Anmärkning
1. Besiktnings- och obduktionsprotokoll. Stora delar av protokollet saknas. Det går bara att få fram att det är kroppen efter ett nyfött gossebarn.
2. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 1 mars 1872. Obduktionen på korporalen vid Smålands kongl. Grenadjärbataljon P. M. Kron utfördes i den avlidnes hem i Guddarp av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fjärdingsman A. O. Petersson som intygade kroppens identitet samt hemmansägare Johan Jacobsson från Guddarp. Enligt polisundersökningen ska korporalen Kron ha kört ett lass bräder den 15 februari 1872 då han mötte två personer som körde timmer. Kron höll stilla vid sidan av vägen medan timmerkörarna körde förbi honom. När timmerkörarna kört en liten bit hörde de ett brak och när de tittade efter hade Kron vält och låg under brädlasset. När bräderna blivit borttagna var Kron redan död. De hämtade folk från den närbelägna gården och med deras hjälp bar de bort Kron och lade honom i ett uthus. Där förvarades han över natten i sträng kyla. Vid obduktionstillfället berättade en person att Krons mun var full av blod när han följande dag hämtades till sitt hem. Obduktionen visade multipla skador bl.a. sår på huvudet, bruten fot, flera brutna revben, överkäksbenen var lösbrutna och inre blödningar. Se även F1:3:3.
3. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 1 mars 1872. Obduktionen på korporalen vid Smålands kongl. Grenadjärbataljon P. M. Kron utfördes i den avlidnes hem i Guddarp av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fjärdingsman A. O. Petersson som intygade kroppens identitet samt hemmansägare Johan Jacobsson från Guddarp. Enligt polisundersökningen ska korporalen Kron ha kört ett lass bräder den 15 februari 1872 då han mötte två personer som körde timmer. Kron höll stilla vid sidan av vägen medan timmerkörarna körde förbi honom. När timmerkörarna kört en liten bit hörde de ett brak och när de tittade efter hade Kron vält och låg under brädlasset. När bräderna blivit borttagna var Kron redan död. De hämtade folk från den närbelägna gården och med deras hjälp bar de bort Kron och lade honom i ett uthus. Där förvarades han över natten i sträng kyla. Vid obduktionstillfället berättade en person att Krons mun var full av blod när han följande dag hämtades till sitt hem. Obduktionen visade multipla skador bl.a. sår på huvudet, bruten fot, flera brutna revben, överkäksbenen var lösbrutna och inre blödningar. Se även F1:3:2.
4. Årsberättelse för år 1866, en berättelse om enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under året 1866.
Väderleken och årsväxtens förhållande i allmänhet.
Sjukdomar som förekommit under 1866. Endemiska som t ex kronisk magkatarr, kvinnor som åderlåter sig och rakitis, epidemiska som scharlakansfeber, mässling och smittkoppor, sporadiska som t ex lunginflammation och luxationer, syfilis och sinnessjukdomar.
Förhållandet i allmänhet med sundhetspolis och sockenapotek, fattig- och fångvård, allmänna välgörenhetsinrättningar folkskolor m.m., hälsobrunnar och badorter, vaccination och revaccination, apotek, barnmorskeväsendet och beväringsmanskapet.
Enhetsförrättningen på grund av vederbörande auktoriteters särskilda förordnande gällande hälso- och sjukvårdsärenden, resor, för medikolegala ändamål: obduktion på Lars Björkman den 2 juni 1866, drunknad, obduktion på Anders Olof Carlsson den 30 augusti 1866, för mycket sprit, obduktion på Nils Persson den 2 oktober 1866, drunknad, obduktion på Maja Johannisdotters foster den 16 oktober 1866, dödfött.
