Beteckning 1	Tid från	Tid till	Tid	Plats
Anmärkning Litteratur A-Ö (allt förtecknas löpande sorterat på författare eller ansvarig utgivare) Bokstav A Författare/utgivare: ABF Ljungby, Älmhult och Markaryd Titel: Metallspån, 75 år med Metall från LJUNGBY, ÄLMHULT TRARYD Tryck: saknas Innehåll: s. 7-16: Gösta Davidsson berättar om Ljungby industris framväxt, bland annat CTC, AB Vibro-Verken, Trelleborgsplast, Ljungby-Verken, Bentone, Ljungbytruck, Stålgjuteriet, Alframs, Orlander Bäck, Axmark, Hultberg, Nilssons möbelaffär, Vallövs ägglådefabrik, Ljungby Veliociped och förnicklingsfabrik, Johan Levin, Valfrid Sjöberg, fackföreningsrörelsen, Georg Malmberg, Göte Linder, Olof Nordgren, M.A. Johanssons Mekaniska Verkstad, Sunnströms Mekaniska Verkstad, Roslunds Mekaniska Verkstad, Fabrikör Roslunds egentillverkade bil "Ljungbys första bil", Ljungby Mekaniska Industri AB, Ingenjör Haglund, Malmstens Mekaniska Verkstad, arbetsmiljö, boende, bad, badställe, Gänget, Janssons vik, "Fattigmölle", levnadsstandard, Egnahemsrörelse, Ljungbyhusen, Folkets Hus, Hvilan, Logen Ljung, Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: ABF Karlshamn-Växjö-Ljungby-Halmstad Titel:En resa på spåret från Karlshamn till Halmstad- KVHBJ Tryck: Markaryds Grafiska, 2003. Innehåll: 15 st studiecirklar med 170 deltagare har dokumenterat och intervjuat folk med anknytning till järnvägen. s, 110 Åäng station och Piggaboda, s. 112 Målaskogs station, s. 117 tågurspåring i Målaskog 1956, s. 119 Ryssby station, s. 127 Banvaktsstugan Ekeliden Ryssby, s. 131 Tutaryds station, s. 134 Ljungby station, s. 137 Kronolänsman Fredrik Wilhelm Rundberg, s. 139 apoterkare Lundgren, Stationsinspektor C.A. Wessman, s. 142 Angelstads station, s. 147 Harry Brandelius, Kjell Sundberg, Bo Persson, Ivar Wremp, s. 148 Stavsjö Torvfabrik, Angelstad Tegelbruk, s. 149 Kösen och Ångbåtstrafik "Ebba", s. 150 Ragnar Persson, s. 151 Karl Williams "Kalle i Dalen", s. 152 Stina i Djurarp, s. 153 Dragaryd hållplats, s. 155 Bolmen station och stationssamhälle, s. 156 Bolmens sågverk, s. 157 Ångbåten Oscar, Redare J.F. Rahm, Hotellinnehavare Nils Möller, s. 158 Ebba Rydströms affär, Konsum, s. 159 Snickare Graubitz, Snickare Carl Lundahl, s. 160 Bolmens torvmosse, s 162, Skollärarinna Ingeborg Simon berättar om sin tågresa till Bolmen 1912, s. 168 Piksborg av Leif Norrman, s. 179 Byholma station, s. 182. Ryds sågverk Odensjö, s. 186 Åsen Station, s. 189 Inga Krook-Larsson berättar om att vara "stinsatös", 195. Hylte banvaktsstuga, s 196 Lidhult station, s. 198 Gun Lidenmark Jonson berättar om att vara "stinsatös". Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: ABF Lessebo och ABF Nybro/Emmaboda Titel: Glas och sten i Linnébygden. Älmhult och Eneryda Tryck: Saknas ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: Abrahamsen K. Roger Titel: Jarlsbergsosten - Historie og utvikling Tryck: 2006 BzGraf SA, Polen ISBN-10: 82-5293056-5 ISBN-13-978-82-529-3056-6 Allmän information: Gåva till Ljungby kommun vid vänortsbesök i Ås 2008 Innehåll: Om Jarlsbergsosten uppkomst och dess utveckling Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: Abrahamsson Erik Titel: Historier från Småland Tryck: Eifels Boktryckeri, Eksjö 1960 ISBN: Saknas Ur pressens recensioner: Författarens intention är klar och tydlig. Han har under flerårig möda velat rädda åt eftervärlden något av det äkta småländska - livet i bygderna och de språkliga uttrycken. Härför bör man vara honom tacksam. Man har hejdlöst roligt åt alla historier. Innehåll: Författaren har samlat historier från i huvudsak Jönköping och Kronobergs län. Orter som nämns i förordet är socknarna: Urshult, Ryssby, Hernlunda, Pjätteryd och Växjöbygden. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Abrahamsson Erik Titel: Småländska kärnkarlar Tryck: Nässjö-Tryckeriet AB, 1963 ISBN-saknas Innehåll: "När det gäller Småland är Erik Abrahamsson en Albert Engströms jämlike. Han är en strålande humorist. Genom att tala med bönder på bönders vis har han lockat fram det mest ursprungliga i den småländska folkkaraktären" (recensioner av boken, Smålands Allehanda). Vart och en av bokens avsnitt tar upp en person och dennes yrkesroll. Thure Wikström, insjöfiskare vid sjön Rusken, Nydala, Järnudden, s. 9 Andreas Nilsson, saltsjöfiskare i norra Kalmar läns kustbygd, s. 19 Josef Andersson, jägare, Ingatorps socken, s. 40 Anders Magnus Svensson, bonde vid Ulvsnäs intill sjön Rusken, vargjakt, varggropar, Nydala s. 56 Nils Petter Nilsson, torpare och kreaturshandlare Stockaryd församling, Målen, Värnamo, Tummeryd, Rydaholm, , s. 68 Johan Andersson, båtbyggare, Misterhultsskärgården, s. 77 Carl Anton Aspgren, sjökapten, Äspö Figeholms skärgård, s. 88 Knut Theodor Engström, skeppare, Figeholm, skonaren Nordstjärnan s. 110 Alfred Svensson, sjöman, Kråkelunds skärgård, Krokholmen, . s. 120 Villars Vilén, lots, Kråkelund och Figehoms skärgård, s. 134 Johan Ankarberg, smed, Pelarne kyrkby, Hässleby socken, s. 144 Gustaf Karlsson, sockenskomakare, s. 178 Bror Strand, böckare, s. 190 Oskar Lekström, krukmakare. s. 203 Oskar Högström, husar, s. 213 Johan Larson, glasblåsare, s. 228 Emil Forsberg, sågare, s. 241 Dialekt- och yrkesord, s. 249 Nautiska ord och uttryck, s. 265. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Adolfsson Gunnar Titel: Liv och dikt i Småland Tryck: Liber Tryck AB, Stockholm 1983 ISBN: 91-38-90296-6 Innehåll: Författaren och tecknaren Ålvar Eliasson tar oss med på en resa genom Värend och södra Småland, från gången tid till nutid. Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: Agunnaryds hembygdsförening Titel: De små stugorna och deras folk i Agunnaryd Tryck: Markaryds Grafiska AB, 1988 ISBN: Saknas Innehåll: Bråna rote, Deranäs rote, Elmtaryds rote, Elmtåsa rote, Fagerhults rote, Lönshults rote, Ryds rote, Rönnäs rote, Stavshults rote, Tjurkö rote, Trinshult rote, Tummhult rote och Vedåsa rote Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Agunnaryds hembygdsförening Titel: Agunnaryds skolor nu och i gången tid Tryck: Ljungby Grafiska AB, 1982 ISBN: Saknas Innehåll: Allmän översikt, s. 6 om hur Sveriges skolorganisation växt fram med bland annat: Skolstadgan 1842, Skolstyrelsen bildas inom socknen 1844 med indelning i skolrotar. Därefter följer en presentation av Agunnaryds skolor genom tiderna: Kyrkbyns skola s. 11 Elmtåsa skola s. 17 Stjärnebergs skola s. 21 Tjurkö skola s 22 Trekantens skola s. 29 Trinshults skola s. 33 Karta över alla skolor s. 40 Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Häfte Författare/utgivare: Agunnaryds hembygdsförening / Agunnaryds Allehanda Titel: Besöksmål Agunnaryds Rike-domar - Temaorienterad guide till natur- kultur- upplevelseplatser i Agunnaryd Tryck: Egen produktion ISBN: Saknas Innehåll: AGUNNARYDS STEN-RIKE: Enebackens stenmur Granhults stenindustri Vedåsa Sigurds minnesstenar Marsholms Kalkugn Ekeboda murar och rösen Gässaboda-försvunnen och bortglömd gård AGUNNARYDS TORP-RIKE Kjöpet i Tjurkö Norregård Lunden med Tröske-Henning Höganäs torp Kvarnstugan AGUNNARYDS FORN-RIKE Agundaborg Gamla kyrkoruinen Garpholmen på Rönnäs Källarholmen i Vedåsa AGUNNARYDS PAUS-RIKE Rastplatsen Tjurkö kvarn Elmtåsa ängslada Angshultsrasten Rastplats Ryd med damm Rastplats södra Marsholm Rastplats norra Marsholm Lammakulla byaplats Rastplats Vildsvinet AGUNNARYD SÄGEN-RIKE Halta-Kajsa i Havastuträan Trollsmedjan i Nockarp Trollen i Ramsås klint Lille Pelles kammare Mördarebacken Den genomskinlige körkarlen AGUNNARYDS VATTEN-RIKE Helge å kanotled Tjurkö kvarn Stockaland, bad och rastplats Marsholm, bad och rastplats Trekanten, bad och rastplats Ramsås, bad och rastplats Marsholms bro Holmen kanotrast, naturcamping Marsholm rast och båtiläggningsplats Brofästet Nockarp Älvanäs bro Byvärma gamla valvbro Fagerhult kvarn, valvbro Stensboda kvarn Elmtåsa vattenkälla Målensås rastplats, kvarn Strömma kvarn, såg Kråka kanal AGUNNARYDS NATUR-RESERVAT Marsholms stormreservat Reservat södra Marsholm Reservat Ramssås huvud Byvärma naturreservat Vedåsa södra naturreservat Vedåsa norra naturreservat, prästgården Tillhör samling: Ljungby kommun Ringpärm Författare/utgivare: Ahlberg Birgitta Titel:Sydöstra Sverige Tryck: Victor Petterssons bokindustri A-B, Stockholm 194, STF:s publikation nr 764 ISBN: Saknas Innehåll: STF startade år 1939 en serie där varje volym täcker ett större område än ett landskap. Denna bok omfattar Östergötland, Småland, Blekinge och Öland. KAPITEL LANDSVÄGSTURER MED START PÅ SID. 255: Tur 27: Kalmar -Växjö-Ljungby- Halmstad. Bland annat Ryssby, Tutaryd och Stensjön (s. 259), Angelstad och Piksborg (s. 260), Vrå kyrkby (s. 261). Tur 28: Karlshamn-Älmhult-Ljungby-Gislaved. Med bland annat Agunnaryd ( s. 266), Ivla by (s. 267), Södra Ljunga (s. 267), Ljungby (s. 267), Norr om Bolmen, Tannåker, Bolmsö och Sunnaryd (s. 268). KAPITEL ORTLEXIKON MED START S. 524 Bolmen (s. 385) Finnveden (Småland: Jönköping och Kronobergs län, s. 392) Ån Lagan (s. 431) Ljungby (s. 441) Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Aktiebolaget Svenska biografteatern Titel: Aktiebolaget Svenska biografteatern Tryck: Stockholm 1915 ISBN: Saknas Innehåll: Katalog över biografmaskiner och tillbehör: Bland annat Ernemanns förevisningsmaskin "Imperator" (s. 9), Skioptokon-inrättning (s. 15), med mera utrustning som båglampor, linser objektiv ect som användes för tiden inom området. Med offert på Biografmaskineri för elektriskt ljus dock utan mottagares namn. Tillhör samling: Ljungby kommun Häfte Författare/utgivare: Almquist Jan-Eric Titel: Häradstingsprotokollen före 1614 - Inventering och proviensundesökning Tryck: Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1945 ISBN: Saknas Innehåll: Inventering och proviensundesökning av Smålands häradstingsprotokoll med härad, tingsförättare, Göta hovrätts arkiv, Vadstena landsarkiv, Kammararkivet och Linköpings stiftsarkiv ( s. 32-37). Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Alvemo Bo (red), Mathiasson, Furuhagen, Utbildningsradion UR Titel: Din bit av Sveriges historia Tryck: Grafiska gruppen, Stockholm 1977 ISBN: 91-26-08332-9 Innehåll: Boken ingår i ett kurspaket om fyra tv-program, sex radioprogram. Syftet med kursen är att stimulera allmänheten, studiecirklar och skolklasser att bedriva släktforskning, forskning kring föreningsliv och bygd. Innehåller tips om hur arkivforskning går till. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Anderberg Bengt (red), Klintberg, Mattson Titel: Fula visboken Tryck: Fingraf AB, Södertälje 1990 ISBN: 91-550-3105-6 Innehåll: Innehåller fula visor dvs. visor som frispråkigt behandlar sexuella ämnen. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Anderbjörk J-E Titel: Hembygdsrörelsen i Kronobergs län - Särtryck ur Svensk bygd och folkkultur Tryck: Gothia AB, Stockholm 1947 ISBN: Saknas Innehåll: Beskrivning över hembygdsrörelsen i Kronoberg och betydelsefulla personer för densamma såsom Petter och broden Paul Rudbeck på Huseby järnbruk (sent 1600-tal -tidigt 1700-tal). Erik Dahlberg skaparen till verket Suecia, Läntmäater Ekebom, Carl von Linné, Samuel Rogberg med "Historiska beskrivning av Småland" (1770), Peter Wieselgren, domprost i Göteborg och nykterhetsrörelsens förkämpe, Esaias Tegnér, Carl Jonas Love Almqvist, Gunnar Hyltén- Cavallius (skrev Värend och virdarne 1863-1868 folklivsforskare och insamlare av föremål och berättelser som blev grunden till Smålands museum), P. G. Wistrand smålänningen som fick av Skansens skapare Artur Hazelius Småland på sin lott, Olof Wallquist (biskop, musiedanare, grundare till Stiftsbiblioteket, konstkammaren mm), med flera Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare:Anderbjörk J. E. (kommentarer) Titel: Om vägar och vägmärken i Sunnerbo - En 1790-talsbeskrivning av Lantmätare Abr. Bergius, kommenterad av J.e. Anderbjörk. Ingår i serien Småländska Hembygdsböcker XV Tryck: Nya Växjöbladets boktryckeri A.B 1947 ISBN: Saknas Innehåll: Beskrivning av vägnätet i Sunnerbo. På sid 11 beskrivs de så kallade Kungshulorne på Össlövs gärde somspelat en stor roll i gränskrigen mellan Danmark och Sverige. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: Älmhults historia utgiven med anledning av köpingens 50-årsjubileum Tryck: Smålandspostens boktryckeri A.B. Växjö 1950 ISBN: Saknas Innehåll: Älmhults historia Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening, gåva av Älmhults kommun Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: Bidrag till Älmhults historia del 2, tiden 1951-1970, utgiven med anledning av Köpingens uppgående i Storkommun Tryck:Tryckeri AB Kronoberg, Växjö 1971 ISBN: Saknas Innehåll: Älmhults historia Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening, gåva av Älmhults kommun Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: Ur Älmhultsgårdarnas historia Tryck: Smålänningens tryckeri, Ljungby 1953 ISBN: Saknas Innehåll: Om äldre bebyggelse och gårdar i Älmhult Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening (gåva från författaren) Häfte Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: Älmhults Sparbank - Minnesskrift utgiven med anledning av Sparbankens femtioårsjubileum 1966 Tryck: Tryckeri AB Kronoberg, Växjö 1966 ISBN: Saknas Innehåll: Om Älmhults historia och Sparbanken på orten Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel:Till de dödas minne (särtryck ur Växjö stifts hembygdskalender 1953) Tryck: Växjö 1953, Smålandspostens tryckeri AB ISBN: Saknas Innehåll: Seder och bruk kring begravning, gravprydnader, pärlkransar mm. i huvudsak Kronobergs län. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Häfte Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: Från mina förfäders bygd-Pjätteryd i gången tid Tryck: Smålandspostens boktryckeri A.B. Växjö 1954 ISBN: saknas Innehåll: Äldre allmogekultur samlad och nedtecknad av författaren i huvudsak kring hemsocknen Pjätteryd KAPITEL Förord s. 7 Pjätteryds socken s. 9 Fornlämningar och fynd s. 20 Några drag ur torp- och småstugebebyggelsens historia s. 40 Fattigt folk och tiggare s. 93 Pjätterryd och emigratonen s. 115 Gångna tiders arbetsliv s. 137 Vad våra gamla bystämmorprotokoll förtälja s. 162 Binäringar till jordbruket . 168 Från skvaltan till el-kvarnen s. 194 Kyrkogång och församlingsliv s. 222 Tegnér och Bråkenhielm (Den segslitna striden om Pjätterryds kyrka) s. 240 Skolväsendet s. 270 Från vaggan till graven s. 285 Folklig läkekonst s. 300 Jul och julfirande i gågna tider s. 308, Berättelse om ett spöksvin i Agunnaryd, mellan Stockaryd och Elmtåsa s. 321 Folksägner s. 324 Källor och litteratur s. 338 Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel:Stamsoldat och beväring ur en gammal soldats minnen (särtryck ur Värendsbygder 1955) Tryck: Elof Lindströms Söner Boktryckeri AB, Alvesta 1955 ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Häfte Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: Till flydda år tiden återgår...Pjätterryd i gången tid 2 Tryck: Smålandspostens boktryckeri A.B. Växjö 1958 ISBN: Saknas Innehåll: Äldre allmogekultur samlad och nedtecknad av författaren i huvudsak kring hemsocknen Pjätteryd. KAPITEL Husdjur och husdjursskötsel, oxen, kon, hästen, fåret, geten, svinet, biskötsel, s. 9 Åker och redskap s. 83 Nödår s. 106 Kring gamla vägar och stigar s. 122 Hägnader s. 156 Tak och taktäckning s. 166 Lin och linberedning s. 177 Kläder och tillbehör s. 187 Träskor och träskomakare s. 207 Klockor och almanackor s. 217 Dans och lek s. 229 Mat och dryck s. 242 Bruk och missbruk av strka drycker s. 260 Bygdeoriginal, Klok-Anna, Jana-Ingja, Koje-Jonen, Rassla-Hauken, Sågare-Pelle s. 269 De våra där ute s. 297 I kyrkans hägn s. 321 Källor och litteratur s. 339 Gammal allmogekultur samlad och nedtecknad av författaren i huvudsak kring hemsocknen Pjätteryd Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Anderek Eric H. Titel: De gamla berättar Tryck: Tryckeri AB Kronoberg, Växjö 1971 ISBN: Saknas Innehåll: Sevänjor och bruk i huvudsak insamlade kring författarens hemort Pjätteryd men även från orter runt omkring. KAPITEL: 1. Förord s. 7 2. De gamla berättar s. 9 3. Bo och bygge s. 67 4. Hem och heminredning s. 83 5. Barn-en guds gåva s. 99 6. Ålfiske s. 113 7. Salpetertillverkning s. 127 8. Stamsoldat och beväring s. 143 9. Vargtider s. 173 10. Tattare s. 193 11. Något om vegitation s. 203 12. Något om prästerskapets i Pjätterryds avlöning genom tiderna s. 217 13. Till de dödas minne s. 227 14. Gods och gårdar s. 241 15. När den nya tiden kom till bygden s. 286 16. Källor och litteratur s. 301 Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening, gåva av nämndeman Ingemar Johansson Författare/utgivare: Andersson Bodil och Ove (utgiven efter studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi) Titel: Hölminge vår by vid Bolmen Tryck: Okänt ISBN: Saknas Innehåll: Dokumentation av Hölminge bys historia, huvudsakligen 1800-1900-tal Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Andersson Stellan (red) utgivare; Arbetarnas kulturhistoriska sällskap Titel: Sök reda på, ta vara på. levnadsgör! Tryck: Grafisk Press, Stockholm 1984 ISBN: 91-970429-2-7 Innehåll: Fortsättning på boken "Arbetets minnesmärken" kring temat fackföreningsrörelsen och kulturminnesvård. Boken kan användas som del i en studieplan för att samla och dokumentera arbetarhistoria. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening Titel: Bidrag till sockenbeskrivning årsskrift 1955-1957 Tryck: Saknas ISBN: Saknas För innehåll och indexering i detalj se serie L2:1 detta arkiv --------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening Titel: Bidrag till sockenbeskrivning årsskrift 1956 Tryck: Tr AB. Kronoberg Växjö 1957 ISBN: Saknas Innehåll: Supplement till torpbeskrivningen i Annerstad s. 5 Skeen-herrgården som försvunnit s. 45 Herr Jöran i Anderstad s. 60 Naturförhållanden i Annerstad s. 73 Några barndomsminnen s. 83 Hänt i socknen under 1956 s. 90 Annerstads sockens folkmängdsuppgifter för år 1956 s. 93 Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening (gåva från Hildning Idofsson) --------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening Titel: Från Annerstads socken - Bidrag till en sockenbeskrivning, Hembygdsföreningens årskrift 1962 Tryck: Smålänningens tryckeri, Ljungby 1962 ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening (gåva från Hildning Idofsson) ------------------------------------------------------------------------------ Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening 1979. Titel: Annerstad förr och nu. Tryck: Tryckt med bidrag av Ljungby Kulturnämnd och Längmanska Kulturfonden. Smålänningens tryckeri,Ljungby 1979 ISBN: Saknas. Sammanställd av: Arne Juhlin. Omslagsbild: Skiftebro gamla valvbro. För innehåll och indexering i detalj se serie L2:1 detta arkiv ------------------------------------------------------------------------------------ Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening Titel : ANNERSTAD UR ARKIV OCH MINNEN. Författare/Utgivare : Annerstads hembygdsförening. Tryck : Ljungby Grafiska AB 1994. Sammanställd av : Elsa Berglind. Omslagsbild : Vattenmärke från pappersbruket i Skeen som drevs av Ericsson & Lars Lemchen. För innehåll och indexering i detalj se serie L2:1 detta arkiv ----------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening Titel: Annerstad Här hava våra fäder bott. Författare/Utgivare: Annerstad hembygdsförening. Tryck: Ljungby grafiska AB. ISBN: Inget. Utgiven: 12 Januari 1987. För innehåll och indexering i detalj se serie L2:1 detta arkiv -------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Annerstads hembygdsförening Titel: Torp och småstugor i Annerstads socken - en inventering av Arne Juhlin Tryck: Smålänningens tryckeri, Ljungby 1975 ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Författare/utgivare: Apelqvist Katarina, utgivare Folksam Titel: Dynamisk stad Tryck: SStudio Forma/Am. Lundquist tryckeri AB 1964 ISBN: Saknas Innehåll: Växjös dynamiska utveckling Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Arcadius C.o. (red) Titel: Ur Värends historia - Bidrag till kunskapen om vår hembygd Tryck: Smålandspostens boktryckeri, Växjö 1912 ISBN Innehåll:Skriften har författas av kursdeltagarna (Växjökretsen av Sveriges allmänna folkskollärarförening) i Hembygdskunskap anordnad av Centralbyrån Lund för populära vetenskapliga föreläsningar. Kursen hölls i Växjö 19-24 juni 1911. Knut Kjellmark: Från södra Smålands förhistoriska tid s. 3 Hjalmar Lindroth: Vad ortnamnen lära oss om Värends bebyggande s. 25 C.O. Arcadius: Kronobergs slott s. 45 L. Larsson: Namnet Växjö s. 56 E. Wrangel: Vad en småländsk kyrka kan berätta s. 61 Arthur Stille: Dackefejden och det s.k. slaget vid Asunden s. 77 L.Larsson: Branden 1858 och Borgmästare Pedher P. Skatelöf s. 101 C.W.Von Sydow: Småländska folksagor s. 123, råd och anvisningar för insamlande av folkminnen s. 133 Knut Kjellmark: Anvisningar och råd för dem som anteckna om fornlämningar och fornfynd i Kronobergs län s. 150 P. G. Vejde: Om Växjö brand 1838 s. 154 E. Wrangel: Per Henrik Ling och Gylfe 1810 s. 163 Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Arcadius Kerstin (red) Titel: Bibeln på bondens vägg - Studier i det sydsvenska bonadsmåleriet Tryck: Civilen´Halmstad 1990 ISSN: 0347-4364 Innehåll: Att samla Sunnerbomålningar är att söka något mer s. 89. På s. 99 detta kapitel finns Alf Hambes sunnerbosläkt. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Arnesson Evertz Titel: Bak hängbjökars sida Tryck: Kristianstads Boktryckeri AB, 1975 ISBN: 91-550-1930-7 Innehåll: Roman som beskriver hur en välbärgad svenskamerikan återvänder till sin hemstad Växjö på 1960-talet 40 år efter att han reste därifrån. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Arnesson Evertz och Gaunitz Sven (red) (Smålands författarsällskaps skriftserie 5) Titel: Miljö och människan i Småland Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1975 ISBN: 91 528 0113 6 Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Aschan Nils Titel: Ur Sunnerbo härads domböcker 2 (separattryck ur Hyltén-Cavallius Årsbok 1937) Tryck: Nya Växjöbladets Boktryckeri A-B 1937 ISBN: Saknas Innehåll: Återgivna rättsfall Tillhör samling: Ljungby kommun Häfte Författare/utgivare: Aschan Nils Titel: Ur Sunnerbo härads domböcker 2 (separattryck ur Hyltén-Cavallius Årsbok 1938) Tryck: Saknas ISBN: Saknas Innehåll: Återgivna rättsfall Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Häfte Författare/utgivare: Axelsson Malte Titel: Samtal med en konstnär Tryck: GJM, Siwert Bergström Jönköping ISBN: Saknas Innehåll: Samtal mellan Siwert Bergström och Malte Axelsson (konstnär) född i Ryssby 1905 Tillhör samling:Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Häfte Bokstav B Författare/utgivare: Beckman Leif Titel: Humor från Småland - Det bästa av de småländska humoristerna-en kavalkad i ord och bild Tryck: Beyronds Aktiebolag, Malmö 1958 ISBN: Saknas Innehåll: Småländska historier Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: Beckman Leif, teckningar av Eric Palmquist Titel: Händelser i Finnveden Tryck: Ivar Häggstöms Boktryckeri AB , Stockholm 1948 ISBN: Saknas Innehåll: Korta berättelser Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Beckman Leif Titel: Småland i kameraögat Tryck: Bernces Förlag AB Malmö, 1970 ISBN. Innehåll: En bildkavalkad av av gammalt och nytt i Småland. Bolmen och Bolmsö bild 45,46, Replösa bild 49, Ljungby med Kristina Nilsson staty bild 55, Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Amerika, Amerika! Tryck: Bröderna Ekstrands Tryckeri AB, Lund 1977 ISBN: 91-27-06964-8 Innehåll: En bok om utvandringen Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Svensk Amerikanskt Tryck: Tryckericentralen i växjö AB 1990 ISBN: 91-971460-0-5 Innehåll: Utvandrarhistoria Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Berättarkungen Tryck: Tryckericentralen i växjö AB 1992 ISBN: 91-971460-2-1 Innehåll: Amerikahistorier Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Transatlantiska rötter Tryck: Tryckpartner AB, växjö, 1997 ISSN: 0349-6619 Innehåll: Släktforskning i utvandrarnas spår Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Uppbrott från stenriket Tryck: Tryckericentralen i växjö AB/Davidsons Tryckeri AB 2000 ISBN: Saknas Innehåll: Utvandring från Kronoberg och Kronobergare bortom haven Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Amerikabilder Tryck: Davidsons Tryckeri AB 2002 ISBN: 91-971460-5-6 Innehåll: Drömmen om Amerika och andra samlingar Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Utvandrarkvinnor Tryck: ScandBook AB, Falun 2006 ISBN 13: 978-91-1-301493-5 ISBN 10: 91-1-301493-5 Innehåll: Svenska kvinnoöden i Amerika Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Johns Resa Tryck: Kristianstads Boktryckeri AB. 2008 ISBN: 978-91-977515-0-6 Innehåll: En emigrants resa Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Transatlantiskt Tryck: Davidsons Tryckeri AB 2010 ISBN: 978-91-977515-1-3 Innehåll: Utvandring till USA Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2021 Författare/utgivare: Ulf Beijbom Titel: Utvandrarna och den stora depressionen Tryck: TRT, estland 2012 ISBN: 978 91 7331 480 0 Innehåll: Varför upphörde den Svenska utvandringen 1930 Tillhör samling: Gåva från Inga-lill Fredhage 2012 Författare/utgivare: Gunnar Bendz Titel: Göta Hovrätt genom seklerna Tryck: Jönköpings litografiska aktiebolag ISBN: Saknas Innehåll: Göta Hovrätt genom seklerna Tillhör samling: Kultur föreningens bibliotek Författare/utgivare:Iris Bengtsson och Irma Svensson Titel: Välkommen till Hörset, en tidlös vandring Tryck:Joma Grafisk Produktion - november 2015 ISBN: Saknas Innehåll: Fru Axelsdotter följer årstidernas växlingar och arbetet i byn Hörset Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Otto Bengtsson Titel: Tidsbilder och minnen från Småland Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB ISBN: Saknas Innehåll:minnen från Småland Tillhör samling: kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden Tryck: Småläningens Tryckeri, Ljungby, 1969 ISBN: saknas Innehåll: 7. Förord 10. Karl Vennberg: Till en förlorad hembygd. 14. Inledning 18. Alvar Nilson (A.N,): Fornåldrarna 30. A. N.: Hulieskog och sjön Flåren 46. Oscar Pettersson: Ingelstad i äldre tider. 86. A.N.: Hulieskog och sjön i Flåren. 117. A. N.: Väster om Guddarp. 143. Justus Elgeskog: Från en gammal gård. 161. Karl Salomonsson: Ohäll mä kreatur. 164. Folke Fridell: Nöjen och onöjen. 180. Lennart Williams Jakter och fåglar under ett sekel. 194. A.N.: Från 1700-tal till nutid. En dörarpsskildring 239. S. A. Sallerfors: Sägner från bygden. 248. A. N.: Jonsboda och Lindhult. 278. Henrik Petersson: Oshulttaenen. 281. Redogörelse för bokverkets tillkomst. 287. Karta över bergabygden Tillhör samling: Kultur-föreningens bibliotek Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden 2 Tryck: Text & Orginal i Ljungby AB ISBN: saknas Innehåll: 5. Förord 6. Henrik Petersson, Ur Du gamla bygd 7. Martin Eriksson, Våra hembygdsföreningar 16. Martin Eriksson, Från våra hembygdsföreningars verksamhet 22. Martin Eriksson, Fasta fornlämningar i Bergabygden 26. Martin Eriksson, Sevärda Kulturminnen uteefter våra gamla vägar 34. Staffan Fridell, Ortnamn och bebyggelsehistoria i Berga åtting 46. Eva Åhman, Ett medeltida klockgjuteri i Berga 49. Eva Åhman, Vikingarnas by vid Berga kyrka 53. Martin Eriksson, Hembygdsskildringar i olja 59. Nils Werner, Jordbruksförhållanden under början av 1800-talet 65. Ingvar christoffersson, Kring vidöstern och Toftaholm 80. Axel Hansson, En torpason berättar 92. Henrik petersson, Torpet i Stensvik. 96. Henrik Petersson, Några krigsminnen från Toftaholm 100. Gunnar Wahlberg, något om Torg och Berga. 107. Birger Sjögren, Handelsbodar i Prästorp 112. Bertin Lundberg, Ett bodbiträdes vedermödor 125. Birger Sjögren, Vattenkraften i Bergabygden. 140. Bertil Andersson, katastrofen vid Bro 1927. 146. Naemi Belfrage, Minnen från Vittaryd prästgård 152. Greta Menchaca, Sara-Greta i Vittaryd 155. Arne Andersson, Något om Textilutvecklingen i Berga kommun 165. Lars Stèen, Metallprodukter via Starla till Walker 179. Sven-olle Johansson, Från väckelserörelse 198. Jan-Olof Johansson, Lagans Golfklubb 206. Justus Elgeskog, Ett stänk av evighet Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden 4 Tryck: Text & Orginal i Ljungby AB ISBN: saknas Innehåll: 5. Förord 6. Alf Henriksson, Märken 7. Smålands museum, Fonlämningar i Berga socken 14. Martin Eriksson, Pest och peskyrkogårdar 21. Christer Knutsson, Stenblocksåsan 27. Martin Eriksson, Våra gamla vägar 48. Birger Sjögren, Ett mord vid Bro krog i berga 1831 52. Martin Eriksson/Erik Lindgren, Prestorp blir Lagan - posthistoria 74. Christer Knutsson, Dörarps Hallsjös och Vittaryds medeltida kyrkor 91. Per Wilson, Så förgår kyrkans härlighet 95. Sten Almqvist, En undrande och orolig präst 109. Thomas Gustafsson, Kyrka i tradition och förnyelse 118. Birgitta Carlsson, Vittaryds och Sjöbyggets skolor 136. Sonja brandt, Dörarps skola 153. Leif Norrman, Bröderna Bergiues och den vackra trädgården 162. Leif Norrman, Anders Peter Gunnerson - Storentreprenör från Berga 170. Bengt Göran Söderlind, En säregen sommargäst i Sundet 176. Bengt Göran Söderlind, En vandrare finnet ett hem 181. Erik Wahlberg, Wahlbergs 100 år 201. Birger Sjögren, Så var det då 207. Bo Asking, Feringe flygfält - en tillbakablick 237. Berit Svensson, Lagans Röda Kors 252. Roger Karlsson, Huliesjön - en fågelsjö i Berga 268. Henrik Petersson, Lär älska din hembygd Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden 5 Tryck: Text & Orginal i Ljungby AB ISBN: saknas Innehåll: 5. Förord 6. Karl Vennberg, Till en utmark 7. Martin Eriksson, Kulturminnen i Vittaryd 23. Arne Svensson, Berga Kyrka - en historik 57. Elsa Jonsson, Jordskalv skakar våra kyrkor 61. Lennart Svensson, Seder vid begravningar i Hörda 67. Martin Eriksson, Berga folkskolor - grundskola 109. Margareta strömstedt, Det började i Trötteslöv 115. Sten Almqvist, Tiaboda 125. Martin Eriksson, Järnväg genom Bergabygden - historia - visioner 153. Leif Norrman, Ångbåtar i Bergabygden 161. Åke Karlsson/Olle Aronsson, lanthandel 205. Kurt Trotzig, våra gamla vykort berättar 271. Bo setterlind, Småland Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden 6 Tryck: Text & Orginal i Ljungby AB ISBN: saknas Innehåll: 5. Förord 6. Karl vennberg. Fiskefärd 7. Anna Ulfhielm, Bergabygdens fornlämningar 15. Leif Norrman, Så skulle Berga stad sett ut 23. Arne Svensson, sockenstämmeprotokoll berättar 47. Arne Svensson, Sockenstugan i Berga 60. Martin Eriksson, Ett hembygdsmuseum 63. Martin Eriksson, Berga storkommun - lagan centralort 94. Paul Wilstadius, Her peder i Hwiteryd 98. Roland Andersson, Vår siste vagnmakare 105. Roland Andersson, Josef i Dörarp berättar 113. Axel Hansson, Torparbarn på vreten 117. Ingebjörg Suensson/Martin Eriksson, Holmsborg 137. Ingebjörg Suensson, intervju 138. Martin Eriksson, Kring sundet och Torset 158. Christer Lovèn, Torsborg - Danaborg/Danasorg 161. Per Andersson, Mjölkhantering och mejerier i bergabygden 179. Lennart Carlsson, mejerifrågan från revyscenen 181. Lennart Carlsson, Mitt femtiotal i Lagan 227. Ingrid Nettervik, Litterära berömdheter med Anknyttning till Berga 264. Bengt Göran Söderlind, Donationer i Berga 268. Folke Fridell, nedlagd by Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden 7 Tryck: Text & Orginal i Ljungby AB ISBN: saknas Innehåll: 3. Förord 4. Pär Lagerkvist, Hembygden 7. Arne Svensson, Den utgrävda gravhögen i Trotteslöv 14. Inger hansson, Våra gamla ord 17. Martin Eriksson, Bergaminnen i Folklivsarkivet i Lund 29. Carl-Axel Trottestam, Trotteslöf Norregård 57. Anna Ulfheim, Storskiftet i Trotteslöv 60. Klas Larsson/ME, Torlarpsbranden 1843 67. Christer Knutsson, Tiaboda - Yxkullsund 91. Fredrik Andersson/ME, En rättares dagbok 97. Martin Eriksson, Linsnuggan i furulund Vittaryd 100. Olle Aronsson, Linbastan i Hult - linberedning 107. Martin Eriksson, Vittarydsherdar 118. Martin Eriksson, Prästänka och prästdotter konserveras 127. Martin Eriksson, Emigranter från Dörarp 141. Berit Svensson/Arne Svensson, Fattigvården 172. Lennart Carlsson, Gösta Haglund - En bildhuggare med stil 179. Olle Aronsson, Vittaryds idrottsklubbs historia 208. Martin Eriksson, Gymnastik Lagan 217. Lennart Carlsson, IF RIG Lagan 244. Martin Eriksson/Gunnar blixt, Berga hemvärn - blixtnoteringar 258. Hans Bruch, Bergaåsen mellan Lagan och Dörarp 266. Pehr Andersson, Regional vattenförsörjning från Bergaåsen Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar Titel: Boken om Bergabygden 8 Tryck: Text & Orginal i Ljungby AB ISBN: saknas Innehåll: 5. Förord 7. Henrik Petersson, Min hembygd 9. Roland Hällfors/Karin Lindahl, Össlöv 19. Roland Hällfors/Karin Lindahl, Össlöv Norregård Kasteberg 33. Roland Hällfors, Shåten på Kasteberg 84. Roland Hällfors, Össlövkniven 89. Martin Eriksson, Kartor berättar 94. Martin Eriksson, Drottning Katarina Stenbocks brev om Toftaholm 97. Martin Eriksson, Toftaholms torp och torpare 116. Martin Eriksson, Erikstad till salu/kungörelse 118. Justus Elgeskog, Nämndemansmoran i Ubbeboda och Elgdjurastock 123. Arne Svensson, Våra prästgårdar 138. Arne Nilsson, Lagar - brott - staff 151. Martin Eriksson, Emigrationen från Vittaryd 173. Martin Eriksson, Knektehållet i Bergabygden 192. Lage Engström, Finlands sak är vår 203. Martin Eriksson, Bastubad i Bergabygden 216. Kurt Brandt, När idrotten kom till byn 227. Lennart Carlsson, Ishockeyn i Åbyrinken 239. Ingvar Christoffersson, Näckrosorna i Bergabygdens sjöar 243. Innehållsförteckningar Boken om Bergabygden, del 1-8 Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Johan Bergman Titel: Den svenska nykterhetsrörelsens historia Tryck: Stockholm 1918 Oskar Eklunds boktryckeri ISBN: Saknas Innehåll: svenska nykterhetsrörelsens historia Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Carl-Martin Bergstrand Titel: Brott och straff i 1700-talets Västergötland Tryck: Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad 1972 ISBN Innehåll: Brott och straff i 1700-talets Västergötland Tillhör samling: Saknas Författare/utgivare: Carl-Martin Bergstrand Titel: Från 1700-talets Lidköping Tryck: Säffle-tidningens tryckeri AB ISBN: Saknas Innehåll: Lidköping under 1700-talet Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätt Författare/utgivare: Carl-Martin Bergstrand Titel: Från Borås och Ås härad på 1700-talet Tryck: Säffle-tidningens tryckeri AB ISBN: Saknas Innehåll: Västgötalagen Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätt kulturförening Författare/utgivare: Carl-Martin Bergstrand Titel: Fångar på nya elfsborg Tryck: Säffle-tidningens tryckeri AB ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätt kulturförening Författare/utgivare: Carl-Martin Bergstrand Titel: I Lidköing på carl XII:s tid Tryck: Säffle-tidningens tryckeri AB ISBN: saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätt kulturförening Författare/utgivare: Carl-Martin Bergstrand Titel: Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland på 1700-talet Tryck: Säffle-tidningens tryckeri AB ISBN: saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätt kulturförening Författare/utgivare: Axel Bergstrand Titel: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Tryck: C.Davidsons boktryckeri AB, växjö ISBN: Saknas Innehåll: En konstnärspersonlighet och hennes förhållande till samtiden Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Värendskvinnor från Långasjö Tryck: C.Davidsons boktryckeri AB, växjö ISBN: Saknas Innehåll: Värendskvinnor i bilder och ord av Elisabeth Bergstrand-Poulsen Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Livets och årets festdagar Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: saknas Innehåll: Livets och årets festdagar Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätt kulturförening Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Glad och god skall människan vara och stark Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: saknas Innehåll: En harmonisk och god människas utveckling och starka gång genom livet Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Hjältar och hjältedåd Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Hök, får jag låna dina vingar? Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: Saknas Innehåll: Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Värendsfolk Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: Saknas Innehåll: Värendsfolk Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Lovsång till vardagen Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: saknas Innehåll: Den rika vardagen Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Elisabeth Bergstrand-Poulsen Titel: Ett minnesmärke Tryck: boktryckeriet. P.A. norstedt och söner ISBN: saknas Innehåll: Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Bertil Bexell Titel: Tre kyrkor i Agunnaryd Tryck: Växjö, Hegborns Tryckeri AB ISBN: saknas Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bertil Bexell Titel: En bok om Ryssby Tryck: Växjö, Hegborns Tryckeri AB ISBN: saknas Innehåll: Hur liv och arbete gestaltat sig i denna socken från forntid till nutid Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Bertil Bexell Titel: Säteriet fylleskogs historia 1 Tryck: saknas ISBN Innehåll: Säteriet fylleskogs historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bertil Bexell Titel: Säteriet fylleskogs historia 2 Tryck: saknas ISBN Innehåll: Säteriet fylleskogs historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bertil Bexell Titel: Säteriet fylleskogs historia 3 Tryck: saknas ISBN Innehåll: Säteriet fylleskogs historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Vilhelm Bexell och Hilding Pleijel Titel: Från Smålands och Ölands gamla prästhem Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Oscar Bjurling Titel: Sydkraft - samhälle Tryck: Berlings, Arlöv Februari 1982 ISBN: saknas Innehåll: Sydkraft samhälle Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Hjalmar Bjurulf Titel: Västra Småland Tryck: Saknas ISBN: Saknas Innehåll: Läsbok för skola och hem om västra Småland Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Bjärnaryd och Hedenstorp Titel: Bjärnaryd och Hedenstorp - två byars historia Tryck: Swedgraf tryckeri AB, Ljungby 1996 ISBN: Saknas Innehåll: Två byars historia Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Jan Björk Titel: Marsholm i våra hjärtan Tryck: JOMA Tryck AB, Ljungby, 2004 ISBN Innehåll: Marsholms historia från slutet av 1400-talet och framåt Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Sam Blixt, oskarshamn Titel: Almanacka 1600-1999 Tryck: VTT-Grafiska vinnerby 1985 ISBN Innehåll: Almanacka för 400 år omfattande tiden 1600-1999 Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv Författare/utgivare: Smålands gille i Stockholm, redigerad av professor Sixten Bock Titel: En bok om småland Tryck: Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1943 ISBN Innehåll: En bok om Småland Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Folke Bodin Titel: Västra Hälsinglands domsaga Tryck: Ljusdals tryck AB ISBN Innehåll: Västra Hälsinglands domsaga år 1820 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hittar ej Titel: Boken om Bolmstad Tryck: Ljungby grafiska AB, 1992 ISBN Innehåll: En bys historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening ------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Bolmsö hembygdsförening 2002 Titel: Bolmsö, smålands största ö Tryck: Allkopia, växjö, 2002 ISBN: 91-631-2559-5 Innehåll: Smålands största ö, Bolmsö För innehåll och indexering i detalj se serie L2:1 detta arkiv Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Bolmsö Hembygsförening och Bolmsö kyrkoråd Titel: Bolmsö Kyrka Tryck: Värnamo 1963. AB Fälths Tryckeri ISBN Innehåll: Bolmsö kyrka 1863-1963 Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek, Gåva av Bolmsö hembygdsförening ---------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Per Borgh Titel: Livets två vägar Tryck: Stockholm Gustaf Lindströms boktryckeri ISBN Innehåll: Romantiserad kulturskildring Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare Lars-Ola Borglid Titel: I Linnés fotspår Tryck: Lindströms tryckeri Alvesta. Växjö 2006 ISBN: 91-86870-14-9 Innehåll: I Linnés fotspår, Kronobergsboken 2006 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Herbert Butze Titel: Igår, idag, imorgon - mot det okända Tryck: Bokförlaget bra böcker AB ISBN Innehåll: Vår värld genom två sekel 1800-2000 Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv, Gåva från Tommy Hansson, Traryd 2021 Författare/utgivare: Herbert Butze Titel: Igår, idag, imorgon - Gränserna Sprängs Tryck: Bokförlaget bra böcker AB ISBN Innehåll: Vår värld genom två sekel 1800-2000 Tillhör samling: Ljungby Kommunarkiv, Gåva från Tommy Hansson, Traryd 2021 Författare/utgivare: Alve Brandin Titel: Bildsköne Bengtsson och tatuerade Johansson Tryck: Tre böcker förlag AB ISBN: 91 7029 068 7 Innehåll: Bildsköne Bengtsson, Samhällets fiende nr 1 Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Bringéus Nils-Arvid Titel: Gunnar Olof, Hyltén-Cavallius Tryck: Håkan Ohlssons boktryckeri Lund 1966 ISBN Innehåll: En studie kring wärend och wirdarne Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bringéus Nils-Arvid Titel: Livets högtider Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1987 (1:3) ISBN: 91-36-02580-1 Innehåll: Livets högtider Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Författare/utgivare: Brevskolan (utbildningsföretag) Titel: Småland Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 1980 ISBN Innehåll: Studiecirkelmaterial om Småland. Tanken är att bokens innehåll ska leda till en diskussion om Småland som en förberedelser innan man besöker landskapet. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Brunius Göran Titel: Konsten 76 Tryck: Okänt ISBN Innehåll: Sven Ljungbergs konst Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Böbn-Jullander Ingrid Titel: Hörle Herrgård Tryck: AB fälths tryckeri, värnamo 1972 ISBN Innehåll: En bruksmiljö från 1700-talets mitt Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Författare/utgivare: Byhmer G. Kyrkoherde Titel: Per Henrik Lings födelsehem i södra Ljunga Tryck: Växjö 1942, C. Davidsons Boktryckeri ISBN Innehåll:En Historisk utredning om dess ålder M.M Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Bunger Harald Titel: Kronobergsnektar i Norra Allbo under inledningsverkets tid Tryck: Särtryck ur Norra Allbo hembygdsförenings årsbok värendsbygder 1980 ISBN Innehåll: Kronobergsnektar i Norra Allbo under inledningsverkets tid Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Fredrik Böök Titel: Resa till växjö Tryck: Kungl. boktryckeriet. P.A. Norstedt & söner, Stockholm 1926 ISBN Innehåll: Resor Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Gotthard Carlsson Titel: Smålands nation i Lund 1668-1918, Dess öden och personligheter Tryck: Lund 1918, Aktiebolaget skånska centraltryckeriet ISBN Innehåll: Smålands nation i Lund 1668-1918, Dess öden och personligheter Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Karin Carlsson Titel: Den tillfälliga husmodern Tryck: Scandbook AB, Falun 2013 ISBN: 978-91-87351-38-9 Innehåll: Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940-1960 Tillhör samling: Tillhör Ljungby kommun Författare/utgivare: Olle Carlsson Titel: Smedjan i Centrum Tryck: Swedgraf tryckeri AB, Lagan 1982 ISBN Innehåll: Ett Ljungbykvarters historia Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sten Carlsson Titel: Mellan Bolmen och Holaveden Tryck: Jönköping 1951, AB Lundgrenska boktryckeriet ISBN Innehåll: Samhällsklasser, näringsliv och politiska förhållanden i Jönköpings län från medeltidens början intill år 1950 Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Carl von Linné Titel: Om Smålands naturalhistoria Tryck: Svanbergs Tryckeri AB, Växjö, 1992 ISBN: 91-630-1485-8 Innehåll: Smålands naturalhistoria Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl Fredrik Cavallius Titel: Svenska sagor och sägner Tryck: Stockholm 1939, Tryckeri aktiebolaget Thule ISBN Innehåll: Svenska sagor och sägner Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ingvar Christoffersson Titel: Ljungby, staden vid Lagan Tryck: nya litografen, Malmö ISBN Innehåll: Bolmen - Sagosjön i tjusande Smålandbygd Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sten Claëson Titel: Rätthistoriskt bibliotek Tryck: Nordiska bokhandeln, Stockholm ISBN Innehåll: Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gustaf Clemensson Titel: Lessebo 1658-1856 Tryck: Boktryckeriet P.A nordstedt & söner i Stockholm ISBN Innehåll: Lessebo Aktiebolag Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek, Gåva av Lessebo bruk Författare/utgivare: Gustaf Clemensson Titel: Lessebo 1856-1956 Tryck: Boktryckeriet P.A nordstedt & söner i Stockholm ISBN Innehåll: Lessebo Aktiebolag Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek, Gåva av Lessebo bruk Författare/utgivare: Magnus Collmar Titel: Sörmländska härads domböcker från 1500-talet Tryck: Aktiebolaget J. O. Öberg & Sons boktryckeri ISBN Innehåll: Sörmländska härads domböcker från 1500-talet Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Theodor Cronqvist Titel: Prelater, pedagoger, politiker i Småland Tryck: Växjöbladets boktr, Hegborns Tryckeri AB Växjö 1974 ISBN Innehåll: Prelater, pedagoger, politiker i Småland Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Niklas Cserhalmi Titel: Fårad Mark Tryck: BTJ Tryck, Lund 1998 ISBN Innehåll: Fårad Mark, Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap Tillhör samling: Gåva från Inga-Lill fredhage 2021 Författare/utgivare: CTC, Göteborg Titel: Värmehistoria och värmeteknik, CTC 1923-1948 Tryck: Esselte Ab. Stockholm 1948 ISBN Innehåll: Värmehistoria och värmeteknik Tillhör samling: Ljungby kommun Författare/utgivare: H.L. von Dardel Titel: Presidenten, S.A. Leijonhufvuds minne santeckningar Tryck: Stockholm. P.A nordstedt & söner förlag ISBN Innehåll: Presidenten, S.A. Leijonhufvuds minne santeckningar Tillhör samling: Västra värends domsaga Alvesta, Gåva av Nils Bergman Liatorp, nov 1962 Författare/utgivare:Frithiof Dahlby Titel: Helgon dagar 1958 Tryck: AB Tryckmans Stockholm 1958 ISBN Innehåll: Helgon dagar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Torsten Dahlgren Titel: Växjö stufts 20:de folkskolläraremöte i Växjö Tryck: Nya Växjöbladets Boktryckeri-Aktiebolag ISBN Innehåll: Växjö stufts 20:de folkskolläraremöte i Växjö den 19-21 Juni 1923 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv ( Utgallrad från Ljungby bibliotek) Författare/utgivare: Nils Dahllöf, läroverkets rektor Titel: Minnesskrift vid Växjö gymnasiums 300 års jubileum Tryck: Växjö 1943. Smålandspostens boktryckeri aktiebolag ISBN Innehåll: Växjö gymnasiums 300 års jubileum Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Djura Nöbbele bycirkel, hösten 2002 Titel: Byn där vägarna går runt och runt Tryck: Okänt ISBN: 91-631-3207-9 Innehåll: En bom om Djura Nöbbele by Tillhör samling: Tillhör Ljungby Kommunarkiv (Gåva från Inga-Lill Fredhage 2021) Författare/utgivare: Domaryds Byalag Titel: Domaryd Tryck: Ljungby Grafiska AB, Ljungby, 1996 ISBN Innehåll: En bys historia från 1850-talet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Domsagor i Sverige, IGO-förlaget i Stockholm Titel: Domsagorna i Sverige Tryck: Almqvist & Wiksells boktryckeri AB, uppsala år 1944 ISBN Innehåll: Domsagor i Sverige Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Andrew Douglas Titel: Isle of man, Then and now - A photographic journey Tryck: Celt Investments Ltd 1996 ISBN: No. 0 9529700 07 Innehåll: 100 years in the 1897-1997 Isle of man Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Dräktrådet i Kronobergs län Titel: Ståten & nyttan Tryck: Okänt ISBN: 978-91-87674-41-9 Innehåll: Folkliga kläder och textila traditioner i södra Småland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Tomas Dömstedt Titel: Ett liv Tryck: Adverts, Lettland, 2020 ISBN: 978-91-7723-838-6 Innehåll: Katarina Taikon's liv Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Mats Edholm Titel: Smålands Pelle Tryck: Indlandstrykk a.s. Kongsvinger ISBN: 82-990758-3-1 Innehåll: Smålands-Pelle, hur utanförskap och utstötning går till Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunvor Edling Titel: Från bäckänglar till glesbygdsfolk Tryck: okänt ISBN: Saknas Innehåll: Minnesskrift till pjätteryds hembygdsförenings 50-års-jubileum Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Nils Edling Titel: Östra härads i Njudung dombok 1602-1605 Tryck: Almqvist & Wiksells boktryckeri aktiebolag Uppsala 1965 ISBN Innehåll: Handlingar ur Westinska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Henrik Edström Titel: Nåd Tryck: Ljungby grafiska AB, 2001 ISBN: 91-631-0752-X Innehåll: Trettio år som konstnär Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare:Vigo Edvardsson Titel: Om forna tiders gästgivaregårdar och vägar i västa Göinge Tryck: Särtryck ur västra Göinge hembygdsförenings skriftserie XXVII 1979 ISBN Innehåll: Om forna tiders gästgivaregårdar och vägar i västa Göinge Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Vigo Edvardsson 1675-1679 2 Titel: Snapphanekriget Tryck: Civiltryckeriet i Kristianstad AB - 1974 ISBN Innehåll: Dokument från en orolig tid 1675-1679 2 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Vigo Edvardsson Titel: Snapphanekriget 1675-1679 1 Tryck: Civiltryckeriet i Kristianstad AB - 1975 ISBN Innehåll: Dokument från en orolig tid 1675-1679 1 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/Utgivare: Torsten Ehrenmark Titel: Emmaboda i våra hjärtan Tryck: Ljunglöfs litografiska AB, Stockholm 1973 ISBN: 91-7008-353-3 Innehåll: Emmaboda i våra hjärtan, poträtt av ett samhälle Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Gunnar Eidevall Titel: Vilhelm Mobergs emigrant epos Tryck: Kungl. boktryckeriet P.A. Nordstedt & söner, Stockholm 1974 (737439) ISBN Innehåll: Vilhelm Mobergs emigrant epos Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Einar Ekegård Titel: Smålands med flere provinsers hypoteksförening 1847-1947 Tryck: Växjö 1947, C. Davidsons boktryckeri AB ISBN Innehåll: Smålands med flere provinsers hypoteksförening 1847-1947 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Albert Eklundh Titel: Natur i Småland Tryck: Elanders boktryckeri aktiebolag ISBN Innehåll: Natur i Småland, svensk natur Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: K. J. Ekman Titel: Klasser och partier i Sverige Tryck: P. Palmquists aktiebolag, Stockholm 1917 ISBN Innehåll: Jämte några ord om förstakammarproblemet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Valter Elgeskog Titel: En bok om Traryd - Hinneryd Tryck: Hässleholm 1973 - Svantessons Boktryckeri ISBN Innehåll: En bok om Traryd - Hinneryd, Markaryds kommun Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Severin Eliasson Titel: Hamneda Sockens Historia Tryck: Ljungby grafiska AB 1990 ISBN Innehåll: Hamneda, Sockens historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Severin Eliasson Titel: Råttsockret Tryck: saknas ISBN Innehåll: Historia om indelt soldat mm. Långsjön och trollegården. Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek ( Gåva från Bertil Johansson ) Författare/utgivare: Eric Elgqvist Titel: Studier i Södra Smålands bebyggelsehistoria Tryck: Saknas ISBN Innehåll: Studier i Södra Smålands bebyggelsehistoria Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Eric Elgqvist Titel: Försök till en sockenbeskrivning Tryck: Emmaboda Tryckeri aktiebolag 1938 ISBN Innehåll: Långasjö socken Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: F.J Eneström Titel: Gnosjöborna Tryck: P.A. Norstedt & söners förlag ISBN Innehåll: Deras hemslöjd, seder och lefnadssätt, skrock och vidskapelse m.m Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: F. J. E. Eneström Titel: Finvedsbornas seder och lif Tryck: P. A. Norstedt & söners förlag. Stockholm ISBN Innehåll: Finvedsbornas seder och lif Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Magnus Engberg Titel: Från pinnar till Concrete Tryck: ALA Tryck, Vadstena ISBN: 978-91-637-2855-6 Innehåll: Möbeltillverkningen i Värnamobygden Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sven Englén Titel: Hemvärn 1940-1980 i Kronobergs bygder Tryck: Hultbergs offset AB Osby 1980 ISBN Innehåll: Krönika om folkrörelse i tiden Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Mitt liv och leverne - en bok Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Mitt liv och leverne - en bok Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Äventyr och hugskott - en bok till Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Äventyr och hugskott - en bok till Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Genom mina guldbågade glasögon Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Berättelser och stämningar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Kryss och Landkänning Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Kryss och Landkänning Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Åt häcklefjäll. förra delen Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1939 ISBN Innehåll: Åt häcklefjäll. förra delen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Hemma och på luften - Medan det jäser Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1939 ISBN Innehåll: Hemma och på luften - Medan det jäser Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Min 12:e bok, hemspånad och taggtråd Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1939 ISBN Innehåll: Min 12:e bok, hemspånad och taggtråd Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Ränningehus - Adel, präster, smugglare och bönder Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1939 ISBN Innehåll: Ränningehus - Adel, präster, smugglare och bönder Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: En konstig blandning - Moskoviter Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1939 ISBN Innehåll: En konstig blandning - Moskoviter Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Ur mina memoarer och annat - Med penna och pallpipa Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Ur mina memoarer och annat - Med penna och pallpipa Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Vid en milstolpe - Bouppteckning Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Vid en milstolpe - Bouppteckning Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Mot aftonglöden - Naket o.s.v Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Mot aftonglöden - Naket o.s.v Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Med Kaaparen till Afrika Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Med Kaaparen till Afrika Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Läsebok för svenska folket Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Läsebok för svenska folket Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Gotska sandön Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Gotska sandön Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Sötblomster och brännässlor - Kritiska situationer Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Sötblomster och brännässlor - Kritiska situationer Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Kolingens moder och andra medmänniskor - Känn dig själv Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Kolingens moder - Känn dig själv Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Det Starka och det sköna - Vettigt och ovettigt folk Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Det Starka och det sköna - Vettigt och ovettigt folk. Teckningar med text Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Tokar - Bland kolingar Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Tokar, kloka och som folk är mest Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Sjöfolk och landkrabbor - Glad och god Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Sjöfolk och landkrabbor - Glad och god Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Handlingarna i målet - Extra tilldelning Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Handlingarna i målet - Extra tilldelning Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Svenska folket - Fräls och ofrälse Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Svenska folket - Fräls och ofrälse Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Pampar och stackare - Svensk horisont Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Pampar och stackare - Svensk horisont Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Hjärter dam och svarte Petter - Hundra gubbar Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Hjärter dam och svarte Petter - Hundra gubbar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Albert Engström Titel: Grandet och bjälken - Tråkmånsar och cyckelbockar Tryck: Alb. Bonnies boktryckeri, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Grandet och bjälken - Tråkmånsar och cyckelbockar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Clas Engström Titel: Den obeskedlige domaren Tryck: Fingraf AB, Södertälje 1989 ISBN: 91-7054-627-4 Innehåll: en dokumentär berättelse Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Rune Eriksson Titel: Arv att förvalta friskt framåt 1945-1985 Tryck: Rahms i Lund Tryckeri AB okt. 1985 ISBN: 91-7810-440-8 Innehåll: Carl Albert Andersson, rikskorpens grundare och ordförande 1945-1968 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Anne-Mari Erlandsson Titel: Lidhult i verklighet och sägen Tryck: Prinfo ljungbygrafiska.se 2005 ISBN: 91-631-7264-X Innehåll: Lidhult i verklighet och sägen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Einar Erici Titel: Orgelinventarium Tryck: Trycks med bidrag från Humanistiska forskningsrådet ISBN Innehåll: Orgelinventarium Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Tore Evers Titel: Strövtåg i kulturbygd Tryck: AB Ruter Press, Laholm, 1981 ISBN: 91-7260-471-9 Innehåll: Strövtåg i kulturbygd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Elisabet och Sven-Eve Johansson Titel: Vi gjorde det! Tryck: Tingsryds tryckeri AB, Tingsryd 2012 ISBN: 978-91-637-1531-0 Innehåll: 30 år med dans och musik, dräkt och slöjd i Småland och på Öland jubileumsskrift 1982-2012 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Frenne Frankman Titel: Folkskole Stadgan Tryck: Håkan ohlssons boktryckeri Lund ISBN Innehåll: Folkskole stadgan och andra författningar rörande folkundervisningen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Folkskolestadgan, Ruben Wagnsson mm. Titel: Folkskolestadgan Tryck: Hälsingborg Aktiebolaget boktryck 1940 ISBN Innehåll: Folkskolestadgan och andra författningar rörande folkundervisning och folkbildning Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Erik Forslid Titel: Om Tingsställen, tingshus och häradshövdingar i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härader Tryck: Landskrona tryckeri aktiebolag 1951 ISBN Innehåll: Om Tingsställen, tingshus och häradshövdingar i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härader Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Fou välfärd i södra Småland och författarna Titel: Ung och utanför arbetsmarknaden i Kronobergs län 2005-2007 Tryck: saknas ISBN Innehåll: Ung och utanför arbetsmarknaden i Kronobergs län 2005-2007 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Gunnar Franzén Titel: Värend och världen, en bok av och om Gunnar franzén Tryck: Smålandspostens boktr. AB växjö, 1977 ISBN Innehåll: Värend och världen, en bok av och om Gunnar franzén Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Inga lill och Thure Fredhage Titel: Tannåkers skola 1847-1964 Tryck: saknas ISBN: saknas Innehåll: Tannåkers skola 1847-1964 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Inga-Lill Fredhage Titel: Hallaryds bygden 1995 Tryck: Saknas ISBN: Saknas Innehåll: Hallaryds bygden 1995, något om Hallaryds äldre historia Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Folke Fridell Titel: Hopp-Jerka Tryck: katalog och tidskriftstryck Stockholm 1950 ISBN Innehåll: Hopp-Jerka Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Folke Fridell Titel: Barndom i Småland Tryck: Växjö 1967, C. Davidsons boktryckeri AB ISBN Innehåll: Smålands författarsällskaps kalender 1967 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl Fries Titel: Den Svenska södern Tryck: Printed in Italy 1978 by new interlitho S.p.A - Milan ISBN: 91-46-13267-8 Innehåll: Den Svenska södern Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl Fries Titel: Gammalsverige Tryck: Printed in Italy 1978 by new interlitho S.p.A - Milan ISBN: 91-46-13262-7 Innehåll: från Lagastigen till Hälsingskogen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Petrus Gaslander Titel: Beskriftning om Svenska allmogens sinnelag och seder Tryck: skogs grafiska AB malmö 1982 ISBN: 91 7120-152-1 Innehåll: Beskriftning om Svenska allmogens sinnelag och seder Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bengt Göran Gaufinn Titel: Inflytande på en tråd Tryck: Ljungbergs boktryckeri AB, Klippan ISBN: 91 7098 119 1 Innehåll: Framtidstänkande Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Titel: Se Småland, Öland och Blekinge Tryck: Aktiebolaget Tbuie Stockholm 1944 ISBN Innehåll: Se Småland, Öland och Blekinge. Dess natur, städer, semesterplatser m.m Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gemla möbler AB Titel: Gemla möbler AB Tryck: SmpTRYCK, växjö ISBN Innehåll: Gemla möbler Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Generalstabens topografiska afdelning Titel: Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län Tryck: Stockholm 1978, nordstedt & söner ISBN Innehåll: Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnar geo Titel: Sunnerbo folk Tryck: Halmstad 1944, tidn Hallands boktr ISBN Innehåll: Sunnerbo Folk Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Flemming georgsen Titel: Den fynske udvandring Tryck: christensens Bogtryckeri ISBN: 87-88999-01-7 Innehåll: Sunnerbo härad 1866-1880 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Björn Gidstam Titel: Det gamla landet Strövtåg i Värend Tryck: Kungl, boktryckeriet P.A nordstedt & söner Stockholm 1974 ISBN: 91-1-744092-0 Innehåll: Det gamla landet Strövtåg i Värend Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Björn Gidstam Titel: Småländska bilder, minnesmärken från ett kulturlandskap Tryck: Fälths Tryckeri AB. Värnamo 1993 ISBN: 91-1-933062-6 Innehåll: Småländska bilder, minnesmärken från ett kulturlandskap Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Björn Gidstam Titel: Småland strövtåg i gammal kulturbygd Tryck: Fälths Tryckeri Värnamo 1983 ISBN: 91-1-833082-7 Innehåll: Gammal kulturbygd i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Eric Giertz Titel: Samverkan till egen nytta Tryck: tryckt hos Fälth & Hässler, Värnamo 1999 ISBN: 91-518-3618-1 Innehåll: Boken om konsumentkooperativ idé och verklighet i Sverige Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ljung Granskog Titel: Jord och människor Tryck: Ljungby 1923, Smålänningens tryckeri ISBN Innehåll: Sånger vid plogen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ljung Granskog Titel: Hemslöjd Tryck: Hässleholm 1942, Svantessons boktryckeri ISBN Innehåll: Dikter Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl Graneskog Titel: Efterskörd Tryck: Markaryd 1970, Bröderna Hanssons boktryckeri AB ISBN Innehåll: Dikter Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ljung granskog Titel: Boken om Sunnerbo Tryck: Saknas ISBN Innehåll: Boken om Sunnerbo Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Gertrud Grenander Nyborg Titel: En charkuterifabrik med tradition Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1985 ISBN: 91-38-09206-9 Innehåll: Folklivsskildring från 1950-talets Stockholm Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Erik G. Gunnerson Titel: Koncern-byggaren Tryck: Göteborg 1962, Elanders boktryckeri aktiebolag ISBN Innehåll: A.P. Gunnersons historia, Andra delen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik G. Gunnerson Titel: Väg och vattenbyggaren Tryck: Elanders boktryckeri Aktiebolag, Göteborg 1961 ISBN Innehåll: Väg och vattenbyggaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik G. Gunnerson Titel: Finnvedens katekes Tryck: Elanders boktryckeri aktiebolag, Göteborg 1966 ISBN Innehåll: Synopsis över den svenska trons systematiska teologi Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bertil Gustafsson Titel: Sunnerbo härads lasarett och kurhus Tryck: Växjö 1989. Tryckericentralen i Växjö AB ISBN Innehåll: Sunnerbo härads lasarett och kurhus Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik gustavsson Titel: 26 lod silver Tryck: ISBN: 91-85274-15-1 Innehåll: Historisk roman 1547-1593. Fyra konungars tid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Evald Gustafsson Titel: Växjö Domkyrka Tryck: Almqvist & Wiksells boktryckeri AB Uppsala 1970 ISBN Innehåll: Kyrkor i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: K.A. Gustawsson Titel: Fornminnesvård Tryck: Kungl. boktryckeriet P.A. Nordstedt & söner, Stockholm 1970 ISBN Innehåll: Fornminnesvård Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: KG Jan Gustafson Titel: På jakt efter en hembygd Tryck: Centraltryckeriet AB, borås 1976 ISBN: 91-36-00561-4 Innehåll: På jakt efter en hembygd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: KG Jan Gustafson Titel: På jakt efter en hembygd Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1976 ISBN: 91-36-00562-2 Innehåll: Studieplan till på jakt efter en hembygd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Erik Gustafson Titel: Ångbåtarna på Smålands sjöar Tryck: Printed in Sweden by Reprooffset ISBN: 91-7266-028-7 Innehåll: Ångbåtarna på Smålands sjöar, Thor på Helgasjön och Boxholm 2 på Sommen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Per gustavsson Titel: Dalle byting, sägner och berättelser från Torpa socken Tryck: Saknas ISBN Innehåll: Sägner och berättelser från Torpa Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Per Gustavsson Titel: Ormsoppa och andra sägner Tryck: Borgströms tryckeri, motala 1992 ISBN: 91 88180 166 Innehåll: Sägner Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Per Gustavsson Titel: Mickels sagor Tryck: Tryckt hos Kisatryckeriet ISBN: 91 8871 208 7 Innehåll: Sagor Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Per gustavsson Titel: Julberättelser i vintermörkret Tryck: BTJ Tryck AB, Lund 2001 ISBN: 91 7203 436 X Innehåll: Julberättelser Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Yvonne Gustafson Titel: Letters to the homestead Tryck: Printed in Florida 33916 ISBN Innehåll: Letters to homestead Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Guteland, red Titel: Ett folks biografi Tryck: Uddevalla 1975 ISBN: 91-38-02102-1 Innehåll: Befolkning och samhälle i Sverige från historia till framtid Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Saknas uppgifter (Göteborg) Titel: Göteborgs vattenaflopp (avlopp) Tryck: Göteborgs handelstidnings aktiebolags Tryckeri 1895 ISBN Innehåll: Diverse handlingar rörande Göteborgs vattenaflopp Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Saknas uppgifter (Göteborg) Titel: Göteborgs vattenaflopp (avlopp) Tryck: Saknas (Göteborg 1895 ish) ISBN Innehåll: Förslag till vattenaflopp för Göteborgs lågt belägna stadsdelar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Saknas uppgifter (Göteborg) Titel: Göteborgs nya vattenverk Tryck: Göteborgs handelstidnings aktiebolags tryckeri 1895 ISBN Innehåll: Göteborgs nya vattenverk Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: J.A. Göth Titel: Mojökarna Tryck: Tidskriftstryck Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Folklivsskildring Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Göran Hallberg Titel: Ortnamn i Småland Tryck: Printed in Sweden by Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad 1983 ISBN: 91-20-07029-2 Innehåll: Ortnamn i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bishop Hill Titel: Svensk koloni på prärien Tryck: Printed in Sweden, Centraltryckeriet AB, Borås 1969 ISBN Innehåll: Svensk koloni på prärien Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Halmstad kommun Titel: Epoker & händelser, Halmstad Tryck: Halmstad tryckeri ISBN: 10 191-631-9909-2 Innehåll: Epoker och händelser i Halmstad, 700 år Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: J.A. Hammerton Titel: Forntidens under del 1 Tryck: Stockholm, ALB. Bonniers boktryckeri 1932 ISBN Innehåll: Forntidens under del 1 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: J.A. Hammerton Titel: Forntidens under del 3 Tryck: Stockholm, ALB. Bonniers boktryckeri 1932 ISBN Innehåll: Forntidens under del 3 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Henning Hamilton Titel: Skogsbygd Tryck: Kristanstads boktryckeri AB, Kristianstad 1970 ISBN Innehåll: Skogsbygd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Henning Hamilton Titel: Bygatan Tryck: Vimmerby tidnings civiltryckeri 1975 ISBN Innehåll: Bygatan, En vandring genom det förgångna med mästerfotografen A.C. Hultgren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Henning Hamilton Titel: Byakistan Tryck: Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad 1977 ISBN Innehåll: Byakistan Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Mats Hallvarsson Titel: De första 100 åren Tryck: Bohusläningens boktryckeri AB, Uddevalla 1986 ISBN: 91-7566-109-8 Innehåll: De första 100 åren, svenska företagsbilder Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lars Hansson Titel: Slaktandets epok Tryck: Team offset & media, Malmö 2000 ISBN: 91-630-9456-8 Innehåll: Slaktandets epok, ett skånskt andelsslakteris uppgång och fall 1908-1911 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Susanne Hede Titel: Storm i tsunamins skugga Tryck: One digitaltryck i Karlstad AB, Karlstad 2007 ISBN Innehåll: Storm i tsunamins skugga, kommunala aktörers erfarenheter vid hantering av Gudrun Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv ---------------------------- Författare: Alfred Hedenstierna, se Sigurd ---------------------------- Författare/utgivare: Gunnar Hedström Titel: Sydsmåländska folkmål Tryck: Lund 1932, Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Sydsmåländska folkmål. Inledning, studier över vokaler i starktonig ställning Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Orvar Hellberg Titel: Svensk bebyggelse Tryck: Ragnar Lagerblads boktryckeri Karlshamn 1952 ISBN Innehåll: Svensk bebyggelse, Kronobergs län Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek ------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Hembygdsföreningen Linné Titel: Stenbrohult i forntid och nutid Tryck: Växjö 1923, Smålandspostens bokt AB ISBN Innehåll: Stenbrohult i forntid och nutid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hembygdsföreningen Linné Titel: Stenbrohult i forntid och nutid Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB, Växjö. 1952 ISBN Innehåll: Stenbrohult i forntid och nutid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Linnè Titel: Stenbrohult i forntid och nutid Tryck: Smålänningens tryck, Ljungby 1957 ISBN Innehåll: Stenbrohult i forntid och nutid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hembygdsföreningen Linnè Titel: Stenbrohult i forntid och nutid Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB, Växjö 1962 ISBN Innehåll: Stenbrohult i forntid och nutid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hembygdsföreningen Linnè Titel: Stenbrohult i forntid och nutid Tryck: Växjö 1974. Växjöbladets bokt. Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Stenbrohult i forntid och nutid. Årskrönika för 1971-1973 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hembygdsföreningen Linné/Studiecirkeln i hembygdskunskap i Stenbrohult Titel: Stenbrohult sockens historia Tryck: ISBN Innehåll: Stenbrohult sockens historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening ------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Ola Hemström (red) Titel: Stormen Tryck: Tryckt av Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad 2006 ISBN: 91 7203 752 0 Innehåll: Stormen, berättelser från en katastrof Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Steffan Henriksson Titel: Kvinnan tale i församlingen Tryck: Gummessons tryckeri AB, Fallköping 1996 ISBN: 91-7344-993-8 Innehåll: Kvinnan tale i församlingen, högre och roligare! Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Nils Herlitz Titel: Privilegier, resolutioner och förordningar Tryck: Stockholm P.A. Norstedt & söner 1927 ISBN: Innehåll: Privilegier, resolutioner och förordningar. Första delen (1251-1523) Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Uno Hernroth Titel: Sydsvenska bonadsmålare 1750-1850 Tryck: Rundqvists boktryckeri i Göteborg 1979 ISBN: 97-7108-174-7 Innehåll: Sydsvenska bonadsmålare 1750-1850, deras miljo och sociala bakgrund Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bengt Hildebrand Titel: Handbok i släkt och personforskning Tryck: Great britain, 1977, by William Clowes & sons ISBN Innehåll: Handbok i släkt och personforskning. Del 1 metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Åsa Hjalmarsson Titel: Det heliga jävla moderskapet Tryck: Bulls Graphics, Halmstad ISBN: 978-91-87193-23-1 Innehåll: Det heliga jävla moderskapet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingvar Hjelmqvist Titel: Smålands Gille i Stockholm 1890-1990 Tryck: Waltins Grafiska AB 1990 ISBN: 91-7970-933-8 Innehåll: Smålands Gille i Stockholm 1890-1990 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ingvar Hjelmqvist Titel: Relationer mellan stat och kommun Tryck: Akademitryck AB, Edsbruk 1994 ISBN: 91-7153-186-6 Innehåll: Relationer mellan stat och kommun Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Manne Hofrén Titel: På rättan tingsstad Tryck: Västervik 1960 ISBN Innehåll: På rättan tingsstad. Tjusts domsaga och dess tingshus i Gamleby Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Manne Hofrén Titel: Gatunamn i Kalmar Tryck: ISBN Innehåll: Gatunamn i Kalmar, redogörelse för gatunamn i Kalmar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Inga Holm Titel: Bokmärken våra älskade stycken Tryck: Gummerus Printing, jyväskylä 1995 ISBN: 91-27-05419-5 Innehåll: Bokmärken våra älskade stycken. natur & kultur Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Martin Holmberg Titel: Pandemier och epidemier Tryck: Printed by Dimograf, Poland 2020 ISBN: 978-91-44-13535-9 Innehåll: Pandemier och epidemier, ett tvärvetenskapligt perspektiv Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Gunnel holmér Titel: Kronobergssmeder under hundra år Tryck: Davidsons tryckeri AB, Växjö 1981 ISBN Innehåll: Kronobergssmeder under hundra år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Linda K. Hubalek Titel: Smör i brunnen Tryck: Tryckt hos Edita, 2008 ISBN: 978-91-974598-2-2 Innehåll: Smör i brunnen. En skandinavisk kvinnas berättelse om livet på prärien Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: K. A. Hultkvist Titel: Om Tegnér och folkskolan Tryck: Carl Bloms boktryckeri, Lund 1925 ISBN Innehåll: Om Tegnér och folkskolan Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ivar Hylander Titel: Den kyrkliga inledningen Tryck: Malung 1953, Malungs accidenstryckeri ISBN Innehåll: Den kyrkliga inledningen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius Titel: Wärend och wirdarne Tryck: Stockholm 1863, P.A. Norstedt & söner, kongl. boktryckare ISBN Innehåll: Wärend och wirdarne, ett försök i svensk ethnologi Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Nils Hyltén-Cavallius Titel: Gamla Växjö berättar ännu en gång Tryck: Växjö 1974, Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Gamla Växjö berättar ännu en gång, Växjö 1974 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Nils Hyltén-Cavallius Titel: Gamla Växjö berättar Tryck: Växjö 1974, Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Växjö 1966, Gamla Växjö berättar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Olle Häger Titel: 20:e År hundradet - 1961-1970 Tryck: ISBN: 91-7046-113-9 Innehåll: Sjunde delen 1961-1970 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Erik Hägge Titel: I Lagens namn Tryck: Bulls tryckeri, Halmstad 1970 ISBN Innehåll: Hallands södra domsaga 1645-1970, protokoll berättar kulturhistoria Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Märta Hähnel Titel: Halmstads domböcker Tryck: AB Tidning för Skaraborgs län, Mariestad 1961 ISBN Innehåll: Hähnel, Halmstads domböcker, rådstuguprotokoll 1681-1683 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Curt Härenstam Titel: Finnveden under medeltiden Tryck: Lund 1946, Carl Bloms boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Finnveden under medeltiden Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Agne Ihrfelt Titel: Släkten Nilsson Ihrfelt från Småland Tryck: Mariestad 1956, A. Wretmans boktryckeri ISBN Innehåll: Släkten Ihrfelt från Småland Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: Margareta Ingelstam Titel: Vad ska vi göra med videogrammen Tryck: Rahms i Lund 1976 ISBN: 91-7310-040-4 Innehåll: Vad ska vi göra med videogrammen, Handelsvara eller allmän rikedom Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: E. Ingers Titel: Bonden i svensk historia 1 Tryck: Tryckt hos tryckeriaktiebolaget Fylgia, Stockholm 1943 ISBN Innehåll: Livet som bonde i svensk historia. Del 1 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: E. Ingers Titel: Bonden i Svensk historia 2 Tryck: Tryckaktiebolaget Fylgia, Stockholm 1948 ISBN Innehåll: Livet som bonde i svensk historia. Del 2 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: K. Jangenfors Titel: Markarydsortens hembygdsförening 50 år Tryck: Joma-tryck AB, Ljungby 1972 ISBN Innehåll: Markaryds hembygdsförening 50 år, Jubileumsskrift Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Författare/utgivare: hittar ej ( Sjösala förlag 2017) Titel: Det heliga jävla moderskapet Tryck: Bulls Graphics, Halmstad ISBN: 978-91-87193-23-1 Innehåll: Det heliga jävla moderskapet är en brutal och modig samling skamlösa berättelser om graviditeter och förlossningar, amning och flaskmatning. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Anders Johansson Titel: Mitt liv Tryck: Tryckeri AB, Falköping 1981 ISBN: 91-36-01722-1 Innehåll: Mitt liv i Sverige och Amerika och i det stora kriger, berättat för Anders Johansson Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Axel Johansson Titel: En kommunalmans minnen Tryck: TH. Strålfors boktryckeri ISBN Innehåll: Uppdrag att ordna stadens arkiv 1946 i Ljungby, Ljungby och Köpings historia en tid tillbaka. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Axel Johansson Titel: En kommunalmans minnen Tryck: Ljungby 1953 tryckt vid TH. Strålfors boktryckeri ISBN Innehåll: Minnesteckningar från barndomsåren i Torpa och Annerstad och år 1910 som kommunalman i Ljungby köping och stad Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Axel Johansson Titel: Ljungby elektricitetsverk 1908-1958 Tryck: Th. Strålfors boktryckeri AB, Ljungby 1958 ISBN Innehåll: Den 12:e December 1952 beslutade Ljungby stadsfullmäktige att kraftproduktionen och detaljdistributionen vid elverket skulle i sin helhet omläggas från likström till växelström samt att för ett rationellt utnyttjande av Lagans vattenframrinning samkörning skulle ske med sydsvenska kraftaktiebolaget som äger flertalet av Lagans vattenkraftverk Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Axel Johansson Titel: Sockenhantverkare, burskapsmästare och gesäller i Sunnerbo Tryck: Strålfors boktryckeri Ljungby 1952 ISBN Innehåll: Ljungby hantverks och industriförenings minnesskrift 1902-1952 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnel Johansson Titel: Kanaler och smalspår i Småländska bygder Tryck: Växjö 1979. Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Historia kring Räppe- Asa kanal och järnvägen Växjö-Hultsfred Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ingemar Johansson Titel: Göteryds sparbank 100 år Tryck: saknas (1883 ish) ISBN Innehåll: Sammanställd krönika där jag har velat skildra sparbankens verksamhet under de gångna 100 åren. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Karl-Erik Johansson Titel: Ragnar Person berättar med färg och ljus Tryck: Tryckt i Spanien 1991 ISBN: 91-7024-819-2 Innehåll: Måleri Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kenneth Johansson Titel: Utterliv Tryck: Lettland 2008 ISBN: 978-91-88238-99-3 Innehåll: En lekfull figur, pigg och vaken med glittrande ögon. Det är så den ofta beskrivs - uttern, Smålands landskapsdjur Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lars-Olof Johansson Titel: Ljungby blåsorkesters historia Tryck: Bulls graphics 2012 ISBN Innehåll: Ljungbys Blåsorkesters historia Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Amerika tur och retur Tryck: Ljungby Grafiska AB, 1982 ISBN Innehåll: Drömmen om Amerika Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Gammaldags bakning Tryck: Tingsryds Tryckeri, Tingsryd 1975 ISBN Innehåll: Gammaldags bakning del 1 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea i Urshult, Swea Johansson Titel: Gammaldags mat och bak del 3 Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1981 ISBN Innehåll: Gammaldags mat och bak del 3 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Gammeldags mat och bak del IV Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1986 ISBN Innehåll: Gammeldags mat och bak del IV Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Kan ni Småländska? Del 1, 1971 Tryck: Saknas ISBN Innehåll: Kan ni Småländka? Del 1, 1971 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Kan ni Småländska? Del 2, 1972 Tryck: Tingsryd 1972, Tingryds tryckeri ISBN Innehåll: Kan ni Småländksa? Del 2, 1972. Dialektord från bokstaven K-Ö. Ordspråk, ordstäv och uttryck Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: När lillen kom till jorden Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1977 ISBN Innehåll: Den gamla Doppåsen, är en bortglömd dopdräkt. Liksom har den inte blivit mycket omskriven Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Oklokt men klokt Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1983 ISBN Innehåll: Kloka gummor och gubbar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Småländsk Dialekt Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1980 ISBN Innehåll: Småländsk dialekt ord och uttryck, upptecknade mellan åren 1943-1980 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Torpakläder Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1979 ISBN Innehåll: Torpakläder går från sällsynt till mer vanliga kläder hos ungdomar och yngre vuxna Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Wärendsdräkten förr och nu Tryck: saknas ISBN Innehåll: Wärendsdräkten förr och nu, Seder och bruk, tillverkning av dräkten Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Wärendsdräkten, förr och nu Del 2 Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1976 ISBN Innehåll: fortsättning av Wärendsdräkten förr och nu del 1 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Swea Johansson Titel: Hemlighus Tryck: Ljungby Grafiska AB 1988 ISBN Innehåll: Hemlighus numera ett kulturhus, år 1988 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Anders Johansson Titel: Fånga platsen Tryck: Kristianstads boktryckeri AB ISBN: 978-91-85695-30-0 Innehåll: Fånga platsen, guide till Sveriges företagsamma historia Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Edwin Johnson Titel: Klara ljusa stjärna Tryck: Printed in Sweden, Lanprodukter Helsingborg 1978 ISBN: 91-970298-0-7 Innehåll: Dikter av Edwin Johnson Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Edwin Johnson Titel: Ljusvandring Tryck: Printed in Sweden, Pileprodukter, Hbg, 1980 ISBN: 91-970298-2-3 Innehåll: Dikter av Edwin Johnson Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Axel Johansson Titel: En kommunalmans minnen Tryck: Ljungby 1953, Tryckt vid TH. Strålfors boktryckeri ISBN Innehåll: Uppgrad att ordna stadens arkiv år 1946 i Ljungby Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Axel Johansson Titel: En kommunalmans minnen Tryck: Ljungby 1953, Strålfors boktryckeri ISBN Innehåll: Ordna staden Ljungbys arkiv 1946 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Edwin Johnson Titel: Ljusporten Tryck: Hbg, 1983 ISBN: 91-970298-4-x Innehåll: Dikter av Edwin Johnson Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Edwin Johnson Titel: Ljuset från kosmos Tryck: Tryck o bind, PM-bokförlag, Gamleby 2004 ISBN: 91-970298-1-5 Innehåll: Dikter av Edwin Johnson Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Edwin Johnsson Titel: Ljusbäraren Tryck: JOMA Grafisk Produktion AB ISBN: 978-91-970298-9-6 Innehåll: Dikter av Edwin Johnsson Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Janne Jonsson Titel: Mormors berättelse Tryck: Växjö 1971, Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Mormors berättelse Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sune Jonsson Titel: Minnesbok över den svenske bonde Sune Jonsson Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1973 ISBN Innehåll: Minnesbok över den svenske bonden Sune Jonsson Tillhör Samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Nils Jändel Titel: I Själens rum Tryck: Svenska tryckcentralen AB, Stockholm, Sweden 1973 ISBN Innehåll: Dikter av Nils Jändel Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Evald Jönsson Titel: En Tidsresa Tryck: JOMA-tryck i Ljungby ISBN: 978-91-633-5138-9 Innehåll: En tidsresa Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Elsa Jonsson Titel: Guddarp och Elgdjurastock Tryck: Markaryds Grafiska AB ISBN: 91-630-4432-3 Innehåll: Dokumentation av två byar i Sunnerbo Härad Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Fridolf Jönsson Titel: Ortnamn i Kronobergs län Tryck: Tryckt med bidrag från Längmanska kulturfonden, smpTRYCK AB, Växjö 1988 ISBN: 91-85882-04-6 Innehåll: Att tolka gamla ortnamn Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening med tillhörande studieplan: Författare/utgivare: Siv Lindén (se även bok ovan) Titel: Ortnamn i Kronobergs län Tryck: saknas ISBN sakas Innehåll: varför ortnamn heter som dom gör Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Torsten G.W. Jönsson Titel: Från fäder har det kommit... Tryck: Hässleholm 1945, Svantessons boktryckeri ISBN Innehåll: Sång till hembygden Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Inge Kamstedt Titel: Kulls ''vingård'' Tryck: saknas ISBN: 91-631-6358-6 Innehåll: Kulls ''vingård'' med politisk bouquet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lars Kardell Titel: Tagel Tryck: Elanders 2009 ISBN Innehåll: Tagel. Bondgård - Herrgård - försöksgård Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lars Kardell Titel: Ljungheden i vrå socken och skogssällskapet Tryck: Elanders 2012 ISBN Innehåll: Ljungheden i vrå socken och skogssällskapet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Bengt Karlsson Titel: Strövtåg i Ljungby Tryck: Exakta creative, Hässleholm 2017 ISBN: 978-91-982010-3-1 Innehåll: Strövtåg i Ljungby Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jeremiah Karlsson Titel: Tystnadens älskare, stjärnornas vän Tryck: Inprint, Lettland 2012 ISBN: 978-91-87001-21-5 Innehåll: Tystnadens älskare, stjärnornas vän. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jeremiah Karlsson Titel: Sorgens kammare Tryck: Tryckt i Riga, 2014 ISBN: 978-91-7577-123-6 Innehåll: Sorgens kammare Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Gust. Kjerrulf Titel: Det Civila veterinärväsendet Tryck: Uppsala 1931, Almqvist & Wiksells boktryckeri ISBN Innehåll: Författningar M.M. angående det Civila veterinärväsendet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: saknas Titel: Kartverket, Svenska orter Tryck: saknas ISBN Innehåll: Kartverket, svenska orter Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Steffan Klintborg Titel: Vaffor språkar di på detta viset amerikasvenskarna? Tryck: Kristianstads boktryckeri AB, 2004. ISBN: 91-971460-9-9 Innehåll: Vaffor språkar di på detta viset amerikasvenskarna? Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Titel: Våra kyrkor Tryck: Tryckt i Milano, Italien 1990 ISBN: 91-971561-08 Innehåll: Våra kyrkor Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Karl Johan Krantz Titel: Förflutet för framtiden Tryck: Ljungby Grafiska AB, 1991 ISBN: 91-630-0864-5 Innehåll: Förflutet för framtiden. Landskap och kulturmiljö i Ljungby kommun Tillhör samling: Sunnerbo häradrätts kulturförening Författare/utgivare: Krigsarkivet Titel: Meddelanden från Kungl Krigsarkivet VI Tryck: Tofters Tryckeri AB Östervåla 1973 ISBN Innehåll: Meddelanden från Kungl Krigsarkivet VI Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Krigsarkivet Titel:Meddelanden från krigsarkivet VII Tryck: Bohuslänningen AB, Uddevalla 1980 ISBN: 91-7260-407-7 Innehåll: Meddelanden från krigsarkivet VII Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Krigsarkivet Titel: Meddelanden från krigsarkivet VIII Tryck: Bohuslänningen AB, Uddevalla 1981 ISBN: 91-970255-0-X Innehåll: Meddelanden från krigsarkivet VIII Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Krigsarkivet Titel: Meddelanden från krigsarkivet IX Tryck: Bohuslänningen AB, Uddevalla 1982 ISBN: 91-970255-1-8 Innehåll: Meddelanden från krigsarkivet IX Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Krigsarkivet Titel: Meddelanden från krigsarkivet XII Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1989 ISBN: 91 970255-4-2 Innehåll: Meddelanden från krigsarkivet XII Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Krigsarkivet Titel: Krigsarkivet beståndsöverisk Tryck: Norstedts tryckeri AB, Stockholm 1997 ISBN: 91-972159-1-0 Innehåll: Krigsarkivet beståndsöverisk Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sven Klasson Titel: Från bonderörelse till centerrörelse Tryck: Tingsryds tryckeri AB 1985 ISBN Innehåll: Från bonderörelse till centerrörelse, Kronobergs distrikt Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns försäkringsbolag Titel: Kronobergs läns försäkringsbolag 150 år Tryck: C.Davidsons boktryckeri AB, Växjö 1951 ISBN Innehåll: Kronobergs läns försäkringsbolag 150 år, 1801-1951 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare:Landsarkivet i vadstena Titel: Kronobergs läns arkivalier i landsarkivet i vadstena Tryck: Växjö 1950, Nya växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Kronobergs läns arkivalier i landsarkivet i vadstena Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Ludvig Larsson Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1922 Tryck: Växjö 1922, Nya växjöbl. boktr-aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1922 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Ludvig Larsson Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1927 Tryck: Växjö 1927, Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1927 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare:Hyltén Cavallius föreningen, Eric Elgqvist Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1930 Tryck: Växjö 1930, Nya växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1930 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Eric Elgqvist Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1931 Tryck: Växjö 1931, Nya växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1931 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Hilding Källén Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1932 Tryck: Växjö 1932. Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1932 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Jenny Danielsson Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1934 Tryck: Växjö 1934. Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, årsbok 1934 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Paul Willstadius Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1936 Tryck: Växjö 1936, Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård. Årsbok 1936 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Agge Johnson Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1938 Tryck: Växjö 1938, Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1938 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1939 Tryck: Växjö 1939. Nya Växjöbladets Boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1939 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1940 Tryck: Växjö 1940. Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1940 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Nils Aschan, Paul Wilstadius Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1941 Tryck: Växjö 1941. Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1941 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, Fil. Lic. Albert Wiberg Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1942 Tryck: Växjö 1942, Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1942 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen, August Beskow Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1943 Tryck: Växjö 1943. Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1943 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1944 Tryck: Växjö 1944, Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1944 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hyltén Cavallius föreningen Titel: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1945 Tryck: Växjö 1945, Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningen, för hembygdskunskap och hembygdsvård, Årsbok 1945 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1946. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1946 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1947. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1947 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1948. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1948 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1949. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1949 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1951. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1951 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1952. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1952 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1953. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1953 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1954. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1954 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1955. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1955 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1956. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1956 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1957. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1957 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1960. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1958-1959 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1961. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1960-1961 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1963. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1962-1963 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1964. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavallius föreningens årsbok 1964, Elin Wägner - Tusen år i Småland. 1964 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1965. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1965 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1966. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1966 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1967. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1967 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1968. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1968 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1969. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1969 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1970. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1970 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1971. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1971 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1972. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1972 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1973. Nya Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1973 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Kronobergsboken Tryck: Växjö 1976. Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag ISBN Innehåll: Hyltén Cavalliusföreningens, Årsbok 1976 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Växjö framför kameran 1847-1900, Kronobergsboken 1977 Tryck: Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag 1977 ISBN Innehåll: Växjö framför kameran 1847-1900 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Utvandring från Kronoberg, Kronobergsboken 1978 Tryck: Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag 1978 ISBN Innehåll: en temabok redigerad av Ulf Beijbom Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Stenenföljeslagaren, Kronobergsboken 1979-1980 Tryck: Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag 1980 ISBN Innehåll: Stenenföljeslagaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Jakt och fångst i Småland, Kronobergsboken 1982 Tryck: Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag 1982 ISBN Innehåll: Jakt och fångst i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Fornlämningar och arkeologi i Kronobergs län, Kronobergsboken 1983 Tryck: Växjöbladets boktryckeri Aktiebolag 1983 ISBN Innehåll: Fornlämningar och arkeologi i Kronobergs län Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Medeltida lantkyrkobygge i Värend, Kronobergsboken 1984-85 Tryck: Hegborns tryckeri AB, Växjö 1984 ISBN: 0348-3746 Innehåll: Medeltida lantkyrkobygge i Värend Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Hembygsgårdar i Kronobergs län, Kronobergsboken 1986 Tryck: 1986? ISBN Innehåll: Hembygsgårdar i Kronobergs län Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Från myntkabinettet i Växjö, Kronobergsboken 1987 Tryck: Grafiska i Småland AB Växjö, 1987 ISBN Innehåll: Två sekler i Växjö myntkabinetts historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Garnisonsstadens politik och ekonomi, Kronobergsboken 1988/1989 Tryck: Svanbergs boktryckeri. Växjö 1988 ISBN Innehåll: Garnisonsstadens politik och ekonomi, bakgrund och händelseutveckling Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Norrvidinge i ord och bild, Kronobergsboken 1990 Tryck: SmpTRYCK AB, Växjö 1990 ISBN Innehåll: Norrvidinge i ord och bild Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Ögonljus, pottaskebrännare och vallgrisar, Kronobergsboken 1991 Tryck: Svanbergs Tryckeri AB, Växjö 1991. ISBN Innehåll: Ögonljus, pottaskebrännare och vallgrisar Tillhör samling:Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Sunnerbo, Kronobergsboken 1992/93 Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 1993 ISBN Innehåll: Sunnerbo härad utgör den södra delen av det småländska folklandet Finnveden Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Sunnerboprofiler, Kronobergsboken Tryck: Grafiska punkten, Växjö 1994 ISBN Innehåll: I värend och Sunnerbo 1994:4 och 1995:1 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Landsbibliotekets gamla samlingar, Kronobergsboken 1994 Tryck: Grafiska punkten, Växjö 1994 ISBN Innehåll: Landsbibliotekets gamla samlingar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Jordhunger, Kronobergsboken 1998 Tryck: Tryckericentralen i Växjö AB 1998 ISBN Innehåll: Ökad produktion av livsmedel och skog har under tvåhundra år varit drivkraften till enorma landskapsförändringar i vårt län. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Landen kring sjöarna, Kronobergsboken 1999 Tryck: Grafiska punkten, Växjö 1999 ISBN: 91-86870-10-6 Innehåll: Handlar om Värend och Finnvedens Sunnerbo, som under 1600-talet blev Kronobergs län. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Hantverkare på G, Kronobergsboken 2001 Tryck: Svanbergs tryckeri, Växjö 2001 ISBN Innehåll: Hantverkare på G Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Ugglehultsboken, Kronobergsboken 2002 Tryck: Svanbergs tryckeri i Växjö AB, Växjö 2002 ISBN Innehåll: Lantbruket i ett föränderligt samhälle Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Ett landskap minns sitt förflutna, Kronobergsboken 2003 Tryck: Svanbergs tryckeri i Växjö AB, Växjö 2003 ISBN: 91-868870-11-4 Innehåll: Blädingebornas försvar av hembygden 1612. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Hör - Linet i länet, Kronobergsboken 2004 Tryck: Lindströms Tryckeri i Alvesta AB, 2004 ISBN: 91-86870-12-2 Innehåll: Handlar om en växt som betytt mycket för våra förfäder men också inneburit mycket arbete. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Småländska sagor, Kronobergsboken 2005 Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög 2005 ISBN: 91 86870130 Innehåll: Sagor Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: I Linnés fotspår, Kronobergsboken 2006 Tryck: Växjö 2006 - Lindströms tryckeri Alvesta. Upplaga 1800 exemplar ISBN: 91-86870-14-9 Innehåll: Linné antecknar flitigt där han reset fram och ger oss en bild av 1700-talets landskap Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Svenskt glas under sex sekler, Kronobergsboken 2007 Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö ISBN: 978-91-86870-15-7 Innehåll: Formgivet glas i Sverige Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Runor i Kronobergs län, Kronobergsboken 2008 Tryck: Arkitektopia i Växjö ISBN: 978-91-86870-16-5 Innehåll: Runstenar och runinskrifter i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Hembygd Kronobergs län 1770-1935, Kronobergsboken 2009 Tryck: hittar ej ISBN: 978-91-86870-17-1 Innehåll: En tillbaka blick hur samhällen såg ut under 1930-talet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Thor - En ångbåt på Helgasjön och angränsande farvatten av Lars Thor, Kronobergsboken 2011 Tryck: hittar ej ISBN:978-91-86870-19-5 Innehåll: En ångbåt på Helgasjön och angränsande farvatten Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: Från träskor till jättetruckar, Kronobergsboken 2013 Tryck: JOMA GP i Ljungby ISBN: 978-91-637-4503-4 Innehåll: Hur den lokala industrin har utvecklats i regionen och hur välståndet har skapats. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hembygdsförbund Titel: En mosaik från Värends och Sunnerbo, Kronobergsboken 2015 Tryck: Tingsryds tryckeri AB ISBN: 978-91-86870-21-8 Innehåll: En mosaik från Värend och Sunnerbo Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Titel: Jakten på energi, Kronobergsboken 2018 Tryck: Tingsryds tryckeri AB ISBN: 978-91-86870-24-9 Innehåll: Jakten på energi, tolv artiklar om länshistoriska energilösningar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Titel: Olyckor och dramatiska händelser i Kronobergs län, Kronobergsboken 2019 Tryck: Tingsryds tryckeri AB ISBN: 978-91-86870-25-6 Innehåll: Olyckor och dramatiska händelser i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs läns hushållningssällskap Titel: Kronobergs läns hushållningssällskap 1814-1914 Tryck: Wexiö 1914, Smålandspostens boktryckeri ISBN: Innehåll: Hushållningssällskapets historik Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs Läns Naturvetenskapliga förening Titel: Sydsmåländsk natur Tryck: Smålandspostens boktryckeri A.-B Växjö 1964 ISBN Innehåll: Sydsmåländsk Natur, Kronobergs läns naturvetenskapliga förening 1914-1964 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs Läns Naturvetenskapliga förening Titel: Sydsmåländsk Natur 2 Tryck: Växjö 1974, Växjöbladets boktr. Hegborns Tryckeri AB ISBN Innehåll: Sydsmåländsk Natur 2 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs Läns Naturvetenskapliga förening Titel: Sydsmåländsk Natur 3 Tryck: Hegborns Tryckeri AB, Växjö 1984 ISBN: Innehåll: Sydsmåländsk Natur 3 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare:Kronobergs läns hushållningssällskap Titel: Kronobergs läns hushållningssällskap 150 år Tryck: Växjö 1964. Smålandspostens boktryckeri aktiebolag ISBN Innehåll: Kronobergs läns hushållningssällskap Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs Läns Naturvetenskapliga förening Titel: Djur och Natur i Kronobergs län Tryck: Växjö 1954, Smålandspostens boktryckeri aktiebolag ISBN Innehåll: Djur och natur i Kronobergs län Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kronobergs Läns Vägstyrelseförening Titel: Minnesskrift över vägväsendets utveckling i Kronobergs län 1920-1943 Tryck: Växjö 1944. Smålandspostens boktryckeri aktiebolag ISBN Innehåll: Minnesskrift över vägväsendets utveckling i Kronobergs län 1920-1943 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kungl. Kronobergs regementes historiekommitté Titel: Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel, 1623-1964 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB, Växjö 1967 ISBN Innehåll: Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel, 1623-1964 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kronobergs Titel: Anteckningar rörande Kongl. Kronobergs regementes historia, 1897 Tryck: saknas ISBN Innehåll: Kongl. Kronobergs regementes historia Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Källsjöboken Titel: Källsjöboken, mer om Vännaryd och Stäckinge Tryck: Prinfo Ljungby Grafiska AB 2005 ISBN: 91-631-7989-X Innehåll: Om Källsjö Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Kvänarps Byalag i samarbete med Barbro Björk Titel: Qwenatorp, Qvännarp, Qvänarp, Kvänarp Tryck: Ljungby Grafiska AB 1994 ISBN: Innehåll: hur Kvänarps by såg ut i äldre dagar fram tills nu Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lager-Kromnow Birgitta Titel: Svenskt biografiskt lexikon - Lindström - Ljungberger Tryck: Norstedts tryckeri, Stockholm 1981 ISBN Innehåll: Svenskt biografiskt lexikon Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lagerroth Titel: Perspektiv på Utvandrarromanen Tryck: Bohusläningens AB, Uddevalla 1971 ISBN: 91 29 41532 2 Innehåll: Tablå över viktigare händelser i Utvandrarromanen sammanställd av Bertil Hulenvik Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Landin Lennart Titel: På häradsting, del 1 Tryck: AB boktryck, Hbg ISBN: Innehåll: Anteckningar ur Öländska domböcker 1620-49 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Landin Lennart Titel: På häradsting del 2 Tryck: AB boktryck, Hbg 1964 ISBN Innehåll: Om jordförsäljning och arvstvister enligt Öländska domböcker 1613-49 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Landin Lennart Titel: På häradsting del 3 Tryck: AB boktryck, Hbg 1967 ISBN Innehåll: Brott och straff på Öland under förra hälften av 1600-talet Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Utgivare: Landstinget Kronoberg Utbildnings- och Kulturförvaltning Författare: Monica Söderberg Titel: Om Konsten Tryck: Halls Offset AB, Växjö 1994 ISBN: Saknas Innehåll: Om konsten på Ljungby lasarett och Ljungberga sjukhem Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Lantbruksnämnden I Kronobergs Län Titel: Jord och skog i Kronobergs län Tryck: Civiltryck AB, Sthlm 1967 ISBN Innehåll: Lantbruksnämnden i Kronobergs län under medverkan av lantbruksstyrelsen 1967 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Larsson E. V. f. rektor . Titel: Från allmän högre folkskola till högre allmänt läroverk Tryck: Malmstens, Älmhult, 1974 ISBN Innehåll: Hågkomster från det högre undervisningsväsendet i Älmhult 1923-1960 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Larsson Henrik Titel: Lansens folk Tryck: TryckPartner AB, Växjö, 1996 ISBN: 91-971460-8-0 Innehåll: Indianer Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Dackeland Tryck: P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm ISBN: 91-1-793312-9 Innehåll: Dackefejden 1542 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Historia om Småland Tryck: Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB. Växjö 1974 ISBN Innehåll: Historia om Småland är en bok om människor, händelser och utvecklingslinjer från den historiska tidens gryning fram till 1800-talet Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Kartläggningen av Kronobergs län Tryck: Hegborns tryckeri AB. Växjö 1980 ISBN: 91-85882-00-3 Innehåll: Begynnelseskedet under stormaktstiden Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Länsstyrelsen och Kronobergs län Tryck: Smp-Tryck, Växjö 1984 ISBN: 91-85882-02-X Innehåll: Länsstyrelsen och Kronobergs län under 350 år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Småländsk medeltid Tryck: Liber Tryck AB, Stockholm 1986 ISBN: 91-38-61706-4 Innehåll: Småländks medeltid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Småländska strövtåg Tryck: Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB. Växjö 1976 ISBN Innehåll: Rebeller och revoltörer i Vasatidens Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Växjö genom 1000 år Tryck: Fälths i Värnamo, 1991 ISBN: 91-1-913952-7 Innehåll: Växjö genom 1000 år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Växjö från forntida marknadsplats till nutida regioncentrum Tryck: Davidsons i Växjö, 1975 ISBN Innehåll: Växjö från forntida marknadsplats till nutida regioncentrum Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars-Olof Larsson Titel: Växjö stift under 800 år Tryck: Axel Abrahamssons boktryckeri AB, Karlskrona 1972 ISBN Innehåll: Växjö stift under 800 år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Ludvig Larsson Titel: Minnen från Växjö läroverk Tryck: Lund, Håkan Ohlssons boktryckeri 1928 ISBN Innehåll: Upptecknade av forna lärjungar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Örjan Larsson Titel: Äskor och Askar Tryck: ISBN Innehåll: Äskor och Askar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars Levander Titel: Brottsling och bödel Tryck: Tofters tryckeri ab, Östervåla 1975 ISBN: 91-7021-101-9 Innehåll: Ur samhällsdjupen i forna tider Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Anna Lidén Titel: Sven Ljungberg, målare Tryck: ISBN: 91-0-046960-2 Innehåll: Sven Ljungberg, målare Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Ljungby, Köping stad storkommun Tryck: Ljungby 1928. Smålänningens tryckeri ISBN Innehåll: Ljungby köpings historia, Köpingens 100-års jubileum 1928. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Minnesskrift vid Köpingens 100-års jubileum 15/10 1928 Tryck: Smålänningens tryckeri ISBN Innehåll: Minnesskrift vid Köpingens 100-års jubileum 15/10 1928 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Hällgröpningsstudier Tryck: Lund 1938, Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Hällgröpningsstudier i anslutning till nya sydsvenska fynd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Sydsvensk stenålder 2 Tryck: Lund 1940. Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Sydsvensk stenålder 2. Strandboplatserna i Jonstorp Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Småländskt 1 Tryck: Lund 1945. Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Ett Smålandsbetonat gymnasium Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Småländskt 2 Tryck: Lund 1952. Carl Bloms boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Omdömen om författarens tidigare kulturhistoriska arbeten. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Bland prästmän och skolfolk Tryck: Lund 1947. Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Bilder från mitt Småländska arbetsfält Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Svältorna och livet i svältbygden förr och nu Tryck: Lund 1949. Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Svältorna och livet i svältbygden förr och nu Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Striden om tro och sed kring sekelskriftet Tryck: Lund 1950. Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Kulturbilder och personteckningar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Lidén Titel: Akademisk övertro Tryck: Lund 1951. Carl Bloms boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Kommentarer till en studentafton Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lidhults Titel: Gammalt och nytt från Lidhults f.d. kommun (Odensjö och Vrå) Tryck: ISBN Innehåll: Gammalt och nytt från Lidhults f.d. kommun (Odensjö och Vrå) Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Anita Liepe Titel: Bergunda och Öja Tryck: Almqvist & Wiksells boktryckeri AB Uppsala 1970 ISBN Innehåll: Sveriges kyrkor, Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Anita Liepe Titel: Växjö och Öjaby Tryck: Almqvist & Wiksells boktryckeri AB Uppsala 1971 ISBN Innehåll: Sveriges kyrkor, Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Liljeroth Titel: Kyrkans värld Tryck: Allhems Förlag Malmö, tryck saknas ISBN: Saknas Innehåll: Svenska kyrkans historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnel och Göran Liljenroth Titel: Småländska antiquiteter Tryck: BullsTryckeri AB, Halmstad 1997 ISBN: 91-971257-1-7 Innehåll: Efter ett 300-årigt manuskript av Petter Rudebeck Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Gertrud Lilja Titel: Berga Kungen Tryck: Stockholm Alb. Bonniers boktryckeri 1933 ISBN Innehåll: Berga Kungen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Föran Sahlgren och Sven Lilfeblad Titel: Svenska sagor och sägner Tryck: Stockholm 1937, Tryckeri aktiebolaget Thule ISBN Innehåll: Svenska sagor och sägner, Mickels i Långhult sagor Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Helga Lindberg Titel: De levde i Värend Tryck: Växjö 1974. Smålandspostens boktryckeri AB. ISBN Innehåll: Folklivskildring från fyra sekler Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Helga Lindberg Titel: Träåldersfolk i helg och söcken Tryck: Växjö 1960, Smålandspostens boktryckeri AB. ISBN Innehåll: Verklighetsbilden från svunnen tid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Anna Lilljequist Titel: Vägar genom stormen Gudrun Tryck: KST Kalmarsund, tryck 2009 ISBN: 978-91-633-5714-5 Innehåll: Stormen Gudrun, Januari 2005 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Linders Titel: Makten och säkerheten Tryck: Tryckeri AB aurora 1981 ISBN Innehåll: Makten och säkerheten. Svensk thriller Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Lindgren Titel: Post-historia från Ljungby kommun Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1980 ISBN Innehåll: Post-historia från Ljungby kommun Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Lindgren Titel: Kommunikation i gränsbygd Tryck: Markaryd grafiska AB 1980 ISBN Innehåll: Kommunikation i gränsbygd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Lindgren Titel: Kommunikation i Västbo Tryck: Markaryd grafiska AB, 1982 ISBN Innehåll: Kommunikation i Västbo Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Lindgren Titel: Kommunikation i Allbo Tryck: Markaryd grafiska AB, 1983 ISBN Innehåll: Kommunikation i Allbo Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Lindgren Titel: Posten i samhället. Skildringar från fyra sekel Tryck: Postens tryckeri ISBN: 91-970657-2-2 Innehåll: Posten i samhället. Skildringar från fyra sekel, 1636-1986 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Torgny Lindgren Titel: I svenska provinsen Småland Tryck: Bohusläningens AB, Uddevalla 1973 ISBN: 91 528 0043 1 Innehåll: I svenska provinsen Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lage Lindh Titel: Tacka vet ja' ösregn Tryck: Denmark, 1989 ISBN: 91-971298-0-1 Innehåll: 30 år med Lindab i ur och skur Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ingmar Lindmarker Titel: Minnet av en far Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1978 ISBN: 91-7260-179-5 Innehåll: Berättelsen om Axel F. Lindmarker Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnar Lindqvist Titel: Småländska kulturbilder 1979. Hembygdsgårdar Tryck: AB Fälths Tryckeri, Värnamo 1980 ISBN Innehåll: Småländska kulturbilder 1979. Hembygdsgårdar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingemar Lindstam Titel: Markaryds kyrka Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1957 ISBN Innehåll: Markaryds kyrka- En minnesbok Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ragnar Lindstam Titel: Om kyrkor som försvunnit och klockor som ha sjungit. 2. Tryck: Uppsala 1935. Almqvist & Wiksells boktryckeri A.-B. ISBN Innehåll: Om kyrkor som försvunnit och klockor som ha sjungit. 2. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ragnar Lindstam Titel: Om kyrkor som försvunnit och klockor som ha sjungit i Tveta Vista Mo Tryck: Huskvarna 1932. M. Rydheims ISBN Innehåll: Om kyrkor som försvunnit och klockor som ha sjungit i Tveta Vista Mo Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl Lindstén Titel: Från mitt fängelse Tryck: Boktryckeri AB Thule, Stockholm 1969 ISBN Innehåll: Från mitt fängelse. Om brott i 1600-talets Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hjalmar Lindström Titel: Bilder från Bjärebygden Tryck: Bohusläningens boktryckeri AB, Uddevalla 1983 ISBN: 91-38-90320-2 Innehåll: Bilder från Bjärebygden Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Margaretha Lindquist Titel: Bland älskliga väsen Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1962 ISBN Innehåll: Bland älskliga väsen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars Linge Titel: Gränshandeln i svensk politik under äldre Vasatid Tryck: Berlingska boktryckeriet, Lund 1969 ISBN Innehåll: Gränshandeln i svensk politik under äldre Vasatid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Club Lions Titel: Värnamo inför 70-talet Tryck: Fälths i Värnamo ISBN Innehåll: Värnamo inför 70-talet Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnar Ljung Titel: Hovrätt i väster Tryck: P A Nordstedt & söners förlag, Stockholm 1981 ISBN: 91-1-827062-X Innehåll: Hovrätt i väster, tillkomst och första verksamhetstid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Debut Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-0-041823-4 Innehåll: Debut, med 76 trägravyrer av författaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Iakttagelser Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-34-51507-0 Innehåll: Iakttagelser med trägravyrer av författaren bonnier Alba Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Iakttagelser Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-34-51507-0 Innehåll: Iakttagelser med trägravyrer av författaren bonnier Alba Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Ljungbergs Ljungby Tryck: Alb. Bonniers boktryckeri, Stockholm 1968 ISBN Innehåll: En småstads förändring i ord och bild av Sven Ljungberg Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Parvus Tryck: Printed in Sweden ISBN Innehåll: Parvus, med 73 trägravyrer av författaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Årstider, hus, människor, arbete, protest Tryck: Printed in Sweden ISBN Innehåll: 40 År, årstider, hus, människor, arbete, protest Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Pictor Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-0-039194-8 Innehåll: Pictor, med 62 trägravyrer av författaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: På Öland Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-0-045010-3 Innehåll: På Öland, med 45 trägravyrer av författaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Runristaren Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-7458-197-X Innehåll: Runristaren, med trägravyrer av författaren ALBA Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Tyngst i Småland Tryck: Printed in Sweden ISBN: 91-0-045468-0 Innehåll: Tyngst i Småland, med Trägravyrer av författaren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Italien Tryck: Printed in Sweden ISBN: 978 91 88712 89 9 Innehåll: Italien och Sven Ljungberg Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Ljungbergs Ljungby Tryck: Printed in Sweden ISBN Innehåll: Sven Ljungberg, Ljungbergs Ljungby Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Målarbok Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 1999 ISBN: 91-7486-021-6 Innehåll: Målarbok, med trägravyrer av författaren Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Teckningar Tryck: Danagårds grafiska AB, 1993 ISBN: 91 9719 204 x Innehåll: Teckningar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Konst i stad Tryck: Tingsryd tryckeri AB ISBN: 91-630-4554-0 Innehåll: Offentlig konst ur ett historiskt perspektiv med firandet av Ljungby stad 60 år. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Erik Ljungcrantz Titel: Levnadsfragment Tryck: Carl Svanberg AB, Växjö 1971 ISBN Innehåll: Folklivsskildringar från sekelskiftet Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars Ljungmark Titel: Svenskarna i Winnipeg Tryck: Designrum Göteborg / Tryckcentralen Växjö, 1994 ISBN: 91-971460-6-4 Innehåll: Svenskarna i Winnipeg, En järnvägsknut och ett jordbrukscentrum växer fram. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Erik Lundh Titel: Utställningskatalogen Tryck: Smålänningens boktryckeri, Ljungby 1944 ISBN Innehåll: Ljungbyutställningen, 1944 29/7-13/8 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: L ? Titel: Rotary och Ljungby under 75 år Tryck: AB kontek-tryck, Ljungby 1980 ISBN Innehåll: Rotary international 75 år Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Logen Titel: Wirdar 100 år Tryck: Åtta.45 tryckeri AB ISBN: 978-91-519-4894-2 Innehåll: Wirdar 100 år Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: A.H. Lundin Titel: Småländska nationen Tryck: FR Berlings boktryckeri och stilgjuteri ISBN Innehåll: Lund, Biografiska och genealogiska anteckningar av A.H. Lundin Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Margit och Rolf Lundqvist Titel: På Småländska stigar Tryck: Förlagets tryckeri computer printing AB, Halmstad 1974 ISBN: 91-7136-143-X Innehåll: Sevärdheter i Smålandska stigar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hans-Olof Lundmark Titel: Mäster Bengt Tryck: Graphic systems AB, Göteborg 1993 ISBN: 91-972212-0-1 Innehåll: Glaslegenden Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Långasjö Emigrantcirkel Titel: En Smålandssocken emigrerar Tryck: Växjö 1967, Smålandspostens boktryckeri AB ISBN Innehåll: En bok om emigrationen till Amerika från Långasjön socken i Kronobergs län Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Länsstyrelsen Kronobergs län Titel: Offentlig konst i Kronoberg Tryck: Halls offset, 1991 ISBN: 91-630-0657-X Innehåll: Offentlig konst i Kronoberg från 70-talet till 1990 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsarbetsnämnden Kronobergs län Titel: Kronobergs natur Tryck: Risbergs tryckeri AB, Uddevalla 1989 ISBN: 91-7970-870-6 Innehåll: Naturvårdsprogram för Kronobergs län inventeringsdel Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län (Helena Åkerberg) Titel: I vejdes fotspår Tryck: Reprokompaniet oc Reflexbyrån. ISBN: 91-89285-09-3 Innehåll: I Vejdes fotspår, Bland herrgårdar i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Titel: Bönhus missionshus kapell Tryck: Tryckericentralen ISBN Innehåll: Kulturhistorisk dokumentation i Kronobergs län, rapport av Eva Selling Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Titel: Värdefulla gårdsmiljöer i Kronobergs län Tryck: Holmbergs, Malmö ISBN: 91-89285-23-9 Innehåll: Värdefulla gårdsmiljöer i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Titel: Ryssby garveri Tryck: DanagårdLitho ISBN: 978-91-89285-41-5 Innehåll: Byggnadsminnen i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Titel: Sven Ljungbergs födelsehem Tryck: Danagårdlitho ISBN: 978-9189285-42-2 Innehåll: Sven Ljungbergs födelsehem. Byggnadsminnen i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län (Christer Knutsson) Titel: Smålands museum Tryck: Tryckericentralen i Växjö AB, 1998 ISBN Innehåll: Smålands museum, byggnadsminnen i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Titel: Bilder av en storm Tryck: Löwex trycksaker AB / Davidsons tryckeri AB, Växjö ISBN Innehåll: Bilder av en storm Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Karl Magnusson Titel: Så var det den tiden Tryck: Bröderna Forssells boktryckeri, Malmö 1945 ISBN Innehåll: Barndomsminnen från Hångers socken i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 1 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1991 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 2 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1992 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 3 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1993 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 4 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1994 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 5 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1995 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 6 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1996 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Markarydsortens lokalhistoriska förening Titel: Markarydsbyggden del 9 Tryck: H-Tryck AB, Markaryd 1999 ISBN Innehåll: Markaryd lokalhistoria Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Assar Frick Titel: Markaryds folkskola 150 år Tryck:? ISBN Innehåll: Markaryds historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Föreningens styrelse Titel: Markarydsortens hembygdsförening 1922-1952 Tryck: Växjö 1931, Smålandspostens boktryckeriaktiebolag ISBN Innehåll: 30 års historia i Markaryd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Markaryds folkhögskola Titel: För hembygden Tryck: Bröderna hanssons boktr. Markaryd 1955 ISBN Innehåll: Markaryds folkhögskolas elevförbunds årsskrift 1955 Tillhör samling: Kulturföreningens bibliotek Författare/utgivare: Assar Frick Titel: Markaryds sparbank, 100 år Tryck: Bröderna Hansson AB boktryck-offset, Markaryd ISBN Innehåll: Markaryds sparbank, 1875-1975 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: ? Titel: Markarydsutställningen, 21 juni - 6 juli Tryck: Bröderna Hansson AB boktr. Markaryd ISBN Innehåll: Markarydsutställningen, 21 juni - 6 juli Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Malte Markheden Titel: Torpa hembygdsförenings samlingar, 1980 Tryck: ISBN Innehåll: Torpa hembygdsförenings samlingar, 1980 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Malte Markheden Titel: Rim och rön Tryck: ISBN Innehåll: Dikter av Malte Markheden Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Irene Mattsson Titel: Bilden räddas, nordiska museet Tryck: Malungs boktryckeri AB, Malung 1979 ISBN: 91-71081569 Innehåll: Tillvaratagande och restaurering av gamla glasplåtar och fotografier Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: S.E. Melander Titel: Om Växjö Tryck: Lund 1933, Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: En akademisk 1700-tals avhandling Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Vilhelm Moberg Titel: Småländskt folkliv Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1982 ISBN: 91-36-01906-2 Innehåll: Småländskt folkliv Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Vilhelm Moberg Titel: I vapenrock och linnebyxor av Ville i Momåla Tryck: Nya Växjöbladets boktryckeri AB, Växjö 1921 ISBN Innehåll: En krigsmans intryck och upplevelser Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Kjell Å. Modéer Titel: Hovrätten över Skåne och Blekinge Tryck: Kungl. boktryckeriet P.A Norstedt & söner 710263 ISBN Innehåll: Hovrätten över Skåne och Blekinge Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Thure Mårtenson Titel: Småländskt - en företagares väg Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad ISBN Innehåll: En företagares väg Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Möbelriket AB Titel: Boken om möbelriket Tryck: Elanders Fälth & Hässler ISBN: 978-91-980568-0-8 Innehåll: Boken om möbelriket. Lammhult, Småland, Sverige, 2012-2013 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Michaelsgillet Titel: Skapelsens sedelärande samtal Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala ISBN Innehåll: Skapelsens sedelärande samtal Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingrid Miller Titel: Ronald och jag Tryck: PM-bokförlag, Gamleby 2005 ISBN: 91-86742-69 8 Innehåll: Glimtar från de talrika resorna ute i Europa Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingrid Miller Titel: Berg Tryck: JOMA grafisk produktion AB, 2009 ISBN: 978-91-633-5675-9 Innehåll: Bilder och berättelser av Ingrid Miller Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ernst Nathorst-Böös Titel: Röster om Växjö Tryck: Brolins boktryckeri AB, Stockholm ISBN Innehåll: Röster om Växjö Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Nationalmuseum Titel: Hemma i konsten Tryck: Bohuslänningens boktryckeri AB, Uddevalla 1987 ISBN: 91-7-331-2 Innehåll: Nationalmuseum Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Naturbruksgymnasiet i Ingelstad Titel: Naturbruksgymnasiet i Ingelstad, 50 år Tryck: Tingdsryds Tryckeri AB, 1996 ISBN: 91-630-4244-4 Innehåll: Från lantmannaskola till naturbruksgymnasium Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingrid Nettervik Titel: Författarnas Kronoberg Tryck: Österbergs tryckeri AB, Nyköping 1988 ISBN: 91-86328-73-5 Innehåll: Växjö och delar av Värend Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingrid Nettervik Titel: Författarnas Kronoberg Tryck: Norra Skåne offset, Hässleholm 1969 ISBN: 91-86328-76-X Innehåll: Sunnerbo och södra Värend Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Harry Netzell Titel: Skånska Lasse Tryck: KST Kalmarsund Tryck AB, Kalmar, 2008 ISBN: 978-91-977426-0-3 Innehåll: Harry Netzell lyfter fram satirikern Skånska Lasse. Visor som sjungs än idag. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: John Nihlén Titel: Det sällsamma Småland Tryck: Tryckt hos Berlings, Lund 1977 ISBN: 91-2949985-2 Innehåll: Sägner och sagor Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Alvar Nilsson Titel: Smålänningar på jägarstråt Tryck: Ljungby 1925. Smålänningens tryckeri ISBN Innehåll: Historier och Skildringar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Britta Nilsson Titel: Gislaveds historia Tryck: Växjö 1972, Smålandspostens boktryckeri AB ISBN Innehåll: Gislaveds historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Johan Nilsson Titel: Från gränsbygden Härlunda i gången tid, 1. Tryck: Växjö 1961, Smålandspostens boktryckeri AB ISBN Innehåll: Härlunda i gången tid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Nils Nilsson Titel: Kommunal arkivvård Tryck: Saknas ISBN Innehåll: Kommunal arkivvård. Arkiv i allmänhet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Peter Nilson Titel: Den gamla byn Tryck: Fälths tryckeri, Värnamo 1971 ISBN: 91-1-972092-0 Innehåll: En berättelse om mark och människor Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Olof Nordström Titel: Skogen och Smålänningen Tryck: SMPtryck AB, 1989 ISBN: 91-85882-05-4 Innehåll: Skogen och Smålänningen, Kring skogsmarkens roll i förindustriell tid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Ysane Norje Titel: Norje Tingshus, 1795-1918 Tryck: Sölvesborgs Offset & boktryck AB, 1995 ISBN: 91-630-3424-7 Innehåll: Norje Tingshusm 1795-1918 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Norrtälje Titel: Norrtälje tingsrätt Tryck: Affärtryckeriet i Norrtälje. Maj 1995 ISBN: 91-630-3487-5 Innehåll: Norrtälje tingsrätt. Perspektiv och minnen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Torsten Nothin Titel: Den gamla goda tiden Tryck: AB Gustaf Lindströms boktryckeri, Stockholm 1961 ISBN Innehåll: En historisk roman Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Torsten Nothin Titel: En bortglömd värld Tryck: Stockholm 1953, kungl. Boktryckeriet P.A. Nordstedt & söner ISBN Innehåll: nedtecknade minnen av egna upplevelser samt berättelser han hört under sin uppväxttid i en avlägsen bygd i västliga Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Torsten Nothin Titel: Finnvedens ansikte Tryck: AB Åetåtryck, Stockholm 1958 ISBN Innehåll: Boken berättar om sydvästra Småland, trakten kring Lagan och Nissan Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Nottebäcks och Granhults hembygdsföreningar Titel: Nottebäck - Granhult - V Tryck: Bröderna Lindström Boktryckeri, Åseda 1974 ISBN Innehåll: Nottebäck - Granhult - Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Hembygdsföreningen Titel: En bok om Nötja Tryck: Ljungby grafiska AG, Ljungby 1942 ISBN Innehåll: En bok om Nötja Tillhör samling: Ljungby kulturnämnd Författare/utgivare: Carl-Eric Ohlén Titel: Från fars och farfars tid Tryck: Västerborgs boktryckeri, 1964 ISBN Innehåll: Från fars och farfars tid i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Carl-Eric Ohlén Titel: Småland & Öland under 1800-talet Tryck: AB Fälths tryckeri, Värnamo ISBN: 91-7160-117-1 Innehåll: Småland & Öland under 1800-talet Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätss kulturförening Författare/utgivare: Åke Ohlmarks (förvaras bakom bokrad) Titel: De svenska landskaps lagarna Tryck: AB Grafiska gruppen, Stockholm 1976 ISBN Innehåll: Svealagarna Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: 20:e Århundradet, 1900-1910 Tryck: Uddevalla, 1960 ISBN Innehåll: Reportagebilder från åren 1900-1910, Del 1 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: 20:e århundradet, 1911-1920, Del 2 Tryck: Bohuslänningens AB Uddevala, 1961 ISBN Innehåll: Reportagebilder, 1911-1920. Del 2 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: 20:e Århundradet, 1921-1930. Del 3 Tryck: Bohuslänningens AB Uddevala, 1962 ISBN Innehåll: 20:e Århundradet, 1921-1930. Del 3 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: 20:e Århundradet, 1931-1940. Del 4 Tryck: Bohuslänningens AB Uddevala, 1963 ISBN Innehåll: 20:e Århundradet, 1931-1940. Del 4 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: 20:e århundradet, 1941-1950. Del 5 Tryck: Bohuslänningens AB Uddevala, 1965 ISBN Innehåll: 20:e århundradet, 1941-1950. del 5 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: 20:e århundradet, 1951-1960. Del 6 Tryck: Bohuslänningens AB Uddevala, 1967 ISBN Innehåll: 20:e århundradet, 1951-1960. Del 6 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 55 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1955 ISBN Innehåll: Foton Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 56 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1956 ISBN Innehåll: Ur flödet av bilderna mot de stora händelserna, de uppmärksammade gestalterna mot vardagens slit, idyll, sorger och glädjeämnen, har kamera 56 valt sitt innehåll Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 57 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1957 ISBN Innehåll: Uppror och våld i budapest, krönika ur nutidslivet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 58 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1958 ISBN Innehåll: En årskrönika är full av världens elände, av världspolitikens oro, av katastrofer och människors sorg och av livets cirkusbetonade upptåg och löjligheter. Sammafört i bilderbok, med fotografiska vittnesbörd på varje sida. Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 59 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1959 ISBN Innehåll: Något av allt det hotfulla, skrämmande, löjliga idylliska, meningsfulla och meningslösa som hände mellan hösten 1958 och hösten 1959 finns med i denna bok Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 60 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1960 ISBN Innehåll: Kongokrisen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 61 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1961 ISBN Innehåll: 1961 Blev det mest krisfyllda året sedan det andra världskriget slut. Den spända internationella situation som rådde när året började föreföll lugn vid jämförelse med situationen när året slutade. Tidens oro och hot speglas i många av bilderna i denna volym Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 62 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1962 ISBN Innehåll: 1962 var världen under Kubakrisen i oktober närmare krig, trodde de flesta människor, än det varit sedan det andra världskriget. Fruktan hade inte känts så kraftig sedan 1939 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 63 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1963 ISBN Innehåll: Året 1963 ebbade ut i tecknet av en katastrof: John F. Kennedy föll offer för en lönnmördare. Med stor punktlighet drabbades världen i slutet av 50- och början av 60-talet av höstkriser: Ungern, Suez. Hammarskjölds död, Kuba - katalogen är lång och dyster Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Kamera 64 Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1964 ISBN Innehåll: medeltida regimskiftena i medeltidens Frankrike Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Bror Olsson Titel: Småland Tryck: AB Allhems tryckerier - Malmö 1964 ISBN Innehåll: Ett bildverk om Småland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Bror Olsson Titel: Från Småland och Hellas Tryck: AB Allhems tryckeriet - Malmö 1959 ISBN Innehåll: Från Småland och Hellas Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Bror Olsson Titel: Småländskt Tryck: Aktiebolaget Allhems tryckerier - Malmö 1952. Printed in Sweden ISBN Innehåll: Studier och minnen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Jan Olof Olsson Titel: Olsson 1914 Tryck: Alb. Bonniers boktryckeri 1964, Stockholm ISBN Innehåll: 1914 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lars-Göras Oredsson Titel: Albert von Stockenström Tryck: Grafo-tryck AB, Simrishamn 1985 ISBN Innehåll: Albert von Stockenström, artist levnadsfragment Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Värnamo hembygdsförening. Orrhede/Olsson Titel: Finnveden förr Tryck: AB Fälths tryckeri, Värnamo 1981 ISBN Innehåll: Värnamo hembygdsförening 60 år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Ortvad Titel: Erik Ortvad, konstnär Tryck: AB Danagårds Grafiska 2007 ISBN: 978-91-88712-65-3 Innehåll: om konstnären Erik Ortvad Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Erik Ortvad Titel: Det farlige speilet Tryck: Trykket i Ekspresstrykk - Tonsberg ISBN: 82-580-0002-0 Innehåll: Erik ortvad's tegninger med forord av Johan Borgen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Göran Palm Titel: Det röda Kronobergs Tryck: Carl Svanberg tryckeri AB, Växjö 1982. ISBN Innehåll: Om arbetarrörelsen i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kulturnämnd Författare/utgivare: Ingvar Parmestål Titel: Kungariket Svänan Tryck: AB Fälths tryckeri, Värnamo 1971 ISBN Innehåll: En utmarksbebyggelse vid sjön Stråken Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hans Peterson Titel: Flykten till Amerika Tryck: A.B.M.- Tryck Avesta, 1983 ISBN: 91-7752-001-7 Innehåll: Flykten till Amerika och andra berättelser Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Henning Petersson Titel: Femtio år i Virestad Tryck: Växjö 1970, Växjöbladets boktryckeri, hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Kommunal historik inför sammanslagningen 1971 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Oskar Petersson Titel: Tradition och historia Tryck: Växjö 1971, Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Tradition och historia i Virestad Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Thorsten Petersson Titel: Sparbanken Kronoberg Tryck: Växjö 1978, tryckt hos C. Davidsons boktryckeri AB ISBN Innehåll: Sparkbanken Kronoberg 150 år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sture Petrén Titel: Svea Hovrätt Tryck: P.A. Norstedt & söners förlag, Stockholm 1964, bok och reklamtryck AB ISBN Innehåll: Svea hovrätt, studier till 350-årsminnet Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Plastklubben Titel: På plast i Ljungby 1957-2010 Tryck: ISBN Innehåll: Plast i Ljungby Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Posten Titel: Posthandbok Tryck: ISBN Innehåll: med postanstaltsföreteckning och postkartor samt järnvägs, telefon, telegraf och tulinderrättelser Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Stig Pettersson Titel: Forestry farmer Tryck: ISBN Innehåll: Stig Pettersson, forestry farmer Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Hilding Pleijel Titel: Gustavianskt kyrkoliv i Växjö stift Tryck: Berlings, Lund 1981 ISBN: 91-86144-00-6 Innehåll: Prästerskapets svar på biskop Wallquists promemoria 12 nov, 1987 Tillhör samling: Ljungby kulturnämnd Författare/utgivare: Norman Reader Titel: A summer in Växjö Tryck: Hegborns Tryckeri AB, Växjöbl. boktr. Växjö, Sweden 1978 ISBN Innehåll: A summer in Växjö represents a love letter to a people, a landscape, and an uncommon lifestyle Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Arne Reberg Titel: Fågelfri Tryck: Gummessons boktryckeri AB, Fallköping 1973. ISBN: 91-70008-336-3 Innehåll: Roman om Dackefejden Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Arne Reberg Titel: Gränsfallet Tryck: Gummessons boktryckeri AB. Fallköping 1975 ISBN: 91-7008-535-8 Innehåll: En krönika om människor som historien har glömt Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Mats Rehnberg Titel: Småländsk bystämma Tryck: Hugo Löjdquist boktryckeri, Tierp 1951 ISBN Innehåll: Småländsk bystämma Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lars Reingardt Titel: Vatten från Bolmen Tryck: ISBN Innehåll: Det mesta är hämtat från styrelseprotokoll, utredningar, tidningsklipp, privata anteckningar och i någon mån i minnet. Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Klaes Reinhold Titel: Skogsfrun Tryck: Rundqvists boktryckeri, Göteborg 1941 ISBN Innehåll: Historisk saga från Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Adolf Reutersvärd Titel: Kronobergshed och minnen från forna tiders krigarlif Tryck: Växjö 1923, Smålandspostens boktryckeri AB ISBN Innehåll: Kronobergshed och minnen från forna tiders krigarlif Tillhör samling: Sunnerbo Häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Nöttja, Odensjö, Ryssby, S Ljunga, Tannåker, Torpa, Tutaryd, Vittaryd, Vrå Tillhör samling: Författare/utgivare: Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Reg över fasta fornlämningar, Agunnaryd, Angelstad, Berga Tillhör samling: Författare/utgivare: Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Bolmsö, Dörarp, Hamneda, Lidhult, Ljungby, Kånna Tillhör samling: Författare/utgivare: Riksamtikvarie-ämbetet Titel: Kyrkobyggnader 1760-1860 Tryck: Almqvist & Wiksell AWT tryckeri AB, Uppsala 1993 ISBN: 91-7192-821-9 Innehåll: Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2, Småland och Öland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Riksantikvarieämbetet Titel: Byggnadsminnen 1961-1978 Tryck: Berlings. Arlöv 1981 ISBN: 91-38-06360-3 Innehåll: Byggnadsminnen från 1961-1978 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Riksförbundet för hembygdsvård Titel: Vägen till Soltvet Tryck: Tryckeri AB Småland, Jönköping 1989 ISBN: 91-85124-78-8 Innehåll: Vägen till Soltvet och den lokalhistoriska forskingen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Yngve Rollof Titel: Sveriges inre vattenvägar Tryck: Ronzo boktryckeri AB, Stockholm 1977 ISBN: 91-29-479-85-1 Innehåll: Sveriges inre vattenvägar, Skåne, Blekinge, Halland och Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ulla Rosén Titel: En ren historia Tryck: Hälths i Värnamo, 1992 ISBN Innehåll: En ren historia. Electrolux Wascator 90 år, 1902-1992 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ulla Rosén Titel: Ett rent sekel Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo, 2002 ISBN: 91-631-2627-3 Innehåll: Ett rent sekel. Så erövrade Electrolux-Wascator AB världen 1902-2002 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Josef Rosengren Titel: Ny Smålands beskrifning. Konga härad Småland Tryck: Eurographic AB, Stockholm 1975 ISBN: 91-7120-074-6 Innehåll: Ny Smålands beskrifning. Konga härad Småland som utgavs i Växjö under åren 1897-1914 under redaktion av Josef Rosengren Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Josef Rosengren Titel: Ny Smålands beskrifning. Kinnevald och Norrvidinge härader Tryck: Eurographic AB, Stockholm 1975 ISBN: 91-7120-076-2 Innehåll: Ny Smålands beskrifning. Kinnevald och Norrvidinge härader Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: G. Hilding Rundquist Titel: Två silverskatter från vikingatiden i Småländsk jord Tryck: Växjö 1945. Nya Växjöbladets boktryckeri AB ISBN: Innehåll: Två silverskatter från vikingatiden i Småländsk jord Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sölve Rydell Titel: De tama längtar de vilda flyger Tryck: Smegraf, Smedjebacken 1996 ISBN: 91-518-2916-9 Innehåll: De tama längtar de vilda flyger. Vinnare i Ivar LO-tävlingen om bästa kärleksroman Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Solve Rydell Titel: Boken om Ljungby Tryck: Kristianstads boktryckeri AB 2005 ISBN; 91-970765-7-0 Innehåll: Boken om Ljungby Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sölve Rydell Titel: Astrad och Götrad, på nya tankar Tryck: Finnvedens Tryckservice AB, Rydaholm 1988 ISBN: 91-970765-1-1 Innehåll: Astrad och Götrad, på nya tankar, 1985-1988 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sölve Rydell Titel: Astrad och Götrad, små städer har stora öron Tryck: Ljungby Grafiska AB, Ljungby 1984 ISBN: Innehåll: Astrad och Götrad, små städer har stora öron Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sölve Rydell Titel: 10 år med Astrad och Götrad Tryck: ISBN: 91-9707-654-6 Innehåll: 10 år med Astrad och Götrad är ett urval texter från åren 1982-1992 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Allan Rydén Titel: Martyrerna i Nydala Tryck: Bohuslänningens boktryckeri AB i Uddevalla, 1992 ISBN: 91-7586-393-6 Innehåll: Martyrerna i Nydala. Roman från Christiern Tyranns tid i Sverige Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Allan Rydén Titel: Vattenprovet Tryck: Bohuslänningens boktryckeri AB i Uddevalla, 1988 ISBN: 91-7586-309-X Innehåll: Vattenprovet. Roman om en häxa i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven-Eric Rydh Titel: Småland, en landskapsguide Tryck: Stockholm. Alb. Bonniers boktryckeri 1970 ISBN Innehåll: Småland, en landskapsguide Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven-Eric Rydh Titel: Strövtåg i vilhelm Mobergs stenrike Tryck: Ljungföretagen. Örebro, 1974 ISBN: 91-7008-416-5 Innehåll: Strövtåg i vilhelm Mobergs stenrike Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ryssby gymnasiet Titel: Blicken tillbaka i framtiden Tryck: Tingsryds tryckeri AB, 2000 ISBN Innehåll: Blicken tillbaka i framtiden. Landstingets skolor i Ryssby 1964-2000 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ryssby Lantmannaskolas och Lanthushållskolas Elevförbund, Ryssby gymnasiet Titel: Lantbrukets skolor i Sunnerbo och deras elevförbund 1913-1963 Tryck: Smålänningens boktryckeri, 1965 ISBN Innehåll: Lantbrukets skolor i Sunnerbo och deras elevförbund 1913-1963 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Folke Rösiö Titel: Det glada Småland Tryck: Printed in Sweden. Ronzo boktryckeri AB, Stockholm 1960 ISBN Innehåll: Småländsk humor Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Georg Sahlström Titel: Småland Tryck: Stockholm, Alb. Bonniers boktryckeri 1927 ISBN Innehåll: Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Karl Salomonsson Titel: Brovägar och Vägmärken i Angelstad Tryck: Växjö. Nya Växjöbladets boktryckeri A.-B ISBN Innehåll: Brovägar och vägmärken i Angelstad Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Salvén Titel: S:t Olofs kapell Tylösand 2, Kyrkan som blev bostadshus och kyrka igen Tryck: Fallmarks, Sthlm 1970 ISBN Innehåll: Kyrkan som blev bostadshus och kyrka igen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: S ? Titel: Ljungbysläkten Sandberg, 1971 Tryck: ISBN Innehåll: Ljungbysläkten Sandberg 1971 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Kurt Sandèn Titel: Något om Vrå kyrkas historia Tryck: Halmstad 1936 ISBN Innehåll: Minnesskrift med anledning av Vrå kyrkas hundraårsjulbileum 1936. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ture Sandström Titel: Pjätteryds kyrkors historia Tryck: Svenska reklamförlagets boktryckeri, Älmhult 1935 ISBN Innehåll: Pjätteryds kyrkors historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ture Sandström Titel: Från den gamla ''goda'' tiden Tryck: Lund 1959, Carl Bloms boktryckeri A.-B ISBN Innehåll: Saga. Tradition och Historiska personer omkring namnet Pjätteryd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sandviks Hembygdsförening Titel: Sandvik - en socken i Småland Tryck: Tryck & papper AB. Smålandsstenar 1987 ISBN Innehåll: Sandvik Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl von Schönberg Titel: Från Sunnerbo och Skåne Tryck: Malmö 1935, Stenström & Bartelson, Boktr A.-b ISBN Innehåll: Den gamle jägmästarens minnen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: NJ. Scheutz Titel: Smålands Flora Tryck: bokförlaget Rediviva, Stockholm 1977 ISBN Innehåll: Smålands Flora Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Fil. Dr Harald Schiller Titel: Småland Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: K.-G Segland Titel: Almanacka för 500 år Tryck: Offset Center AB, Uppsala 1984 ISBN: 91-86524-01-1 Innehåll: Almanacka för 500 år, 1500-2000 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Eva Selling Titel: Växjö Tryck: Växjöbladets boktr. Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Historia, stadsplaner, utveckling, bevarande Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Mårten Sjöbeck Titel: Småland Tryck: Nordisk rotogravyr Stockholm 1930 ISBN Innehåll: Färdvägar och vandringsstigar utgående från statsbanorna Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Mårten Sjöbeck Titel: Småland - Öland Tryck: Stockholm A.-B Seelig & Co. ISBN Innehåll: Färdvägar och vandringsstigar utgående från järnvägarna Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Eva Sjöberg Titel: Go'nattboken Tryck: JOMA-tryck, Ljungby ISBN: 91-7260-130-2 Innehåll: Go'nattboken, om våra sängar och sovvanor under tvåhundra år Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Harry Sjöman Titel: Döden väntar på Kuno Tryck: Gummessons tryckeri AB, Fallköping 1976 ISBN: 91-7070-472-4 Innehåll: Roman Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening --------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Svenskt hvardagslif (del 1 av 3) Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1905 ISBN Innehåll: Fröken Jenny's konditioner - Samlade romaner av Sigurd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Svenskt hvardagslif (del 2 av 3) Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1905 ISBN Innehåll: Samlade romaner Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Svenskt hvardagslif (del 3 av 3) Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1905 ISBN Innehåll: Fideikommissarien till Halleborg Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Lifsbilder ur svenska hem Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1903 ISBN Innehåll: Lifsbilder ur svenska hem Tillhör samling:Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Svenssons - berättelser och skisser Tryck: Stockholm, Isaac Marcus boktryckeriaktiebolag 1903 ISBN Innehåll: Svenssons Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Kaleidoskop - valda humoresker och kåserier (del 1 av 3) Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1907 ISBN Innehåll: Valda humoresker och kåserier Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Kaleidoskop - valda humoresker och kåserier (del 2 av 3) Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1907 ISBN Innehåll: Valda humoresker och kåserier Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sigurd (Alfred Hedenstierna) Titel: Kaleidoskop - valda humoresker och kåserier (del 3 av 3) Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1907 ISBN Innehåll: Valda humoresker och kåserier Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening --------------------------------------------------------------------------------------- Författare/utgivare: Åke Skiöld Titel: Fantastiska Småland Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1984 ISBN: 91-7588-051-2 Innehåll: Fantastiska Småland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Jan Skoglöw Titel: Slaget vid Brobacka 1566 Tryck: Vårgårda tryckeri AB, Vårgårda 1987 ISBN Innehåll: Slaget vid Brobacka 1566 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: S? Titel: Småland Tryck: ? ISBN Innehåll: Foton Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sobers Förlags AB Titel: Småland i litteraturen Tryck: Schmidts Bokt. AB. Helsingborg 1982 ISBN: 91-7296-166-3 Innehåll: Småland i litteraruturen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Anna Lorentz Titel: Småländska skolminnen Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1971 ISBN Innehåll: Småländska skolminnen, Smålands författarsällskaps skriftserie 3 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Anna Lorentz Titel: "Alenast litet mat i kroppen..." Om hungen och törst i Småland Tryck: Bohuslänningens AB, Udevalla 1977 ISBN: 91-528-0223-X Innehåll: Om hungen och törst i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sven Ljungberg Titel: Ryck till dig pennan Tryck: Eifels boktryckeri AB 1982 ISBN: 91-970381-1-3 Innehåll: Författarsällskapskaps 20 - årsjubileumsbok Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålands författarsällskap Titel: Kvinnor i Småland Tryck: Kristianstads boktryckeri AB 1989 ISBN: 91-971251-0-5 Innehåll: Kvinnor i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålands författarsällskap Titel: Konst i Småland och på Öland Tryck: BTJ tryck AB, Lund 1994 ISBN: 91-77-98-703-9 Innehåll: Konst i Småland och på Öland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålands museum Titel: Växjö centrum Tryck: Växjöbladets boktr. 1976, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Växjö centrum, Kulturhistorisk byggnadsinventering och bevarandeförslag Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålands museum Titel: Bebyggelse inventering, vrå socken Tryck: ISBN Innehåll: Bebyggelse inventering, vrå socken Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålands museum Titel: Byggnadsinventering Tryck: ISBN Innehåll: Byggnadsinventering Ljungby centrum 1950-2000 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Samuel Palmblad Titel: Bland funkiskåkar och betonghus Tryck: Reprokompaniet och Reflexbyrån i samarbete ISBN: 91-87674-203 Innehåll: Bland funkiskåkar och betonghus, det modernistiska Kronoberg Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålandsposten Titel: Kronoberg 1979 Tryck: ISBN Innehåll: Bildbok om vad som har hänt i Kronobergs län oktober - 78 - oktober - 79 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålandsposten Titel: Kronoberg 1980 Tryck: ISBN Innehåll: Bildbok om vad som har hänt i Smålandspostens utgivningsområde oktober-79 - oktober -80 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålandsposten Titel: Kronobergs 1981 Tryck: ISBN Innehåll: En årskrönika i ord och bild Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålandsposten Titel: Kronobergs 1996 Tryck: Svanbergs Tryckeri i Växjö AB ISBN Innehåll: Bildkavalkad från Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålandsposten Titel: Kronoberg 2003 Tryck: ISBN Innehåll: Bildkavalkad från Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålandsposten Titel: Kronoberg 2005 Tryck: Löwex trycksaker, Växjö ISBN Innehåll: Bildkavalkad från Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Smålands nation i Uppsala Titel: Bok om Småländskt kultur och näringsliv Tryck: ISBN Innehåll: Småländsk kultur och näringsliv Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålandsposten AB 1991 Titel: En tidnings 125-åriga historia Tryck: Halls offset AB, Växjö 1991 ISBN: 91-630-0683-9 Innehåll: En tidnings 125 åriga historia 1991 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Smålands nation i Lund Titel: Småländsk rapsodi Tryck: Berlingska boktryckeriet, Lund 1958 ISBN Innehåll: Småländsk rapsodi Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Carl Olov Sommar Titel: Litterär vägvisare genom svenska landskap Tryck: ISBN: 91 29 55442 X Innehåll: Litterär vägvisare genom svenska landskap Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Stadsmiljorådet Titel: Tyckt om hus Tryck: Ljungföretagen tryckeri AB i Örebro, maj 2002 ISBN: 91-7147-709-8 Innehåll: Sveriges mest omtyckta och vackraste byggnader Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sture Stamming Titel: Heta låga Tryck: Centraltryckeriet AB, Borås 1980 ISBN: 91-36-01550-4 Innehåll: Roman Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Stenbergskolans hem och skola-förening Titel: Stenbergsskolans historia i ord och bild, 1960-1985 Tryck: ISBN Innehåll: Stenbergsskolans historia i ord och bild, 1960-1985 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Stiftelsen Sveriges nationaldag Titel: Flaggan och Fanan Tryck: Gummessons falköping, 1986 ISBN Innehåll: Regler och anvisningar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Strömsnäsbruk Titel: Strömsnäsbruks historia 1896-1980 Tryck: Markaryds Grafiska AB, 1992 ISBN Innehåll: Strömsnäsbruks historia 1896-1980 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrättskultur förening Författare/utgivare: Strålfors Titel: Strålfors 1919-2004 Tryck: ISBN Innehåll: Strålfors 1919-2004 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Studieförbundet i vuxenskolan, region Sydost Titel: Gods och gårdar, Kronobergs län Tryck: Davidsons tryckeri AB, Växjö 2006 ISBN: 10:91-976137-0-3 Innehåll: Gods och gårdar i Kronobergs län Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Helge Stålberg Titel: Smålands skogs och träförädlingsindustier Tryck: Lund 1947, Carl bloms boktryckeri AB ISBN Innehåll: Smålands skogs och träförädlingsindustier, en näringsgeografisk studie Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Helge Stålberg Titel: Smålands skogs och träindustier Tryck: ISBN Innehåll: Industriens upplysningstjänst serie B 3 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sven-Gunnar Sundberg Titel: Offerkyrkor i gamla växjöstiftet Tryck: Carl Svanberg tryckeri AB, Växjö 1989 ISBN Innehåll: En vallfartssed under den lutherska ortodoxins tid Tillhör samling: Sunnerbo häradrätts kulturförening Författare/utgivare: Sunnerbo härads Titel: Sunnerbo härads sparbank 1863-1963, del 2 Tryck: Smålänningens boktryckeri 1963 ISBN Innehåll: unnerbo härads sparbank 1863-1963, del 2 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sunnerbo härads Titel: Hundra år i Sunnerbo, 1863-1963 Tryck: Smålänningens boktryckeri 1963 ISBN Innehåll: En minnesbok med anledning av Sunnerbo härads sparbanks hundraåriga verksamhet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbokrönika del 6 Tryck: KalmarSund tryck AB, Kalmar ISBN Innehåll: Sunnerbokrönika Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbokrönika del 5 Tryck: KalmarSund Tryck AB, Kalmar ISBN Innehåll: Sunnerbokrönika Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbokrönika del 4 Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo ISBN Innehåll: Sunnerbokrönika Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbokrönika del 3 Tryck: KalmarSund Tryck AB, Kalmar ISBN Innehåll: Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbokrönika del 2 Tryck: JOMA-Tryck AB, Ljungby 1997 ISBN Innehåll: Sunnerbokrönika Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbokrönika del 1 Tryck: JOMA-Tryck AB, Ljungby 1995 ISBN Innehåll: Sunnerbokrönika. Från äldsta tider till omkring 1600-talet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Sunnerbovyer Tryck: KST, KalmarSund Tryck, Kalmar, 2005 ISBN: 91-631-7753-6 Innehåll: Äldre vykort berättar om häradet Sunnerbo Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Ljungbyvyer 2 Tryck: ISBN Innehåll: Ljungbyvyer Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sunnerboarkivet Titel: Ljungbyvyer Tryck: ISBN Innehåll: I ord och bild från vykortens epok Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Gunnar Svahnström Titel: Bolmsö Tryck: Jönköping AB, Lundgrenska boktryckeriet ISBN Innehåll: Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund 1950 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ivar Svanström Titel: Sockenborna Tryck: Gummessons tryckeri AB, Falköping 1982 ISBN: 91-36-01958-5 Innehåll: Sockenborna, tredje och avslutande delen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ivar Svanström Titel: Torparna Tryck: AB boktryck, Helsingborg 1975 ISBN: 91-36-00500-2 Innehåll: Torparna är en dokumentär skildring av torparnas levnadsförhållanden i helg och söcken. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ingemar Svantesson Titel: Beredskapsminnen Tryck: Kristianstads boktryckeri AB, Kristianstad 1984 ISBN: 91-36-02276-4 Innehåll: Beredskapsminnen, från fält och hemmafront Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ivar Svedberg Titel: 50 år i skogens och industrins tjänst Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1983 ISBN Innehåll: 50 år i skogens och industrins tjänst Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening - Författare/utgivare: Folke Svedenfors Titel: Vävskedsmakeri och hornslöjd Tryck: Smålandspostens boktryckeri A-B. 1952 ISBN Innehåll: Två utdöda hemslöjder Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Folke Svedenfors Titel: Gränsbygden Tryck: Meijels bokindustri, Halmstad 1949 ISBN Innehåll: Södra Sunnerbo i gången tid Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Folke Svedenfors Titel: Gränsbygden 2 Tryck: Malmö 1954 ISBN Innehåll: Mellersta och Norra Sunnerbo i gången tid Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Folke Svedenfors Titel: Gränsbygden Tryck: Halmstad 1949, Meijels bokindustri ISBN Innehåll: Södra sunnerbo i gången tid Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Folke Svedenfors Titel: Gränsbygden 2 Tryck: Malmö 1954. Nya litografen ISBN Innehåll: Mellersta och Norra Sunnerbo i gången tid Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska kommunförbundet Titel: Kontinuitet och förnyelse Tryck: Novum Grafiska AB, Göteborg 1999 ISBN: 91-7345-073-1 Innehåll: Kulturmiljöarbetet i kommunerna Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska landskommunernas förbund Titel: Hundra år under kommunalförfattningarna 1862-1962 Tryck: AB Godvil, Stockholm 1962 ISBN Innehåll: Hundra år under kommunalförfattningarna 1862-1962 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska landskapslagar Titel: Svenska landskapslagar Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 1979 ISBN: 91-20-06236-2 Innehåll: Första serien: Östgötalagen och upplandslagen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrättskulturförening Författare/utgivare: Svenska landskapslagar Titel: Svenska landskapslagar Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 1979 ISBN: 91-20-06237-0 Innehåll: Dalalagen, västmannalagen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska landskapslagar Titel: Svenska landskapslagar Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 1979 ISBN: 91-20-06238-9 Innehåll: Södermannalagen, Hälsingelagen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska landskapslagar Titel: Svenska landskapslagar Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 1979 ISBN: 91-20-06239-7 Innehåll: Skånelagen, Gutalagen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningens årsskrift 1912 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm, 1912 ISBN Innehåll: trehundrafyrtio illustrationer och sju kartskisser Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningens årsskrift 1913 Tryck: Stockholm Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1913 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningens årsskrift 1913 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningens årsskrift: 1914 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1914 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningens årsskrift: 1914 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1916 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1916 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1916 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1917 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1917 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1917 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1918 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1918 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1918 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1920 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1920 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1920 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1921 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1921 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1921 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1922 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1922 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1922 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1924 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1924 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1924 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1925 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1925 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1925 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1926 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1926 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1926 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1927 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1927 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1927 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1928 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1928 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1928 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Svenska turistföreningen årsskrift 1929 Tryck: Wahlström & Widstrand, Centraltryckeriet, Stockholm 1929 ISBN Innehåll: Svenska turistföreningen årsskrift 1929 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1930 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1930 ISBN Innehåll: Årsskrift 1930 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1931 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1931 ISBN Innehåll: Årsskrift 1931 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1932 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1932 ISBN Innehåll: Årsskrift 1932 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1933 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1933 ISBN Innehåll: Årsskrift 1933 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1934 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1934 ISBN Innehåll: Årsskrift 1934 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1935 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1935 ISBN Innehåll: Årsskrift 1935 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1936 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1936 ISBN Innehåll: Årsskrift 1936 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1937 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1937 ISBN Innehåll: Årsskrift 1937 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1938 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1938 ISBN Innehåll: Årsskrift 1938 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1939 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1939 ISBN Innehåll: Årsskrift 1939 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1940 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1940 ISBN Innehåll: Årsskrift 1940 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1941 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1941 ISBN Innehåll: Årsskrift 1941 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1942 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1942 ISBN Innehåll: Årsskrift 1942 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1943 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1943 ISBN Innehåll: Årsskrift 1943 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1944 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1944 ISBN Innehåll: Årsskrift 1944 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1945 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1945 ISBN Innehåll: Årsskrift 1945 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1946 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1946 ISBN Innehåll: Årsskrift 1946 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1947 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1947 ISBN Innehåll: Årsskrift 1947 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1948 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1948 ISBN Innehåll: Årsskrift 1948 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1949 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1949 ISBN Innehåll: Årsskrift 1949 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1950 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1950 ISBN Innehåll: Årsskrift 1950 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1951 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1951 ISBN Innehåll: Årsskrift 1951 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1952 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1952 ISBN Innehåll: Årsskrift 1952 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1953 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1953 ISBN Innehåll: Årsskrift 1953 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1954 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1954 ISBN Innehåll: Årsskrift 1954 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1955 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1955 ISBN Innehåll: Årsskrift 1955 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1956 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1956 ISBN Innehåll: Årsskrift 1956 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1957 Tryck: Centraltryckeriet, Stockholm 1957 ISBN Innehåll: Årsskrift 1957 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1958 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1958 ISBN Innehåll: Årsskrift 1958 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1959 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1959 ISBN Innehåll: Årsskrift 1959 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1960 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1960 ISBN Innehåll: Årsskrift 1960 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1961 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1961 ISBN Innehåll: Årsskrift 1961 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1962 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1962 ISBN Innehåll: Årsskrift 1962 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1963 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1963 ISBN Innehåll: Årsskrift 1963 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1964 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1964 ISBN Innehåll: Årsskrift 1964 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1965 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1965 ISBN Innehåll: Årsskrift 1965 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1966 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1966 ISBN Innehåll: Årsskrift 1966 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1967 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1967 ISBN Innehåll: Årsskrift 1967 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1968 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1968 ISBN Innehåll: Årsskrift 1968 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1969 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1969 ISBN Innehåll: Årsskrift 1969 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1970 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1970 ISBN Innehåll: Årsskrift 1970 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1971 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1971 ISBN Innehåll: Årsskrift 1971 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1972 Tryck: Centraltryckeriet, Esselte AB, Stockholm 1972 ISBN Innehåll: Årsskrift 1972 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1973 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1973 ISBN Innehåll: Stockholm Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1974 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1974 ISBN Innehåll: Öland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1975 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1975 ISBN Innehåll: Närke Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1976 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1976 ISBN Innehåll: Halland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1977 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1977 ISBN Innehåll: Jämtland/Härjedalen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1978 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1978 ISBN Innehåll: Göteborg Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1979 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1979 ISBN Innehåll: Södermanland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1980 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1980 ISBN Innehåll: Västerbotten Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1981 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1981 ISBN Innehåll: Dalsland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1982 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1982 ISBN Innehåll: Gästrikland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1983 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1983 ISBN Innehåll: Östergötland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1984 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1984 ISBN Innehåll: Medelpad Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1985 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1985 ISBN Innehåll: Värmland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1986 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1986 ISBN Innehåll: STF 100 år Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1987 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1987 ISBN Innehåll: Levande trä Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1988 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1988 ISBN Innehåll: Levande textil Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1989 Tryck: Esselte Herzogs, Nacka 1989 ISBN Innehåll: Mest om järn Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1990 Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1989 ISBN Innehåll: Sten Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1991 Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1990 ISBN Innehåll: De stora sjöarna Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1992 Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1991 ISBN Innehåll: Bohuskust Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1993 Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1992 ISBN Innehåll: Norrlandsälvar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1994 Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1993 ISBN Innehåll: Roslagen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Årsskrift 1995 Tryck: Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1994 ISBN Innehåll: Kanaler Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Resehandböcker Tryck: Stockholm, Wahlström & Widstrand ISBN Innehåll: Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Resehandböker Tryck: Stockholm, Wahlström & Widstrand ISBN Innehåll: Småland och Öland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska turistföreningen Titel: Vad skall jag se i Småland och Blekinge Tryck: Centraltryckeriet Stockholm, 1964 ISBN Innehåll: Småland och Blekinge Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Svenska städer? (Okänd) Titel: Svenska städer Tryck: finns ej ISBN Innehåll: Svenska städer Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Jörn Svensson Titel: Anna Johansdotters död Tryck: Schmidts boktryckeri AB, Helsingborg 1981 ISBN: 91-38-90057-2 Innehåll: Ett småländskt morddrama Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Karl Svensson Titel: Torpasonen Tryck: Smålandspostens boktryckeri, 1939 ISBN Innehåll: Folklivsskildring Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Torsten Svensson Titel: Det davidsonska arvet Tryck: finns ej ISBN Innehåll: Det davidsonska arvet Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sveriges handelskalender Titel: Sveriges handelskalender Tryck: Stockholm, 1881. Albert bonniers förlag ISBN Innehåll: Tionde upplagan av Sveriges handelkalender Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sveriges handelskalender Titel: Sveriges handelskalender Tryck: Albert bonniers förlag, 1904 ISBN Innehåll: Sveriges handelskalender Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Stig Jägerskjöld Titel: 1734 Åhrs Lag Tryck: Bloms boktryckeri AB Lund 1984 ISBN: 91-85190-27-6 Innehåll: Sveriges rikes lag. Gillad och antagen på riksdagen åhr 1734. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sveriges storloge av I.O.G.T Titel: Femtio års godtemplararbete i Sverige, 1879-1929 Tryck: Stockholm, Oskar Eklunds bokförlag, A.-B. ISBN Innehåll: Femtio års godtemplararbete i Sverige, 1879-1929 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: S.R. Björksten Titel: Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd Tryck: Bergendahls boktryckeri, Göteborg 1947 ISBN Innehåll: Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd. Kronobergs och Kalmar län Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gunnel & Kjell Swärd Titel: Konstnärer i Småland och på Öland Tryck: Schmidts oc Kjell swärd ISBN: 91-85768-34-0 Innehåll: Konstnärer i Småland och på Öland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Blenda Sylvan Titel: Herrgårdsliv i Småland i forna dagar Tryck: Bokförlaget Seania, Malmö ISBN Innehåll: Herrgårdsliv i Småland i forna dagar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Eva och Bengt Sändh Titel: Fråga den som minns Tryck: Ica bokförlag, Västerås ISBN Innehåll: Fråga den som minns. Stora folkförflyttningen till storstäderna Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Söderbygden Titel: Söderbygdens vattendomstols utslag. Tryck: Stockholm 1941. Kungl. boktryckeriet P.A. Norstedt & söner ISBN Innehåll: Söderbygdens vattendomstols utslag. Den 27:e oktober 1941 i mål angående reglering av vattnets avrinning ur sjön Bolmen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Sveriges Skogsägares Förbund Växjö (SSSF) Titel: Ett stycke smålandskust -en kulturhistorisk krönika över Stranda härad Tryck: Barometerns civiltryckeri, Kalmar ISBN: Saknas Innehåll: Om området kring tvillingåarna (Emån och Alsterån) och dess utlopp med namnet Stranda som senare blev ett härad "Stranda Härad". Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: årsskrift 1948 Tryck: Värnamo 1948. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: årsskrift 1948 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1950 Tryck: Värnamo 1950. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1950 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1951 Tryck: Värnamo 1951. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1951 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1952 Tryck: Värnamo 1952. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1952 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1953 Tryck: Värnamo 1953. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1953 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1954 Tryck: Värnamo 1954. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1954 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1955 Tryck: Värnamo 1955. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1955 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1956 Tryck: Värnamo 1956. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1956 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1958 Tryck: Värnamo 1958. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1958 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1962 Tryck: Värnamo 1962. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1962 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1963 Tryck: Värnamo 1963. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1963 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1964 Tryck: Värnamo 1964. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1964 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1967 Tryck: Värnamo 1967. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1967 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1968 Tryck: Värnamo 1968. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1968 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1969 Tryck: Värnamo 1969. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1969 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1970 Tryck: Värnamo 1970. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1970 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1971 Tryck: Värnamo 1971. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1971 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1972 Tryck: Värnamo 1972. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1972 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1973 Tryck: Värnamo 1973. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1973 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Södra Unnaryd-Jälluntofta fornminnes och hembygdsförening Titel: Årsskrift 1974 Tryck: Värnamo 1974. Fälths tryckeri ISBN Innehåll: Årsskrift 1974 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Louis "Studs" Terkel Titel: Hårda Tider Tryck: P.A. Norstedt & söner förlag, Stockholm ISBN Innehåll: Amerikaner berättar om den stora depressionen med förord av Olof Palme Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Rudolf Thunander Titel: Förbjuden kärlek Tryck: Norboks AS Gjovik, Norge 1992 ISBN: 91-7486-031-3 Innehåll: Sexualbrott, kärleksmagi och kärleksbrev i 1600-talets Sverige Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Timfors Titel: 2:an i Timfors och minnen där omkring Tryck: H-tryck AB, Markaryd 1985 ISBN Innehåll: 2:an i Timfors och minnen där omkring Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Timfors Titel: Minnen och historier från bruksorten Timfors Tryck: H-tryck AB, Markaryd 1989 ISBN Innehåll: Minnen och historier från bruksorten Timfors Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Stig Tornehed Titel: Smålands posten under 125 år Tryck: Smålandspostens Särtrycksserie nr 1 ISBN Innehåll: Ett urval av åren 1866-1991 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Tranås hembygdsgille Titel: Från sommabygd till Vätterstrand Tryck: Linköping 1942, AB östgöta correspondentens boktryckeri ISBN Innehåll: Hembygdsbok och handledning. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Uno Träff Titel: Villstads historia Tryck: Åberg i Smålandsstenar AB 1973 ISBN Innehåll: Villstads historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Armin Tuulse Titel: Kronobergs slotsruin Tryck: Stockholm 1951, Wahlström & Widstrand ISBN Innehåll: Kungl. vitterhets historie och antikvitets akademiens handlingar, del 76 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturhistoria Författare/utgivare: C.F. Törnblom Titel: I guds tjänst 1886-1936 Tryck: Smålandspostens boktryckeri A.-B. Växjö 1936 ISBN Innehåll: Utgiven i anledning av Kronobergs läns missionförenings 50 åriga tillvaro 1886-1936 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Tånneryd Titel: Tånneryd förr och nu Tryck: Markaryd grafiska Ab ISBN Innehåll: Tånneryd förr och nu Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Sveriges kyrkor Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN: 91-7402-023-4 Innehåll: Lenhovda och Herråkra kyrkor Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Sveriges kyrkor. Småland Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN Innehåll: Kyrkorna i Sjösås Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Granhults kyrka Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN Innehåll: En vägledning av Granhults kyrkonämnd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Sveriges kyrkor Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN: 91-7192-042-0 Innehåll: Granhult och Nottebäck Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Sveriges kyrkor Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN Innehåll: Dädesjö och Eke Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Drevs gamla kyrka Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN Innehåll: En vägledning utgiven av Drev-Hornaryds kyrkoråd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Marian Ullén Titel: Sveriges kyrkor Tryck: Almqvist & Wiksell international ISBN Innehåll: Drev och Hornaryd Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Paul Ullerås Titel: Jordnära Tryck: Alltryck AB ISBN Innehåll: bilder från Voxtorp Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Lars Ulvenstam Titel: Så blev mitt liv Tryck: 1976, bröderna Ekstrands tryckeri AB, Lund ISBN: 91-37-06291-3 Innehåll: Intervjuer med gamla av Lars Ulvenstam Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Merit Wager Titel: Inte svart eller vitt, utan svart och vitt Tryck: Holmbergs, Malmö, 2012 ISBN: 9789197220200 Innehåll: Miggor berättar Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ingvar Wahlén Titel: Mitt småländska paradis Tryck: saknas ISBN: 91-7008-204-9 Innehåll: Illustrationer av Eric Palmquist Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bertil Waldén Titel: Askers och skollersta tingslag Tryck: AB Littorin Rydén boktryckeri, Örebro 1949 ISBN Innehåll: Minnesskrift Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Bertil Waldén Titel: Lag och rätt i Noraskoga Tryck: Tryckcentralen, Örebro, 1973 ISBN Innehåll: Lag och rätt i Noraskoga Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ingrid Wallerström Titel: Christina-Linnés mor Tryck: Bohusläningens AB, Uddevalla 1989 ISBN: 91-7586-031-7 Innehåll: En roman om Carl von Linnés mor Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Joel Wangö Titel: Från borgar och byar Tryck: Trydells boktryckeri AB, 1961 ISBN Innehåll: händelser och livsöden Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Joel Wangö Titel: Historier från Lagadalen Tryck: Längmanska kulturfonden ISBN Innehåll: Historier från Lagadalen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Joel Wangö Titel: Historier från Lagadalen 2 Tryck: Längmanska kulturfonden, Malmö 1957 ISBN Innehåll: Historier från Lagadalen 2 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Mel Wango Titel: Knäred i gången tid Tryck: Computer printing AB, Halmstad 1974 ISBN: 91-7136-040-9 Innehåll: Knäred i gången tid. Dess historia,kultur,folk tro och sed Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Aage Weitemeyer Titel: Från min svenska jaktgård Tryck: Gummessons boktryckeri i fallköping AB 1970 ISBN Innehåll: En dansk jägare berättar om spännande jakter i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: P.G. Vejde Titel: Askens säteri i Sunnerbo Tryck:Växjö 1933. Nya Växjöbladets boktr. AB ISBN Innehåll: En småländsk herrgårs öden, tecknade mot bakrund av huvuddragen i Sunnerbo härads natur- och fornhistoria Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ebbe Westergren Titel: Södra småland under yngre stenåldern och bronsåldern Tryck: saknas ISBN Innehåll: En studie av bebyggelseutvecklingen i göteryds sn Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Christina Westerman Titel: Småländska gästgivaregårdar Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB, Växjö 1983 ISBN: 91-85882-01-1 Innehåll: Småländska gästgivaregårdar och skjutsstationer Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Margel Westerlund Titel: Herrgårdsöden Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1982 ISBN: 91-7260-714-9 Innehåll: Herrgprdsöden Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Vibro-verken Ljungby historiska sällskap Titel: Vibro-verkens historia perioden 1934-1960 Tryck: saknas ISBN Innehåll: Vibro-verkens historia perioden 1934-1960 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Vibro-verken Ljungby historiska sällskap Titel: Vibro-verken och Dynapacs historia perioden 1961-1985, Ljungbyfabriken Tryck: saknas ISBN Innehåll: Vibro-verken och Dynapacs historia perioden 1961-1985, Ljungbyfabriken Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Vibro-verken Ljungby historiska sällskap Titel: Dynapacs historia perioden 1986-2011 Ljungbyfabriken Tryck: saknas ISBN Innehåll: Dynapacs historia perioden 1986-2011 Ljungbyfabriken Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Sten-Bertil Vide Titel: Ordspråk, ordstäv och talesätt från sydvästra Småland Tryck: Lund 1957, Carl Bloms boktryckeri AB ISBN Innehåll: Ordspråk, ordstäv och talesätt från sydvästra Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Sten-Bertil Vide Titel: Smålands minnen Tryck: Lund 1961, Carl Bloms boktryckeri ISBN Innehåll: Smålands minnen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Frithiof Widgren Titel: Kyrkvärden genom tiderna Tryck: AB Tryckmans, Stockholm 1970 ISBN Innehåll: Kyrkovärden genom tiderna. Från äldsta tid till reformationen Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Allan Wiesel Titel: Postwar western contacts Tryck: Saknas ISBN Innehåll: Sentida kontakter västerut Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Fridolf Wildte Titel: Om ting och tingsställen i Jösse härad Tryck: AB Håbe-tryck, Arvika 1968 ISBN Innehåll: Om ting och tingsställen i Jösse härad Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Prins Wilhelm Titel: Ekhult heter gården Tryck: Stockholm, Sweden 1944 ISBN Innehåll: Ekhult Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Karl Williams Titel: Jägarhorn och lyra Tryck: Tryckeri AB aurora - Ystad 1973 ISBN Innehåll: En bok om jägare, fiskare och vanligt folk, hos vilka frodas en sann och äkta humor. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lennart Williams Titel: I skog och mark Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1976 ISBN: 91-528-0163-2 Innehåll: Jaktäventyr under ett sekel Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lennart Williams Titel: Ett solvarv i markerna Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1977 ISBN: 91-528-0226-4 Innehåll: Ett solarv i markerna Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lennart Williams Titel: Transommar Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1979 ISBN: 91-528-0305-8 Innehåll: Transommar Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Lennart Williams Titel: Kopparringen Tryck: Bohuslänningens AB, Uddevalla 1985 ISBN: 91-528-0454-2 Innehåll: Jakter och strövtåg Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Per Wilson Titel: Vittaryd när seklet var ungt Tryck: Skillingaryds boktryckeri AB, 1976 ISBN Innehåll: Vittaryd, när seklet var ungt Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Paul Wilstadius Titel: Borgmästaren Jakob Broddesson, hans släkt och vänner Tryck: ISBN Innehåll: Borgmästaren Jakob Broddesson, hans släkt och vänner Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Paul Wilstadius Titel: Den första fornminnesinventeringen i Småland Tryck: Nya växjöbladets boktryckeri AB, Växjö 1940 ISBN Innehåll: Den första fornminnesinventeringen i Småland Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gotthard Virdestam Titel: Från gamla skolhus och lärarhem Tryck: Uppsala 1934, Almqvist & Wiksells boktryckeri AB ISBN Innehåll: Från gamla skolhus och lärarhem Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gotthard Virdestam Titel: Kring östrabo och Sank Sigfrids källa Tryck: Uppsala 1934, Almqvist & Wiksells boktryckeri AB ISBN Innehåll: Kring östrabo och Sank Sigfrids källa Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gotthard Virdestam Titel: Under Växjödomens spira Tryck: Malmö 1936, Malmö boktryckeri ISBN Innehåll: Under Växjödomens spira Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Gotthard Virdestam Titel: Småländska Gestalter Tryck: Växjö 1930, Smålandspostens boktr AB ISBN Innehåll: Småländska Gestalter Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Virestads Titel: Torp och backstugor i Virestad Tryck: Växjöbladets boktryckeri AB, Växjö 1954 ISBN Innehåll: En inventering utgiven av virestads hembygdsförening Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ulf Wickbom Titel: Hur man flyttar 20 ton död älg - och andra perspektiv på svensk framgång Tryck: Svanenmärkta tryckeriet åtta45 i Solna, Juni 2008 ISBN Innehåll: Hur man flyttar 20 ton död älg - och andra perspektiv på svensk framgång Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Trygve Vik Titel: Ås Tryck: Ås kommune 1978 ISBN Innehåll: Bygde-historie 1 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Olle Wingborg Titel: Litteratur om Uppvidinge Tryck: AB C O Ekblad & Co, Västervik 1999 ISBN: 91-630-7689-6 Innehåll: En kommun i glasbygd Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Olle Wingborg Titel: Litteratur om Markaryd Tryck: AB C O Ekblad & Co, Västervik 2000 ISBN: 91-630-9733-8 Innehåll: En kommun i gränsbygd Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Olle Wingborg Titel: Litteratur om Ljungby Tryck: AB C O Ekblad & Co, Västervik 2001 ISBN: 91-631-0858-5 Innehåll: En kommun i Sunnerbo Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Nils Wohlin Titel: Svensk ekonomi och politik Tryck: Stockholm. ALB. Bonniers boktryckeri 1918 ISBN Innehåll: Några uppsatser från krigsåren 1914-1917 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Ewert Wrangel Titel: Medeltidsmålningarna i Dädesjö med häfte Dädesjö kyrka och dess målningar av Otoo Rydbeck, Stockholm 1932 Tryck: Stockholm 1918 ISBN Innehåll: Medeltidsmålningarna i Dädesjö Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ewert Wrangel Titel: Småländska kulturbilder Tryck: Lund 1925, Aktiebolaget skånska centraltryckeriet ISBN Innehåll: Småländska kulturbilder Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Ewert Wrangel Titel: Småland Tryck: ISBN Innehåll: Sverige i färg och bild Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Elin Wägner Titel: Tusen år i Småland Tryck: ISBN: 91-7118-328-0 Innehåll: Tusen år i Småland Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Vännaryd & Stäckinge Titel: Vännaryd - Stäckinge boken Tryck: Ljungby grafiska AB, Ljungby 1977 ISBN Innehåll: Vännaryd - Stäckinge boken Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Västra göinge domsaga Titel: Västa Göinge härad och domsaga Tryck: Hässleholm 1968, Svantessons boktryckeri ISBN Innehåll: Västa Göinge härad och domsaga Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Västra göinge domsaga Titel: Västa Göinge härad och domsaga, del 2 Tryck: ISBN Innehåll: Västa Göinge härad och domsaga, del 2 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Västra göinge domsaga Titel: Västa Göinge härad och domsaga, del 3 Tryck: ISBN Innehåll: Västa Göinge härad och domsaga, del 3 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjöbladet Titel: Växjöbladet Tryck: Växjöbladets boktryckeri-aktiebolag, Växjö 1960 ISBN Innehåll: En tidnings historia Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Harald Berg Titel: Växjö stads historia Tryck: Växjö 1956, Smålandspostens boktryckeri AB ISBN Innehåll: Växjö stads historia, tiden fram till 1718 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Henry Lindström Titel: Växjö stads historia 1719-1862 Tryck: Växjö 1942, Smålandspostens boktryckeri AB ISBN Innehåll: Växjö stads historia 1719-1862 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1922 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1922 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1922 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1923 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1923 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1923 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1925 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1925 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1925 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1927 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1927 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1927 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1928 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1928 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1928 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1929 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1929 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1929 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1930 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1930 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1930 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1933 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1933 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1933 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1937 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1937 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1937 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1938 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1938 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1938 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1943 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1943 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1943 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1944 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1944 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1944 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1949 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1949 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1949 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1950 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1950 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1950 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1951 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1951 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1951 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1952 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1952 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1952 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1953 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1953 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1953 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1954 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1954 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1954 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1956 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1956 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1956 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1957 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1957 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1957 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1958 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1958 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1958 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1959 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1959 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1959 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1960 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö 1960 ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1960 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1961 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1961 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1966 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1966 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1967 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1967 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1969 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1969 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1970 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1970 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1971 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1971 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1972 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1972 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1974 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1974 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1975 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1975 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1982 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1982 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1983 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1983 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1985 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1985 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1986 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: äxjö stifts hembygdskalender 1986 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1987 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1987 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1988 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1988 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1989 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1989 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1991 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1991 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1992 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1992 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1992 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1992 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1993 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1993 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö stifts hembygdskalender Titel: Växjö stifts hembygdskalender 1994 Tryck: Smålandspostens boktryckeri AB. Växjö ISBN Innehåll: Växjö stifts hembygdskalender 1994 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjö Stift Titel: Växjö Stift i ord och bild Tryck: Iduns tryckeri AB, Stockholm 1950 ISBN Innehåll: Växjö Stift i ord och bild Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Växjöstudenternas förbund Titel: Lärare och studenter vid Växjö läroverk Tryck: Växjö 1951, Tryckeri AB Kronoberg ISBN Innehåll: Lärare och studenter vid Växkö högre allmänna läroverk åren 1850-1950 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Hasse Z Titel: Dag för dag Tryck: Stockholm alb, Bonniers boktryckeri 1946 ISBN Innehåll: Dag för dag. kåserier Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Alf Åberg Titel: I snapphanebygd, Rabén & Sjögren Tryck: Tryckt hos Bohuslänningens AB, Uddevalla 1975 ISBN: 91-29-43751-2 Innehåll: I snapphanebygd, Rabén & Sjögren Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Alf Åberg Titel: När byarna sprängdes Tryck: Printed in Sweden, Bröderna Ekstrands tryckeri AB, Lund 1979 ISBN: 91-27-00362-0 Innehåll: När byarna sprängdes, stora skiftena under 1800-talet. Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Stefan Åhman Titel: Pottaskebränning i Sverige och Danmark under 1600-talet Tryck: Hegborns tryckeri AB, Växjö 1983 ISBN: 91-7636-0075 Innehåll: Om en bortglömd skogsprodukt och internationell handelsvara Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Erik Åkerhielm Titel: Småländska fideikommis Tryck: Stockholm P.A. Norstedt & söner förlag. Stockholm 1904 ISBN Innehåll: Småländska fideikommis Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Harald Åkerstein Titel: Ekeskogen Tryck: Hvetlanda tryckeri AB, Hvetlanda 1928 ISBN Innehåll: Skisser och berättelser av Harald Åkerstein Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Årets dagar 1976 Titel: Årets dagar 1976 Tryck: bokförlaget Trevi ISBN:Ö 91-7160-164-3 Innehåll: Årets dagar, Värt att veta, värt att minnas kring 1976 Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Eric Åshede Titel: Småländska mässingsvapen Tryck: Eget förlag, Göteborg 1981 ISBN Innehåll: Småländska mässingsvapen Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Älmhult Titel: Katalog över Älmhults=utställningen 5-14 Juli 1946 Tryck: E. Hultbergs boktryckeri, Osby 1946 ISBN Innehåll: Katalog över Älmhults=utställningen 5-14 Juli 1946 Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Samuel Ödmann Titel: Hågkomster från hembygden och skolan Tryck: Stockholm, Fahlgrantz & C:o. 1911 ISBN Innehåll: Hågkomster från hembygden och skolan Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Öja Hembygds- och kulturminnesförening Titel: Bergunda Tryck: Växjö 1974, Växjöbladets boktryckeri, Hegborns tryckeri AB ISBN Innehåll: Den 1 januari 1971 inlemmades Bergunda storkommun i Växjö kommun Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Mary Örvig Titel: Så skulle flickorna vara Tryck: Printed in sweden, Wiking tryckeri AB ISBN: 91-27-51085-9 Innehåll: Natur och kultur Tillhör samling: Ljungby kommunarkiv Författare/utgivare: Eva Österberg Titel: Gränsbygd under krig Tryck: Bröderna Carlssons boktryckeri AB, Varberg 1971 ISBN Innehåll: Ekonomiska, demografiska och administrativa förhållanden i sydvästra Sverige under och efter nordiska sjuårskriget Tillhör samling: Sunnerbo häradsrätts kulturförening Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Titel: Tryck: ISBN Innehåll: Tillhör samling: Författare/utgivare: Brogårdh Thore Titel på bok: SVARTKONST Särtryck ur författarens bok ”Om kloka gummor och gubbar” 1964 Innehåll: Sid 1: Tillhör Sunnerbo Häradsrätts Kulturförening Här ser vi de magiska tecknen som symboliserar fr.v.: Jesus Kristus och de bägge rövarna. Jungfru Marias vapen (Femuddastjärnan skrevs i ett enda drag), S:t Pers vapen, S:t Bengts vapen, S:t Hans vapen samt Kristi kors och spikar. BERÄTTELSER FRÅN SKILDA HÅLL, SID 3. I detta kapitlet berättas den ena märkliga och hårresande historien efter en annan! Det lustiga är att händelser som utspelats långt tillbaka i tiden, ännu berättas samstämmigt på olika håll ute i socknarna. Här berättas om den kloke gubben Anders Hansson och hans dotter, Ingrid, i Vägla, svartkonstgubbarna ”Falken” och ”Neringen”, ”Jyssa-Jösse” i Tostaholm, Örkeneds socken, trollgubben Horris, ”djurläkaren” So-Knuten, svartkonstskolan i Björkhult, den märklige Klo-Jössen i Ubbaboda, Anders Hansson i Hallaryd och Johannes på Lilläng i Hamneda. Sid 20-21: Mellan dessa sidor finns vidsittande faksimile ur den svartkonstbok, som troligen tillhört Neringen. Numera finns boken förvarad på Nordiska museet i Stockholm. Sid 22: På denna bilden sitter Emma Bengtsson (född 9 april 1878 i Rosendal, Hamneda) och Oskar Svensson (född 1877 i Tiakölna, Göteryd), och språkar om gångna tiders ”kloka gubbar”. Sid 24: Bild på gästgivargården i Hamneda, där Oskar Svensson på ett egendomligt sätt, blev av med sin tand. DJÄVULSKONTRAKT, SID 28. Att ingå förbund med den onde genom kontrakt skrivet med eget blod, var ingen ovanlig handling under medeltiden, och lär ha förekommit långt in på 1800-talet. Här kan vi läsa om ryttaren Niclas Löfberg i Vä, som på 1600-talet var i penganöd, ingick ett dylikt kontrakt, beseglat med sitt eget näsblod. Av vidsittande faksimile kan vi se hur ett kontrakt med Hin onde kunde se ut. HÄXPROCESSER OCH DJÄVULSTRO, SID 29. Att häxorna har haft sitt erkännande hos allmogen, och att deras förehavanden alltid har följts med både hat och rädsla, omvittnar flera märkliga berättelser. Här står att läsa om dessa ”häxanklagades” förföljelse, men också ett utdrag ur Syd-Skandinavernas förstfödslorätt från 1846, som kan vara en av många förklaringar till de ”häxanklagades” gärningar, som där förklaras vara ett resultat av drogutlösta dekokter. Sista sidan: Förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Författar/utgivare::Brogårdh Thore Titel på bok: WITTSJÖ KRÖNIKEBOK Bok nr 10. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1965. Med tryckningsbidrag från Vittsjö kommun. Förord, sid 3: Vittsjö mottager årligen många besökare från när och fjärran. För flertalet av dessa skulle det kanske vara av värde att kunna få en vägledande historik över denna socken. Jag har också under flera år fått förfrågningar om möjligheten av att till lämpligt pris sammanställa en dylik bok. Därför är det nu min förhoppning att denna ”Vittsjö krönikebok”, trots sin koncentrerade utformning, kommer att vara till nytta och glädje för alla intresserade. Innehåll: HISTORISK ÅTERBLICK, SID 5. Sid 5: I Vittsjö socken är de äldsta fynden från yngre stenåldern (omkring 3000-1500 f. Kristus), vars kulturform, markgravskulturen, var utmärkande för det krigiska invandrande ”båtyxefolket” från kontinenten. Bl.a. var ett av fynden denna båtformiga skafthålsyxa från Vittsjö socken, som bilden visar. Sid 6: Här är en bild på fler exempel på vad som hittats i Vittsjö. Detta fyndet gjordes i Mörkhult år 1899, och bestod av 11 slipade flintyxor jämte sex spån av grå flinta. Några fynd från bronsåldern (1500-500 f. Kristus) finns däremot ej registrerade, men att även denna tid varit representerad inom socknen råder det inga tvivel om, då man i grannsocknen, N. Åkarp, påträffat en bronsyxa från bronsålderns IV: de period enligt Montelius system, och även i andra grannsocknar har det gjorts fynd från samma tidsskede. VITTSJÖBORG, SID 7. Detta avsnittet avhandlar historier och berättelser om Vittsjöborg, och var den möjligen låg. Spekulationer på detta har varit bl.a. vid Skansen, på Kvarnön och på en udde vid Pickelsjön, platsen för den s.k. Snapphaneborgen. Tyvärr känner man inga säkra dokument, som talar om denna borgs forna historia, vi kan däremot fastslå att Vittsjöborg tillhör tidig medeltid. OM RIKS- OCH LÄNSGRÄNSEN, SID 11. ”Konings land” var förr en beteckning på ödemark tillhörande kronan, och sådan fanns det bl.a. i norra Skåne, mot gränsen till det dåtida Sverige och Småland. Redan i början av medeltiden var Skåne liksom Blekinge och Halland, en provins tillhörande det danska öriket. Gränsen mot Småland i norr blev först under 1500-talet någorlunda dragen, men ej korrekt fastställd. Det var först under 1700-talet det ifrågasattes att upprätta geografiska landskapskartor, och som en verklig uppmätning kom till stånd. Sid 12: Här ser vi en geometrisk karta över en del av Kronobergs och Kristianstads län, upprättad av A. Ipegren-Björkman, år 1745, där vi ser de dubbla gränslinjerna. Sid 14-19: Dessa sidor beskriver 1745 och 1804 års länsgränskartor. KYRKAN, SID 20. Detta stycket visar bilder och berättar om Vittsjö kyrka, som är uppförd i gråsten, och dess äldsta delar daterar sig från 1100-1200-talet. TRÄFFNINGEN VID VITTSJÖ 1612, SID 27. Här berättas det om den stora sammandrabbningen mellan de danska och svenska krigarna den, 11 februari 1612 i Vittsjö, och minnesstenen över Gustav II Adolfs räddning som restes strax norr om byn år 1912, men även om massgraven som hade grävts efter slaget, och som påträffades år 1959 vid en avloppsgrävning nära minnesstenen. NÅGRA TIDSBILDER, SID 38. Här får vi lite historiska fakta om Vittsjö, gällande bl.a. järnvägen, invånarantal, marknader, gästgivargårdar, sågkvarnar och kreatursantal. Vi ser även bilder på Vittsjö järnvägsstation, vårmarknad och kommersen utanför gästgivargården. OM VITTSJÖ FÖRE SEKELSKIFTET, SID 45. Carl Christenson, Kopparslagargården, Vittsjö, berättar lite om bygden under den senare delen av 1800-talet, bl.a. om Kopparslagargårdens förre ägare, kopparslagare Gustaf Winberg och han som uppförde huset, nämligen Vittsjös första inbyggare från annan ort, sämskmakaren (garvaren) Andreas Winberg och hans hustru Louise Winberg. Han berättar även om de efterlängtade marknadsdagarna, då folk och fä strömmade dit. NÄR VITTSJÖ BLEV TURISTORT, SID 51. Här berättar fru Augusta Nilsson från Vittsjö, om när hon var i tjänst hos fru Kristina Bern på gästgiveriet och senare hotellet, och hur turistlivet tog sin början i Vittsjö. SNAPPHANESÄGNER, SID 56. Adolf Kristensson, Snärshult, Vittsjö, berättar några snapphanesägner, såsom snapphaneborgen på en ö ute i sjön vid Vittsjö, och hur anföraren till den, Åke Gädda, togs till fånga och brändes på bål ute på isen. Sid 57: Här är en bild på en snapphanebössa från Glimåkra socken, och en förteckning på ett flertal menige soldater från socknen, som gick i dansk tjänst. HISTORISKA MINNEN, SID 59. Lantbrukare Nils Schubert delar med sig av några historiska minnen kring bl.a. Gustav Vasas nedplockning och smältning av kyrkklockor, fornfynd i trakten och den hälsobringande och tillika norr-rinnande källan ”Stenkillan”. MINNEN KRING ETT TORP, SID 63. Fru Emma Jönsson från Visseltofta, berättar här om minnen från sin barndomsby, Snärshult i Vittsjö. Hon minns speciellt två äldre kvinnor, Johanna och Nilla, även kallade ”Ehns grebbor” efter sin far, soldaten Per Ehn. De hade sina höns inne i torpet, och även geten fick komma in när det var dags för den att föda. VITTSJÖ AV IDAG, SID 64. Här får vi en liten uppdatering av Vittsjö av idag, vilket vill säga den andra hälften av 1900-talet. Sid 65: Bilder på ålderdomshemmet, Skansenhemmet, med campingplatsen i bakgrunden och ”Gåsadammen” med statyn ”Tre gäss” av Arvid Källström från Påskallavik. Sid 66: Här ser vi bilder på konsul Sven Wennerts ”Vittsjöhus” i Gundrastorp och golfbanan i Ubbalt. Sid 69-71: Dessa sidor är en förteckning med telefonnummer och öppettider till Vittsjös sevärdheter och andra ställen i byn, som vägledning för besökare till Vittsjö, aktuella år 1965. Sid 72: Innehållsförteckning Sista sidan: Förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen och priser på boken: häftad 6:-, inbunden 11:- plus oms.skatt. Titel på bok: FRÅN HELGEÅ TILL LAGADALEN Bok nr 11. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1966. Förord, sid 7. Med denna bok har författaren velat ge läsarna en liten inblick i gränsbygdens forntid, men också en fortsatt skildring av våra bygders folkliv, seder och bruk i nyare tid. FORNTIDEN- MISSIONSTIDEN OCH NYARE TID, SID 9. GRÄNSBYGDENS FORNTID, SID 10. Detta avsnittet handlar om gränsbygdens forntid, den mesolitiska tiden (ca 8000-3000 f. Kr.) Sid 12: Här ser vi en bild från Jättegrytorna i Färlöv, Skåne, som är ett minne från isavsmältningens tid. Sid 13: Skelett- och gravfynd i Barum, Bäckaskog, vid Oppmannasjön i Kiaby socken, Skåne, som tillhör maglomosekulturen och är det äldsta kända i vårt land. Sid 14: Dessa bilder visar en skafthålsyxa av hjorthorn, funnen i Åsumtorp, N. Åsum i Skåne, och en kärnyxa (skivyxa) från Torsebro, Färlövs socken i Skåne, tillverkad av Kristianstads flinta. Sid 15: Dessa pilar fann man vid torvupptagning, år 1951, vid Lilla Moshults mosse, Loshults socken i Skåne, och som genom pollenanalys anses härröra från äldre stenåldern. YNGRE STENÅLDERN (CA 3000-1500 F. KR.), SID 15. Fynd från yngre stenåldern finns i riklig mängd från nästan samtliga socknar mellan Helgeå- och Lagadalen och med denna epok möter vi en genomgripande förändring i samhällslivet. Genom lerkärlsfynd (trattbägare) jämte samtida boplatsfynd får vi reda på att svedjebruk och odling av vete och korn var betydelsefullt. En intressant riklig förekomst av stenåldersredskap finns från Bolmenområdet, som visar att här har säkerligen varit en synnerligen livlig tillverkning av olika bruksföremål. Flintan måste ha ”importerats” från sydligare delar, som visar på en handel däremellan. Lagan har därmed haft stor betydelse som vattenväg mot Västerhavet. Enligt äldre forskares mening har Bolmsö varit säte för Finnvedens konungar och hövdingar, daterande sig från förhistorisk tid. Sid 16: Bild på spetsnackig slipad yxa och en knacksten, hittade vid kyrkoherdebostället i Göteryds socken. Sid 17: Bild på en dös (gravkammare som bestod av fyra eller fem kantställda stenhällar, med en större häll som tak) i Tockarp i V. Torsås socken i Skåne. Sid 21: Här visas ett fynd som gjordes i en hällkista vid Östregården, Bäckaryd, Hamneda socken i Småland, år 1863. Ett bronssvärd, en rakkniv av brons med en ände i form av ett hästhuvud samt två grova retuscherade flintspån. Föremålen härrör från äldre bronsåldern, men hällkistan och skeletten som hittades där, daterar sig säkerligen från yngre stenåldern. I samma socken har flera gravfynd gjorts. I högarna vid Hå har hittats beslag till hästmunderingar, och i andra byar finns uppgifter om urnor med aska. På Bäckaryd Norregård har påträffats brons- och järnåldersfynd. Sid 22: Bild på en hängprydnad av sten från Ö. Olinge i Knislinge socken i Skåne, tillhörande hällkisttiden. Sid 23: Bilder på båtformig skafthålsyxa av sten och båtyxa av omsorgsfullt polerat mörkt stenmaterial. Sid 24: Här ser vi en stockbåt från Tosthult nr. 1, Örkeneds socken i Skåne, som daterar sig från yngre stenåldern (eventuellt början av bronsåldern). BRONSÅLDERN (CA 1500-400 F. KR.) Bronsåldern är rikt representerad i våra bygder, vilket rikliga fyndigheter bär vittne om. Bronsåldern indelas i fyra epoker. Äldsta bronsåldern ca. 1500-1300 f.Kr., äldre bronsåldern ca. 1300-1000 f. Kr., mellersta bronsåldern ca. 1000-800 f. Kr. och yngre bronsåldern ca. 800-400 f.Kr. Här visas också olika fynd såsom spiralarmringar av guld, bronsyxor, hårprydnad, skafthålsyxor, avsatsyxor, mejslar, spjutspets, smycken, hällristningar, bronskniv, rakknivar, gravkärl, offerstenar och en bronsåldersgrav med brända ben och små bronssaker. Sid 30: Här ser vi ett fynd från Ljungby, Småland, daterat från mellersta och yngre bronsåldern, innehållande en smalmejsel (hålceltstyp), en tutulus (toppformigt beslag till dambälte) samt två holkyxor. JÄRNÅLDERN (CA. 400 F. KR- CA. 1050 E. KR.) Nu förändras bronsålderns milda klimat till ett betydligare kyligare enligt geologiska beräkningar, redan omkring 600 f. Kr. Denna tiden lade grunden till vårt jordbruk, då man blev mer bunden till gården och bygden, då man tvingades bygga bättre stall och hus på grund av klimatet. Järnåldern indelas i följande skeden: äldre järnåldern ca. 400 f.Kr. (Förromersk järnålder ca. 400 f. Kr.-50 e. Kr., romersk järnålder ca. 50-400 e. Kr.). Yngre järnåldern ca 400-1050 e. Kr. (Folkvandringstid ca. 400-ca. 550 e. Kr., vendeltid ca. 550-800 e. Kr., vikingatiden ca. 800-1050 e. Kr.). Här ser vi också fynd från denna tidsepoken såsom en paddel, söljor och beslag till hästmundering, domarring, smycken, mynt, spänne av förgyllt silver och runstenar. Sid 39: Här ser vi den urnordiska runraden med sina 24 tecken, även kallad ”futhark” efter dess sex första bokstäver. Raden under visar den yngre runraden, som tillkom vid tiden omkring 800 (vendeltid) och är rent skandinavisk med 16 tecken. Sid 49: Bild på en ”guldgubbe” från ett gravfynd från Bolmsö socken i Småland. Dessa ”guldgubbar” är utklippta av relativt tjockt guldbleck och tillhör troligen vendeltid (ca. 550-800 e. Kr.), och tros vara förknippade med någon slags fruktbarhetskult. Sid 51: Denna silverskatten påträffades 1858 av ryttmästare J.G. Danielsson på Jäppagården, Ryssby socken i Småland, och bestod av danska, tyska och engelska silvermynt från år 1000 e. Kr. samt en samling föremål av hacksilver. En spjutspets av järn är funnen i Borsna, flintredskap i Mårarp Lunden samt en flintdolk på Ekenäs ägor. Ryssby socken är även rik på fasta fornlämningar. Sid 52: Den här runstenen vid Replösa, Ljungby, förtäljer enligt runorna:” GÖTRAD GJORDE DENNA VÅRD EFTER ÅSTRAD SIN FADER, DEN YPPERSTA AV DE FRÄNDER OCH ODALMÄN, SOM I FINNVEDEN FORDOM LEVDE” Gravfältet vid Replösa, Ljungby, Småland, omfattar ett 50-tal högar, en skeppssättning samt 20 bautastenar och dateras från yngre järnåldern. MISSIONSTIDEN, SID 54. Den exakta tiden för missionstidens början är svår att utröna, missionen i Skåne, Blekinge och Halland skedde tidigare än i Småland. Vi vet i varje fall att under Sven Tveskäggs välde (omkring 986-1014) lär en engelsk missionsbiskop vid namn Gotebald ha verkat i Skåne. Saxo nämner att Sven Tveskägg ”ökte kristendomen med nya prästämbeten och smyckade den med prästbol och kyrkor”, samt att Knut ”den store” (ca. 1019-1035) ”av egna tillgångar ökade prästbolens antal samt vördnaden för helgedomarna genom att tillägga dem anslag av kungliga intäkter”. Sid 55: Denna bilden visar dyrbara romanska medeltidsmålningar, som daterar sig från 1400-talets slut, från Hästveda kyrka, vars äldsta del är från slutet av 1100-talet. Sid 56: Här ser vi en bild från S:t Hans källa, Lunnom, Broby, där man på sin tid sökte en läkande och helbrägdagörande kraft. Man nedlade offergåvor och drack av dess vatten. Under midsommartid samlades man vid källan, klädde den med grönt, dansade, drack och offrade. Källkulten är mycket gammal och vi finner ofta offerkällor i anslutning till våra första kyrkoplatser. Sid 57: Broby kyrka har Lunds stifts märkligaste kalk med patén, signerad den framstående mästaren Hans Klausson (Claudius) i Vä, och är daterad den 16 april 1598, och är därmed ett senmedeltida konstverk från Helgeådalen. Sid 58: Här är en bild på S:t Olofsbilden i Visseltofta kyrka, som troligen daterar sig från 1100-talets slut. S:t Olof ersatte i viss mån vår nordiska asagud Tor, och var därför länge populär hos folket, även efter reformationen. Enligt gammal sed står Madonnabilden som pendang till S:t Olofsbilden. Sid 65: Denna bilden visar ”Loshultsbössan”, som är ett flaskformigt eldvapen av brons, från 1300-talets första hälft, från Loshults socken i Skåne, och är det äldsta bevarade eldvapnet med eldrör av metall. Sid 66: Här ser vi silverskedar från Västralt, Knäreds socken, Halland, funna 1883 av åbon Johannes Svensson i Västralt, och dateras 12-1300-talet. Sid 69: Detta är en bild på Tutaryds kyrka, som ombyggdes på 1690-talet (invigd 1694). Delar av den gamla kyrkan ingår i den nuvarande. Tutaryds gamla kyrka anses ha varit Växjö stifts äldsta, S:t Sigfrid lär enligt traditionen, på sin färd från Skara till Lund, ha intagit aftonmåltid hos prästen i Tutaryd. Kyrkan har varit offerkyrka, vilket innebär att den är grundad av en missionär, och till vilken även utsocknes folk har lämnat gåvor, som tack för någon lycklig händelse. Sid 70-75: INVENTARIENUMMER PÅ DE AVBILDADE FÖREMÅLEN VID RESPEKTIVE MUSEÉR, OCH LITTERATUR DÄR SÅDAN KAN MEDDELAS. KRISTIANSTAD, SKÅNES STAD VID HELGEÅ, SID 76. I detta stycket berättas det om när danska krigarskaror år 1612 drog in över Västergötland och Småland, där de härjade vilt, brände och mördade. Men då danskarna var på återväg ner mot Skåne, beslöt Gustav Adolf också att gå mot Skåne med sina trupper och på vägen ner brändes och skövlades staden Vä, förmodligen som en återgäldningsaktion. Efter förintelsen av staden Vä beslöt Kristian IV att flytta staden till en bättre belägen strategisk plats, och i samband med detta anlägga en betydelsefull fästning, och det slutgiltiga beskedet om en ny stad som ersättning för Vä kom den 22 maj 1614 och från detta datum räknas Kristianstads historia. LJUNGBY, SMÅLANDS STAD VID LAGAN, SID 79. Ljungby kom till genom ett förslag vid 1823 års riksdag att anlägga en stad vid Berga kyrka. Efter att ha varit köping från den 15 oktober 1828, blev Ljungby stad år 1936, med en befolkningssiffra på 4831 personer. Här visas även utdrag ur skrivelser bl.a. från dåvarande landshövdingen, greve Carl Stellan Mörner, om fördelarna med att anlägga en stad vid Ljungby gästgiveri. Ljungby har dock äldre anor. Staden ligger nämligen på historisk mark, där ett större gravfält med kullar och stenar har sträckt sig från stadens centrum upp mot lasarettet, och redan från år 1337 finns det skriftliga belägg för att Ljungby varit tingsplats. Ljungby gästgiveri var på sin tid det förnämsta inom Sunnerbo, och ortens utveckling har till stor del skett med hjälp av en betydelsefull donation, i enlighet med ett testamente den 12 februari 1731, efter gästgiverskan Märta Ljungberg (född 1656, gift 1681 med hovrättskommissarien Tockenström). Enligt statistiska uppgifter citeras: ”Gästgifvaren här, Lars Svensson Frimolin (Märtas fader), hade sonen Abraham Ljungberg (namnet upptaget efter hemmanet), adlad år 1698, då han var befallningsman öfver Sunnerbo. Han uppbudade Smålänningarne och förenade sig med riksrådet Johan Gyllenstjerna 1676, slog Skånska snapphanar och bevistade med sin fricorp Landskrona; blef landskamrer i Wexiö”. Stadens läge vid Lagan och utmed den gamla Lagastigen, nuvarande E4:an samt riksväg 25 (Halmstad-Växjö-Kalmar), har varit och är fortfarande av största betydelse för handeln och industrin i denna del av landskapet. Sid 81: Här en bild över torget med moderna arkitektoniska fastighetet, såsom ”Terrazahuset”. Här syns också John Lundqvists ”Odlarmonumentet, föreställande vikingen Åstrad (Astrad), ”Den ypperste i Finnveden” och hans son Götrad. LAHOLM, HALLANDS STAD VID LAGAN, SID 82. Här berättas det bl.a. om vad namnet Laholm härstammar ifrån, stadens historias många bränder och det viktiga laxfisket, vilket även syns i stadsvapnet. Sid 83: Bild på stortorget i Laholm, med ”Lagafontänen” av John Lundqvist. Sid 84: Här syns en av de oskattbara gränderna i Laholm, S:t Clemens gränd. VID HELGEÅ OCH LAGAN, SID 85. Helgeån med sitt strida vatten har liksom Lagan under århundraden utnyttjats som kraftkälla inom näringslivet. Längs stränderna har det funnits otaliga sågverks- och kvarnrörelser. Sid 86: Bild på Broby marknad, år 1966, som även visar den gamla träbodsraden, som då fortfarande var i bruk. Sid 87: Dessa bilderna visar Helgeån vid Kornberga kvarn, Hallaryds socken, med dåvarande kvarnägaren, Hjalmar Carlsson. Sid 88: Här vid Lagans utlopp i Laholmsbukten, ligger Mellbystrand, som är en populär sommarstad. MARKARYD 1916-1966, SID 90. Gränsbygdsköpingen Markaryd vid Lagan, har expanderat snabbt under de senare decennierna och har med sina industrier, väl utbyggt skolväsen, en god turistnäring och naturskön bygd förutsättningar för en fortsatt framtida utveckling. UPPTECKNINGAR, SID 91. Bild på Vittsjö folkdanslag kring midsommarstången vid Gåsadammen i Vittsjö, år 1966. DEN GÖINGSKA GRANITEN, SID 92. Göingebygden äger en synnerligen värdefull tillgång på diabas, och en stor del av den göingska graniten går på export till nästan samtliga världsdelar, på grund av sin höga kvalitet. F.d. stenarbetaren Bernt Svensson, Ekeröd, Glimåkra, berättar här om hur det slitsamma arbetet i stenbrotten kunde se ut. Sid 94: En bild från Ekeröds stenbrott i Glimåkra socken, omkring 1912. Sid 97: Här ser vi stenarbetarna och fyra par hästar, spända för en stenvagn, med ett stenblock som brutits i skogen norr om Trollabackarna, omkring 1934. Sid 101: Bilder från Hägghults stenbrott i Göinge. SPÖKERIER I PJÄTTERYD, SID 103. Oskar Svensson, Jonsboda, Pjätteryd, berättar bl.a. om kronolänsman Erik Gustaf Blomgren, som var en sträng och illa omtyckt man och särskilt skoningslös mot de fattiga. Det sas att han på sin dödsbädd hotade med att vara ännu värre efter sin död, och den hotelsen verkade han hålla, ty två svarta rysliga hundar, med eldsprutande gap spred länge skräck på gården, och de troddes vara kronolänsman Blomgren, som ”gick igen”. VÄVSKEDHANDEL I FRÄMMANDE LAND, SID 107. Karl Jonasson i Lösen, Markaryd, och hans kusin Karl Gustavsson, Markaryd, berättar här om sina liv och handelsfärder, som vävskedshandlare i bygden, men även utomlands. Sid 129: På denna karta får man en uppfattning om Markarydshandlarnas vävskedsresor. Sid 133: Här ser vi vävskedsmakare i arbete hemma hos Johan Johansson, Tånneryd, Lösen, omkring 1922. Sid 134: Denna bilden visar en vävskedshandlare med sin vävskedssäck på ryggen. Sid 135: Bild på maskintillverkning av vävskedar från AB Nya Vävskedsfabriken i Markaryd. Sid 137: Här ser vi den ”siste” vävskedsmakaren, Axel Hjelt, Holma, Markaryd, i färd med att becka tråd. Sid 138: Bild på konstväverskan Agnes Brodd-Molander, Vittsjö, i färd med att väva en rölakansmatta, med hjälp av en metallvävsked. HISHULTSMINNEN, SID 139. Arnold Nilsson från Skånes Fagerhult, men uppväxt i Högaholma, och Gerda Johansson, Högaholma, Hishult, minns och berättar här om bl.a. Johannes Pålsson som sålde virke från egen skog och för pengarna han fick köpte han ”bingetröjor” (stickade tröjor). På denna tiden ”bingades” det i var och varannan stuga. Många kvinnor vävde även hästtäcken, men det var ett tungt jobb, ty nöthåret man använde skulle ”böstas”, som var ett hårt och dammigt grovgöra. Dessa hantverk såldes sen på någon av de många marknaderna. Gerda delar även med sig av sina minnen av deras jultraditioner med juldekorationer, men även den viktiga ”julhögen” som bestod av olika bröd placerade i en fin hög mitt på bordet, som stod dukat ända fram till trettondagsafton. Sid 144: Här ser vi ett blad ur ”Nejlikan eller den röfvade prinsen”, ett av Gerda Johanssons julbrev, som köptes på 1880-talet och är i flerfärgstryck. NY POSTADRESS, SID 146. Hallaryds poststation drogs in den 1 juli 1966 och då uppdelades abonnenterna inom socknen på Osby, Killeberg, Strömsnäsbruk, Delary och Markaryd. Här får vi läsa lite historik om det postala i Hallaryd. Sid 148: Här ser vi Johannes Andersson vid sin stuga, där han efter avslutad skoltjänst, 1893, hade sin postala verksamhet i kammaren. Sid 148: Bild på Hallaryds poststation före den 1 juli 1966, med lantbrevbärarna Edvin Jönsson och Josef Lindahl, startklara med sina mopeder. Sid 150: Här ser vi en bild på Göingeflickorna, Sonja, Agnetha och Barbro, tre trallande systrar från Boalt, Glimåkra socken i Göinge härad, som var kända och omtyckta för sina populära sångframträdanden. Här är även texten till: Kom flicka och dansa (inspelad med Göingeflickorna på Karusell). Text och musik: Thore Brogårdh Sid 151: Presentation av kommande bok: HISTORISKA UPPTECKNINGAR OCH FOLKLIVSSKILDRINGAR Sista sidan: Beställningssedel och förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Författare/utgivare: Brogårdh Thore Titel på bok: HISTORISKA UPPTECKNINGAR OCH FOLKLIVSSKILDRINGAR Bok nr 12. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1967. Förord, sid 7. Denna boken har varit ett fascinerande arbete genom att få studera de gamla handskrifter som förtäljer om en gången historisk tid i vår gränsbygd. I övrigt berör boken gammalt folkliv, seder och bruk. Av de genuina berättarna, födda under naturahushållningens tid, som långt in i våra dagar fört muntliga traditioner och berättelser vidare, har tyvärr många gått ur tiden. Därför är det desto mer glädjande, då man får träffa någon pigg åldring, som ännu har något att förtälja om gamla tider. UR HISTORISKA HANDSKRIFTER, SID 9. Vårt prästerskap ålades under 1600-talets början att göra topografiska beskrivningar enligt särskilt ställda frågeformulär. Sedan Riksantikvarieämbetet och Antikvitetskollegiet inrättades, år 1632 respektive år 1667, finns en bättre ordnad antikvarisk-topografisk beskrivning, men tyvärr är de inte helt fullständiga. Beträffande socknarna i dessa gränsbygdshärader har tyvärr ej alla präster hörsammat plakatets samtliga punkter, och en del har inte ens besvarat det utsända cirkuläret, trots att det på ort och ställe funnits mycket av värde att meddela. Ryssby relation är kortfattad och daterad den 8 april 1667, och undertecknad av Johannes Colliander och av dåtida sexmän. SMÅLAND HALLARYDS SOCKEN, SID 12. Här står att läsa i kyrkoherde Andreas A. Dryanders relation, signerad den 30 juni 1667. GÖTERYDS SOCKEN, SID 14. Även här har kyrkoherde Andreas A. Dryander skrivit, och här handlar det om bl.a. en gammal offerkälla i Göteryds socken. TRARYDS SOCKEN, SID 16. Här följer relationen om Traryds socken, där både Andreas A. Dryander och hans far, Andreas Erici Dryander, varit kyrkoherdar. MARKARYDS SOCKEN, SID 18. Från den anmodade inventeringen i Markaryds pastorat av år 1666 finns här en del hämtat. LJUNGBY SOCKEN, SID 20. Under mitten av 1800-talet upprättades en del sockenbeskrivningar, vilka så att säga utgjorde gesällprov för befordran till kommissionslantmätare. Av sådana beskrivningar återges här valda delar ur en över Ljungby socken, Småland, daterad 1849 och undertecknad av v. komm. Lantmätaren i Kronobergs län, A.E. Modée, sedermera 1:ste lantmätare och ägare till Kvänjarpsgård, Ljungby. Handskriften, förvarad i Kungl. Lantmäteristyrelsens arkiv, Stockholm, är tydlig och noggrann i sitt utförande. Den omfattar 12 fullskrivna sidor i folioformat samt ett antal sidor med tabeller. Ingressens ”Socknens Allmänna beskaffenhet” innefattar bl.a. bekämpning av flygsand och här nämns Herr Landtmäteri Direktör Forssman, Commissions Landtmätaren A.O. Lagergren och Commissions Landtmätaren J. Lindqvist och ägor som Ljungby Gästgifwaregård (Gästgivaregård), Lillegård, Ljungby Postgård och Donationshemman. Här står: ”Inom socknen är Ljungby köping belägen, anlagd i kraft af Kongl. Brefvet den 15 october 1828. Kongl. Majts. Reglemente för köpingen är af den 28 mars 1829. Postcontor inrättades 1831. Köpingen har för närvarande ett Apothek priviligierat 1824, 2:ne Handelsbodar, Garfveri, Kopparslagare, Sadelmakare, Bokbindare, Hattmakare, Målare, Krukmakare, Sämskmakare, Guldsmed, Tunnbindare samt Skräddare och Skomakare. Tomternas antal är 111 hvaraf 6 äro bebyggda, och Köpingens hela areal 152 tunneland. Den skogsbrist som inom socknen råder, werkar menligt för Köpingens uppbyggande.” Under rubriken ”Innewånare” står att läsa att folkmängden ökar. Husböndernas antal är 124, tjänstehjonen är 166, ståndspersoner och arbetande allmoge vid jordbruket är 57, hantverkare 13, gifta 10 och ogifta 3. Allmogen visar arbetsamhet, fridsamhet och laglydighet. Klär sig i allmänhet i walmar, och har av timmer uppförda rymliga boningshus med vind, samt till en stor del tvåvåningshus, täckta med näver och torv på brädbotten. Här tas även upp lönevillkoren för pigor och drängar. Under rubriken ”Åkerbruket” informeras det om att jordbruken brukas endast med årder och trädharv och endast ståndspersoner brukar med vallplog, järnharv och mullskoffa. Bara på tvenne ställen fanns tröskverk för oxkraft. Under rubriken ”Ängs- och betesmarken samt boskapsskötseln” får vi veta bl.a. att betesmarken är ljungbeväxt och mager, härjningar av boskapssjuka ej har inträffat på lång tid och vargar sällan gör fäkreaturen någon skada. Under rubriken ”Skog” står att läsa att socknen är i allmänhet skoglös, bränntorvmossar finns till de flesta byar och begagnas för husbehov till eldning, såväl för brygg som bak, kokning och boningsrummens uppvärmning. Under rubriken ”Binäringar” står att fiske finnes i ovannämnda åan och Nässjön och består av ål, gädda, braxen, abborre, mört och asping. Socknens produkter avsätts till större delen inom socknen, där det hålles 3 marknader. Under rubriken ”Statsbidrag” står att läsa att prästerskapet avlönas med bestämt spannmålsbelopp samt offer, yste och matskott jämte likstol och avgifter vid vigsel, barndop och kyrkotagning m.fl. tillfällen. Socknen underhåller 10 soldater och 5 grendierer. Varje hemman har sig till underhåll tilldelat omkring 1000 alnar landsväg, samt lika längd utfarts eller sockenväg, vilka är svåra och kostsamma att underhålla. Under rubriken ”Politi” benämns att Socken Magasins Inrättning finnes med en fond av 485 riksdaler Rljs. Hälsovården handhaves av för Häradet med lön på Stat stationerad läkare, som har sin bostad inom socknen. Apotek finns inom socknen. Koppympningen verkställs av socknens klockare under vaccinationsföreståndares tillsyn. Byordning år 1816 efterlevs inom socknen. Skall-lag för rovdjurs utdödande är inrättad i förening med angränsande socknar samt skallfogdar och skallmästare tillsatta vid sockenstämma. Sockenkyrkan är byggd av sten och täckt med spån utan torn. Särskild klockstapel av träd med tvenne klockor av malm finnes. Kyrkans ålder är obekant och den är förfallen och utdömd till ombyggnad, utan orgelverk och har en liten oansenlig altartavla av träd i skulpturarbete. Några anmärkningsvärda föremål saknar kyrkan. SKÅNE OSBY OCH LOSHULTS SOCKNAR, SID 25. Här kan vi läsa om bl.a. den skotskättade Thomas Andersen, som var kyrkoherde i Osby under snapphanetiden, men hans neutrala hållning föranledde ej några som helst konflikter. Vi kan också läsa om att generalen Magnus Stenbock skulle ha gästat Osby prästgård, år 1710, även om man på senare tid tvivlat på detta. Här finns också dagboksanteckningar från överste Nils Skytte, som ger en bild av trupprörelser i våra gränsbygder, under den så kallade snapphanetiden. VISSELTOFTA OCH VERUMS SOCKNAR, SID 37. Som komplement till 1667 års uppteckning, citeras i detta avsnittet, 1691 års ganska omfattande beskrivning över Visseltofta och Verums socknar, författad och inlämnad av Lars Nielson Oppman, angiven som kyrkoherde -1707. N. ÅKARPS OCH VITTSJÖ SOCKNAR, SID 46. Här ser vi en relation som är en kopia av kyrkoherde Hans Jöransson Föchs handskrift från år 1691, upprättad anno 1732, av då tjänstgörande pastorn Åke Grundvall. HALLAND KNÄREDS SOCKEN, SID 54. Knäreds äldsta kyrka var troligen av trä och uppfördes på 1100-talet. Här är en mycket otydlig text, tecknad av kyrkoherde Nils Thorsson, år 1668. Sid 56-59: Fredstraktaten mellan Sverige och Danmark den 20 januari 1613. LAHOLM, SID 60. Prästrelationen från Laholm är avlämnad 1668, vilket dock ej framkommer i skriften, som här återges enligt originalet i sin helhet, och handlar bl.a. om den gamla sägnen om drottningvadet, uppkallat efter unionsdrottningen Margareta. Sid 62: Karta över Skeviaborg och Björkeberga i Verums socken. Sid 63: Historik från Skeviaborg, på Borgöns östligaste del i Skeingesjön, och Björkeberga. II I GRÄNSBYGDEN, SID 71. Sid 71: F.d. handlanden Leander Mattsson, Hallaryd, med sin T-Ford, år 1966. Sid 72: Här ser vi bilder från gränsbygdens verkliga stormarknad, Markaryds marknad, som hålls årligen i september månad. Sid 74: Denna bilden visar Ljungby stads centrum, år 1967, där den kommunala fastigheten ”Minervahuset” vid torget inrymmer bl.a. Nystrands ur-och optik, Grundströms damkonfektion, Oscaria, Hemslöjden, Percys, Hertzbergs Foto, Domus, Skandinaviska banken, konditori Minerva och hotell Terraza. På torget ståtar John Lundqvists ”Odlarmonument” och i järnvägsparken står Carl Fagerbergs staty ”Kristina Nilsson”. Vi ser även kyrkan som byggdes under åren 1858-59, och i murverket finns bl.a. ett flertal stenar som är tagna från gravfältet, som staden är uppbyggd på. Den gamla medeltida kyrkan revs 1858. Sid 75: Här ser vi en bild på Ljungby köpings centrum vid sekelskiftet där vi ser kyrkan, men även skymtar hörnfastigheten Storgatan-Märtha Ljungbergsvägen vari bl.a. Petterssons bageri och kafé, Olssons specerier och Mina Hultmans manufakturhandel inrymdes. Sid 75: Denna bilden visar en vy över torget i Ljungby vid sekelskiftet, som bl.a. visar hörnfastigheten (Tellushuset) som brann ned 1904, varefter Adam Johanssons fastighet uppfördes där 1905-06. Sid 76: Denna ”ritning” från Hamneda den 21 oktober 1676, visar bataljen, vilken Hans Kunglige Majestät Konung Carol den Elfte formerade. Sid 77: Hamneda gamla kyrka, år 1890, innan den började rivas. Kyrkan har sannolikt varit en slottskyrka till Sunnerborg, och daterade sig från den äldre medeltiden. Kyrkan var uppförd i klappersten, säkerligen hämtad från en intilliggande rullstensås. Murbruket tillrett med träaska, var så hårt sammanbränt att det gick med möda att spränga sönder vid rivningen 1891. Klockstapeln var av trä, och användes på sin tid bl.a. till förvaringsrum för fångar. Sid 81: En bild på ”Kringlekruen”, som var en loft- och ryggåsstuga från år 1635, och som en tid drevs som gästgiveri med bl.a. ”Kringle-Ola” som gästgivare. Under slutet av 1800-talet köpte församlingen Kringlekrogen och använde det till fattighus. Sid 82: Här ser vi interiören från en av Killebergs mest kända lantaffärer, Olof Brandetts, med handlanden själv vid disken. Sid 83: Bild på minnesmonumentet på Skansen, Sibbarp, Osby, som restes år 1911. Sid 87: En vy från Lönsboda, tidigt 1900-tal, med handlanden Fridolf Lindgrens lanthandel, som sedermera övertogs av Johan Carleson. Här syns också järnvägsstationen. Sid 90: Från Hästveda station omkring år 1906, där prins Carl med uppvaktning byter tåg till Kristianstad. Sid 92: Här ser vi f.d. lantbrukaren och handlanden Henning Andersson, Hårsjö, Vittsjö, under ett besök i samhället med sin vällastade cykel. Sid 96: Här är bilder på minnesstenen i Sjöared, Knäred, som restes av Hallands museum, 1925. Sid 99: Denna bilden visar modet anno 1903, från skyttefesten i Vallen, Våxtorp, Halland, och det är knäredsungdomar som ståtar i sina helgdagskläder. Grammofonen och cykeln på bilden hörde ej till vanligheterna vid denna tiden. Sid 100: Bild på Oscar Janssons lanthandel i Hishult, år 1922. III UPPTECKNINGAR, SID 101. Sid 101: Bild från en julslakt i Sjuhult i Hallaryd, där julgrisen rakas ren. BERÄTTELSER FRÅN OSBY SOCKEN, SID 102. Fru Hilma Johnsson i Ekeröd berättar om historier som berättades förr, bl.a. sägnen om Ulfkattevad och den grymme snapphanen Ulfkatts öde. LOSHULTSKLOCKAN, SID 107. Fru Tilda Johansson från Loshult, berättar här bl.a. om den på sin tid välbekante urmakaren Sven Sonesson, som under 1700 och 1800-talet tillverkade den förnäma ”Loshultsklockan”. Sid 108: Här ser vi fru Tilda Johansson, Loshult, framför den gamla ”Loshultsklockan”. Urtavlan är signerad: Sven Sonesson, Loshult. Utöver jungfrumodell tillverkades en rak modell samt en så kallad chiffonjéklocka. SJÖTORPAKLOCKAN, SID 109. Algot Nilsson, Sjötorpet i Kulleröd, berättar om sin ”Sjötorpaklocka” och lite om mannen som tillverkade den, urmakare Christen Andersson, Visseltofta socken. Sid 110: Här är en bild på Algot Nilsson framför sin ”Sjötorpaklocka”, signerad C. Andersson, Sjötorp. NÖDÅR OCH TATTARE I PJÄTTERYD, SID 111. F.d. lantbrukare Petter Svensson, Svinaberga, Pjätteryd, berättar här om hur hans föräldrar kämpade sig igenom de svåra nödåren 1868-1869, men även om ”tattare” och ”rackare” som for längs vägarna med sina hästskjutsar och ofta tiggde, stal och hotade invånarna i byarna. Sid 114: Denna bilden visar ”Rackarskjutsen”, snidad i trä av källarmästare Kjell Johansson i Ryssby. SLAGRUTANS ÖVERMAN, SID 116. Slagrutan, som för det mesta är en videgrensklyka, har under långa tider varit ett väl beprövat hjälpmedel vid sökandet efter goda vattenådror. Här berättas det om en slagruteman från södra Småland, som använt sig av en cykeleker, och som kunnat spåra vattenådror genom telefon eller brevledes. EN SMÅLÄNDSK SÖMMERSKA, SID 120. Här berättar den småländska sömmerskan, Mammili Pettersson, Balkeryd, Torpa socken, om när hon i sin ungdom arbetade som ambulerande sömmerska, och gick från by till by, i gränstrakten mellan Småland-Halland, med sin symaskin på ryggen. MARKARYDSMINNEN OCH HISTORISKA SLÄKTTRADITIONER, SID 122. Hilding Karlsson från Markaryd delar här med sig av historier och sägner, som berättats genom fyra generationer. Sid 126: En bild på Kungsstenen, som efter Gustav III:s besök restes på Ulfsbäck. SKROCK OCH VIDSKEPELSE, SID 132. Fru Amanda Persson, Blankered, Knäred, berättar bl.a. om en klok kvinna i byn, som ”satte in” tandvärk i en gammal ek, och det sas att den som fäller eken får allt det onda på sig. Sid 134: Presentation av kommande bok: BLAND GÖINGAR, SMÅLÄNNINGAR OCH HALLÄNNINGAR Sista sidan: Beställningssedel och förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: BLAND GÖINGAR, SMÅLÄNNINGAR OCH HALLÄNNINGAR Bok nr 13. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1968. Förord, sid 7. Vid brasans sken och kådestickans svaga ljus arbetade man förr i torp och gårdar. Männen kanske slöjdade, kvinnorna kardade, spann och tvinnade sin ull. Vid spiselhällen satt ofta de gamle och berättade hörsägner, som vandrat i bygden från släkte till släkte. En del av berättelserna har kunnat beläggas med historiska fakta, men många har fått tillskrivas sagornas värld. Dessa är emellertid därför ej av ringare värde, ty de återspeglar folksjälen. Det är detta, en svunnen kulturs sätt att tänka och uppfatta sin omvärld, som jag hoppas få fram i kapitel 1. I denna jubileumsbok har jag i kapitel 2 sammanställt några minnesbilder, med vilka jag vill ge en liten återblick på de gångna åren. I FOLKSÄGNER, SID 9. VÄTTERYDS STENAR, SID 10. Här berättas det om sägnen kring en av stenhällarna på Vätterydsfältet, som kallas för Klack, efter jättarnas anförande, men även om den tyranniske fursten, Rerik, som slogs ihjäl av skåningarna. Sid 10: Här ser vi en av Vätterydsfältets bäst bevarade skeppssättningar. TROLLABACKARNA, SID 12. I Glimåkra socken djupt inne i Trollabackarna, sas det att det för mycket länge sedan, bodde både jättar och troll. De skulle ha blivit väldigt vreda när Glimåkra kyrka skulle byggas, och kastade en stor sten som slog tvärt av det höga tornet. Djupt inne i Trollabackarna skulle det även ha funnits en stor och präktig sal, med en tung, kraftig järndörr, där det troddes bo en stor jätte. Här fanns också en stor sten, Trollastenen kallad, där det på toppen av stenen sas ligga en guldyxa som trollen glömt när de i förskräckelse flydde vid det första ljudet av Glimåkra kyrkklockor. Sid 13: En bild på Glimåkra kyrka med sitt ”stympade” torn, omkring 1926. UGGLEHERARNA, SID 14. För mycket länge sedan under snapphanetiden fanns det en syskonskara, som var född och uppväxt på Uggletorpet, i norra delen av Glimåkra socken. Deras far, Uggle-Göten, var snapphane, och efter hans tidiga död, gled de 7 bröderna snabbt in på brottets bana, och levde och härjade som fredlösa snapphanar i bygderna. Deras ”bedrifter” i socknarna är många, och i folkmun berättas otaliga historier, och i vissa fall talar även protokollen. Sid 15: Här ser vi snapphanegrottan, ”Gastafastan”, i Rumpeboda, Örkeneds socken, som var ett av de fredlösas många gömslen. MÄSTER PAUL, SID 18. Här berättas det om kyrkoherde Paul Enertson, kyrkoherde Glimåkra och Örkened sent 1600-tal och tidigt 1700-tal. Han sågs vara en mycket duktig och uthållig ryttare, och varje söndag red han de två milen mellan Glimåkra och Örkeneds kyrka, för att hålla högmässa. En söndag red han, direkt efter högmässan, upp till Stockholm, för att hos hans storfurstlighet, konung Karl XI, utverka herdetjänsten åt sig över nämnda pastorat, och erhöll tjänsten, tack vare sin idoghet, och trots att en kornett som hade ett ont öga till mäster Paul, försökte rida omkull honom vid ”Prästastenen”, på vägen Lönsboda-Glimåkra. Sid 19: I Ekhult, Örkeneds socken, utmed vägen Lönsboda- Glimåkra, står den s.k. ”Prästastenen”, som troligen fått sitt namn efter sägnen om mäster Paul. EN SNAPPHANESÄGEN, SID 20. Under 1600-talets slut drog snapphanarna fram i bygderna. De samlade en skara lika sällar omkring sig, plundrade, stal och gjorde övergrepp på ortsbefolkningen. Här får vi läsa om snapphanen ”Hararäven”, som bodde i byn Harasjömåla på gränsen mellan Skåne och Blekinge, som efter en tid ställde sig på svenskens sida, och för att bli av med sitt dansksinnade snapphanesällskap, bestämde han att med ett skott göra sig av med sina s.k. vänner. Sid 21: Här ser vi ett snapphanegevär från Glimåkra socken. Snapphanebössan är försedd med snapplås, i vilket den tändande gnistan åstadkommes genom slagfriktion mellan en i hanen placerad flintsten och ett från fängpannan upprättstående eldstål. Det svenska snapplåset förekommer som ”lägglås” eller ”springelås” och kännetecknas bl.a. av den långt utdragna hanen. Snapplåset anses vara uppfunnet i Tyskland eller i hertigdömet Burgund (nuvarande Belgien och Holland). BONDEN HANS OCH SNAPPHANARNA, SID 22. Kriget och snapphanefejderna skapade oro i bygden, och här berättas det om bonden Hans i Njura, som fick smaka på snapphanarnas skoningslösa behandling. BISKOPSKÄLLAN, SID 23. För mycket länge sedan, då troll och hedendom ännu hade makten i bygden, lät några munkar på sin färd, uppföra ett träkapell där en församling med en biskop bildades, och många lät sig döpas i källans undergörande vatten, som fick namnet ”Besekillan” eller ”Biskopskällan”. Sid 24: Strax öster om denna södra offerdamm, låg enligt muntlig tradition, bygdens första kyrka. Söder om denna damm ligger ”Besekillan”, som har sitt utflöde här i dammen. KRISTUSSTENEN, SID 27. Långt före Kristi födelse, sas det bo troll under Trollastenen, ett stort stenblock ute i Simonstorps by i Osby socken, numera Kristusstenen kallad. Men en dag hände något märkligt, det var vid den tid som frälsaren dog på korset. Trollastenen rämnade mitt itu, och på den östra blockhalvan syntes en bild av Kristus på korset, och därmed flydde trollen i full panik från sin boning. Sid 27: Här ser vi Kristusstenen i Simontorp, Osby, som ligger utmed den gamla häradsvägen Osby-Visseltofta. På den vänstra blockhalvan urskiljes en relif, som enligt folkmun symboliserar Kristus på korset. DET FÖRSTENADE LIKET, SID 28. När man för mycket länge sedan grävde en ny grav på Osby kyrkogård, påträffades ett oförmultnat och helt förstenat manslik. Det sas att mannen i fråga givit en flicka tro och loven under ed, men sen varit svekfull, och om detta vittnade nu hans oförmultnade kropp. Efter att prästens dräng flyttat på den döde, fick han plötsligt liv i sig, och bad drängen att uppsöka den dödes fästmö, och be henne om förlåtelse för hans svek. Drängen gjorde så, och när han återvände till kyrkogården för att framföra fästmöns givna förlåtelse, så förvandlades liket genast till stoft, och fick äntligen ro i sin grav. SYSTRABOKARNA, SID 30. Det sägs att för väldigt länge sedan bodde en rik herreman i N. Åkarps socken, som hade tre söner och tre döttrar. De tre små bröderna blev en gång spådda, att de en gång skulle döda sina egna systrar, och för att förhindra att denna förfärliga spådom skulle slå in, så skickades bröderna långt bort till ett främmande land. Men efter många år kom de av en tillfällighet, under sina härnadståg, tillbaka till sin barndomsstad, levde som rövare och det bar sig inte bättre