart för skolbyggen. Även utbyggnaden av Sunnerboskolan och uppförandet av en ny skola på Ekebacken klubbades igenom. 11 hus i Vittaryd, Smålänningen den 11 juni 1976.
53. Kombinerade is- och tennisbanor till Hamneda, Södra Ljunga och Angelstad, Smålänningen den 15 sept. 1976.
54. Riksbyggen planerar 70 småhus i Ljungby. De ska ligga på Skinnarna sydväst om Stora Hångers gård, Smålänningen den 30 sept. 1976.
55. Alla byggnader i Södra Ljunga totalinventeras, Smålänningen den 6 okt. 1976.
56. Idofsson backar om fältbiologanslaget: Bara inte räven äter av maten så. Ljungby fältbiologer får anslag för örnutfodring. Utfodringen är ägnad att rädda den utrotningshotade örnstammen från totalt försvinnande, Smålänningen den 13 okt. 1976.
57. Dueholm: Det är slöseri med bokbuss, elljus, barndaghem och tapeter bak element. Insändare av Henning Dueholm, Centrum-Demokraterna i Smålänningen den 11 nov. 1976.
58. Kungörelse. Följande för hela kommunen viktiga planer och utredningar kommer att utställas för allmänheten under tiden 15 nov. 1976 – 1 jan. 1977. Förslag till kommunöversikt 1976, för Ljungby kommun, utredningsplan Bolmen 1976 och utredningsplan möckelnområdet. 2 ex
59. Kommunöversikt i Ljungby är klar att presenteras. Den visar allt från kultur- och friluftsliv till jordbruks-, skogs- och jordbruksplaner. Förutom kommunöversikten ingår två separata utredningar. Det är Bolmenöversikten och Möckelnutredningen, Hallandsposten den 24 nov. 1976.
60. Säg till vad du tycker om kommunöversikten. Översikten kan få stor betydelse för den fortsatta planeringen. Det är inte så att översikten är ett spikat och orubbligt förslag om hur marken ska användas utan en redovisning av olika intressekonflikter inom respektive område, smålänningen den 24 nov. 1976.
61. Var med och planera din kommun. Kommunöversikten, Bolmen 76 och Möckelnplanen kommer att demonstreras vid informationer på sex olika platser i kommunen, Smålänningen den 25 nov. 1976.
62. Tyck till manar nu politikerna. Det är den uppmaning kommunpolitiker och kommuntjänstemän i Ljungby ger allmänheten när det gäller det förslag till kommunöversikt och den kommunala planeringen som en tid varit och fortfarande är utställd på en del lokaler i kommunen. Vid det informationsmöte som anordnats så tycktes en hel del men det frågades ännu mer. Främst kom frågorna att gälla fritidsplaneringen och de konfrontationer som kan ske mellan planering, miljövård, näringsliv m.m., Smålänningen den 1 dec. 1976.
63. Är Ljungby s-förening tungarbetad? Stadsdelsgrupper underlättar arbetet, Kronobergaren den 21 jan. 1977.
64. Nu ska vi spara energi. Det tycker CUF-arna Stig Jannesson och Eskil Erlandsson som i en motion till kommunfullmäktige föreslog att det tillsätts en energispararkommitté.
Bidrag till ”mullbänk”. Ljungby kommun bör förorda fritidshusägarna att installera den s.k. mullbänken. Det tycker Evert Carlsson (vpk) i en motion, 28 jan. 1977.
65. Stopp för Ljungby söderut? Visst är det märkligt, för att inte säga tanklöst att Ljungby kommun bygger på bra jordbruksmark sydväst om Ljungby stad, Smålänningen den 7 mars 1977.
66. Varuförsörjningsplan aktuell för Ljungby. Från det allmännas sida kan man hjälpa till att vidga glesbygdsbutikernas servicefunktion och samtidigt ge ett bredare underlag för deras verksamhet. Det säger sekreteraren i Ljungby konsumentnämnd Bengt Nilsson som även säger att nämnden i ett yttrande över kommunöversikt och Bolmenutredning framhållit olika åtgärder som kan hjälpa upp glesbygdsområdenas situation, Smålänningen den 9 mars 1977.
67. Nu tål vi inte mer. Insändare av Maria Hellner i Smålänningen den 12 april 1977.
68. Barn och gamla får flest av kommunens nya tjänster. Det blev den sociala sektorn med barn- och äldreomsorg som tog hem den stora potten beträffande nya tjänster i kommunen under den närmaste femårsperioden, Smålänningen den 15 april 1977.
69. Kommunstyrelsen vill lägga kommunhuset på Stenbacken.
Det blir inga mullbänkar av fritidshusens toaletter. Kommunstyrelsen godkände ny kommunal mätningstaxa, avtalet med SJ och Linjebuss om lokal- och tätortstrafik med buss, resebidrag enbart till folk som studerar i Ljungby, försäljning av mark för nya Rattugglan, förslaget om försäljning av närmare 100 000 kvm mark i kvarteret Pannan till Wascator m.m. Smålänningen den 15 april 1977.
70. Ljungberga blir ersatt av nytt ålderdomshem. Så blir det om sociala centralnämnden får som den vill och kommunfullmäktige säger ja. Därmed skulle den gamla frågan om hur Ljungberga ska byggas om, byggas till, vara löst genom en nybyggnad, Smålänningen den 21 april 1977.
71. Ljungberga ersätts av nytt ålderdomshem. Ljungberga byggs inte om . I stället byggs ett nytt ålderdomshem. Det beslutade sociala centralnämnden men kommunfullmäktige har sista ordet, Smålänningen den 21 april 1977.
72. Sista chansen att tycka till om förvaltningshuset. Var ska förvaltningshuset i Ljungby byggas? Är politikernas förslag Stenbacken Nedre ett bra alternativ? Vad tycker ljungbyborna själva? Smålänningen den 21 april 1977.
73. Bevara Ljungby parker säger Sven Ljungberg. Insändare av ”En i torparebygden” i Smålänningen den 21 april 1977
74. Diskussion inom (s): Låt oss starta en ny Folkets Park. Lägg den vid badplatsen/idrottshallen. Skulle kommunen få hand om en ny park skulle den säkert inte bli som vi vill ha den. Så lät det när socialdemokraterna diskuterade kultur- och fritidsfrågor i Folkets Hus, Smålänningen den 28 april 1977.
75. Insändare i Smålänningen den 29 april 1977. Vi har prövat alkoholfritt diskotek, av Ungdomens nykterhetsförbund i Ljungby. 1:a maj – hycklarnas julafton, av Ung kommuninnevånare. Apropå Liftman, av Moderata Ungdomsförbundet i G-län. Det är allas vår kultur, av Totto och Sara.
76. Inget nytt bibliotek. Två röster avgjorde. Charles Linder och Sven Lindegren misslyckades med att få in ett nytt bibliotek i Ljungby kommuns femårsplan.
Fullmäktige: 10 voteringar. Ja till Feringe.
Skattehöjningen, helt onödig. Den planerade skattehöjningen med 1 krona 1978 är helt onödig och kan vänta till 1979. Det hävdade Stig Magnusson beträffande kommunstyrelsens förslag till femårsbudget för kommunen, Smålänningen den 29 april 1977.
77. Ointressant fråga? P-automater eller inte? Vid MHF:s möte i Hammarsbacke kom endast ett dussin deltagare. Både polis och trafikskola anser att tiden är mogen för att det införs parkeringsautomater i varje fall på Stora Torget. Stig Magnusson och Göthe Sternevi, ordförande i kommunikationskommittén respektive trafiksäkerhetskommittén, talade emot. De vill inte irritera bilisterna mer än nödvändigt. Automaterna uppfattades av både som irriterande, Smålänningen den 2 maj 1977.
Svåra älgskador i Annerstad. Minska älgbeståndet med 30 procent.
Inget bifall av besvärsnämnden. Ljungby kommuns besvärsnämnd för tjänstetillsättningar har efter behandling av ärende gällande en kanslitjänst vid stadsarkitektkontoret i Ljungby lämnat klagomålen från en medsökande utan bifall, Smålänningen den 2 maj 1977.
78. Hur ska Ljungby användas? Hur kommer Ljungby kommun att se ut i framtiden? Var ska det byggas bostäder och industrier? Hur ska natur- och kulturvärden bäst bevaras? Var ska vägar dras fram och var ska folk kunna vistas ostörda på fritiden? Svar, eller förslag till svar, på sådana frågor ska förhoppningsvis snart kunna ges, då en fortsättning på kommunöversikten presenteras, Smålänningen den 5 maj 1977.
79. Oro på sjukhuset. Det råder viss oro bland de ansvariga för institutionsvården i Ljungby. Vissa sektorer som det sociala fältet, liksom skolsidan kan komma att drabbas av den strejk som omöjliggör leveranser från grossistföretaget Dagab i Halmstad om inte stridsåtgärder avblåses.
Ljungby attraktivt. Ljungby är Kronobergs läns mest attraktiva fritidskommun. Kommunen intar en särställning jämfört med övriga sju kommuner i länet. Ljungby har flest fritidshus, Smålänningen den 6 maj 1977.
80. Flest fritidshus i Ljungby. På 14 år har antalet fritidshus i Kronobergs län tredubblats från år 1962. Ljungby kommun intar en särställning bland länets åtta kommuner. Vid en inventering som länsstyrelsen nu gjort ”Fritidshusinventering i Kronobergs län 1976” visar det sig att Ljungby kommun nu har 2 674 fritidshus, betydligt fler än t ex Växjö kommun. Dessutom är ökningstakten dubbelt så stor inom Ljungby kommun under de sista sex åren jämfört med Växjö, Smålänningen den 6 maj 1977.
81. Ljungbyrush för 60 år sedan. De många ljunghedarna i Sunnerbo gav foder åt tyska krigshästar. Kristider, ransonering, knapphet på livsmedel och mycket annat. Det är länge sedan sist, men ändå har flera av den generationen som ännu är i livet fått uppleva två världskrig, med de brister och åtstramningar som detta innebar för vårt eget land. Men vi slapp undan med detta medan andra fick offra blod, liv och egendom. I detta reportage berättas om något som hängde samman med första världskriget senare år, den s.k. ljungrushen. Man gick man ur huse för att skörda ljung. Uppköpare var de kristidskommissioner som det fanns så gott om under första världskriget. Den såldes på export till Tyskland där den maldes sönder till kreatursföda. Detta användes sedan som surrogatfoder till krigshästarna, 6 maj 1977.
82. Nya anbud på Kajutan. Det är dags att arrendera ut Kajutan igen. Kommunen är enligt regler tvungen att begära in anbud med vissa mellanrum. Det troliga är att LIF lägger ett nytt anbud och att kommunen antar det, Smålänningen den 10 maj 1977.
83. Leka med döden – ett folknöje? Insändare av Ann Margret Dahlquist-Ljungberg i Smålänningen den 25 maj 1977.
84. Grand Bio byggs om till riktig teater? Grand Bio behöver bara fördjupas med ytterligare tre meter och utrustas med ordentliga sminkloger för att fylla de mått och den standard som teatern nu kräver.
Ljungby gästgivaregård: Många aktiviteter planeras i sommar, Smålänningen den 31 maj 1977.
85. Påhopp av politiker. Pressen. Det handlar om den kommunala byggplaneringens direkta följdverkningar på den kommunala plånboken. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson sade att inga kommunala nämnder eller tidningar ska styra innehållet i kassakistan. Trots debatt antogs den livligt remissdiskuterade kommunöversikten. Vården. Det hela var ett stort påhopp, både på oss politiker och våra tjänstmän, säger sociala centralnämndens ordförande Alvar Palm om den sammandrabbning nämnden och dess tjänstemän hade med kommunstyrelsens arbetsutskott. Han säger att de har ansvaret för att kommunen fullgör sina skyldigheter när det gäller omvårdnaden om barn och gamla och det tänker de uppfylla. Det är politikerna som ska ta ansvar för de överskridanden som görs. Tjänstemännen verkställer bara politikernas beslut. Nyktrare syn på vin. Kommunstyrelsen tillstyrkte vin- och ölrättigheter på Motell Rattugglan men fullmäktige sade nej, Smålänningen den 17 juni 1977.
86. Nils Iwar Påhlsson: Här ska inga nämnder styra vår kassakista. Så sa kommunalrådet Nils Iwar i fullmäktigedebatten om kommunöversikten för Ljungby kommun. Detta uppfattades allmänt som riktat mot sociala centralnämndens ambitioner som går över anslagsnivån och Smålänningens speglande av allmänhetens uppfattning om förvaltningshuset.
Kommunfullmäktige ser nyktrare på motell Rattugglan. Fullmäktige sa nej till att det skulle få serveras vin och starköl på Rattugglan under ett par veckor i sommar. Fullmäktige i korthet, Smålänningen den 17 juni 1977.
87. Irritation bland socialtjänstemän. Påhopp av arbetsutskottet. Förbittringen och irritationen bland tjänstemännen på socialbyrån och bland politikerna i sociala centralnämnden är påtaglig efter sammanträdet med kommunstyrelsens arbetsutskott. Vi ser det som ett påhopp från arbetsutskottet säger sociala centralnämndens ordförande Alvar Palm efter nämndens sammanträde vilket till stor del gick åt att diskutera sammanträffandet med arbetsutskottet. Politikerna i arbetsutskottet ska inte ställa tjänstemännen till ansvar för överskridandena utan göra upp det här med politikerna i centralnämnden menar en tjänsteman på socialbyrån. Det är politikerna som ska fatta beslut men också ta konsekvenserna av dem.
Bristen. Den brist på 600 000 kronor som sociala centralnämnden beräknar för sin verksamhet detta år beror delvis på en felräkning. Såväl socialbyrån som drätselkontoret har räknat med en för låg timpenning för hemsamariterna.