Uppgifter om personalkostnader inom distriktet för legitimerad läkare (provinsialläkare L. N. Hjelmqvist), badarmästare (ingen), djurläkare (ingen), apotekare (S. E. Berg och pharmacie studiosus Alex Rudelius), barnmorskor (Helena Åkermark i Ljungby som är antagen till barnmorska med station i Ljungby, avlönad genom ackord och examinerad till instruments bruk, Carlsson i Dörarp som inte är antagen eller avlönad av församlingen utan praktiserar, Johanna Hejde som är antagen och avlönad av Markaryds församling är examinerad till instruments bruk, Carolina Svensson som nyligen är antagen och avlönad av Odensjö pastorat med station i Lidhult är examinerad till instruments bruk samt Bengta Persdotter som är antagen och avlönad av Hallaryds församling som inte är examinerad till instruments bruk), vaccinatörer och kvacksalvare.
Skräddaren Johannes Danielsson från Åby har blivit undersökt för sina besvär den 6 april 1867.
Intyg för f.d. soldaten Lars Nilsson Cerin som har ringa arbetsförmåga till följd av andtäppa och kronisk magkatarr.
Summarisk förteckning på sjukdomar daterad den 8 april 1867.
Ämbetsrapport. Den 31 mars 1867 avreste provinsialläkare L. N. Hjelmqvist till Markaryds socken. På torpet i Misterhult undersökte han 5 personer av dessa bekräftades fyra smittade med venerisk sjukdom nämligen man, hustru samt två barn. 2 barn i samma familj blev inte undersöka då de inte kunde anträffas. Ordföranden i kommunen fick tillsägelse att för säkerhets skull föra hela familjen till länets kurhus. I hemmanet Århult besöktes två personer som tidigare genomgått kur mot venerisk smitta. De var fortfarande friska. I hemmanet Sånna besiktigades fyra personer som ofta varit i beröring med veneriskt sjuka personer. Även dessa var friska.
Reseräkning.
Berättelse över verkställd instrumental förlossning från barnmorskan Johanna Hejde i Markaryd, april 1867.
Den 13 april besök hos änkan Lensberg som avlidit. Symtomen beskrivs. Övriga sjukbesök i april är hos Jöns Jonsson i Annerstad, en hustru i Kånna, Ingrid på Ljunget, Johannisdotter i Tofta, en flicka på 6 år i Tranhult, Pehr Andersson i Åsen, en man i Loshult i Lidhults socken, Salomon, kapten A. S., Johan Andersson i Stavsjö för drängen Aug. Pehrsson, en hustru i Stavsjö, Simonssons gosse som avlidit, Pehr Gustaf Svensson. Sjukdomar från första delen av maj är uppräknade.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 29 april 1867. Obduktionen på statare Pehr Kronquist utfördes i Markaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kommissarie Claes J. Theorin som förde protokoll samt fjärdingsman Salomon Eliasson från Misterhult som intygade kroppens identitet. Enligt v. pastor Bomgrens memorial ska Kronquist kommit till soldaten Gyllström den 16 april 1869 och begärt att få vila en stund men han började genast kräkas och fortsatte att plågas till kl. 10 på kvällen då han avled. Vidare upplyser memorialprotokollet att Kronquist, som var tjänstgörande statare vid Statarregementet, inte infunnit sig vid regementet vid sin permissions slut den 15 april. Soldat Gyllström berättar att hans höns smakat på kräket men de blev genast bortkörda ändå visade de tydligt illamående av det lilla de fått i sig. De närvarande ska ha frågat Kronquist om han tagit gift men han nekade till det däremot bad han enträget om att få söt mjölk att dricka. Kronquist var vid sin död ungefär 28 år. Någon anledning till att någon annan skulle ha vållat hans död har inte kunnat finnas vid polisundersökningen. Vid obduktionsundersökningen av magens innehåll hittades en tesked full av vita grynstora, hårda och spröda korn. Kornen genomgick en kemisk undersökning och tydlig vitlökslukt framträdde. Dödsorsaken fastställdes till arsenikförgiftning.
Mönstring av ungefär 400 beväringsynglingar i maj 1867. Läkarbesiktning i Nygård.