Ledighetsnej blev fullmäktigefråga, Smålänningen den 17 juni 1977.
88. Insändare i Smålänningen den 24 juni 1977. Nu slår Bolmsöprästen tillbaks: Jag vägrar delta i det officiella hyckleriet, av Frank Dahlgren, Bolmsö. Tjuriga präster borde utvisas till Uganda, av Martall. Det behövs ledare som kan ryta till, av ”Bra rutet”.
89. Ogräs besprutas – men vem vet var? Ogräs på ett industriområde i Ljungby ska besprutas med ett kemiskt preparat. Start imorgon. Ett danskt företag utför besprutningen med hjälp av sprutpistol och en specialkonstruerad bil. Även om giftet inte är av den farligaste klassen, vad händer om en människa får i sig något av ämnet? Det kan ingen säga något om, svarar hälsovårdsinspektör Nils-Erik Linnér. Inte heller säkert var ogräset ska bekämpas kunde Linnér svara på, Smålänningen den 12 juli 1977.
90. Varning. Här besprutas idag med ogräsgiftet Atrazin 50. Idag börjar ett område på 4 000 – 4 500 kvm trottoar i ett industriområde att besprutas med det kemiska preparatet Atrazin 50 WP. Det sker med en specialkonstruerad bil av ett danskt företag, Smålänningen den 13 juni 1977.
Kommunen övertar ej campingen? Jag kan knappast tänka mig att kommunen kan gå in och ta hand om E 4:ans camping vid Toftaholm. Det ligger inte inom vår femårsplanering och ett inhopp skulle ändå innebära ett rejält avbrott i verksamheten, säger fritidsintendent Lage Filipsson i Ljungby med anledning av nedläggningen av campingen vid Toftaholm, Smålänningen den 13 juni 1977.
91. Lagadalen unik men gravfälten dåligt utgrävda. Lagadalen med sina många och stora gravfält från järnåldern, varav Kånna högar är det mäktigaste och största, saknar sannolikt motsvarighet i landet. Jag känner inte till något motsvarande, säger landsantikvarie Lars Thor vid Smålands Museum. Det finns närmare dussinet mer eller mindre väl bevarade gravfält i Lagadalen från området norr om Lagans samhälle ner till Ryd. De flesta gravfälten, av vilka fyra är av ansenlig storlek, härrör från 500 – 600-talen d v s i mitten av järnåldern. Förekomsten av rösen och hällkistor från stenåldern eller lämningar från mellanliggande bronsåldern är fåtaliga. Därav dras slutsatsen att Lagadalen koloniserades sent. Samtliga gravfält i Lagadalen är dåligt utgrävda, säger lansantikvarien.
Här är pärlorna. Landsantikvarien Lars Thor gör valet bland Lagadalens fornlämningar. Från norr till söder: Replösa gravfält norr om Ljungby, Kånna högar, Högarör, Bäckaryd, Hamneda och Ryd.
Så här var det för 1 000 år sedan. Nu börjar folkvandringen Lagadalen får sina första samhällen, Smålänningen den 13 juli 1977.
92. Insändare i Smålänningen den 14 juli 1977. Sven Ljungberg: Hälsovårdsinspektören försvarar en plats i de huvudlösas allé, av Sven Ljungberg. Vad är grötmyndighet för ny ”myndighet”? av ”Välkommen Alvar Palm”.
93. Har du turistat i din egen kyrka? Hur många ljungbybor har någonsin turistat sin egen kyrka? Hur många vet egentligen om att byggnaden faktiskt innehåller flera historiskt intressanta föremål. Folk börjar i allmänhet mer och mer upptäcka att kyrkorna kan erbjuda lika många historiska föremål och sägner som museerna, Smålänningen den 2 aug. 1977.
94. Grand Bio blir Ljungby teater. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson och vice ordföranden i kommunstyrelsen Charles Linder har tittat närmare på möjligheterna att bygga om Grand. Dessa diskussioner ska nu föras parallellt med frågan om en stor satsning på nöjessidan i Dynapaclokalerna, Smålänningen den 4 aug. 1977.
95. Anmärkningsvärt. Om en journalist vill ha bekräftelse på uppgifter han i sitt arbete ofta får, vänder han sig givetvis till dem han tror kan bekräfta eller dementera uppgifterna. Däremot väntar han sig inte att vederbörande bekräftare ska sabotera hans arbete genom att på ett eller annat sätt tipsa konkurrerande kollegor vad tidningsmannen ifråga arbetar med. Så har skett i ett aktuellt fall i Ljungby, Smålänningen den 8 aug. 1977.
96. I Ljungby hyllas bilen. Insändare av Mats Ahlberg i Smålänningen den 17 aug. 1977.
97. Trångt på Ljungby bibliotek men verksamheten god. Bokbussen har startat sin verksamhet och den tid bussen varit igång har man funnit att den tillgodoser ett sett stort behov och utnyttjas flitigt. Huvudbibliotekets största bekymmer är fortfarande de uttjänta lokalerna i Brunnsparken, Smålänningen den 22 aug. 1977.
98. Varför inte kända band? Insändare av R.A. i Smålänningen den 30 aug. 1977.
99. Kommunalrådet: Det verkar som vi står i ständig strid med socialen. Det är kommunalrådet Nils Iwar Påhlssons kommentar till den senaste tidens meningsskiljaktigheter mellan kommunstyrelsen och sociala centralnämnden i Ljungby. De försöker styra som om vi, kommunstyrelsen och budgetberedningen, vore boven i dramat. Det handlar om sociala centralnämndens budget. Nämndens krav ligger en miljon över den ram man fått sig tilldelad.
Höjd skatt nästa år men prutningar. Ljungbyborna kommer att få en skattehöjning på en krona för 1978. Kommunens budgetberedning ska försöka pruta 4,2 miljoner. Så mycket över ligger de olika nämndernas anslagskrav.
Ekonomiska problem är självförvållade. Den svenska devalveringen är symptom på en europeisk kris. Om detta är en sjukdom borde vi försöka bli smittade. Det är några av de kommentarer till den svenska devalveringen och regeringens åtstramningspaket som förekommit i internationell press, Smålänningen den 9 sept. 1977.
100. Ljungby – så mycket ont du gjort. Insändare av Lars-Peter Stuchly i Smålänningen den 12 sept. 1977.
101. Akut Ljungby-behov av servicelägenheter. Handikapporganisationerna DHR, RMR, MS och RBU har genom det kommunala handikapprådet i Ljungby vid flera tillfällen aktualiserat frågan om servicelägenheter för svårt rörelsehindrade medlemmar. En del förhandslöften har givits från kommunalt håll men någon lösning av frågan har det inte blivit. Vid DHR:s möte poängterades att behovet av servicelägenheter är akut och att något måste göras omedelbart, Smålänningen den 3 okt. 1977.
102. JO avslog giftbesprutningsanmälan men kommunen bör informera bättre i framtiden. I somras anmälde Sven Ljungberg, Ljungby hälsovårdsnämnd för JO. Det var för att han ansåg att de giftbesprutningar som skulle göras i tätorten, gjordes på områden som barn ofta lekte på. JO avslog Ljungbergs anmälan däremot påpekar JO att de utgår från att det inträffade leder till bättre information från kommunens sida i liknande fall, Smålänningen den 3 okt. 1977.
103. Jättevaruhus dödar handeln i stan? Ica planerar att bygga ett 4 000 kvm stort varuhus ute vid den kommande trafikplatsen E 4 – väg 25. Planerna på en sådan etablering har diskuterats mellan Ica och direktör Nils Salomonsson, Rattugglan. Salomonsson bygger ett stort bil- och servicecentrum vid trafikplatsen. Plats finns också för ett stort varuhus men Ica har inte tagit ställning. Utgången av Cupolenprojektet är av avgörande betydelse. Om de projektet faller får E 4-alternativet högre aktualitet, Smålänningen den 20 okt. 1977.
104. Teaterverksamheten i fara i Sunnerbo? Smålänningen den 20 okt. 1977.
105. Vad är skrytbyggen? Hur det än blir med stadshus, bibliotek, ishall och andra kommunalprojekt i framtiden i Ljungby får det inte bli tal om några skrytbyggen. Skrytbyggen, vad är det?
Hur blir det för sågverket? Idag har Södra Skogsägarna lovat ge besked till de anställda vid Bolmens sågverk, Smålänningen den 28 okt. 1977.
106. Till John Söderberg i biblioteksfrågan: Lokalerna är minimala. Insändare av Ingvar Petersson, låntagare vid kommunbiblioteket i Ljungby, i Smålänningen den 28 okt. 1977.
107. Lekhallen för liten. Handfatet för högt. Mössen för många. Stämningen varm. Så är läget för det nya daghemmet på Donationsgatan i Ljungby. Trots många brister i byggnaden tycker personalen att daghemmet fungerar bra, Smålänningen den 9 nov. 1977.
108. Det var ingen kovändning. Det är kommunalrådet Nils Iwar Påhlssons bestämda uppfattning om tillkomst av ett tandläkarhus i Ljungby, Smålänningen den 10 nov. 1977.
109. Familjefest på Hammarsbacke. Ljungby kultur och musikförening ordnade familjefest på Hammarsbacke med bl. a. marionetteater för de yngsta. Det bjöds även på jugoslavisk folkdans och Hinneryds spelmanslag medverkade, Smålänningen den 14 nov. 1977.
110. Sunnerbo handikappförening: Får brev till kommunen ligga obesvarat så länge? Frågan ställdes av Sunnerbo handikappförenings representanter Ella Andersson och Åke Johansson vid kommunala handikapprådets höstkonferens. Båda var upprörda över att ännu inte hört minsta ljud från kommunen trots att de redan den 8 sept. sänt ett brev med begäran om ett sammanträffande med kommunstyrelsen för att diskutera de handikappades önskemål om 10 – 12 centralt belägna servicebostäder, Smålänningen den 16 nov. 1977.
111. Vad gjorde du i lördags kväll? Insändare av Jörgen i Smålänningen den 18 nov. 1977.
112. Nu har det hänt igen. Insändare av ”Besökare” i Smålänningen den 24 nov. 1977.
113. Ljungby bör upprätta varuförsörjningsplan. Endast butiker som från företagsekonomisk synpunkt är lönsamma, kan på sikt ge den service samhäller behöver. Det skriver Ljungby köpmannaförening i en motion till fullmäktige. Där föreslås att kommunen upprättar en varuförsörjningsplan. Denna plan bör förutom centralorten även omfatta övriga tätorter och glesbygden, Smålänningen den 16 dec. 1977.
114. Charles Linder: Vi vill förbättra teaterintresset. Blir teaterintresset i Ljungby stimulerat om staden får en ny teater, d v s en ombyggd Grand Bio? Folket Husföreningen har presenterat sina planer och de har starka ambitioner att förbättra såväl teaterintresset som intresset för operetter och konserter, Smålänningen den 23 dec. 1977.
115. Nu mullrar det i arbetarrörelsen: Kör kvalitet på Hammarsbacke och kommersiellt på Grand. Idén är från Ljungby Bio-Kontrast som fått nog av att arbetarrörelsen sprider våldsideal och könsfördomar omkring sig hur som helst. Enligt Folkets Hus huvudkontor i Stockholm skulle det inte alls vara omöjligt att genomföra. Framför allt som arbetarrörelsen har två biografer i Ljungby, Smålänningen den 27 dec. 1977.
116. Gör om ena biografen. Arbetarrörelsen borde inte sprida våldsideal. Lägg ner den kommersiella filmvisningen på en av Ljungby Folkets hus biografer. Bakom den självkritiken och radikala idén står Bio-Kontrasts programråd. Deras alternativ är att låta Bio-Kontrast sköta om den ena biografen helt och hållet. Där kan icke-kommersiell film spelas. Bio med kvalitetsfilm, en mycket bra idé. På Folkets husföreningens huvudkontor i Stockholm är man eld och lågor för Ljungbys nytänkande. Det är en verkligt positiv idé och klart genomförbar om kommunen ställer upp lite. Ljungbyborna skulle få en egen biograf där de bestämmer vilka filmer som ska visas. De får ett alternativ till det hårt kommersiellt inriktade utbudet. Ett steg i rätt riktning, tycker Bo Larsson i Stockholm, Smålänningen den 27 dec. 1977.
117. Svepskäl i Ljungby au. Bristande personella resurser skyller Ljungby kommunstyrelse arbetsutskottet på, när det behandlade Åke Holmqvists motion om en varuförsörjningsplan för kommunen. Bakom motionen ligger Ljungby köpmannaförening, Smålänningen den 5 jan. 1978.
118. Aktuellt förslag. Minnessten på Gamla Torg över Märta Ljungberg. Förslaget kommer från Ljungby hembygdsförening som tycker att man ska resa ett minnesmärke i sten som kort berättar om Märta Ljungberg, Smålänningen den 13 jan. 1978.
Värmeverk Ljungby, 119-124:
119. Buskabobberi i Ljungby. Insändare av ”Sur gräsrot” i Smålänningen den 31 jan. 1978.
120. Bildande av aktiebolag för projektering och anläggning av fjärrvärme i Ljungby m.m. Kommunstyrelsens arbetsutskott, Au § 570, Dnr 346/77.
121. Utredning angående förutsättningarna för utbyggnad av kraftvärmeverk i Ljungby kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 3 aug. 1976, Au § 569, Dnr 703/76.
122. Besvär över kommunfullmäktiges beslut 1976-04-22, § 49. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 3 aug. 1976, Au § 578 Dnr 548/76.
123. Fjärrvärmeanläggning för del av norra Annelundsområdet i Ljungby. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 4 april 1978, Au § 276, Dnr 84/78.
124. forts. Fjärrvärmeanläggning för del av norra Annelundsområdet i Ljungby. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 4 april 1978, Au § 276, Dnr 84/78.
125. Beträffande inventering av kulturbyggnader i Ljungby kommun. Byggnadsnämnden, 19 jan. 1978.
126. Motion om fritids- och nöjesanläggning i Kronoskogen i Ljungby. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 14 feb. 1978, Au § 147, Dnr 81/78.
127. Kvarnarna får vänta på egna postkontoret. Kommunstyrelsen har skrivit till postverkets regionkontor med anledning av en motion om ett filialkontor på stadsdelen Kvarnarna, 21 mars 1978.
128. Begäran från IF Troja om bidrag till iordningsställande av klubbstuga. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 4 april 1978, Au § 270, Dnr 133/78.
129. Au-beslut i korthet. Förslag att M Rubins Mekaniska verkstad får förvärva industrimark i Lidhult. Arrendatorn av Veka gård i Ljungby får tillstånd att förbättra gödselhanteringen, bygga om suggstall samt uppföra maskinhall. Anläggningsprogrammet för nyanläggning av gator, VA m.m. kommer att överskridas. Antalet outhyrda lägenheter i Ljungby minskat med två till 36. Ingenjör Christer Svensson föreslås få tjänsten som mätningsledare vid gatukontoret. AU föreslår att kommunfullmäktigekostnaderna för projektering av skolpaviljong vid ryssbyskolan och om- och tillbyggnad av Hjortbergsskolan i Ljungby påförs byggnadskostnaderna. Smålänningen den 14 juni 1978.
130. Buss assisterar. Ljungbybibliotekets bokbuss kommer att ge vissa av kommunens låg- och mellanstadier viss assistans. 500 kr till debutbok. Ljungby Skrivareklubb fick bidrag till tryckkostnader för utgivande av Edwin Johnssons debutbok. Vänstersvängsolycka. I Angelstads hembygdspark hade Stavsjö missionsförsamling sitt traditionella sommarmissionsmöte.
131. Flera hus söker ägare. Inom kort släpper kommunen ett 100-tal tomter och hus fria. I norra Annelundsområdet, sydvästra Ekebacken och i Lagan är ett 100-tal tomter byggklara. Snart är även 35-talet kedjehus i Annelund klara. På Ekebacken pågår grupphusbyggande. Smålänningen den 29 juni 1978.
132. Jätteutbud på villor och tomter. Ett hundra villatomter och ett 80-tal radhus av vilka somliga redan funnit ägare, det är det kommunala utbudet idag. Byggnadsnämnden går ut med information till presumtiva villaköpare. Det är tre områden som nu släpps fria för villabyggande. Planerna är fastställda, VA-arbeten pågår. Områdena är norra Annelund, Lagan och sydvästra Ekebacken där även grupphusbebyggelse pågår. Räcker lånemarknaden för alla nya villor? Smålänningen den 29 juni 1978.
133. Kommunalrådet – och LRF:aren – Nils Iwar Påhlsson helt överens: Expropriera åkerjorden i Berghem. Området ner mot väg 25 mot Halmstad är den enda reserv för industribyggnad som finns idag, Smålänningen den 16 juli 1978.
134. Drift med kommunstyrelsen. Insändare av ”Tidningsläsare” i Smålänningen den 13 sept. 1978.
135. Plan för varuförsörjningen. Blir klar till nyår. Det är K-konsult i Stockholm som erhållit uppdraget att upprätta varuförsörjningsplanen. Utredningsarbetet tar sikte på att dels inventera olika intressenters önskemål och behov, dels analysera de problem som finns och kan förväntas om inga speciella åtgärder vidtas, dels formulera förslag till åtgärder för att komma till rätta med problemen. Plan bör ligga klar före avtal med Ica. Landstinget bör ansvara för länsteatern. Dyrare att gå på teatern. Smålänningen den 20 sept. 1978.
136. Reningsverket ska byggas trots protester. Ljungby kommun får anlägga reningsanläggningen på Sunnö, en grusö i Bolmen. Detta trots fiskemyndigheternas livliga protester. Från fiskerihåll hyses farhågor för att reningsanläggningen helt ska slå ut sikfisket i det känsliga området. Det är en ny typ av rening som lanseras. Av avlopp blir konstgjort grundvatten, Smålänningen den 27 sept. 1978.
137. Daghemspersonal till attack. Sämre barntillsyn, personalen får mycket hårdare arbete, en mycket kortsiktig ekonomisk vinst med många andra nackdelar. Det är personalen vid Ljungby kommuns sju daghem som går till samlad attack mot sociala centralnämnden. Stödda av föräldrar kräver de att beslutet om att stoppa deltidsbarn vid daghemmen ska upphävas. Deltidsbarn hänvisas nu helt till familjedaghem, heltidsbarn till daghemmen, Smålänningen den 27 sept. 1978.
138. Daghemspersonal på krigsstigen: Beslutet måste rivas upp. Släpp in deltidsbarnen. Praktiskt taget hela personalen vid daghemmen i Ljungby kommun, mellan 70 och 75 förskollärare och barnskötare, riktar hård kritik mot sociala centralnämndens sätt att styra barntillsynen. I en gemensam skrivelse vänder sig personalen mot beslut att stoppa deltidstillsyn vid daghemmen. Sociala centralnämnden har beslutat att uteslutande heltidsbarn ska tas in på daghemmen. De som önskar deltidstillsyn hänvisas till familjedaghem. Här är skrivelsen, Smålänningen den 27 sept. 1978.
139. Det fanns inget fiskevårdsområde. Insändare av M. Markheden i Smålänningen den 18 jan. 1979.
140. Byggnadsnämnden: Inte rimligt att riva Ljungberga. Byggnadsnämnden har ifrågasatt om arkitekterna är riktigt kloka när de föreslagit att samtliga byggnader på Ljungberga ska rivas för att ge plats för ett nytt och större ålderdomshem än det som nu finns. De anser inte det är rimligt och försvarbart att riva så pass bra byggnader som finns på Ljungberga utan tycker att de kan användas för andra ändamål och att man i stället bygger det nya ålderdomshemmet på en helt annan plats, Smålänningen den 19 jan. 1979.
141. Glöm förslaget att riva Ljungberga. Ledare i Smålänningen den 22 jan. 1978.
MJÄLEN, MÅLASKOG OCH MÖCKELN
MJÄLEN:
142. Båtfritt vid Mjälens badplats. Insändare av D. S. i Smålänningen den 7 sept. 1976.
143. Studiecirkelförslag: Gör Mjälen till en båthamn. Flytta badstranden norrut. Det förslaget framfördes i en av de studiecirklar som fördjupar sig i Bolmen 76, 14 jan. 1977.
144. Mjälen fritidsparadis? Mjälen kan bli ett riktigt fritidsparadis om planerna i Bolmen 78 realiseras. Förutom att badplatsen upprustas rekommenderas också anläggandet av en båthamn för över 100 båtar, en campingplats med även ett 10-tal stugor för uthyrning dessutom kan Mjälen och dess närmaste omgivning förses med ytterligare ett 80-tal fritidshus, Smålänningen den 21 mars 1978.
145. Kommunen bygger flermiljonanläggning vid Mjälenområdet. Ljungbybornas fritidsparadis ska inom de närmaste åren förvandlas till en flermiljonersanläggning för camping och rörligt friluftsliv. Det är stadsplanarkitekt Nadja Wiking som på uppdrag av kommunstyrelsens presidium fått i uppdrag att snabbskissa ett planförslag över området, Kronobergaren den 7 sept. 1978.
146. Mjälenområdet blir friluftscentrum. Mjälenområdet förvandlas till en flermiljonersanläggning för camping och rörligt friluftsliv. Det är kontentan av det planförslag som ligger klart och som ska utgöra underlag för Ljungby kommuns ansökan om pengar ur Bolmens miljövårdsfond. Fritidsanläggningen blir den största i kommunen med bl. a. plats för 400 husvagnar och tält. En ny båtplats planeras i Bolmstad.
Tallbackens stugägare: Inga fler fritidshus önskvärda vid Mjälen, Smålänningen den 8 sept. 1978.
147. Protester mot Mjälenprojektet. Nu börjar den berörda allmänheten ryta mot planerna på att förvandla Mjälenområdet utmed Bolmens strand till centrum i ett kommunalt fritidsparadis. Framför allt protesterar de mot de kommunala planerna på att använda Sydvattens miljövårdsfond som en grundplåt för fritidsanläggningen. Dessutom tål området den enorma förslitning som skulle bli följden av bara den planerade campingplatsen om 400 platser, Smålänningen den 11 sept. 1978.
148. Protester mot Mjälenplanerna. Miljövårdspengarna ska inte användas till stugor och camping. Det strider mot miljöfondens intentioner. Mjälenområdet håller inte för en campingplats med 400 platser. Området slits ned. Bygg gärna stugor i området, men då för kommunens invånare. Nu går stugägarna i Mjälen till attack mot kommunens planer på att använda sydvattenfonden, Smålänningen den 11 sept. 1978.
149. Tunnelpengarna inte avsedda för campingplats. Ledare i Smålänningen den 12 sept. 1978.
150. Per Bjering om Mjälenplanerna: Visst kan pengarna användas till friluftslivet. Det är tänkbart att använda pengarna i miljövårdsfonden för att skapa ett fritidscentrum i Mjälen vid sjön Bolmen. Det säger ordföranden i stiftelsen Bolmens Miljövårdsfond, länsrådet Per Bjering. Enligt stadgarna kan pengarna användas för miljövård. Om miljövård säger stadgarna natur- och landskapsvård, fiskevård samt åtgärder för det rörliga friluftslivet. En satsning på ett fritidscentrum vid Mjälen har definitivt med det rörliga friluftslivet att göra, menar Bjering, 12 sept. 1978.
151. Fribadare är inga lagbrytare. Insändare av Rose-Marie Nilsson i Smålänningen den 13 sept. 1978.
152. Påhlsson räddar Fälldin. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson i Ljungby har genom ett snabbt ingripande förhindrat den hotande regeringskrisen på grund av kärnkraften. Ljungby kommun åtar sig förvaring av avfallet. Kommunalrådet har varit ute och tittat på Bolmen och funnit en absolut säker förvaring. Han har själv sett hur djupt det är. En speciell turistattraktion kommer de självlysande fiskarna från Bolmen att bli, menar kommunalrådet som tänker lansera en speciell lysfisk och något måste ju sjön fyllas med när den socialdemokratiska regeringen lovat bort vattnet. Som ersättning för förvaringen avsätter regeringen en fond vars avkastning ska gå till radioaktivstrålningsskadade barn. För fonden tänker Påhlsson köpa karameller som delas ut till barnen efter skolmåltiderna. Bäst att använda fonden medan det finns några barn menar det framsynta kommunalrådet. Det ryktas också att länsrådet Per Bjering inkommit med ett förslag till Nobelstiftelsen att ett särskilt nobelpris i miljö- och naturvård ska utdelas. Som första pristagare har Bjering föreslagit kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson i Ljungby. Bjering säger att han äntligen har funnit en man med tillräckligt stora vyer, varför samtliga stiftelsens fondmedel bör ställas till pristagarens förfogande så att han kan förverkliga sina planer att asfaltera Kronoskogen och värma Mjälenvattnet med spillvärme från fjärrvärmeverket. Insändare av Bolmenälskare i Smålänningen den 21 sept. 1978.
MÅLASKOG:
153. Målaskog får egen turistfolder. Nu ska vi ge ut en egen turistbroschyr. Vår bygd har mycket av sevärdheter som inte nämns i kommunens turistfolder. Målaskog är inte bara Målskogs berg, även om det är en sevärdhet och en verklig oas i bygden. Vi har mycket av gammal kultur som är värd att ta del av, säger Målaskogs hembygdsforskare Ragnar Nilsson. Nilsson har under många år forskat i bygdens historia och kulturliv. 1973 fick han motta Hyltén-Cavalliusmedaljen för sina insatser. I Nilssons arkiv finns 10 000 spaltmeter urklipp och massor med foton från bygden. Nu har han tillverkat en turistfolder för Målaskog. Försättsbladet visar teckningar av Nilsson på bl. a. den gamla jordkulan. På baksidan finns en överskådlig karta över Målaskog med omnejd. I korta drag presenterar Ragnar byn och bygden, Smålänningen den 29 juni 1977.
154. Insändare i Smålänningen den 7 juli 1977. Foldern över Målaskog begärd av många turister, av Marie-Louise Herrman och Ragnar Nilsson. Vi sprutar inga stora områden, av Kjell Johannesson.
155. Målaskogsreservatet utvidgas. 15 hektar städas för ca 100 000 kr. Naturreservatet Målaskogs berg utvidgas. Det är den norra delen av berget som nu röjs och städas upp, Smålänningen den 17 nov. 1977.
MÖCKELN:
156. Möckeln idag… Möckeln imorgon. Hur är framtiden för sjön? Ljungby och Älmhults kommuner möts runt sjön Möckeln. Där finns också tusentals markägare, sommartorpare, fritidsfiskare, jägare, ornitologer, fiskare. Möckeln klassas som riksintressant. Hur är sjöns framtid? Ett år har en projektgrupp utrett den frågan. Man har försökt få fram en markdispositionsplan. I den ska alla stridiga viljor samsas. Smålänningen presenterar här det förslaget i ett reportage, 7 okt. 1976.
157. Möckeln är riksintressant. Intressena många, kan de samsas? Många intressen möts kring sjön Möckeln. Två kommuner – Ljungby och Älmhult, fyra församlingar – Agunnaryd, Stenbrohult, Älmhult och Pjätteryd, ca 170 markägare, drygt 10 000 permanentboende och ett okänt antal intressenter både inom och utom landets gränser ska samsas kring sjön.