Olika sjukdomar i maj 1867 bl.a. reumatism, conjunctivitis (ögoninflammation), gulsot och nervfeber. Besök hos skomakare i Ljunga. Bronkit och nervfebersjuka i Tutaryd hos Christoffer. Hans hustru och en dotter är redan avlidna. Besök hos en hustru i Boastad, Pjätteryd som fått missfall. Svanfelts lilla flicka har fått andra gradens brännskador på vänstra armen, vänstra kinden och örat. Lisa Jacobsson från Torpa har fått betyg om fattigdom. Jonas Svensson i Trotteslöv har blivit slagen i den 26 maj. Skador i ansiktet, vänstra ögat igensvullet, själva ögat är oskadat, skrubbsår på näsan, blånader, näsan svullen och blod ur munnen.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 7 maj 1867. Obduktionen på backstugsittare Bengt Ericsson i Markaryd utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var v. kronolänsman Måns Böös som förde protokoll, barnmorskan Johanna Svensdotter från Örnafälla samt v. pastor Bomgren som intygade kroppens identitet. Enligt polisprotokollet ska Bengt Ericsson ha varit omkring 48 år. Han efterlämnade maka och tre barn med vilka han levt i sämja och enighet, fast i stor fattigdom. Lördagen den 9 mars 1867 kom han hem från sitt arbete med blodig skjortkrage. Dagen efter var han ovanligt tyst, satt och läste bibeln hela förmiddagen. Vid 12-tiden sa han att han kände sig tung i huvudet därefter lade han sig några timmar för att sova. På natten gick han ut iklädd skjorta, ylletröja, byxor och träskor utan att sedan återkomma. Av polisprotokollet framkommer också att Bengt ska ha blivit slagen i huvudet med en slägga av soldat Sandberg så att han föll till marken. Därefter ska han ha blivit slagen med samma slägga igen över hela kroppen. Dessa slag ska ha tilldelats Bengt Ericsson lördagen den 9 mars på morgonen strax innan han kom hem. Den 29 april hittades kroppen uppfluten i Lagaån och var då klädd i skjorta, ylletröja och mollskinnsbyxor. Utlåtande efter obduktionen. Det framkommer bara sådana fynd som antingen framkommer efter en långt framskriden förruttnelseprocess eller som de anmärkta blodfyllnad i inre organ som är vanliga efter att en person har drunknat. Några tecken som skulle kunna ge anledning till antagandet att det våld som Bengt Ericsson enligt uppgift blivit utsatt för skulle bidragit till hans död finns inte.
Fler sjukdomar i maj. Sjukbesök. Carl Johan Johannesson i Guddarp, bensår. Majorskan Bergh, lunginflammation. Peter Johansson från Kvänslöv, lunginflammation. Maria Borgesdotter från Vrå, ungefär 24 år, epilepsi.
Soldat N32 vid Ljungby kompani av kongl. Kronobergs regemente, som till följd av en frostskada låtit amputera vänster stortå, är ännu inte så återställd att han kan tjänstgöra vid regementet under innevarande år, 7 juni 1867.
Grenadier N53 vid Sunnerbo kompani av kongl. Smålands Grenadierbataljon lider av en svår kronisk magsjukdom, ulcus ventriculi, och är i stort behov av tjänstledighet under sommaren för att kunna förbättra sin hälsa genom en brunns- och hudkur.
Gossen Peter i Salevara har nervfeber.
Summarisk rapport upprättad med ledning av inkomna vaccinationsjournaler över skyddskoppympningen (smittkoppsvaccinationen) inom Ljungby provinsialläkaredistrikt i Kronobergs län år 1866.
Vaccinatörerna i de olika församlingarna är i Agunnaryd J. G. Andersson, Pjätteryd O. Blomgren, Hallaryd C. Ljungdahl, Göteryd I. Silvander, Traryd P. Lindgren, Markaryd S. Hanstein, Hinneryd J. Bursell, Vittaryd P. Svensson, Berga J. G. Bergenholtz, Dörarp C. F. Bergenholtz, Ljunga S. Theorin, Hamneda J. Nylén, Ryssby C. Jonsson, Tutaryd S. Welander, Annerstad A. Julin, Nöttja F. Nylander, Torpa Davidsson, Angelstad J. M. Andersson, Ljungby C. Bergenholtz, Kånna W. Jonsson, Odensjö J. M. Bergstedt, Lidhult P. Nilsson, Vrå S. Palmgren.
Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 26 juli 1867. Obduktionen på Ola Nilsson från Ekhult utfördes i Markaryds sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman Måns Böös som förde protokoll och Fredr. Cassel. Kroppens identitet intygades av fjärdingsman Sven Andersson från Misterhult. Enligt underrättelse angående Ola Nilssons levnad och död ska han på natten den 15 juli 1867 blivit misshandlad med slag och följande morgon avlidit. Gärningsmännen ska ha erkänt att de slagit Ola med en rönnekäpp på ryggen och sparkat honom på benen samt att Ola Nilsson under misshandeln utropat ”ränn en kniv i mig men slå ej ihjäl mig”. Utlåtande efter obduktionen. Den yttre och inre besiktningen av Ola Nilssons döda kropp upplyser om: 1. att yttre våld träffat Ola på högra armen, händerna samt på vänstra ögat. Om samma våld även träffat huvudet och den övriga kroppen går inte att med säkerhet fastställa pga. den framskridna förruttnelsen. Däremot verkar Ola Nilssons smärtfulla utrop ”ränn en kniv i mig men slå inte ihjäl mig” antyda att misshandeln varit både svår och ihållande. 2. att Ola Nilsson lidit av ett svårt rötsår på benet och kanske även av hunger, åtminstone tyder hans klena hull och tomma mage på det. 3. att blodbrist fanns i hjärnan och dess hinnor s.k. hjärnanemi. 4. att inga patologiska produkter som kunnat framkalla en dylik hjärnanemi funnits. Ola Nilsson har alltså avlidit till följd av anemi och kollaps i hjärnan vartill misshandeln och Olas troligtvis sjukliga och försvagade kroppskondition gemensamt bidragit.
Ämbetsrapport. Med anledning av en skrivelse från ordföranden i Dörarps församling om en smittsam sjukdom som utbrutit på ett torp i Hallsjö reste provinsialläkare L. N. Hjelmqvist den 23 augusti 1867 till förutnämnt ställe. Hustrun och tre äldre barn var sjuka i nervfeber. Ett barn var redan på bättringsvägen men hustrun och de andra två barnen var svårt angripna av sjukdomen. Mannen led av kronisk magkatarr. Alla dessa personer bodde i en liten, mörk och låg stuga. Enligt deras egen uppgift ska de ha haft tillräckligt med mat under sommaren.
Ämbetsrapport. Med anledning av en skrivelse från ordföranden i Angelstad om en svårare kikhostepidemi som hållit på i flera veckor inom Hölminge och Bolmstads byar reste provinsialläkare L. N. Hjelmqvist den 26 augusti 1867 till förutnämnda ställen. På torpen i Bolmstad påträffades 10 barn sjuka, från 11 månader till 9 år gamla, de yngsta var svårt angripna. På Hölminge gårdar och underliggande torp var 16 barn angripna av kikhosta. Barnens ålder var från 1 år till 12 år. Även ett par äldre person i Hölminge var sjuka bl. a. en hustru och en man. I Hölminge norregård var en 1½ årig gosse så svårt angripen att lungkollaps redan verkade ha inträtt. Det berättades att två barn redan avlidit av kikhosta.
Joh. Johannesson i Klövaryd sjuk bl.a. av lunginflammation. Sjukdomar inträffade under september 1867 är uppräknade.
Summarisk förteckning på sjukdomar där mediciner skrevs ut på medicinalfondens räkning från den 1 januari till den 1 maj 1967.
Sjukdomar inträffade under oktober 1867 är uppräknade bl.a. hos Emelie Christina i Fallnaveka som har höftsjuka, hustru i Hallsjö reumatism i höft och knä, riksdagsmannens 7 månaders barn i Össlöv, en fanjunkare.
5. Översikt över olika sjukdomar, 1882. Hur många som insjuknat eller dött i respektive sjukdom i de olika månaderna.
6. Ämbetsresor under januari till december 1882.