De funderade ett år: Så här blir framtiden för Möckeln. Efter ett års inventeringar och utredning har projektgruppen kommit fram till bedömningar angående tätorter, fritidshusen, rörliga friluftslivet, natur- och kulturminnen, skogsbruket och jordbruket. Reportage i Smålänningen den 7 okt. 1976.
158. Gör inte Möckeln till område för dussinturism. Ledare i Smålänningen den 28 okt. 1976.
159. Vad är målet för Möckeln? Innan man börjar diskutera stugbyar runt Möckeln bör man ha målsättningen klar. Det anser företrädare för jord- och skogsbruk och kräver att projektgruppen som arbetar med Möckelnplanen omedelbart avbryter sitt arbete, Smålänningen den 15 nov. 1976.
160. LRF om Möckeln utredningen: Avbryt detaljplaneringen. Diskutera målsättningen. Företrädare för skogs- och jordbruksintressen runt sjön kräver i ett yttrande över projektgruppens förslag att arbetet med markdispositionsplanen för Möckeln omedelbart avbryts. I stället för att arbeta med detaljfrågor borde projektgruppen ha gjort en beskrivning av området med en allsidig markanvändningsplan. Saxat ur yttranden. Smålänningen den 15 nov. 1976.
161. Stadsarkitekten: Tveksamt att räkna enbart friluftsliv. Projektgruppen för övergripande planering i Älmhult har tittat närmare på förhandsyttrandena över markdispositionsplanen över Möckeln. Med tanke på uppgifterna om fågellivet är det tveksamt att klassa Möckeln som riksintresse enbart för det rörliga friluftslivet, säger stadsarkitekt Bengt Gunnarsson, Smålänningen den 15 nov. 1976.
162. Nu väntas strid om Möckelnutredningen. Det är bäddat för konflikt mellan fritids- och naturvårdsintressen i den del av Möckeln som ligger inom Ljungby kommun. Det anser naturvårdare i Ljungby. I Möckelnutredningen har presenterats ett förslag om att det ska byggas upp till 50 fritidsstugor söder om Ramsås, ett område som har stort värde ur naturvårdssynpunkt. Redan själva utredningen har blivit en konflikt då företrädare för naturvården i Ljungby kommun inte varit inkopplade när utredningen gjorts, Smålänningen den 30 nov. 1976.
163. Naturvårdare: Bäddat för konflikt friluftsliv – naturvård. Så ser åtskilliga naturvårdare på Möckelnutredningens förslag till markdisposition för den del av området som ligger inom Ljungby kommun bl. a. förordas fritidsbebyggelse med upp till 50 hus inom Ramsåsområdet. Utredarna förutser viss konflikt med skogsbruket i området men ur naturvårdssynpunkt ses inga problem. Det beror på att man inte har kontaktat några naturvårdare, säger en av naturvårdens företrädare. Reportage i Smålänningen den 30 nov. 1976.
164. Möckelnplanen väckte debatten. Nu tar politikerna över frågan om fritidshusen. Även på länsstyrelsenivå är man nu övertygad om att riksintressanta Möckeln är av europeiskt intresse när det gäller fågellivet. Största värdet med utredningen har just varit det vidgade vetandet, menar arkitekt Bengt Gunnarsson, konsult för kommunens projektgrupp. Syftet med Möckelnplanen var att plocka fram problem och ta reda på hur folk vill ha det. Det har lyckats över förväntan men hur området ska disponeras är inte klart ännu.
Sista ordet inte sagt… Fram till den 28 jan. 1977 finns förslaget till kommunöversikt och markdispositionsplan för sjön Möckeln utställt i kommunhuset. Vill du yttra dig har du chansen.
Vad händer med herrgården? Alla vill behålla den men ingen vill betala. Herrgården på Möckelsnäs är en tillgång för bygden menar många, men förfallet hotar. Snart är det för sent. Vem ska betala? Reportage i Smålänningen den 21 dec. 1976.
165. Kommunen svarar om fritidshusen, Smålänningen den 10 feb. 1977.
166. Var rädd om Ramsåshöjden i Agunnaryd. Det säger Ljungby hälsovårdsnämnd i ett yttrande om den s.k. Möckelnutredningen. En mindre del gäller Ljungby kommun (området vid Agunnaryd). Det är här som hälsovårdsnämnden menar att någon exploatering med stugbyggelse inte får ske, Smålänningen den 17 feb. 1977.
167. Kalkade sjöarna. Gjorde tester meningslösa. Den lilla fiskeriföreningen för Borrasjön med flera sjöar öster om Målaskog drog Statens Naturvårdsverk vid näsan. Detta kan innebära att ett stort sjökalkningsprojekt kan dras igång. Under många år använde naturvårdsverket en av länets starkast försurade sjöar, Tjurken vid Målaskog, som s.k. referenssjö för vattenanalyser. Alla de värden verket fick var fel eftersom strandägare vid Borrasjön uppströms utan verkets vetskap kalkat sina sjöar helt legitimt. Det är naturvårdsverket som stoppat Vattenfalls planer på kalkning av Tjurken. Nu tvingas troligen naturvårdsverket att byta mening. Testerna är meningslösa. En kalkning av Tjurken kan rädda inte bara marken utan hela Helgeåsystemet och framför allt sjön Möckeln, Smålänningen den 12 jan. 1978.
168. Liten fiskeförening drog Naturvårdsverket vid näsan. Den försurningshotade sjön Möckeln vid Älmhult kan räddas, den redan nu starkt försurade sjön Tjurken vid Målaskog kan räddas liksom laxodlingsanstalten Långhult. Räddare är den lilla Borrasjön m.fl. sjöars fiskeriförening. Denna fiskeriförening har sedan 1969 dragit Statens Naturvårdsverk vid näsan. Sjön Tjurken, i vilken Borrasjön och övriga småsjöar avvattnas, har sedan 1968 använts av naturvårdsverket som en s.k. referenssjö. Man har utgått från att vattnet varit opåverkat. Vad naturvårdsverket inte tagit reda på är att bönderna vid Borrasjön kalkat sina sura fiskevatten. Detta har påverkat Tjurkens vatten. De värden naturvårdsverket fått är alltså helt missvisande. Lantbrukarna vill fortsätta kalka sina småsjöar men för inte för Naturvårdsverket. Eller? Räddningen för Möckeln och Tjurken?
Verket trodde Tjurken var opåverkad. Det är bara ett år sedan länsstyrelsen fick kännedom om att sjön Tjurken inte var den opåverkade källsjö som Statens Naturvårdsverk antagit sedan provtagningarna startade. Då fick de klart för sig att Borrajön, Olasjön, Östra och Västra Trehörningen kalkats i flera omgångar sedan 1969. Naturvårdsverket hade inte förutsett detta och naturligtvis har provresultaten påverkats. Byrådirektör Ulf Lettervall på länsstyrelsen har upplyst verket om detta förhållande och det verkar nu som om de kommer att acceptera kalkning. Naturvårdsverket erbjuds nu ett annat mer opåverkat sjö- och åsystem inom länet. Reportage i Smålänningen den 12 jan. 1978.
169. Kalkning får enorm betydelse, Smålänningen den 18 jan. 1978.
NÄCKEN OCH NÖTTJA
NÄCKEN:
170. Låt husen leva. Insändare av Sven Ljungberg i Smålänningen den 4 nov. 1974.
171. Ljungberg inte saklig. Debatten går hög om de 25 radhus Skånska Cement vill bygga i kvarteret Näcken, Kronobergaren den 5 nov. 1974.
172. Västgötaklimax. Följden av protest mot näcken i Ljungby? Allt var klappat och klart för att byggnadsnämnden i Ljungby skulle anta stadsplaneförslaget till kvarteret Näcken inne i Ljungby. I vanliga fall brukar man anta stadsarkitektens förslag men Skånska Cement har åkt på patrull. Ett antal grannar med Sven Ljungberg i spetsen protesterar. Följden av denna protest kan bli en utväg som ingen har tänkt sig. Skånska Cement spolar sitt nya förslag och tar fram ett tidigare redan godkänt förslag ur skrivbordslådan, Kronobergaren den 17 dec. 1974.
173. Muntert i fullmäktige: Det finns fler än älvorna som dansar för Näcken. Förslaget till ändring av stadsplanen Näcken blev som byggnadsnämnden och kommunstyrelsen föreslagit, Smålänningen den 4 april 1975.
174. Näckenträden fälls i onödan. Träden får inte fällas och inte behövs det heller, säger arkitekten Janniche Spangenberg om träden på Olofsgatan och Villagatan. Det enda som kan stoppa motorsågarna är tre husägare och det är dem som arkitekten försöker påverka. Träden står lite i vägen vid infarten till tre hus men det ända är att man tar sig besväret att köra lite snett kring ett träd för att få in bilen till garageplatsen, Smålänningen den 19 aug. 1977.
175. Arkitekten som ritat husen: Träden i Näcken behöver ej fällas. Vi kan inte acceptera att träden fälls och inte behövs det heller. I elfte timmen hoppar arkitekten Janniche Spangenberg in i debatten om träden på Olofsgatan och Villagatan. Fyra träd ska fällas och det enda som kan stoppa det är tre husägare. Det är dem som arkitekten nu försöker påverka. Så här har turerna gått. Smålänningen den 19 aug. 1977.
176. Byggnadsnämnden skulle sagt nej till trädfällningen i Näcken. Insändare i Smålänningen av Sven Ljungberg den 5 sept. 1977.
177. Träden fälldes. De tre stora lindarna utanför Skånska Cements villabyggnation på Olofsgatan fälldes eftersom de stod i vägen för infarterna till radhusvillorna, Smålänningen den 28 okt. 1977.
178. Almbråket avgjort. Nu har man fullföljt trädfällningen på Olofsgatan i Ljungby. Från början uppgav Skånska Cement att det inte behövdes fällas några träd. När man blev tvungen att tränga ihop radhusen så tätt kom en del av träden att stå nästan mitt för några garageinfarter. Smålandsposten den 28 okt. 1977.
179. Inte kommunens sak att anlägga lekplats i kvarteret Näcken. Kommunstyrelsens arbetsutskott rekommenderar de elva husägare i kvarteret Näcken att i stället vända sig till AB Sulcus om de vill ha en lekplats för sina barn, Smålänningen den 14 dec. 1977.
NÖTTJA:
180. Han kämpar för att få behålla butiken. Handla hos oss – annars går affären omkull. Nästan så drastiskt uppmanade styrelsen i Konsum Nöttja sina 100 medlemmar för en tid sedan. Handlade medlemmarna lite mer i butiken skulle det hela gå ihop, menar styrelsens ordförande, Fritjof Johansson, Smålänningen den 11 jan. 1978.
181. Servitutsavtal. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 4 april 1978, Au § 272, Dnr 25978.
PIKSBORG, PJÄTTERYD OCH PRÄSTORP
PIKSBORG:
182. Camping olaglig i 16 år. Nu söker man ny mark. Den vilda campingen vid Piksborg, i Bolmens södra del, har diskuterats i flera år. Krav på totalförbud för camping har framförts. Vad ingen i diskussionen vetat är att ett sådant förbud funnits sedan 1961. Då gränsbestämdes fornminnesområdet för borgruinen. I området ingår både gamla järnvägsstationen, järnvägsbron, ångbåtsbryggan och hela markområdet mellan borgen och järnvägsbron. Detta påpekar Annerstads hembygdsförening i sitt remissvar på utredningen Bolmen 76. Skyltar om restriktionerna ska sättas upp. Ljungby kommun har begärt att få köpa mark för en campingplats en bit ifrån området, Smålänningen den 10 mars 1977.
183. Camping förbjuden här sedan 1961. Kartan som visar gränsen för fornminnesområdet vid Piksborg, har funnits på länsstyrelsen i Växjö sedan 1961, d.v.s. hela tiden medan diskussionen om den vilda campingen pågått. Hela campingområdet ligger innanför gränsen. Den vilda campingen vid Piksborg är inget problem eller borde åtminstone sedan 1961 inte ha varit det. Frågan om hur turismen ska organiseras vid fornborgsruinen har diskuterats länge. Antalet tält och husvagnar har ökat för varje år. Fritidsintendenten i Ljungby har sagt att det kan bli totalförbud för camping i området men sedan 1961 har det varit förbjudet att slå upp tält, ställa husvagnar, göra upp eld, rida, framföra fordon och ändra på byggnader i området, Smålänningen den 10 mars 1977.
184. Miljön kring Piksborg, borgruinen vid Bolmens sydända, ska förbättras. En ordentlig parkeringsplats ska anordnas för området, informationsskyltar ska sättas upp och bättre sjöutsikt skapas genom uthuggning. Dessutom ska biltrafik på f.d. järnvägsbanken stoppas genom att bilhinder sätts upp. Den gamla stationsmiljön ska bevaras. Smålänningen den 9 sept. 1977.
PJÄTTERYD:
185. Sköts det rätt kan Gustavsfors bli en pärla som kan komplettera de stora lax- och havsöringsvattnen i södra Sverige, menar Ingvar Josephsson. Smålänningen den 4 jan. 1978.
186. 600 000 kronor satsas i Gustavsfors. Fiskeparadiset öppnas till våren. Till våren öppnas öringfisket i Gustavsfors, Pjätteryd, för allmänheten. Nästan 600 000 kr har satsats på området. Sköts det rätt kan denna bit av Helgeån bli en pärla som kan komplettera de stora lax- och havslaxöringsvattnen i södra Sverige, säger fiskerikonsulent Ingvar Josephsson. Gustavsfors blir det största vattnet i hela södra Sverige med ett stationärt insjööringsbestånd. Smålänningen den 4 jan. 1978.
PRÄSTORP:
187. Detta är kommunens utlovade ”grönområde” i Prestorp. Prestorps skamfläck. Så vill Roland Johansson kalla det område som kommunen enligt löfte skulle iordningsställa som grönområde vid Prestorps centrum. Det första som möter turisterna som besöker platsen är något som mest börjar likna en avskrädeshög, menar innehavaren av Bergahallen och flera med honom. Prestorpsborna undrar varför man hade så brått att riva fastigheten då man inte ställer i ordning efter sig. Nu kräver man att kommunen gör något. Smålänningen den 3 juni 1976.
188. ”Skamfläcken” på Prästorp. Insändare av köpman Roland Johansson, Prästorp, Lagan i Smålänningen den 9 juni 1976.
REPLÖSA, RYD OCH RYSSBY
REPLÖSA:
189. Riksbyggen uppför 68-70 stycken småhus ute på Skinnarna.
Pristävling får avgöra hur Replösa disponeras. När Annelundsområdet är färdigbyggt finns det inte många egnahemstomter i Ljungby kvar väster om Lagan då fortsatt expansion västerut hindras av E 4:an. Stadsplanerarnas avsikter är att all exploaterbar mark väster därom reserveras för industriändamål. De nya bostadsområdena måste ligga öster om Lagan. De områden som närmast står i tur att färdigbyggas är de ute vid Skinnarna och de öster om Hångersvägen. Sedan är det Replösa kvar. Hur det området bör exploateras tänker byggnadsnämnden ordna en pristävling om. De arbetar för närvarande fram ett handlingsprogram i vilket de redovisar förutsättningarna. Sedan gäller det att sålla fram ett bästa förslag till dispositionsplan för området, Smålänningen den 30 sept. 1976.
190. Tävling om bästa förslag till planering i Replösa. Fyra olika expertfirmor plus Chalmers tekniska högskola i Göteborg ska nu av Ljungby kommun inbjudas att var för sig arbeta fram bästa förslaget till totalprojektering av centralortens nästa stora bostadsområde Replösa. Området är på 250 hektar. Det är ett område med spår av bygdens äldsta kultur. Marken är kuperad och erbjuder rika möjligheter att forma ett attraktivt bostadsområde. Smålänningen den 23 feb. 1977.
191. Kanske borde man… Tyck om Replösa. Hjälp till och tyck om Replösaområdet. Fyra arkitektfirmor har av Ljungby kommun inbjudits att tävla om bästa utformningen av området Replösa i Ljungby. De fyra förslagen har presenterats för kommun och press. Nu blir det allmänheten som ska hjälpa till att tycka. Smålänningen presenterar kort de fyra förslagen. Allmänheten uppmanas att besöka utställningen som finns på Gamla Torg och ge sin syn på området. Smålänningen den 3 okt. 1977.
192. Hur vill du ha Replösa? Ett framtidsprojekt för Ljungby kommun är det s.k. Replösaområdet. Här har man inbjudit fyra arkitektkontor att tävla med bidrag på dispositionsplaner. Förslagen har presenterats för kommun och press. Här gör nu Smålänningen en kort sammanställning av de olika förslagen. Nu är det meningen att allmänheten ska hjälpa till att tycka. På Gamla Torg står utställningen framme för allmänhetens beskådande. Det är meningen att de ska lämna synpunkter på arbetena som arkitekterna lagt ner. Reportage i Smålänningen den 3 okt. 1977.
193. Bra planering av trafik och service… och billigt. K-Konsult vann tävlingen om Replösaområdet. Arkitekttävlingen om det nya bostadsområdet Replösa i Ljungby är nu avgjord, 27 dec. 1977.
194. Replösa blir nästa stora bostadsområde. Stadsarkitekten John Wahlberg och kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson räknar med att Replösaområdet ska räcka minst hela 1980-talet ut. Då ska det ändå inte byggas på åkermarken. Den ska brukas som nu och dessutom utgöra ett trevligt inslag i stadslandskapet, Smålänningen den 28 dec. 1977.
195. Här byggs 1980-talets villor. Replösa räcker ända till 1990. Kanske redan 1979 kan nybebyggelsen på Replösaområdet komma igång. Tiden fram till dess går åt för ytterligare detaljerad stadsplanering av områdets sydligaste delar. Den mark som är avsedd för bebyggelse bör enligt kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson och stadsarkitekten John Wahlberg räcka minst hela 1980-talet ut. Den dispositionsplan som segrande arkitektfirman K-Konsult presenterat säger nämligen inget om hur stora tomterna ska vara. Smålänningen den 28 dec. 1977.
RYD:
196. Förslag till byggnadsplan för område vid Ryd Östergård 2:37. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 4 april 1978, Au § 268, Dnr 151/78.
RYSSBY:
197. Tänt vare här. Den traditionella tändningen av kolmilan vid Bromsaboda i Ryssby har ägt rum. För att bevara en gammal tradition ordnar varje år skogsbruksskolans avgångsklass detta arrangemang, Smålänningen den 26 maj 1977.
198. Begäran att Ryssby brandkårs kamratförening får överta brandbil. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 30 maj 1978, Au § 415, Dnr 390/78.
199. Skogsvärdering ämne för kurs i Ryssby. Skogsvärderingsfrågor stod i blickpunkten då ett stort antal skogsfolk samlats i Ryssby. Det var lantbruksstyrelsen som höll i kursen dit skogspersonal från lantbruksnämnderna i södra Sverige inbjudits, Smålänningen den 14 juni 1978.
200. Tveksamt badvatten i Ryssbysjön. Badvattnet i Ryssbysjön visade sig vara med tvekan tjänligt i det senaste badvattenprovet, Smålänningen den 22 juni 1978.
STENSBERG, SÄLLEBERGA OCH SÖDRA LJUNGA
STENSBERG:
201. Skulle blivit hyreshus. Stensberg skull egentligen aldrig ha blivit något villaområde. Ett av Ljungbys största hyreshuskvarter skulle i stället ha växt upp där men så kom villarushen till Ljungby och stadsplanen fick ändras. Idag bor 110 familjer i egna hem på Stensberg. 1971 var området färdigbyggt men nu är nya byggplaner på väg, Smålänningen den 27 jan. 1977.
202. Stensberg – upptakten till villarushen. Här skulle byggts hyreshus. Stensberg – hyreshusområdet som blev renodlad villabebyggelse. Exploateringen av Stensberg utgjorde nämligen upptakten till det stora småhusbyggandet i Ljungby. I dag bor 110 familjer i området. Om Stensberg i framtiden råder det delade meningar. Omfartsled eller inte? Hos byggnadsnämnden ligger just nu två tjocka mappar med protestskrivelser från invånarna i Stensberg. Vi vill inte ha någon väg i vårt bostadsområde, säger invånarna. Vägen är av högsta prioritet, säger kommunen. Stensberg i Ljungby. Ett villaområde där invånarna gjort gemensam sak mot kommunen och stadsplanerare för att rädda en skog. Genom protestskrivelser och klagomål har man fördröjt byggandet av den planerade Ringvägen utanför området. Nu säger kommunen stopp. De äldre bostadsdelarna på bolmstadsområdet måste avlastas från trafik och därmed ska vägen byggas.
Skolan nyrenoverad för 4,5 miljoner kr. Plats för 300 elever. Stensbergsskolan har fått sex nya klassrum plus träningsskola i landstingets regi. Nu finns plats för 13 klasser mot tidigare 9.
De bor i ett annorlunda hus – och trivs i barnvänlig miljö. Jan-Eric och Agnetha Svensson och deras barn bor i ett hus på Torsgatan på Stensberg. Det är ett hus som ser lite annorlunda ut jämfört med grannvillorna. Invändiga halvtrappor åstadkommer en ganska ovanlig planlösning. Halva huset har övervåning, halva har ”källare” i markplanet och under den en vanlig källare. Reportage i Smålänningen den 27 jan. 1977.
SÄLLEBERGA:
203. Sälleberg – godset värt 5 miljoner men ingen vet egentligen hur stor gården är. Fem miljoner kronor lär Sällebergs gård i Ryssby socken vara värd. Det är om denna gård från slutet av 1500-talet som den stora arvstvisten nu står vid Ljungby tingsrätt. I botten på tvisten döljer sig patronen Calle på Sälleberg vars ättlingar tvistar med arvsfonden om rätten till den värdefulla egendomen. Men vad är Sälleberg för något? Vad är det man tvistar om? Här ges en presentation av det en gång så storslagna godset. Reportage i Smålänningen den 17 feb. 1977.
204. Jordbruksfastigheten Sälleberg till salu genom anbud. Härmed utbjuder dödsboet Sälleberg 1:9, Ryssby socken, Ljungby till försäljning, Smålänningen den 24 maj 1977.
205. Strid om Sälleberg. Landstinget höjer budet. Ny strid om anrika Sällebergs gård i Ryssby. Då nu arvstvisten efter många turer avgjorts har en strid om gården inletts. De två anbudsgivarna är Kronobergs läns landsting och friherre Johan Koskull, Alvesta, Smålänningen den 2 aug 1977.
SÖDRA LJUNGA:
206. Nu är Södra Ljunga socken inventerad. Inventeringen av Södra Ljunga socken är slutförd. Socknen består av drygt 500 fastigheter och där bor 733 personer. Dokumentationsmaterialet består av beskrivningar på samtliga dessa fastigheter, fotografier och intervjuer. Hela materialet har överlämnats till Ljungby kulturnämnd, inventeringens huvudman och finansiär. Kopia av materialet finns i Smålands museum, Smålänningen den 22 dec. 1977.
207. Studenter tipsas om torpställena i Södra Ljunga. Den gamla torpbebyggelse som finns bevarad i Södra Ljunga är etnografiskt så intressant att landsantikvarie Lars Thor tänkt skriva till Lunds universitets etnografiska avdelning och tipsa studenterna om att de här kan finna värdefullt material för eventuella betygsuppsatser.
TANNÅKER, TELLUS, TOFTAHOLM, TORPA, TRAFIKOLYCKOR, TRARYD, TRÄFFPUNKTEN OCH TUTARYD
TANNÅKER:
208. Befolkningen protesterar. Inget villagetto i Tannåker. Varför göra ett villagetto av Tannåkers by? Varför lägga bebyggelse in på stranden av den vackra och ur rikssynpunkt värdefulla sjön Bolmen? Varför tulla på estetiska värden? Så låten tongångarna i Tannåker, där en stor del av befolkningen inte bara protesterar utan också grundar argumenten med konstruktiva förslag. Kommunen har redan börjat förhandla om tomtmark, Smålänningen den 3 feb. 1977.
209. Vilka protesterar? Insändare av Inger, Walter, Sussan, Peter Jonsson, samt svar från journalist Kjell Johannesson, i Smålänningen den 14 feb. 1977.
210. Fullsatt i Tannåker – då planlösning diskuterades. Informationsmötet kring förslaget till byggnadsplanlösning för Bolmsö-Tannåkersområdet lockade storpublik. Representanter för kommunens olika förvaltningar gav kort information som följdes av en diskussion då mötesdeltagarna fick tillfälle att ventilera sina åsikter, Smålänningen den 30 mars 1977.
211. Svenskt rekord i Skällandsö? I 27 månader har de väntat på larm men det vill inte brinna. Åtta man ligger i frivillig beredskap och väntar men det vill inte brinna. Inte ett larm, inte en utryckning på de senaste 808 dagarna d.v.s. långt över två år. Skällandsö brandvärn lär vara unikt i landet. Nog muttrar brandmännen. Förr, då värnets brandbil var så dålig att den fick skjutas igång, då sprakade det i knutarna. För att inte säga på den tiden då man kopplade sprutan efter mjölkbilen och t o m tappade den men nu, då värnet fått en modern brandbil, har det totalt slutat brinna i Skällandsö, Tannåker och Bolmsö, Smålänningen den 5 jan. 1978.
212. Ön renar vattnet. Rullstensåsen på Sunnö mellan Bolmsö och Tannåker ska fungera som reningsverk för orterna Tannåker och Bolmstad. Detta nya djärva grepp helt enligt naturmetoden förordas nu av kommunalpolitiker i Ljungby efter omfattande utredningar av vattenbyggnadsbyrån, Smålänningen den 1 feb. 1978.
213. Nya djärva ljungbygrepp: Ö i sjön Bolmen renar avlopp från två orter. Låt naturen själv rena avloppet. Ett förslag gör den lilla ön Sunnö, egentligen bara en rullstensås, till ett enda stort reningsverk. Den lilla ön mellan Bolmsö och Tannåker får ta hand om avloppet från max 164 hushåll i Bolmstad och Tannåker. Även i Bolmsö kyrkby får naturen sköta reningen, i båda fallen via markinfiltration. Planerna har gjorts upp av Vattenbyggnadsbyrån. Reningen kan i bästa fall bli den maximala 100 procent.
Plats för 194 hus. Nuvarande bebyggelse får rening i år. I första etappen byggs verken och vattenledningar ut i kyrkbyn och i Bolmstad. Tannåker får vänta. Smålänningen den 1 feb. 1978.
TELLUS:
214. Tellus kan inte bära sig. Vad ska Ljungby göra med kvarteret Tellus? Senaste förslaget är att vid restaurering av tegelhuset inreda affärslokaler på nedre botten och bostäder i övriga våningar. Även om kommunen tar ut samma hyror som kommunala fastighetsbolaget behövs en subvention på 175 000 kr om året för att det ska gå jämt upp. Kommunstyrelsens arbetsutskott ville inte säga ja direkt utan beslöt att först konferera med respektive partigrupp, Smålänningen den 11 sept. 1975.