7. En berättelse om allmänna hälsotillstånden, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1881. Antalet kyrkoskrivna vid redovisningsårets början, antal födda, döda samt antal barn som dött före ett års ålder. Allmänna förekomna sjukdomar. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Fortsättning se F1:3:8.
8. Fortsättning från F1:3:7. En berättelse om allmänna hälsotillstånden, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1881. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Förhållande i allmänhet med sundhetspolis, kommunalnämndens verksamhet för allmän hälso- och sjukvård m.m., vaccination och revaccination, apoteksväsendet och barnmorskeväsendet. Ämbetsförrättningar på grund av behörigt förordnande på hälso- och sjukvård. Ämbetsresor under januari till december 1881.
9. En berättelse om allmänna hälsotillståndet, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1882. Antalet kyrkoskrivna vid redovisningsårets början, antal födda, döda samt antal barn som dött före ett års ålder. Allmänna förekomna sjukdomar. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Fortsättning, se F1:3:10–11.
10. Fortsättning från F1:3:9. En berättelse om allmänna hälsotillstånden, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1882. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Förhållande i allmänhet med sundhetspolis, kommunalnämndens verksamhet för allmän hälso- och sjukvård m.m., vaccination och revaccination, apoteksväsendet och barnmorskeväsendet. Verkställda instrumentala förlossningar under 1882 och vilka barnmorskor som har utfört dem. Ämbetsförrättningar på grund av vederbörligt förordnande på hälso- och sjukvård. Ämbetsresor under januari till och med 15 juni 1882. Fortsättning, se F1:3:11.
11. Fortsättning från F1:3:10. En berättelse om allmänna hälsotillstånden, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1882. Ämbetsförrättningar på grund av vederbörligt förordnande på hälso- och sjukvård. Ämbetsresor från 21 juni till och med december 1882. För medicinskt ändrade besiktningar på levande personer, obduktioner m.m. inom distriktet bosatt personal är provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, läkare, G. Theorin med. kandidat t.f. lasarettsläkare, veterinär G. H. Gadamer, tandläkare, apoteksföreståndare och provisoriska elever, apotekare Alfr. Lundgren har tjänstledigt och apoteket förestås av Lindgren, Bernt Wilhelm Hallberg född 1859 tog examen den 2 juli 1877, August Berg född 1861 tog examen den 29 april 1880 och är provisorer. Barnmorskor, namn, lön samt uppgift på om de är berättigad till instrumentalt bruk är Johanna Åkermark i Ljungby, Carolina Samuelsson i Annerstad, Emina Sundberg i Ryssby, Petronella Lönnström i Berga, Johanna Johansson i Hinneryd, Johanna Svenzén i Markaryd, Augusta Svensson i Traryd, Hanna Petersson i Göteryd, Bengta Nilsson i Hallaryd, Vilhelmina Edström i Pjätteryd, Helena Buhre i Agunnaryd, Johanna Maria Petersson i Lidhult och Elna Abrahamsdotter i Hamneda. Vaccinatörer, deras namn och avlöning, E. Bergenholtz i Ljungby, M. Hagman i Kånna, S. M. Bergstedt i Odensjö, A. Karlberg i Lidhult, S. Palmgren i Vrå, J. M. Andersson i Angelstad, J. Jonsson i Ryssby, S. Hörberg i Tutaryd, J. Nylander i Nöttja, P. O. Sjöström i Annerstad, J. Davidsson i Torpa, J. G. Bergenholtz i Berga, J. E. Rydstedt i Vittaryd, J. G. Hjelmqvist i Dörarp, J. Wifholm i Hinneryd, K. A. Dahlberg i Markaryd, F. O. Forsberg i Traryd, S. Hallstein i Göteryd, Bengta Nilsson i Hallaryd, O. Blomgren i Pjätteryd, F. E. Petersson i Ljunga, J. Nylén i Hamneda och Helena Buhre i Agunnaryd. Kvacksalvare, hem och vistelseort, fanns inga som var värda att nämna. Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer av intresse, inget dylikt har inträffat. Se även F1:3:9–10.