215. Kvarteret Tellus ställs ut. Vill du tycka till om kvarteret Tellus får du tillfälle nu. Telluskommittén ställer ut ett rikhaltigt material på biblioteket i Ljungby som visar hur kvarteret ser ut nu och dels hur några inbjudna arkitekter tänkt sig att det bör se ut. Restaurering kostar cirka 2,7 miljoner. Att rusta upp stora tegelhuset i kvarteret Tellus kostar en hel del. Enligt arkitektfirman Spangenberg & Gunnarssons förslag och kalkyler skulle en renovering gå på cirka 2,4–2.7 miljoner kr och hela kvarteret betydligt med, Smålänningen den 11 sept. 1975.
216. Kanarp och Tellus heta vårobjekt. Kvarteret Tellus vid torget i Ljungby och Kanarps prästgård mellan Nöttja och Annerstad ligger allmänheten i Ljungby kommun varmast om hjärtat vad gäller byggnadsvård. Ska Kanarp kunna räddas måste åtgärderna sättas in snabbt. De åsikterna återkom ofta i debatten i Ljungby bibliotek om byggnadsvård och vilka äldre byggnader som har kulturhistoriskt värde och bör bevaras. Kvarteret Tellus tog stor plats i diskussionen. Smålänningen den 24 sept. 1975.
217. Angeläget att bevara Tellus och Kanarps gamla prästgård. Ljungby kulturnämnd hade bjudit in alla intresserade till debattafton kring ämnet byggnadsvård och varför sådan är nödvändig. Vilka projekt ska prioriteras och hur mycket är man villig att satsa för att rusta upp äldre byggnader som anses ha kulturhistoriskt värde. Projekt som kom in i bilden var bl.a. kvarteret Tellus samt Kanarps gamla prästgård mellan Nöttja och Annerstad. Så här ser förslagen ut. Här redogörs de fem förslagen om kvarteret Tellus samt journalisten Leif Norrmans förslag, Smålänningen den 24 sept. 1974.
218. Ned med Tellus-husen. Insändare av ”Ned med Tegelladan” i Smålänningen den 2 okt. 1975.
219. Uppvärmning av klubblokal i kvarteret Tellus. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 11 jan. 1977, Au § 27, Dnr 1056/76.
220. Vad ska kommunen göra med kvarteret Tellus? Den s.k. Tellus-kommittén föreslår att såväl det rigbertska huset som stora tegelhuset behålls. Lilla gula huset jämte bottenvåningen på tegelhuset skulle fortsätta att vara affärslokal. Andra och tredje våningen i tegelhuset skulle inredas till bostadslägenheter. Det krävs en årlig subvention på 175 000 kr för det ska gå ihop sig. Kommunstyrelsens arbetsutskott vill först konferera med respektive partigrupp. Kanske är de mer benägna än Tellus-kommittén att pröva förslaget om att inreda tegelhuset till biblioteket. Smålänningen den 9 mars 1977.
221. Insändare i Smålänningen den 4 april 1977. Heltrist i Ljungby, av Ingson. Bär ni sälpäls? av Markaryds Fältbiologer genom Susanne Agervi. Musikföreningen – ta motgångarna positivt, av Carl-Gustaf Nicklason.
222. Insändare i Smålänningen den 13 april 1977. Heltrist i Ljungby? Heltrist i Markaryd? av ”En på ungdom besviken mor”. Musikföreningen delar inte lokal med SSU och KU, av Mats Nilsson.
223. Insändare i Smålänningen den 20 april 1977. Riv hela Tellus, av Q-man. Äntligen en klok man, av Carl Graneskog.
224. Bevara alla Tellus-husen. Insändare av Sven Ljungberg i Smålänningen den 7 okt. 1977.
225. Förslag gällande Tellushusen av kommunstyrelsens arbetsutskott, 11 okt. 1977.
226. Folkomröstning om Tellushuset? Kommunstyrelsens arbetsutskott tycker det är lämpligt om en bredare krets än de folkvalda får yttra sig om hur det ska gå med kvarteret Tellus i Ljungby city. Utskottet har gett kommunkansliet i uppdrag att utreda hur en sådan omröstning kan genomföras, Smålänningen den 12 okt. 1977.
227. Blir det folkomröstning om kvarteret Tellus? Kommunkansliet har fått i uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott att utreda hur en omröstning kan genomföras. Några direktiv om vilka frågor som ska ställas eller vilka röstberättigade som ska erbjudas att deltaga har arbetsutskottet inte gett. Bostadsöverskottet i Ljungby nu borta. Smålänningen den 12 okt. 1977.
228. Om det blir folkomröstning om Tellus… Vi följer folkviljan, om… Blir bara valdeltagandet tillräckligt stort och bara något förslag får en ordentlig majoritet, då lovar kommunalrådet Påhlsson att åtminstone han kommer att följa folkets vilja.
Alla tycker olika om Tellus men de borgerliga går samman? Alla partier har olika uppfattningar om kvarteret Tellus men kommunalrådet Påhlsson tänker föreslå att de borgerliga partierna utformar ett gemensamt förslag, en gemensam riktlinje. Flera borgerliga ledamöter har redan önskat ett borgerligt gruppmöte om Tellus, Smålänningen den 14 okt. 1977.
229. Tre alternativ för folkomröstning om kvarteret Tellus. Det konstaterar kanslichefen Jan Enochsson i sin utredning som nu presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott. Mest omfattande är alternativet att låta de röstberättigade säga sin mening på samma sätt som vid allmänna val.
Biblioteket blir kvar i Brunnsparken, Smålänningen den 26 okt. 1977.
230. Kvarteret Tellus. Insändare av styrelsen för Vänsterpartiet kommunisterna i Ljungby i Smålänningen den 9 nov. 1977.
231. Hur löser vi Tellusfrågan? Bara centern vill folkomrösta. Kommunstyrelsen har sagt ja till folkomröstning men det är inte säkert att kommunfullmäktige kommer att göra detsamma, Smålänningen den 2 dec. 1977.
232. Tellus hör intimt ihop med stadsbilden. Insändare av Bo Asking i Smålänningen den 9 nov. 1977.
233. Motion angående tillskapande av miljövänligare centrum i Ljungby. Kommunstyrelsens arbetsutskott, 22 nov. 1977, Au § 1056, Dnr 1232/73.
234. Tellus igen. Insändare av Hjan i Smålänningen den 14 dec. 1977.
235. Gula huset och tegelhuset får stå kvar. Efter fullmäktiges avslag på idén om en folkomröstning angående kvarteret Tellus har kommunstyrelsens arbetsutskott enats om att bevara det stora tegelhuset och det gula trähuset samt att kosta på den en yttre renovering. Gårdsbyggnaderna utmed Smedjegatan och Kungsgatan föreslås bli jämnade med marken. Efter att dessa kåkar kommit bort ska gården ställas i ordning. Butikerna i tegelhuset och gula huset ska vara kvar även i framtiden, 4 jan. 1978.
236. Oviss framtid för Tellus? Framtiden för Tellus-huset är fortfarande strängt taget oviss. Frågan är om det inte vore bättre att bygga nytt, säger kommunalrådet Nils-Iwar Påhlsson. Först ska partigrupperna i Ljungby redovisa vad de anser om användningen. Därefter tas ställning till ombyggnadsprojektering i fullmäktige. Även om kommunfullmäktige sagt att huset, uppfört 1905 och det enda i sitt slag i Ljungby, ska bevaras, bedöms möjligheterna att rädda huset som ovissa, Smålänningen den 14 juni 1978.
237. För mycket prat om Tellus. Insändare av Åse Bergqvist, Össjö i Smålänningen den 22 juni 1978.
238. Fyra års utredande för 202 000 kr. Men än vet ingen hur det skall gå för Tellus. Efter fyra års utredande till en kostnad av 202 000 kr är fortfarande ledande kommunalpolitiker inte på det klara med om över huvud taget något av husen ska behållas eller rivas. Till exempel uttalade kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson för fjorton dagar sedan stor skepsis till eventuell restaurang av röda tegelhuset, den byggnad som debatten mest handlat om. Röda tegelhuset i kvarteret Tellus – en symbol för makt och pengar vid tiden för sin tillkomst strax efter sekelskiftet, Smålänningen den 26 juni 1978.
239. Konstföreningen stänger fönstret? Konstföreningen i Ljungby håller till i annexet i Tellus men dagarna är räknade. Föreningen är uppsagd då huset är i dåligt skick och ska rivas. Lyckligtvis har man fått tillstånd av fastighetskontoret att disponera lokalen till vidare, Smålänningen den 10 aug. 1978.
240. Tellus säljs. Truckmiljonär betalar 1 miljon. Kvarteret Tellus i Ljungby är sålt till truckmiljonären och godsägaren Rune Andersson. I kontraktet, som omfattar 16 olika paragrafer, förbinder sig köparen att exteriörmässigt återställa husen i dess ursprungliga skick. Försäljningen kommer att vålla politisk debatt i Ljungby. Socialdemokraterna i kommunfullmäktige går inte med på försäljningen men ett enat moderat- och centerparti har tre rösters majoritet i fullmäktige, Smålänningen den 2 okt. 1978.
241. Kommunen säljer Tellus till ”Truck-Rune” för 1 miljon. Ljungby kommun säljer Tellus-kvarteret till Rune Andersson för en miljon. Den bästa lösningen för Tellus framtid, säger kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson i en kommentar. En skänk från ovan, tycker moderaten Stig Magnusson. Både centerpartister och moderater är helt eniga om att säga ja till den här försäljningen och det innebär majoritet i fullmäktige. Exteriörmässigt ska enligt kontraktet både Tellushuset och det s.k. Gula Huset återställas till ursprungligt skick, Smålänningen den 2 okt. 1978.
242. Tellus en vettig affär ur ekonomisk synpunkt. Ledare i Smålänningen den 5 okt. 1978.
243. Insändare i Smålänningen den 6 okt. 1978. Försäljningen enkel lösning för kommun, av Joakim. Tellus åt föreningarna (I), av SSU-Facket. Tellus åt föreningarna (II), av Ljungby Kultur och Musikförening. Förvånande motiveringar mot försäljning av Tellus, av Sven Ljungberg. Nils-Iwar! Saknar du ansvar? av Kommunistisk Ungdom Ljungby. Var finns felet? av Jens Madsen, Göteryd.
244. Tellushuset än en gång. Insändare av SSU-Tellus i Smålänningen den 10 okt. 1978. Citat ”Jag känner mig mycket nöjd när det gamla huset är sålt. En huvudvärk mindre”. Detta sa Nils Iwar Påhlsson till Småländsposten. Han har en viss benägenhet att alltid bota sina huvudvärkar genom att lämna över ansvaret till någon annan.
TOFTAHOLM:
245. Översvämningar på åkrar. Lantbrukare förtvivlade. Översvämning sätter stopp för vårsådden i Toftaholm. Flera hundra tunnland åker ligger under vatten och lantbrukarna är förtvivlade över den uppkomna situationen. Flåren töms inte successivt. Den töms när ”tvättfatet” blir fullt. Nu är det tid för Sydkraft att sköta tappningarna bättre. Vi upplever samma sak som 1966, då våra åkerbruk stod under vatten och förlusten blev mycket stor, säger Anton Johansson, Toftaholm. Vid Toftaholm camping har översvämningarna för med sig att ett flertal husvagnar står till hälften under vatten, Smålänningen den 5 maj 1977.
246. Toftaholms gård vid Vidöstern en bit rikshistoria. Här härskade nämligen en gång för sådär 400-500 år sedan ätten Stenbock, som var inblandad i nästan allt vad som kunde kallas politiska affärer på den tiden. Här bodde och härskade Gustav Olofsson Stenbock, som i en person var svåger och svärfar till Gustav Vasa. Här föddes Olof Stenbock, som senare kom att bli Erik XIV:s fångvaktare och som till slut blev mördad på Karl IX:s befallning. Reportage i Smålänningen den 11 juli 1977.
247. E4:ans camping i Toftaholm läggs ned. En 25-årig epok slut. Den 1 oktober bommar E4:ans camping i Toftaholm igen för gott. Det var framlidne Henrik Pettersson i Toftaholm som skapade campingstället, som sedan hans bortgång skötts av Henriks maka Ingrid Pettersson och deras barn. När campingplatsen stängs är det en epok som tar slut. Till mycket stor del har tyska turister funnit en fristad i Toftaholm. Den vackra platsen och de goda fiskevattnen har gjort att den som kommit en gång, gärna kommer åter, Smålänningen den 12 juli 1977.
248. Naturminnet Toftaholmseken vandaliserad. Det 600-åriga trädet, också benämnt ”Smålandseken”, som under 31 år var förklarat som naturminne, har utsatts för en kraftig åverkan. Frågan är, om eken kan eller bör restaureras. Toftaholmseken var den största eken av totalt 11 som 1928 förklarades som naturminne av länsstyrelsen. Fridlysningen upphävdes då eken föll 17 juni 1959. Då eken sannolikt var den äldsta i länet, och den största och äldsta i Toftaholmsbeståndet, beslöt sig ortens hembygdsfolk med framlidne Henrik Pettersson i spetsen för att rädda vad som räddas kunde, Smålänningen den 3 nov. 1978.
TORPA:
249. Torpaborna får åter en ”egen” affär. En speceri- och livsmedelsbutik har öppnats i Torpa. För bygdens befolkning var det en efterlängtad händelse då man varit helt utan affär det senaste halvåret sedan firma Jareds lanthandel slog igen. Det är Ingegärd Cederholm och hennes dotter Karin Nilsson som startat den nya rörelsen som ska drivas som en snabbköpsbutik, 26 maj 1977.
TRAFIKOLYCKOR:
250. Två trafikolyckor under en timma i Ljungby. Föraren bländades av kvällssolen. Såg gångtrafikanterna för sent. Två trafikolyckor med personskador inträffade inom loppet av en timme sent på onsdagseftermiddagen i Ljungby. Allvarligast skadad blev en dam som påkördes av en bilist när hon skulle korsa gatan i korsningen Drottninggatan/Norra Järnvägsgatan. Ungefär samtidigt inträffade en singelolycka på Hångersvägen. De tre personerna som färdades i bilen transporterades i ambulans till lasarettet för omplåstring, Smålänningen den 3 juli 1975.
251. Dödsolycka vid Sickinge. En äldre man omkom i en bilolycka i korsningen Sickingevägen – riksväg 25 när han skulle korsa riksvägen på cykel troligen utan att observera bilen som kom körande från Växjöhållet, Smålänningen den 11 juli 1975.
252. Det har vi statistik på: Förlegat kalla E4:an dödens väg. Epitetet ”Dödens väg” för E4:an genom Kronobergs län raderas effektivt bort av vägverkets statistik över olyckor i Kronobergs län 1974. Av de 19 personer som omkom på de kronobergska vägarna var det tre som dog i samband med trafikolyckor på E4:an. Det är den lägsta dödssiffran för sträckan på överskådlig tid. Som jämförelse kan nämnas 1966 då trafiken på nämnda sträcka krävde 17 liv. Kronobergs län är kanske det älgtätaste länet i Sverige. Det slår igenom i statistiken. Viltolyckorna utgör 36,8 procent av samtliga olyckstyper i länet. Kronobergs län är det enda län där djurolyckorna utgör den största olyckstypen, Smålänningen den 14 juli 1975.
Hel familj skadad. Två vuxna och två barn skadades allvarligt vid en singelolycka mellan Hunnamåla och Urshult. Föraren körde in i ett stenräcke varefter bilen kastades ner i en kanal tre meter under vägbanan.
253. Här finns de farliga vägmilen. Vägsträckorna Ljungby – Lagan och Lagan – Prästorp på E4:an samt Älmhult – Möckeln på länsväg 23 hör till landets trafikfarligaste 154 vägmil. Fram till ombyggnadsåren, som är 1980, 1982 respektive 1990 kommer det att inträffa sammanlagt nästan 300 trafikolyckor på sträckorna, statistiskt sett. Om ombyggnaderna kan genomföras fem år tidigare skulle t ex antalet olyckor på sträckan Ljungby – Lagan reduceras till hälften. Detta enligt en utredning som gjorts av Svenska vägföreningen, Smålänningen den 25 nov. 1975.
254. Ljungby – cyklistens stad? Insändare av ”En gående” i Smålänningen den 25 maj 1977.
255. MC-förare skadad. Bilen kom på fel sida. En 20-årig man från Agunnaryd blev svårt skadad vid en frontalkrock på Stationsgatan i Ljungby och vårdas nu i respirator på Växjö lasarett. Han krockade med en personbil som i hög fart körde på fel sida av gatan. Den 39-årige personbilsföraren från Skåne är misstänkt för rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik, Smålänningen den 23 juni 1977.
256. 20-åring svårt skadad vid frontalkrock mc-bil. En 20-årig man från Agunnaryd skadades svårt vid en frontalkollision på Stationsgatan i Ljungby. Han fick lungskador, brott på armar och ben. Personbilsföraren en 39-årig man från Skåne körde i hög hastighet på vänster sida av vägen och är nu misstänkt för rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik. Mannen fick bara lättare skador, Smålänningen den 23 juni 1977.
257. Polisinspektör Arne Fridlund: Förbjud vänstersväng på alla europavägarna. Vägverkets skyltning motverkar trafiksäkerheten. Inför ett generellt förbud mot vänstersväng på alla europavägar utanför tätorter. Det säger polisinspektör Arne Fridlund i Ljungby efter lördagens vänstersvängolycka på E4:an strax norr om Dörarp. Fem bilar var inblandade i olyckan som vållades av en bilist i färd med att svänga till vänster, över mötande körbana, in på en rastplats. Livsfarligt med vänstersvängar på E4:an men man får förstå bilisterna. Vägverket hänvisar med skyltar mot rastplatsen trots att det innebär stor fara att efterfölja den, Smålänningen den 11 juli 1977.
258. Skrotbilarna skall bort från naturen, Smålandsposten den 30 juli 1977.
259. Fem skadade i frontalkrock. Visslarydsvägen. Barn i livsfara. Måste något barn komma till allvarlig skada innan något görs åt hastigheten på Visslarydsvägen? Den frågan ställer sig de som bor utmed vägen mellan Ljungby och Bräkentorp. Nyligen har man fått avslag på en framställning om lägre hastighet på vägen. Efter en frontalkrock mellan två personbilar i lördags fick sex personer köras till sjukhus varav en var allvarligt skadad. Tre barn var vittne till olyckan. De stod bara ett par meter från kollisionen och svävade i olycksögonblicket i livsfara, Smålänningen den 1 aug. 1977.
260. Svår olycka i Ljungby. Volvon skar kurvan på olycksplatsen så att bilen kom över på vänstra väghalvan. Bilen kom så fort att ingen han väja. Föraren av Volvon misstänks för rattfylleri. Vi stod i trädgården alldeles bredvid vägen, berättar Bengt Örning en av villaägarna utmed Visslarydsvägen. Smällen skedde bara tre meter ifrån platsen där de stod, plåt och skruvar flög runt dem. Vi vill att hastigheten sänks till 50 men får bara avslag, Smålänningen den 1 aug. 1977.
261. Trampade på fel pedal. Bilen välte på färjan. Förmodligen tog den 78-årige föraren fel på bromspedal och gaspedal. I allt högre fart passerade bilen kön vid färjeläget på Bolmsö, brakade in på uppfarten till färjan som just låg i hamn, rammade en bil samt räcket och blev liggande på sidan, halvt ut över sjön, Smålänningen den 3 aug. 1977.
262. Vägkorset är en guldgruva. En bilist av tio kör för fort. Här får en bilist av tio böta för fortkörning och om inte bilisterna varnade varandra för radarkontroll skulle andelen fartsyndare stiga kraftigt. Korsningen mellan E4:an och riksväg 25 i Berghem söder om Ljungby är det mest ”bötesbetyngda” vägavsnittet inom Ljungby och Älmhult polisdistrikt, Smålänningen den 11 aug. 1977.
263. Trafiksäkerhet intresserar ljungbybor, okt. 1977.
264. Körde in i lastbil vid panikbromsning. Olyckan inträffade i samband med en vänstersväng på E4:an vid Ljungby norra infart, Smålänningen den 16 dec. 1977.
265. Skolbussen krockade. En skolbuss fullsatt med skolelever krockade med ett traktorekipage i korsningen Södra Järnvägsgatan – Drottninggatan. Traktorn körde ut på Drottninggatan utan att observera bussen. Ingen skadades men på både traktor och buss uppstod smärre skador, Smålänningen den 31 jan. 1978.
TRARYD:
266-267. Mitt i byggkrisen Traryd-Villan ökar. Överallt talar man om byggkris och det borde inverka även på trähusfabrikanterna men inte på Traryd-Villan. Där redovisar man istället en 30-procentig omsättningsökning och en volymmässig ökning med 20 procent. Man har utökat antalet distrikt och även ökat antalet anställda. Inom en femårsperiod räknar man med en fördubbling av verkstadsytan, Smålänningen den 7 dec. 1977.
TRÄFFPUNKTEN:
268. Insändare i Smålänningen den 13 feb. 1976. Heja, Troja, av I.S. Blir det charter från Feringe? av Flitig Spanienresenär. Varför undanhålla verklig information i en stor fråga? av Evert Carlsson.
269. Borgerliga majoriteten: Danspalatset behöver inte remitteras. Charles Linder (s) fick inte kommunstyrelsens borgerliga ledamöter med på förslaget att remittera frågan om danspalatset till bl. a. fritidsnämnden och kulturnämnden. Med 9 röster mot 6 beslöt kommunstyrelsen att avgöra ärendet nu, dels att tillstyrka det föreliggande avtalet med nöjesdirektör Ulrik Wittman och byggmästare Ferdinand Andersson, Smålänningen den 7 maj 1976.
270. Teatern har inte med Träffpunkten att göra. Blanda inte ihop teater med danspalatset. Det är två vitt skilda begrepp. Det går inte att spela dramatisk teater typ Svenska Riksteatern i en salong som består av ett dansgolv. Riksteaterns verksamhet kommer även framöver att bedrivas på Hammarsbacke. Vi har inget intresse av Träffpunkten. Detta är kontentan av Ljungby Teaterförenings resonemang fört i samband med att styrelsen nyligen diskuterade verksamheten och oombedda tittade på skissritningarna över Träffpunkten. Oaktat Träffpunkten kommer teatern även framöver att bjudas i Hammarsbacke/Folkets hus, säger ordföranden i teaterföreningen, Gunnel Ljunggren, Smålänningen den 13 maj 1976.
271. Nu väntar den stora debatten om Wittmanska danspalatset. Kommunens fullmäktige ska fatta beslut om det flitigt debatterade danspalatset. När planerna på Ulrik Wittmans etablering i Ljungby först blev kända, sista veckan i januari, väckte de visserligen stort uppseende men åstadkom inte just då någon egentlig politisk debatt.
Vad står i avtalet med Wittman? Vad står det i avtalet mellan Ljungby kommun och Ulrik Wittman angående danspalatset som fullmäktige ska besluta om? Eftersom alla är överens om behovet av en nöjeslokal och frågan trots detta vållat en politisk splittring i två läger redogörs de viktigaste punkterna här, Smålänningen den 13 maj 1976.
272. Partigrupperna var eniga om Träffpunkten. Insändare av Egon Fransson i Smålänningen den 17 maj 1976.
273. Ingen seger för Träffpunkten. Terraza-avtal stjälper? Motståndarna till dansrestaurangen Träffpunkten i Ljungby vann en större seger i fullmäktige än vad de förmodligen hade räknat med. Det blev återremiss på hela ärendet. Alla i fullmäktige var eniga om detta efter en två timmar lång debatt. Vad som inte kom fram tydligt nog i debatten men som delvis låg i botten är att källarmästare Bengt Isberg på Terraza, samma dag via sin revisor, skrivit till styrelsen för Minerva där Påhlsson är ordförande och begärt nytt kontrakt i stället för det som skrevs på i höstas. Det kontraktet, säger Isberg till Smålänningen, undertecknades under falska förespeglingar från Påhlssons sida. Påhlsson visste nämligen redan då om planerna för Träffpunkten utan att tala om dem. Det finns inte plats för två restauranger med fullständiga rättigheter i Ljungby förklarar Isberg, Smålänningen den 21 maj 1976.
274. Skall Träffpunkten falla på spriträttigheterna? Hur det blir med dansrestaurangen i Ljungby är för tidigt att uttala sig om men mot slutet av den drygt två timmar långa fullmäktigedebatten verkade det som om den kan komma att falla på spriträttigheterna.
Skilda synpunkter på återremissbeslutet. Smålänningen den 21 maj 1976.
275. Bort med Träffpunkten i årets valrörelse. Ledare i Smålänningen den 2 juni 1976.
276. Stig Magnusson: (s) smusslade minst lika mycket den gången Terraza skulle beslutas. Debattartikel i Smålänningen den 3 juni 1976.
277. De borgerliga och deras skamfilande anseende. Insändare av Borgare i Smålänningen den 4 juni 1976.
278. Frågetecknen många kring Träffpunkten. Vad händer med Ica-hallen? Drar sig Ulrik Wittman ur Träffpunktenprojektet? Skall Ferdinand Andersson bygga bostadslägenheter i egen regi i byggnadens övervåning? Skall ritningarna ändras så att det endast blir Ica-hallen som bygger nytt? Vi vill ha klara besked, säger Ica-Eol i Växjö. Jag fick aldrig en chans att förklara min idé, säger Ulrik Wittman. Smålänningen den 10 juni 1976.
279. Träffpunkten har spruckit. Wittman drar sig ur projektet. Affären Träffpunkten har nått sitt slut. Kommunstyrelsen har fått skriftligt besked från nöjesdirektör Wittman om att han annullerar kontraktet. Även byggmästare Ferdinand Andersson backar. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson beklagar utvecklingen och Wittmans avhopp men noterar tacksamt att Wittman är beredd att ställa upp i Ljungby om andra lösningar blir aktuella. Kommunalrådet betecknar affären som i princip avslutad, Smålänningen den 11 juni 1976.
280. Affären Träffpunkten är slut. Ulrik Wittman drar sig ur. Hela projektet spricker. Ljungby kommunstyrelse har erhållit ett brev från direktör Ulrik Wittman att han hoppar av Träffpunkten. Byggmästare Ferdinand Andersson drar en suck av lättnad över att det spricker. Han har aldrig önskat engagera sig i dansrestaurangfrågan. Det var kommunen som tvingade Träffpunkten på honom som ett villkor för att han skulle få förvärva tomtmark. Kommunalrådet Nils Iwar Påhlsson beklagar att Wittman annullerar sitt kontrakt. Vi har bara att acceptera. Det blir ingen Träffpunkt, Smålänningen den 11 juni 1976.
281. Ny strid om framtidens nöjeslokaler. Hembygds- eller Folkparken? En upprustning av nöjeslokalerna i Ljungby kommun för ungefär 1,5 miljoner kronor. Det är sammanfattningsvis vad kommittén som skulle utreda behovet av samlingslokaler i kommunen kommit fram till. Fast kommittéledamöterna är oense på två viktiga punkter, hembygdsparken och Folkets park. Beträffande de övriga två som ingår i projektet, Lido i Lidhult och Termohuset i Lagan är man överens, Smålänningen den 11 aug. 1976.