12. Namnen på de olika socknarna står uppräknade med en massa siffror efter.
13. Bilaga. Barnmorskor. Inom distriktet finns 14 barnmorskor, av dessa är tre inte behöriga till instrumentalt bruk, tre har slutat och tre börjat. I stället för Johanna i Göteryd är Johanna Lindqvist antagen och i stället för Emma Sandberg i Ryssby är Charlotta Björkman. I Torpa socken har Ida Jonasdotter antagits . I stället för Vilhelmina Edström i Pjätteryd är ännu ingen antagen. 6 instrumentala förlossningar har ägt rum. Tre stycken i Lidhult av Agneta Andersson, en i Markaryd av Johanna Svenzén, en i Ryssby av Emma Sundberg och en i Berga av Petronella Lönnström. Troligen från 1884.
14. Bilaga. Sinnessjuka. Hur många sinnessjuka personer det finns inom de olika socknarna, hur de vårdas samt bor.
15. En berättelse om allmänna hälsotillståndet, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1884. Antalet kyrkoskrivna vid redovisningsårets början, antal födda, döda samt antal barn som dött före ett års ålder. Allmänna förekomna sjukdomar. Allmänna åtgärder vidtagna vid den allmänna sjukvården. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Fortsättning se F1:3:16–17.
16. Fortsättning från F1:3:15. En berättelse om allmänna hälsotillstånden, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1884. Allmänna hälsotillstånd under året och vidtagna åtgärder. Förhållande i allmänhet med sundhetspolis, kommunalnämndens verksamhet för allmän hälso- och sjukvård m.m., vaccination och revaccination, apoteksväsendet (inom distriktet finns ett apotek som ligger i Ljungby), barnmorskeväsendet, se särskild bilaga, F1:3:13. Ämbetsresor under året 1884. Obduktion på J. A. Petersson från Hänjarp den 28 okt. 1884, drunknad. Bosatt personal inom distriktet är provinsialläkare L. N. Hjelmqvist, lasarettsläkare G. Theorin, veterinär G. O. Gadamer, tandläkare, medhjälpare och lärlingar inga, fältskärer och lärlingar inga, apoteksföreståndare är O. Lindgren och provisorer är Carl August Backgren och Erik Rickard Sundberg. Barnmorskor, namn, lön samt uppgift på om de är berättigad till instrumentalt bruk är Helena Åkermark i Ljungby. Fortsättning se F1:3:17.
17. Fortsättning från F1:3:16. En berättelse om allmänna hälsotillstånden, enhetsgöromålen m.m. inom Ljungby provinsialläkares distrikt under år 1884. Barnmorskor, namn, lön samt uppgift på om de är berättigad till instrumentalt bruk är Helena Åkermark i Ljungby, Carolina Samuelsson i Annerstad, Helena Buhre i Agunnaryd, Bengta Nilsson i Hallaryd, Eva Folin i Traryd, Charlotta Björkman, Petronella Lönnström i Berga, Ida Jonasdotter i Torpa, Agneta Andersson, Johanna Svenzén, Johanna Lindqvist, Elna Abrahamsdotter i Hamneda, Johanna Magdalena Johannesdotter i Hinneryd och Emma Sandberg i Angelstad. Vaccinatörer, deras namn och avlöning, E. Bergenholtz i Ljungby, J. M. Andersson i Angelstad, M. Hagman i Kånna, Bengta Nilsson i Hallaryd, F. O. Forsberg i Traryd, P. O. Sjöström i Annerstad, S. Palmgren i Vrå, S. M. Bergstedt i Odensjö, C. J. Jonsson i Ryssby, J. G. Hjelmqvist i Dörarp, J. Davidsson i Torpa, O. Blomgren i Pjätteryd, A. Karlberg i Lidhult, J. G. Bergenholtz i Berga, J. Nylander i Nöttja, K. A. Dahlberg i Markaryd, S. Hallstein i Göteryd, J. Nylén i Hamneda, Chr. Lagerstedt i Agunnaryd, J. E. Rydstedt i Vittaryd, S. A. Hörberg i Tutaryd, J. G. Wifholm i Hinneryd och F. E. Petersson i Ljunga. Enligt uppgift finns två kvacksalvare i kommunen. Den ene heter Severin är f.d. svensk pharmacist sedan en tid apotekare i Brasilien och numera godsägare i Ryssby. Den andre är en bonde vid namn Lars Bengtsson i Tuna. Båda är harmlösa och föga anlitade. Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer av intresse, inget dylikt har inträffat. Se även F1:3:15–16.
18. Avlöningslista för barnmorskor och vaccinatörer.
Traryd: vaccinatör F. O. Forsberg, barnmorska Eva Folin.
Angelstad: vaccinatör J. M. Andersson.
Hallaryd: vaccinatör Bengta Nilsson, barnmorska Bengta Nilsson.
Annerstad: vaccinatör P. O. Sjöström, barnmorska Carolina Samuelsson.
Vrå: vaccinatör S. Palmgren.
Odensjö: vaccinatör S. M. Bergstedt.
Ryssby: 2 kvacksalvare, vaccinatör C. J. Jonsson, barnmorska Charlotta Björkman.
Dörarp: vaccinatör J. G. Hjelmqvist, barnmorska Petronella Lönnström.
Torpa: vaccinatör J. Davidsson, barnmorska Ida Jonasdotter.
Ljungby: vaccinatör E. Bergenholtz, barnmorska Johanna Åkermark.
Pjätteryd: vaccinatör O. Blomgren.
Lidhult: vaccinatör A. Karlberg, barnmorska Agneta Andersson.
Berga: vaccinatör J. G. Bergenholtz, barnmorska Petronella Lönnström.
Nöttja: vaccinatör J. Nylander.
Kånna: vaccinatör M. Hagman.
Markaryd: vaccinatör K. A. Dahlberg, barnmorska Johanna Svensdotter.
Göteryd: vaccinatör S. Hallstein, barnmorska Johanna Lindqvist.
Hamneda: vaccinatör J. Nylén, barnmorska Elna Abrahamsdotter.
Agunnaryd: vaccinatör Chr. Lagerstedt, barnmorska Helena Buhre.
Vittaryd: vaccinatör J. E. Rydstedt.
Tutaryd: vaccinatör S. A. Hörberg.
Hinneryd: vaccinatör J. G. Wifholm, barnmorska Johanna Magdalena Johannesdotter
Antal fall av scharlakansfeber för perioden jan. – juni.
19. Skrivelse till kongl. medicinalstyrelsen från L. N. Hjelmqvist den 28 april okänt år. Ordföranden i Tutaryd sockens kommunalnämnd A. Stenfelt anhåller om belöning till vaccinatör S. A. Hörberg då han under flera år utan nämnvärd ersättning haft hand om vaccinationerna i Tutaryd. Medicinalstyrelsen vill därför att Hjelmqvist yttrar sig om detta. Vaccinatör S. A. Hörberg blev rekommenderad till belöning i penningar år 1869. Därefter kan Hjelmqvist inte se några skäl till att rekommendera Hörberg till belöning framför någon annan.
20. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 8 mars 1872. Obduktionen på Andreas Nilsson från Dragaberg i Angelstads socken utfördes i Skeen av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var fjärdingsman Lars Peter Johansson som intygade kroppens identitet samt rättare J. Johansson från Skeen. Enligt polisundersökningen ska Andreas Nilsson från Dragaryd hittats död klockan sju på fredagsmorgonen den första mars 1872, i ett dike till hälften fyllt med vatten tätt invid Skeens gästgivaregård. Andreas ska ha vistats i Skeen både föregående onsdag och torsdag och det antas att han förtärt starka drycker i för stor mängd. Obduktionens yttre besiktning visar inte något spår till yttre våld och den inre besiktningen visar tecken på kvävningsdöd. Sannolikt har Andreas Nilsson till följd av någon påkommen vanmakt eller yrsel stupat ned i det vattenfyllda diket och där avlidit.
21. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 16 april 1869. Obduktionen på Peter Jonas Pålsson från Skeen utfördes i Annerstads sockenstuga av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kronolänsman C. W. Pontén som förde protokoll och intygade kroppens identitet samt Johan Abrahamsson i Annerstad Brogård. Enligt polisundersökning skulle avlidne Peter Jonas Pålsson tillsammans med fyra andra personer på kvällen den 9 april druckit brännvin i en färgeribyggnad vid Skeen. Jonas Peter drack ur ett quarter brännvin på en gång. Därefter satte han sig ned och började kräkas och föll strax därpå i sömn. Han lämnades av sina kompisar och följande morgon påträffades han av dem liggandes död i samma ställning som han insomnat kvällen förut. Vid sin bortgång var Peter Jonas ungefär 25 år gammal. Obduktionen tillsammans med uppgifterna från polisundersökningen ger anledning till antagandet att ett omåttligt förtärande av brännvin med dess omedelbara följder orsakade Peter Jonas Pålssons död. Se även F1:1:31.
22. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 2 augusti 1872. Obduktionen på drängen Salomon Johansson från Lindhult utfördes i Pjätteryd av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var kyrkoherde Chr. J. Bursi och fanjunkare Henning Bursie. Enligt uppgifter från polisundersökningen ska drängen Salomon Johansson blivit träffad av ett skott under en andjakt den 14 juli 1872. Skottet avlossades av hemmansägare Johannes Petersson från Romarehyttan mot änder som vid tillfället befann sig mitt emellan honom och Salomon Johansson. När skottet small ropade Salomon ”Aj Johannes, du sköt mig”. Därefter började han springa ifrån sjön uppåt marken men påträffades snart liggande över en tuva, blodig om näsan och på bröstet samt klagande över smärtor. Smärtorna i bröstet tilltog och ungefär två timmar efter det att Salomon träffades av skottet avled han.
23. Besiktnings- och obduktionsprotokoll från den 29 september 1869. Obduktionen på Christina Svensdotters, från Tjurkö, döda barn utfördes av provinsialläkare L. N. Hjelmqvist. Närvarande vittnen var C. Georg Lagerstedt som förde protokoll samt kronolänsman L. Mentzer som intygade kroppens identitet. Enligt uppgifter från polisundersökningen ska Christina Svensdotter gett sig iväg mot Ljungby klockan sju på morgonen den 27 september 1869. I Ljungby skulle en tvist angående uppfostringsbidrag till hennes barn handläggas. Hon tog sitt lilla barn med sig på resan och för att skydda det mot köld hade hon lindat det och svept in det med yllekläder dessutom bar hon barnet på armarna med dess ansikte mot sitt bröst under åkningen. Hon hörde barnet kvida åtskilliga gånger och kände det sparka senast vid Össjö, ¾ mil från Ljungby. Från den stunden var barnet fullkomligt stilla och modern märkte först vid ankomsten till Ljungby då barnet togs upp från kläderna att det avlidit. Barnet var 4 månader gammalt och hade alltid varit friskt. Vid polisbesiktningen av kroppen märktes inget spår till yttre våld. Endast under hakan fanns några strimmor som var något mörkare än den övriga huden. I obduktionsprotokollet anmärks vid den yttre besiktningen att det kommer blodskum ur näsan, tungan är framskjuten mellan käkarna och att exkrementer är frampressade ur anus. Vid den inre besiktningen anmärks på stark blodkongestion till de inre organen såsom hjärna, lungor, lever, mjälte och njurar även högra förmaket och blodådrorna var blodfyllda. Allt detta tyder på kvävningsdöd. Inga patologiska produkter som kunnat framkalla en sådan kongestion till inre organ har förkommit. Antagligen har Christina Svensdotter genom sin omsorg för att försöka skydda barnet mot den kalla vinden bonat om det för tätt och därigenom hindrat luften från att få tillräckligt tillträde.
24. Ämbetsresor under år 1881. 17 januari, obduktion på Johan Alfred Nilsson från Hänjarp. Dödsorsak, epileptiskt anfall.
17 januari 1881. Obduktionen på Johannes Alfred Nilsson utfördes i den avlidnes bostad i Hänjarp Norregård 6
|