282. Folkpark och danspalats – debattämne i Agunnaryd. Träffpunkten är en nagel i ögat på socialdemokraterna i Ljungby kommun och en utnyttjad käpphäst i valrörelsen. Att i stället göra en respektabel anläggning i Folkets park skulle dock bli betydligt dyrare. Detta är inte realistiskt med hänsyn till att här inte finns några utbyggnadsmöjligheter. För övrigt har den ungdom som besöker folkparken slagit sönder utrustning för 32 000 kronor som kommunen fått betala. Ingen sund ungdom söker sig heller hit med risk för att bli ihjälslagen. Detta yttrade Stig Magnusson vid den valdebatt som socialdemokraterna inbjudit till i Agunnaryd. Smålänningen den 26 aug. 1976.
283. Skall torget bli en ny Träffpunkt? Insändare av Socialdemokraterna i Ljungby Informationsutskottet i Smålänningen den 30 sept. 1976.
TUTARYD:
284. Blir Tutaryds grustag motorcentrum för Ljungby? Ljungby bör kunna få ett motorcentrum i den del av Tutaryds grustag som står oanvänd menar Ljungby motorklubb. I första hand vill man bygga upp ungdomsverksamhet. De vill anlägga en go-cartbana där man även kan köra med radiostyrda miniracerbilar, Smålänningen den 5 juli 1977.
285. Många vill bo i Tutaryd. Ryssby blir underminerat? Under det senaste året har det börjat byggas fyra hus i Tutaryd. Det är ganska enkelt att erhålla bygglov men betydligt svårare att få tag på en tomt. Detta gäller kanske alldeles speciellt i Tutaryd där det inte finns byggnadsplanelagd mark p.g.a. att kommunen ännu inte satsat på något kommunalt va-nät. Att det är svårt att få Tutaryd byggnadsplanelagt beror nog mycket på storebror Ryssby. Kommunalpolitikerna är nämligen fullt på det klara med att om Tutaryd får bli tätort återverkar detta omedelbart på utvecklingen i Ryssby, Smålänningen den 21 juli 1977.
VIDÖSTERN OCH VITTARYD
VIDÖSTERN:
286. Ornitologer har nu kartlagt Vidöstern. Fågelskådare från Ljungby har gjort ett jättearbete vid sjön Vidöstern. Varje helg i ett halvårs tid har ornitologerna suttit utposterade på en ö vid Toftaholm för att kartlägga fågellivet vid sjön. En hel del sällsyntheter har observerats som t ex örnar och en pilgrimsfalk, Smålänningen den 7 dec. 1976.
287. Vidösterns fågelliv kartlagt. 10 fågelskådare har suttit utposterade vid sjön Vidöstern varje helg i nästan ett halvårs tid. Skådarna har valt sjön som studieobjekt för att kartlägga fågellivet där och flyttfåglarnas rörelser, Smålänningen den 7 dec. 1976.
VITTARYD:
288. Vittaryd får ny klubbstuga. Snart får Vittaryd en nyrestaurerad och tillbyggd föreningslokal. Det är idrottsföreningens medlemmar som med stöd av supporters, företag, kommun och frivilliga, sedan två år tillbaka aktivt arbetat på sin klubbstuga. En tillbyggnad i två plan på ca 100 kvm med omklädningsrum och duschrum står snart färdig. Därutöver restaureras den gamla delen på 150 kvm som byggdes i början på 1940-talet. Ordföranden i idrottsklubben säger att de hoppas att lokalerna ska bli en tillgång för både idrottsklubben och andra organisationer, Smålänningen den 5 maj 1977.
ÅGÅRD, ÄLMHULT OCH ÅSNEN
ÅGÅRD:
289. Ågård kan bli ett bra fritidshem. Med en del upprustningsarbeten skulle gamla Ågård, som är en kulturbyggnad uppförd ungefär i mitten av 1800-talet, kunna bli en bra ungdomsgård tycker den förre mångårige kommunalmannen och stadsfullmäktigeledamoten Gunnar Svensson i Replösa på vars förslag gården för flera år sedan förvärvades av dåvarande Ljungby stad, Smålänningen den 5 maj 1977.
ÄLMHULT:
290. Ny attack mot Möckelsnäs. Insändare av John Käll, sekreterare i Linnébygdens naturvänner krets av SNF.
291. Tredje gången gillt? Älmhult får stugby. De tidigare projekten på Möckelnsnäs och vid Hängsjön har strandat men nu är det ett tredje projekt på gång av företaget Skanshus AB i Göteborg. Företaget ämnar satsa åtskilliga miljoner på en stugby öster om Såganässjön. Hittills är bara markaffärerna klara men företagets vd Tage Larsson uppger att man hoppas på en byggstart 1977. 30-50 stugor, avsedda för försäljning, har planerats. Smålänningen den 19 nov. 1975.
292. Bergabrons öde blir Pjätterydsvägen? Om vägföreningen i Kronobergs län får som den vill är den omdiskuterade Svinabergabron borta före årsskiftet. En ansökan om rivning av den gamla bron har lämnats in till Vattendomstolen i Växjö. Vi har redan riksantikvariens ord på att bron kan rivas utan att skada kulturhistoriska intressen, säger vägdirektör Bertil André. Nu vill vi veta om det finns några vattenrättsliga hinder. Gör det inte det kan vi sätta igång rivningen med kort varsel och använda stenen som fyllning vid arbetet mot Pjätterydsvägen.
Kulturnämndens ordförande: Vi har snart gett upp. Smålänningen den 30 april 1976.
293. Delarydkonstnär vill starta namninsamling för Bergabron. En namninsamling till protest mot rivningen av Svinabergabron, skulle det kunna rädda det gamla brobygget i Pjätteryd? Frågan har aktualiserats av delarydkonstnären Alf Virdelo, riksbekant bl. a. för sina arbeten i horn. I ett brev till kulturnämnden vädjar han om att kulturnämnden måste skriva en protest eller starta en namninsamling. Hur kan de åse brons förintelse? Smålänningen den 23 dec. 1976.
294. Brofrågan ligger på is. Svinabergabron ligger på is i dubbel bemärkelse. Vattendomstolen i Växjö som ska döma i frågan om brons rivning eller ej har tagit sig vatten över huvudet. Vattenärenden i mängder har hopat sig och brådskande ärenden har fått gå före brofrågan. Under våren ska målet kungöras och i maj är det dags för huvudförhandling på platsen, Smålänningen den 9 feb. 1977.
295. Många mot brorivningen. Automobilhistoriska klubben i Ljungby gick i bräschen för Svinabergabrons bevarande då Vattendomstolen höll huvudförhandling i Pjätteryd. Frågan gäller vägförvaltningens ansökan om rivning av bron. Mot denna ansökan ställde automobilklubbens ordförande Alf Johansson ett yrkande om att beslut om rivningstillstånd måste skjutas på framtiden ett par år. Under tiden kommer en ny broinventering att genomföras. De är övertygade om att denna inventering kommer att rädda bron, Smålänningen den 6 maj 1977.
296. Uppskjut beslut om brorivning. Fatta inget beslut om Svinabergabron innan den planerade broinventeringen slutförts. Vi är övertygade om att den inventeringen kommer att rädda bron. Denna vädjan lämnade Alf Johansson i Automobilhistoriska klubben i Ljungby vid huvudförhandlingen om Statens Vägverks ansökan hos Vattendomstolen om rivning av Svinabergabron i Pjätteryd, Smålänningen den 6 maj 1977.
297. Upprorsstämning. Vi vill inte ha något läger. Vi vill inte ha något koncentrationsläger med fritidsfolk här. Det rådde rena upprorsstämningen vid informationsmötet i Fagertorp vid Hängasjön. Börje Mobergs planer på ett 80-tal fritidshus i området mötte kompakt motstånd bland byborna. Samtliga skrev på en lista i protest mot fritidsbyn, Smålänningen den 1 aug. 1977.
298. Fornatorp krymper. Vi prutar tio tomter. Fornatorp, det planerade fritidsområdet i Fagerhult, har krympt sedan det stormiga mötet vid Hängasjön. Rune Sahlström som tillsammans med Börje Moberg i Skanör ritat ett förslag med 84 tomter ska försöka pruta ett 10-tal tomter, Smålänningen den 5 aug. 1977.
299. Även Ljungby kritiserar fritidsbyn på Fornatorp. Nu kritiserar även byggnadsnämnden i Ljungby Börje Mobergs och Rune Sahlströms planer på att anlägga en stor fritidsby på Fornatorp i Göteryd. Den tilltänkta bebyggelsen blir väl synlig från Hängasjöns stränder inom Ljungby kommun. Om den förverkligas är byggnadsnämnden rädd för att det dels uppstår allvarlig förslitning av vegetationen och dels för att befintliga vägar inte ska tåla den ökade trafikbelastningen, Smålänningen den 19 aug. 1977.
300. Länsstyrelsen vill minska antalet fritidshus vid Hängasjön. 80 fritidshus vid Hängasjön i Fagerhult, Göteryd är för mycket. Det säger länsstyrelsen i Kronobergs län i ett förhandsyttrande. Anledningarna är risk för att fågellivet störs, markslitaget blir för stort, strandskyddet på 100 meter, trivseln blir sämre och fornlämningar i området, Smålänningen den 3 okt. 1977.
301. Golfklubben får stöd. Planverket säger nej till flygplatsen. Statens Planverk avstyrker den föreslagna flygplatsen på Sånnaböke mosse vid Älmhult. Den främsta anledningen är den nyanlagda golfbanan i Äskya. Det rör sig om två olika former av fritidsaktiviteter, av vilka flygverksamheten kan bedrivas utan störningar från golfklubben men inte det omvända. Från plansynpunkt måste det föreslagna läget för flygplatsen betraktas som klart olämpligt, heter det i planverkets yttrande till Luftfartsverket, Smålänningen den 12 dec. 1977.
302. Flygplats får byggas på Sånnaböke mosse utanför Älmhult. Luftfartsverket har inte funnit skäl att förbjuda att flygplatsen byggs eftersom man bedömer bl. a. att bullret inte kommer att beröra bebyggelsen i Möckelns samhälle. Luftfartsverket tror inte att flygplatsen kan bli aktuell för utbyggnad i framtiden, vilket Statens Planverk befarar. Planverket har tidigare sagt att flygplatsens läge är olämpligt, Smålänningen den 21 dec. 1977.
303. Luftfartsverket ger klartecken. Flygplats får byggas på Sånnaböke mosse. Luftfartsverket ger Älmhult Flygklubb klartecken för flygplats på Sånnaböke mosse norr om Älmhult. Med den banriktning som är aktuell och med tanke på att bullerstörningarna inte kan vara besvärande för bebyggelsen i Möckeln har man inte funnit några skäl för att förbjuda flygplatsen. Statens Planverk tycker att flygplatsen på Sånnaböke mosse är olämplig ur plansynpunkt. Ordföranden i Älmhult Flygklubb, Hans Källman, beklagar konflikten med Älmhults Golfklubb, Smålänningen den 21 dec. 1977.
304. Svinabergabrons öde beseglat? Riksförbundet för hembygdsvård har vägrats prövningstillstånd av högsta domstolen i målet angående rivning av den gamla bron över Helgeån vid Svinaberga. HD:s beslut innebär att vattenöverdomstolens beslut står fast, Smålänningen den 27 dec. 1977.
305. Flygplatsbeslut överklagas. Striden om flygplatsen på Sånnaböke mosse är inte över. Luftfartverkets beslut att tillåta flygplatsen har nu överklagats av Raoul Barréus, Älmhult. Barréus har även skrivit till bostadsdepartementet och begärt att ärendet granskas. Flygplatsens anläggande tycks ha tillstyrkts av kommunstyrelsen i Älmhult och länsstyrelsen utan att lagenlig byggnadsplan har upprättats, menar Barréus, Smålänningen den 2 jan. 1978.
ÅSNEN:
306. Åsnen – Mien-området behöver 5 000 övernattningsplatser. Med hänsyn till människors allt mer ökade fritid är det inte orimligt att tänka sig att Åsnen – Mien-området skulle kunna behöva 5 000 övernattningsplatser. Idag finns det cirka 900 campingplatser inklusive Mårdslyckesand och Rävabacken. Detta konstateras i den utredning om Åsnen – Mien som länsstyrelsen presenterat. Utredarna betonar att 5 000 platser är en uppskattning och inte ska uppfattas som ett mål, Smålänningen den 3 mars 1977.
307. Åke Gyllenram: Samma skäl som för Åsnen gäller också Flåren – Furen. De skäl som lett till att regeringen ingripit i fallet Åsnen kan åberopas med samma styrka då det gäller Flåren och Furen. Det skriver krigsrådet Åke Gyllenram och kronojägare Gösta Johansson, Ohs, Lagan i sin slutskrift till Vattenöverdomstolen gällande det överklagande målet angående Sydvattenprojektet, Smålänningen den 27 juli 1977.
ÖJARP:
308. Öjarp inget villagetto. Insändare av Hilding Idolfsson i Smålänningen den 13 okt. 1976.
309. Socialdemokraterna i Ljungby: Bygg stugby i Öjarp. Bygg en stugby för uthyrning i Öjarp och gör i ordning en ordentlig campingplats i anslutning till den. Det är resultatet av den motion som den socialdemokratiska fullmäktigegruppen ställde till fullmäktige vid. Motionen remitterades till kommunstyrelsen, Smålänningen den 28 feb. 1978.
310. Permanent bebyggelse före fritidshus i Öjarp. Insändare av Hilding Idolfsson i Smålänningen den 16 mars 1977.
311. Öjarpsområdet – en kommunal katastrof? Debattartikel i Smålänningen av Leif Norrman den 13 okt. 1977.
|