än att, utan att veta att det var deras egna systrar, överföll, vanärade och dödade dessa tre unga kvinnor. På den platsen där morden ägde rum, växte det strax upp tre bokar, som kallades för ”Systrabokarna”. ALTARSTENEN, SID 31. Här berättas det en märklig historia om en skara snapphanar, som år 1680, önskar att kyrkoherde Johannes Feuk, delar ut nattvard till dem, vid ett stort stenblock i Ekholm. Sid 32: En bild på altarstenen i Ekholm, där nattvarden utdelades, år 1680, av kyrkoherde Feuk, till traktens snapphanar. VITTSJÖBORGS HERREMANSBARN, SID 35. Denna historien verkar vara densamma som ”Systrabokarna” på sid. 30, fast den utspelar sig på Wittsjöborg i Vittsjö, under medeltidens början. TOMTEMORS LINNELÄRFT, SID 36. Denna berättelsen utspelade sig på en gård i Markaryds socken, och visar hur viktigt det var att vara vänlig och respektfull gentemot hustomtarna på gårdarna. FOLKABROLID, SID 38. I N. Århult i Markaryds socken, blev det under 1600-talet, en sammandrabbning av det svårare slaget, mellan svenska och danska soldater, på en backe utmed Lagastigen. Det var ett trångt pass, och soldaterna hade därför ingen möjlighet att sprida ut sig, och det ledde således till att så många soldater stupade, att vägen blev broad av sårade och dödade människokroppar, och kallades därefter ”Folkabrolid”. Sid 40: Här ser vi en så kallad ”krutkällare” i närheten av Folkabrolid och Lagastigen. EBBE SKAMMELSSON, SID 41. Denna sägen finns återgiven i ett flertal versioner. Här återges en uppteckning gjord år 1829 av dåvarande organisten och klockaren i Angelstad, Matthias Ulric Gadd. Han berättar att i början av 14:de seklet kom Ebbe Skammelsson från Skottland, och blev här strax omtalad för sin tapperhet och ridderliga övningar. Efter att en tid ha uppehållit sig på gården Tiraholm i Bolmsö socken, Västbo härad, trolovade han sig med en adelsjungfru, Molfrid, men innan giftermål, ville den unge Ebbe skjuta på bröllopet i sju år, för att kunna fullända sina önskemål om att resa till andra länder och världsdelar först. Och så blev överenskommet. Men då tiden gick på det sjunde året, trodde Molfrid fullt och fast att Ebbe var död, och träffade en annan man, och samma dag de skulle till att gifta sig, så dök Ebbe upp! I sin förtvivlan över det brutna löftet, så dödade han både Molfrid, hennes mor och den tilltänkte maken, och flydde därefter till Rom. Men han kunde inte stilla sitt oroliga sinne och samvete, utan for tillbaka för att sona sitt straff, som blev att med sju lispund järn i bojor insmidas samt att ett dygn vistas på varje ö och holme i sjön Bolmen, vilka är 365 st. När han levt detta året i hunger, nakenhet, köld och hetta, endast med en liten farkost att förflytta sig med mellan öarna, gick Ebbe till Jakobsgården i Angelstad socken för att övernatta i ladugården. Emellertid hittades han av husfolket, blev förd till Angelstad kyrka där han avled och blev begravd vid stenen där hans bojor föll av. Men den skamfyllde Ebbe fick ingen ro i graven förrän ringmuren kring kyrkogården flyttades 6 alnars bredd utom Ebbes grav. Utav Ebbes bojor förfärdigades tre stycken kors, med tre alnars höga järn åt vardera sidan, som sattes upp på kyrkoryggningen, ett mitt på taket och två på gaveländarna, där de ännu är i i åsyn till påminnelse av den namnkunnige, skottländska riddersmannen, Ebbe Skammelsson. Angelstad den 11 september 1829. Matthias Ulric Gadd 55 års organist- och klockaretjänsteman. ETT TRAGISKT KÄRLEKSÖDE, SID 45. Denna tragiska kärlekshistoria utspelade sig år 1570, i Angelstads socken, när danska och sachsiska soldater strövade omkring i Sunnerbo, och hade med våld inkvarterat sig hos bönderna i byn. En kapten av dansk härkomst, som var förlovad med en kvinna på prästgården i Annerstads kyrkby, fick permission för att besöka henne, men inställde sig 2 timmar försent vid tillbakagång, och dömdes därmed till arkebusering. När domen skulle verkställas, så tog den dömde kaptenen fram en guldkedja och lämnade den till översten med orden: Giv denna till min käresta med min hälsning och säg, att mina tankar var hos henne in i dödens stund. På den plats i Hylte, där denna tragiska händelse utspelades finns ett järnkors på vilket följande står att läsa: 1570 OBIIT-1873 BERTOUCH SICK Det sägs att om korset skulle komma bort, så får trakten känning av ofred. KUNG HADDING, SID 48. Här berättas det om en dansk konung vid namn Hadding, som förutom att vara en oövervinnerlig konung, även sas vara väl förfaren i trolldom. En svensk kung bestämde sig för att göra slut på kung Haddings framfart, och kontaktade en skicklig trollkvinna vid namn Gunnel, som med sina svartkonster skulle vara behjälplig vid slaget, som stod vid Replösa i Ljungby socken. Som minne från det stora slaget vid Replösa, ligger de många ättehögarna, i vilka kung Haddings män blev begravda. NÖTTJA KYRKKLOCKA, SID 49. På 1500-talet, då kung Gustaf sände ut sina fogdar i socknarna för att inkassera den s.k. klockskatten, beslöt sig nöttjaborna för att gömma undan lillklockan i en djup vattenfylld håla, för att slippa skatten. Men det bar sig inte bättre än att när den senare skulle tas upp, fick de en hemsk synvilla som straff för lögnen om detta heliga ting, så de tappade ner klockan i sitt hål igen, och där har den fått ligga sen dess. Sockenborna gick ”bet” på sin bärgning av lillklockan, och därefter kallas än idag klockhålan för ”Betehåla”. SUNNERBORGS SLOTT, SID 51. På en ö i Lagaå i närheten av Hamneda kyrkby, låg för länge sedan slottet Sunnerborg. (I folktraditionen omtalas också att Sunnerborgs slott ska ha legat i byn Sunnertorpa i Torpa socken). Här bodde på sin tid konungens lagman, den mäktigaste mannen i denna del av landet, lagman Edeling. Detta var under den tid, då småkonungarna regerade i landet. Här berättas det om ett slag mellan lagman Edeling och hans trupper, och kung Gorm som hade i åtanke att invadera Sunnerbo och dess borg, men fick se sig besegrad av den väl förberedde lagman Edeling. Sid 52: Här ser vi platsen där Sunnerborgs slott sägs ha legat. Den största delen av ön har undergrävts och rasat ner i ån Lagan, men här finns kvar en samling nedfallna flata stenar som kan ha utgjort material till en eldstad (hittats år 1967). Under 1700-talet hittade en fiskare vid ön tvenne tenntackor och under 1800-talet har man funnit ett dubbeleggat svärd och tvenne pikar. Sunnerborgs slott ska också en gång ha bebotts av en Finnvedens-amason, vid namn Margareta, som en gång anfölls av en dansk konung från Lagaholm. De möttes mellan Dörarp och Korsatorp, där Margareta vann en klar seger. PETER DUDA, SID 53. Här berättas det om en mäktig dansk riddare, Peter Duda, som hade en ståtlig gård i Stockhylte i Pjätteryd, och som på äldre dagar ville sona sin egoistiska mäktighet, och beslöt sig för att testamentera bort hela Stockhylte gård, med kreatur och ägor, mot villkoret att man i bygden skulle uppföra en kyrka, uppkallad efter honom. På så vis fick Pjätteryd sitt namn och sin kyrka. SNAPPHANERÄD I HALLARYD, SID 55. Här får vi läsa om en av otaliga historier om de hänsynslösa och grymma snapphanarnas räder. Denna ägde rum i Kruseböke by i Hallaryds socken, och leddes av snapphanen lille Jon från Gundrastorp, Vittsjö. BORTBYTABACKEN, SID 56. Här berättas det om när Bengts Jons Nilla i Skåparyd, på 1880-talet, fick sin lilla flicka bortbytt, och platsen då fick sitt namn. AGUNDA, TAXE OCH HÖDD, SID 57. Långt tillbaka i tiden, när missionen gjorde sitt intåg i vårt land, bodde vid Agunnaryds sjö i Brånanäs, en högvälboren borgfru vid namn Agunda, som med sina systrar Wisla och Pieta, lät döpa sig och därmed anta den kristna läran. För att grundlägga den kristna församlingen i bygden, beslöt man att uppföra några kyrkor som fick namn efter systrarna, Agundarydh, Wislanda och Pieaderydhs kyrkor. Här får vi också läsa om de två okristna riddarna, Taxe och Hödd, som efter att ha blivit avvisade efter att ha anhållit om Agundas hand, beslöt sig för att hämnas detta, vilket till slut och mycket elände, ledde till att bröderna miste livet, och de kristna i trakten kunde leva vidare i fred, och fritt förkunna sin lära. Sid 60: På denna bilden visar lantbrukare Birger Hörberg, Höö, två uthuggna ekstockar, funna omkring 1917 i dammen strax intill borggrunden. Även ”Bockabössakulan” som han håller i handen, är ett fynd från borgplatsen. JÄTTEKVINNAN I TAXÅS BERG, SID 62. Från Taxås klint har man en vida utsikt över sjön Möckeln, och många sägner är förknippade med denna sjö. Denna sägnen berättar om en jättekvinna, stor som en gammelfura, som sågs där. ÖVERSTEN I AGUNNARYD, SID 63. En man vid namn Nils Sjöblad, hade år 1637 en sätesgård belägen på en ö i sjön Möckeln i Agunnaryds socken. Han föddes under Kristian Tyranns tid, år 1519, och dog år 1647 och blev således 128 år gammal. Han var gift med sin hustru, som blev 111 år gammal, i 90 år, och han hade deltagit i krig under flera konungars regering, och kallades allmänt för översten. År 1609 anförtrodde kung Karl honom Kalmar slott, som han omdömesgillt och plikttroget försvarade och vårdade, trots sin ålder på 90 år. VALID SKRAGG OCH LAPPALÄNET, SID 64. En gång låg det en borg kallad Valid på en ö i Välasjön (Wäljesjön, nuvarande Virestadssjön) i Virestads socken. Här regerade en fogde vid namn Trotte, en elak man som förtryckte och tyranniserade sitt folk. Gjorde man inte som han sa, blev man upphängd på ”Galgehallarna” i närheten av Trottes borg, och fick där gå en lång och plågsam död till mötes. Till slut var måttet rågat och Virestads bönder tog lagen i egna händer mot den grymme Trotte, av allmogen kallad, ”Valid Skragg”, och stenade honom till döds, och brände därefter ner hans borg. Eftersom så gott som alla i socknen var skyldiga till dådet, dömdes alla till böter, men dom allra fattigaste fick klara av sina böter genom att erlägga en skinnlapp, därav namnet på socknen, ”Lappalänet”. Sid 66: Tre personer vid ”Galgehallarna”. TRAGEDIN I SJÖARED, SID 67. Här berättas det om en tragisk olycka, år 1856, där två män en gång blivit spådda att förolyckas, och deras hästskjuts gick av bron, rätt ner i den strida ån, och spådomen trädde i kraft. Sid 68: Här ser vi en bild på valvbron över Bjurbäcken, Sjöared, Knäred, där den tragiska olyckan inträffade, år 1856. GASTEN RASMUS, SID 70. Här får vi historien om den grymma inspektören på Vallens herrgård i Halland, Rasmus, som lät bränna en kvinna på bål, som hämnd för att hon inte ville ha honom. Hon yttrade en förbannelse över honom, och den onde Rasmus, som fick sin sista viloplats i en gammal ihålig pil, fick aldrig ro i sin själ, ens efter döden. JÄTTEN I ”KLACKEN”, SID 71. I Östra Karup ligger en klippa som kallas för Klacken, där det för länge sedan bodde en väldig men godmodig jätte. Denna historien berättar om en dräng som fick sälja ett lass med havre till jätten, efter ett fast handslag med en järngrep, som jätten uppfattade som en fast och stadig näve. APOTEKARENS ÄVENTYR, SID 73. Denna sägnen förtäljer, att en apotekare i Laholm, som tröttnat på vardagen, istället gav sig ut på spännande resor. Under denna resan drev apotekaren, efter ett skeppsbrott, iland i en ”lilleputtsstat”, som senare drev honom vidare till jättarnas land, och många otroliga äventyr förtäljs. HALLANDSHÖVDINGEN, SID 74. Under herresätet Snötorp vid Halmstad, hörde en gång ett torp som kallades Rankatorp. Torparfamiljens son, Petter (Sven) Rank, blev en dag hämtad av Hans Kunglige Majestäts kung Karls arme, för att strida för landet, och tapper och modig som han var, steg han snabbt i graderna. När han en dag återvände, utnämndes han till landshövding över Halland, och därmed även över den plats där Rankatorp var beläget. Han återförenades med sin fortfarande väntande hustru, och sin far, och därefter levde familjen, som utökades med tre barn, lyckliga på slottet i Halmstad sina återstående dagar. II NÅGRA MINNESBILDER, SID 79. Litet bildkollage på göingen Nils Tuvesson, Hästveda, smålänningen Nils Gustavsson, Tånneryd, Markaryd och hallänningen Samuel Jonsson, Kornhult, Hishult. FRÅN NATURAHUSHÅLLNING, SID 80. Små bilder från när ullen kardas, jorden brukas, degen knådas, linet spinnes, träskon putsas och kniven smides. EN GÖING, SID 81. Paul Thomasson, Osby, berättar här historier om svartkonstgubben Falk, trollgubben ”Trolle-Pellen” och klockaren i Örkened, Per Björnsson. EN SMÅLÄNNING, SID 84. Axel Green, Markaryd, berättar om sin tid som slaktare och om ”Pocker”, en tragisk händelse i Ekhult, Markaryd, på 1870-talet. EN HALLÄNDSKA, SID 86. Karolina Jokobsson, Björkered, Knäred, berättar en historia om när ett litet barn blev bortfört av en örn, och hittades bland de andra ungarna i örnnästet, helt oskadd! III UPPTECKNINGAR, SID 99. En bild på parhästar framför åkdonet, med lantbrukare Agne Gustavsson, V. Vägla, Hallaryd. LOSHULTSMINNEN, SID 100. Enoch Johnsson, Fornahässle, Loshult, berättar minnen och historier om bl.a. sin svärfars morfar, Jon Olsson, som varit sjöman och seglat med Nordiska kompaniets båtar på Ostindien, smeden Tjurdal som sas vara trollkunnig, kyrkoväktaren Anders Karlsson i Loshult som även han ansågs kunna trolla och även hade en svartkonstbok i sin ägo, Jonsa Hans (Hans Nicklasson) som skulle frakta en kassakista som aldrig hämtades utan föll i Jonsa Hans ägor, och sist men inte minst nämns de olika loshultshantverken, klensmeder och gjälbgjutare. Av smederna tillverkades t.ex. liar, hackor, knivar och får- och koskällor och gälbgjutarna tillverkade bl.a. strykjärn, ljusstakar, dombjällror och olika selbeslag. Sid 105: Bild på Viktor Svensson, ”Kvicksa-Viktor”, som inköpte och därmed räddade den legendariska, järnbeslagna kassakistan åt eftervärlden. Sid 110: Här ser vi gälbgjutaren Albert Jonsson, Gnubbefälle, Loshult, vid det gamla svarvhjulet, där han tillverkade nysilversnusdosor så sent som hösten 1967. MINNEN FRÅN GAMLA LJUNGBY, SID 111. Fru Signe Karlsson, ”Signe i Klockaregården” kallad, född i Ljungby socken 1889, samma år som föräldrarna övertog arrendet på Ljungby Klockaregård, berättar här om Ljungby på den tiden. Angående kontraktet på Klockaregården, så fick farbror Nils, Nisse Smed kallad, skriva på som borgensman och två storbönder från Kvänslöv och en från Eka gå i godo. Arrendet var 645 kr om året och tillfördes Märta Ljungbergsfonden, vilket kyrkoherde Hultgren i Angelstad skulle se till. Under Klockaregården fanns det flera torpare, som i sin tur skulle betala arrende och utföra dagsverken åt gården, men där fanns även fattiga och orkeslösa som av förklarliga skäl inte kunde betala eller utföra några sysslor, som t.ex. de fattiga systrarna Stina och Kajsa som bodde i ett litet torp i skogskanten bakom nya kyrkogården. I Olstorp arrenderades jorden av Hans Rolin, som sedermera övertogs av källarmästare Arndt. Klockaregårdens ladugård renoverades, och Signes mor, Sofia Eliasson, Fia i Klockaregården kallad, berättade att dörrarna i den gamla ladugården på sin tid skulle ha suttit i Ljungby gamla kyrka, och den gamla kyrkdörrnyckeln finns fortfarande kvar. I boningshuset fanns det ett rum där det hölls småskola med skolfröken Eva Blad. Den flyttade år 1895 till Kånnavägen. Fru Heiling, som hade spinneri, färgeri och en stor garnaffär här i köpingen, fick ibland köras ut på landet av Signes far, för att där byta till sig ull mot garn. Klockaregården ägde många kor, och levererade mjölk till bl.a. lasarettet, men även till doktor Hjelmqvist. Efter att Signes far dött, 1901, så fick hennes mor överta hela ansvaret för gården och dagsverkarna. På den tiden fanns det många ”yrkesluffare”, och de togs väl om hand på gården. De stora kreatursmarknaderna var i mars och september, och då fanns det sängplatser på gården till knallar och gäster, som även skulle utfodras, så de dagarna liknade gården ett gästgiveri. Här berättas det även om de fattiga stackarna, såsom ”Möllare-Petters-Karin” som levde på att åderlåta och koppa folk, tvätterskan Eva Blom som stod för byket vid lasarettet och gumman Maja-Lena som sålde kaffe och bullar på torget på lördagar och marknadsdagar. På fattighuset i Eka var det inte så trevligt för fattighjonen, men vid Oskar II:s regeringsjubileum 1897, anordnades av köpingen en fest för fattighjonen på Eka. Sid 112: Här ser vi Klockaregården år 1894, med arrendatorn Johan Eliasson med släkt, torpare och dagsverkare: Sagesmannen Signe Karlsson med sin faster Lotta, sin mor Sofia, sina syskon Erik och Ida, kusinerna Tilda och Susanna, Blenda Ljungberg som är mor till konstnär Sven Ljungberg, Blendas syster Martina, Johannes på Annelund, ”Petter-Bakare” som var nattvakt i köpingen och bror till bagare Petterssons fru, men även far till konstnären Arvid Åsö. Här ses även Gustav Magnusson som livnärde sig på att såga ved och på vintern sågade han is på Ljungsjön, som han lagrade i sågspån och sålde vidare bl.a. till lasarettet. Vidare ser vi ”ringarehjälpen” August Pettersson, Bergenholst som sålde sprit bakom krogdisken, Arvida-Lena (”Arveta-Lena”), pigan Emma, flickan Marie-Louise och hennes mor, Anna, som var mormor till konstnär Sven Ljungberg. Sid 114: Bild på fru Signe Karlsson (född 1889) som berättar om sina många minnen från barndomshemmet, Ljungby Klockaregård, och här håller i den omtalade nyckeln från Ljungby gamla kyrka. Sid 115: Här ser vi Kånnavägen på 1890-talet. T.v. bodde smeden Petter Ljungberg, där han också hade sin smedja, liksom fadern innan honom. Stugan t.h. byggdes av järnvägstjänstemannen Lilja och bakom skymtar en del av tegelbruket ”Lillegård”, som ägdes av grosshandlare Holm. I huset vid vägen bodde tegelmästaren och arbetare vid bruket. Sid 116: Här står ”Arveta-Lena” framför sin ryggåsstuga, på 1880-talet, som låg vid Märta Ljungbergsvägen, och tillhörde Klockaregården. Sid 117: Nisse Smeds stuga. Nisse Smed var under många år fjärdingsman och en ofta anlitad auktionsropare. Här ser vi Signe Karlssons far, Johan Eliasson (född 1847), hans bror Nils (född 1835), Nisse Smeds hustru Lotta, hennes svägerska Sofia ” Fia i Klockaregården”, pigan i huset, sagesmannen Signe, dottern i huset Susanna, kusinen Lisa Bergenholst, vars far var klockare i Ljungby under många år. Smedjan under huset hade bröderna Johan och Nils tillsammans. På hästskjutsen sitter Nisse Smeds son Gustaf Nilsson och Sigrid Bergenholst. När stugan revs, påträffades en runsten liggande på golvet i smedjan, som nu är upprest på platsen. Sid 118: En bild från Ljungby marknad den 29 juni 1894, där vi bl.a. ser kopparslagare Rolins välkända alster. Det blev ofta både fylla och slagsmål på dessa tillställningar, och Nisse Smed som var fjärdingsman, hade att göra! På bilden syns även källarmästare Arndts hus, taket på lasarettet, Kullastugan, skomakare Fredrik Nilssons hus och Frans Malmbergs hus (han blev sedermera fjärdingsman efter Nisse Smed). Här skymtar även Nisse Smeds stuga och tvåvåningshuset vid Märta Ljungbergsvägen, där barnmorskan fru Eriksson bodde. Sid 121: Fattiga barn och fattighjon såldes på socknen, ända in på 1900-talet. Dessa auktioner hölls i sockenstugan, och den som bjöd minst för den arma stackaren, fick köpa honom eller henne, eftersom kommunen då fick betala ut det minsta möjliga i underhåll. År 1864 höll man i Ljungby auktion på 17 fattighjon. ”Fattighjonet Maria Adolfsdotter bortauktionerades till Johan Jönsson i Angelstad för 2 riksdaler, och Eva Danielsdotter till Jonas Svensson i Hölminge för 8 riksdaler”. Sid 122: Här ser vi ”Kullastugan”, där ungdomarna dansade om lördagsnatten. Hade man ingen speleman, så trallade den gamla ”Ingrid på Kullarna” och dansen var i full gång! Det berättas att en gång när Kristina Nilsson var i Ljungby, spelade hon till dans på Kullarna, medan Ingrid stampade takten med sina träskor. Kullastugan gästas här av amerikafrämmat, döttrarna Inga och Augusta, med den senares make. Vi ser även mor Ingrids dotter Frida, hennes flicka Lilly, skräddaren Johansson, ev. fröken Hedvall, sömmerskan Mia, spannmålshandlare Hedvall med hustru och ”Ingrid på Kullarna”. Möjligen skymtar Nisse Smeds stuga i bakgrunden, och vägen framför Kullastugan kallades för ”Oxaträan”, ty här och ända ner till torget stod det under marknadsdagarna fullt med bundna kreatur. KNÄRED, NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 123. Ett vintrigt foto från 1905, vid Knäreds station. Sid 124: Här ser vi en bild på ett arbetslag framför Övre Knäreds hålldamm, från ca. 1909. Sid 125: Vy över invigningen av Knäreds Övre, år 1910, då även självaste kung Gustav V skulle deltaga. Sid 126: Här signerar konungen, Gustaf V, ”kungastenen”, under pompa och ståt. Sid 127: Presentation av kommande bok: FOLKLIV I GRÄNSBYGDEN Sista sidan: Förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: DE GAMLE BERÄTTAR Bok nr 15. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1970. Förord, sid 7. I denna boken där vi oftast möter en arbetsfylld och fattig tillvaro, så kan man hos dessa tiders människor skönja förnöjsamhet, glädje och tacksam, känsloyttringar som vi sentida barn i överflödssamhällets anda, mer eller mindre förlorat. Den långt drivna miljöförstöringen, som vårt samhälle skapat, sammanfattade en gammal gumma sålunda: ”Förr hade vi visserligen lite lortigt inomhus, men vi hade i alla fall rent utomhus”. Man kan också fråga sig om människan av idag lever lyckligare än vad hon gjorde under naturahushållningens fattiga tid. I UPPTECKNINGAR, SID 9. Här ser vi Hilda Andersson, Brokhult, Göteryd, hemma i sitt kök. MOR SISSA BERÄTTAR, SID 10. Sissa Johansson, Lindås, Hallaryd, har många berättelser från tiden då hon var ung. Här får vi läsa om bl.a. hennes skolgång, knallen ”Knallen” och andra gårdfarihandlare, gästgiveriet ”Helvetet” där det var särskilt mycket folk efter Älmhults marknad och som drevs av ”Getabäcka-Annan”, även kallad ”Kru-Annan”. Hon berättar också om den traditionsenliga julen i hemmet, med all god mat och dryck, sång och högläsning ur julevangeliet och julottan i Loshult på juldagsmorgonen. Sid 13: Skolfoto från Torsholma skola, år 1907. Sid 12-15: Dessa sidor handlar om dåtidens skolundervisning, regler och stadgar. TJÄRBRÄNNING OCH BYAMINNEN, SID 24. Lantbrukare Ivar Sandell, Sjuhult, Hallaryd, berättar om hur tjärbränning gick till, och olika minnen därtill. Han berättar även historier om den skicklige naturläkaren, Anders Hansson, Vägla, Hallaryd. Sid 26-27: Här ser vi bilder från olika arbetsmoment från tjärbränningen i Sjuhult, Hallaryd, 1941. Sid 33: En bild på ”den kloke gubben” Anders Hansson, Vägla, Hallaryd. RYSSOLJA, SID 35. Ryssoljan var en produkt, som av allmogen utvanns ur björknäver, och användes både som tjära och impregnering av ryssläder (ovanläder av häst, -ox och kalvhudar). Under våren, när fåren släpptes ut på bete, brukade man kring deras hals linda en trasa indränkt med ryssolja, för att med dess vidriga lukt, skydda dem mot rovdjur och trolltyg. Här finns även en bild på hur ryssoljan utvanns. ”NILS I SKIPALT” BERÄTTAR, SID 36. Nils Gustavsson, Tånneryd, Markaryd, berättar om sina många minnen kring sin skolgång, Markaryds marknad, när prosten Theolander blev av med sitt brännvin och dansbanan i Ryd som ungdomarna själva hade byggt (julatunnan kallad). Sid 40: En bild på några smålandsbarn vid en landsvägsgrind, omkring år 1914. Vid denna tiden var det i lag fastställt att vägfarande skulle stänga efter sig. Sid 42: Bild på ett tjänstekontrakt från ”Anders Thims på Thimsfors”, daterat 1825. EN INSTRUMENTMAKARE I GÖTERYD, SID 45. Här får vi läsa om instrumentmakaren, Andreas Olsson Falk, från Göteryd, hans väg till yrket och framgångarna inom det. Sid 47: Här ser vi A.O. Falks kvicksilverbarometer av äldre datum, där ännu ej erhållna priser och diplom är påtryckta. KNABBAHERANA, SID 48. I detta stycket berättar genealogen Johan Nilsson, Sjöaryd, Virestad, om de fyra, mindre belevade bröderna, ”Knabbaherana” kallade, som växte upp i jordkojan Skogslid i Virestad. Sid 50: Här ser vi tre av ”Knabbaherana”, ”Knabba Massen”, ”Knabba Pellen” och ”Knabba Johan”. Sid 51: Bild på Dihults gästgivargård. LJUNGBY UNDER FÖRRA SEKLET, SID 55. Här får vi läsa om hur bondpojkarna mötte upp i Ljungby för mönstring, och sedan vidare promenad till Kronobergs hed. På denna tiden (den senare hälften av 1800-talet) varade militärtjänsten blott något över 14 dagar. ”Krumlindes” var då Ljungbys största affär, och kunde erbjuda både snus, kaffe, sill och tyger. Det var endast alkoholhaltiga drycker som ej kunde köpas här, men det fanns ju att tillgå på ”Gästis”, som var ett kärt tillhåll redan under källarmästare Mortenssons tid. Sedermera övertogs ”Gästis” av Schmittarna, far och son, och därefter av den vänsälle Crona, för att slutligen komma i Louis Arndts trygga hand. (Källarmästare Olof Ljungkrantz, född 1801 och död 1876, övertog gästgiveriet efter sin fars död, 1821, endast 20 år gammal, sålde år 1854 till Ludvig Zachau, som arrenderade ut gästgiveriet till källarmästare Fr. Mortensson). Förr flottade man timmer på Lagan från bl.a. sjöarna Furen och Vidöstern, och vid sågen i Ågård (Ljungbys första industri) förädlades detta till plank, bräder och annat virke, som sedan transporterades med ox- och hästforor till Vislanda järnvägsstation, för lastning på järnvägsvagnar. Men då järnvägen kom till Ljungby 1878, blev ett stickspår utlagt till Ågård. Vid Ågård fanns det också en tullkvarn, som låg mitt i åfåran, och som kallades för Norre Kvarn. Där den nuvarande kraftstationen ligger, låg förr de så kallade Södre Kvarnar, där det på 1890-talet inrättades ett primitivt elektricitetsverk, som bl.a. levererade ström till köpingens gatubelysning. Här berättas också om Träskofabriken, som startade 1889, med både vuxna och barn som anställda. Vi kan också läsa om midsommarfirande vid Klockaregården, med en majstång som dekorerades med löv och blommor, och restes under ledning av Nisse Smeds kommandostämma. Sid 55: Här ser vi Storgatan under 1800-talets senare del. Gatulyktorna kostade år 1869 köpingen i drift och underhåll 21:50, per enhet och år, och då skulle entreprenören, målaren G. Beijerstein, ombesörja reparationer, rengöring, tändning och släckning. Den första elgatubelysningen togs i bruk den 12 augusti 1895. Sid 56: Bild från Kronobergs hed på 1890-talet, med runda halmhyddor med brädgolv där beväringarna inkvarterades korpralsvis. Sid 58: Här ser vi en bild på Ljungby gästgivargård, uppförd omkring år 1820. Gästgiveriets skjutsreserv bestod av 52 hästar, och år 1878 utgjorde entreprenadbidraget för skjutsväsendet för Ljungby gästgiveri 150 kr. Ljungby gästgiveri var på sin tid, häradets tingsställe, troligen från 1693, då A. Ljungberg upplät ”en sal öster på gården”, och hit kom även kungliga resenärer på sin färd längs den gamla Lagastigen. Sid 59: En bild från Ågårdsfallet med den gamla bron, sågen och kvarnen. Under mitten av 1870-talet inköptes detta av Nils Winkler, tidigare ägare var fabrikör Nils Christian Sandberg som var köpingens förste hantverkare, som blev borgare. Han drev ett färgeri vid Ågård. I Kronofogdens femårsberättelse från 1891-1895, står bl.a.:” Inom distriktet finnes endast Ågårds sågverk i närheten av Ljungby köping, samt Bolmens ångsåg vid Bolmens järnvägsstation, av någon större betydelse”. Sid 60: Här är en målning av M. Magnino, 1872, som visar Södre kvarnar, där bl.a. Ljungbys första elverk inrymdes omkring 1895. Verket anlades av häradsskrivaren Axel Rooth och sparbankskamrer Karl Meijer och överläts år 1896 till AB Ljungby Vattenfall, vari Meijer var chef och huvudintressent. Det var först år 1909, som Ljungby köping övertog företaget. Sid 60: Här ser vi Svenska Träsko- och Träförädlingsfabriken, vilken brann ner i januari 1900. MINNESBILDER FRÅN GAMLA T4, SID 62. Under året 1907 flyttade Kungliga Skånska Trängregementet (T4) till Hässleholm från Landskrona, och om förhållandena där berättar stationsförman Karl Alfred Andreasson. Sid 65: En bild på ett anspannskompani uppställt på kaserngården i Hässleholm, omkring 1920. TILL DANMARK OCH CANADA HAN FOR, SID 69. Nils Jonsson, Loshult, minns och berättar om sin tid på betodling i Danmark, och sina många år vid ett järnvägsbygge i Canada. Sid 72: En bild från ångsågverket i Loshult, år 1916. MARKLUNDA I GÅNGEN TID, SID 73. Marklunda var i äldre dagar den tongivande platsen i Osby socken som låg utmed den stora landsvägen, Växjö-Kristianstad, och hade därmed ett betydelsefullt läge. Kyrkvärden Fritz Johnsson, Osby, berättar här om både gästgiveri, marknadsplats, betydelsefulla hantverkare och skolan i byn. OM SPÖKEN OCH ”TYALE”, SID 81. Klara och Algot Svensson, Boalt, Glimåkra socken, berättar här om oförklarliga och märkliga händelser och figurer, såsom ”skogssnuvan”, ”Kämpa Svennen”, Pernilla i Slähult som botade både folk och fä, och det gamla huset i Boalt där ”Rive Månsen” hade bott och kanske ej lämnat, ens efter döden. KARDMAKARE, SID 90. Algot och Klara Svensson, Osby, berättar här om hur arbetet och hantverket som kardmakare gick till. SOCKENSKRÄDDAREN, SID 93. Skräddarmästare Carl Johan Svensson, Osby, berättar om sitt liv som skräddare, både här i landet men även på Brooklyn i New York och i London. Som sockenskräddare kände man väl till sina kunders fel och förtjänster, ekonomi och privata förhållanden. Sid 94: Här ser vi skräddarmästare Carl Johan Svensson, Osby, i sin skräddarverkstad. MINNEN FRÅN GÅNGNA TIDERS N. ÅKARP, SID 97. Syskonen Blenda och Malte Olandersson, Bjärnum, minns och berättar här om bl.a. om sin närmsta granne, Axel Persson, ”Värpatorparen kallad”, som på sin tid startade tidningen Norra Skåne, fältskären Molin från Vittsjö som var skicklig på ben- och armbrott och hur vanligt det var att kreatur som höns och getter, bodde inne i stugorna. VITTSJÖ MARKNAD, SID 103. Carl Christenson, Vittsjö, minns ståhejet och kommersen som hörde till de välbesökta marknaderna. Sid 103: En bild från Vittsö marknad på 1890-talet. FRÅN DEN GAMLA ”GODA” TIDEN, SID 105. Augusta Persson, Hishult, delar här med sig av sin fattiga barndom i en liten torpstuga där det ”bingades” (stickades) för att få några extra kronor till hushållet. Hon berättar också om när hon som nykonfirmerad, tillsammans med en annan flicka, gick ner till Säbyholm vid Landskrona, för att arbeta på betfält, och senare bl.a. som bykerska och på juteväveriet i Oskarström. Sid 110: Här är en bild från betfälten vid Säbyholm i Skåne, omkring 1900. Sid 113: Storbyk år 1915 på Troedstorps gård i Attarp, Ignaberga socken. NÄR MOR ELNA SKÖTTE PRÅMSYSSLAN, SID 114. Ruth Johansson, Lagered, Knäred, berättar om sin mormor, Elna Persdotter, som skötte pråmsysslan, och blev sedermera brovakt vid ”Tullbron”. Tragiskt nog så var det också här som hon miste sin make, när några överförfriskade karlar skulle över i pråmen med sina kreatur efter en marknad, och i sin alkoholpåverkan inte kunde hålla styr på sina kreatur, så pråmen kantrade och alla for i vattnet. Maken drunknade, med Elna lyckades få tag i svansen på en ko, som simmade in mot land, och lyckades på det sättet rädda livet på sig och sin son, Nils Petter. Sid 116: Här ser vi en bild på Ruth Johansson, Lagered, Knäred, vid sättugnen eller biläggarugnen av gjutjärn, som endast syns i V. Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän, trots att den har tillverkats i Småland. II GAMLA MÅTT OCH VIKTENHETER, SID 119. Denna bilden visar skrothandlare Svante Nilsson, ”Lumpa-Svante” kallad, Torslehult i Visseltofta, som väger upp lump med sitt besman. Det var vid 1876 års riksdag som det beslöts, att det metriska mått- och viktsystemet efterhand skulle införas i vårt land. Enligt Kungl. Förordning av den 22 november 1878 skulle det nya mått- och viktsystemet vara det enda lagligt gällande fr.o.m. 1 januari 1889. Sid 122: Olika längdmått (med decimalmåtten). Sid 122-123: Olika ytmått. Sid 123-125: Olika rymdmått, även för torra varor och våta varor. Sid 125-126: Olika viktmått. Sid 126-127: Forna myntvikter för guld och silver. Medicinalvikter. Sid 127-129: Myntsorter. Sid 129: Stycketalsräkning. Sid 130-133: Almanackan och hur den uppdelades. Sid 131: Här ser vi en bild från en almanacka från år 1851, med väderleksförutsägelser. Dessa ”väderleksalmanackor” utgavs redan i slutet på 1500-talet (1585), men upphörde fr.o.m. 1869, ty sådana väderleksuppgifter var nog ej så tillförlitliga! Sid 134: Presentation av kommande bok: KRING EN GAMMAL RIKSGRÄNS Sid 135: Beställningssedel och förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: KRING EN GAMMAL RIKSGRÄNS Bok nr 16. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1971. Förord, sid 7. Denna boken innehåller 2 kapitel. I kapitel 1 berättar äldre gränsbor, om såväl historiska som folkliga ting. Dessa sagesmän utgör säkerligen den sista förbindelselänken, från denna epok, mellan en gammal och en ny tid. I kapitel 2 har jag sammanställt ett mindre urval gamla handskrifter belysande historiska och topografiska förhållanden å ömse sidor av den gamla riksgränsen. Materialet utgör ett komplement till mina tidigare utgåvor. Det för år 1970 erhållna Kronobergs läns landstings kulturstipendium: ”Som uppskattning och uppmuntran för fortsatt kulturellt författarskap”, ger ny inspiration till vidare arbete. Sid 3: Bild från Gränsholmen, där en gång den gamla riksgränsen gick, närmare bestämt vid röret på brunnslocket. Sid 7: En äldre gårdstyp från Sjuhult, Hallaryds socken, med bl.a. ladugård i bottenvåningen. Sid 7: Här ser vi interiör av storstugan (finrummet) på Jöns Pehrssons gård i Lönsboda med många av dåtidens vackra väggbonader. UPPTECKNINGAR, SID 9. Denna bilden visar två glada spelemän, August Hjelt, Markaryd, på dragspel och skomakare Nils Peter Blomberg på fiol. LÖNSBODA NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 10. F.d. redogöraren Olof Carlson, Lönsboda, berättar här om bl.a. kyrkovärden Jöns Pehrssons stora gärningar och betydelse för Lönsboda och dess invånare. Han berättar även om den stora slåttern och slåtterfesten hemma på Jöns Pehrssons gård, där det sedan festades, ända fram till morgonkvisten! Sid 13: En skördebild från Sven Nicklassons i Tommaboda, Örkeneds socken, omkring 1931. Sid 14: En bild från kyrkvärden Jöns Pehrssons gård när seklet var ungt. Vi kan se hävstångsbrunnen i mitten, samt halmbikuporna och klappbräderna vid sidan om. NISSAHALL, EN GAMMAL GRÄNSSTEN? SID 19. Nissahall är ett större stenblock, som ligger ca 500 meter söder om den nuvarande länsgränsen ute i Blackatorpamossen, Loshults socken. I folktraditionen utpekas Nissahall som råmärke mellan det forna Danmark och Sverige, vilket kan bekräftas till viss del, både genom folkmun och gamla kartbeskrivningar. Sid 20: Här står lantbrukare Valter Svensson, Blackatorp, uppe på det omtalade råmärket, Nissahall. På toppen av Nissahall finns en inhuggen vinkel, som motsvarar 1742 års kartas gränslinje österut mot Käxletufva och i n.n.v. mot Blackatorps vångegärdström. TUNNBINDAREN BERÄTTAR, SID 22. Tunnbindaren Otto Larsson, Hasslaröd, Osby, berättar lite om när han arbetade som timmerflottare på Helgeå och sedermera som tunnbindare hos Karl B. Ohlsson i Hästveda. Sid 25: Här ser vi bilder från timmerflottning på Helgeån vid Skansen i Osby, och i Lagans flottningsled, strax söder om Hjulsnäsgamla bro, norr om Traryd. Sid 27: Bilder på verktyg som nyttjades av tunnbindaren, såsom slagjärn, lagghyvel, sömhyvel, drivholt, kröset, handkniv, krumkniv, studsare, bandhakar, sikling och dexel. Sid 28: Här en bild från Karl B. Ohlssons Tunnbinderi i Hästveda, omkring 1918, med vinfat, smördrittlar och kaggar i olika storlekar. JÖNS TORKELSSONS LEVNADSÖDE, SID 30. Denna berättelsen om Jöns Torkelsson, som föddes i en fattig backstuga på ”Turlabackarna” i Verums socken, är tyvärr inte fullständig i denna bok, ty det saknas boksidor mellan sid. 32-49. Boksidor saknas i denna bok mellan sid. 32-49. MINNEN KRING GAMLA HÄSTVEDABILDER. I denna berättelsen saknas de första sidorna, sid 41-48. Sid 51: Denna bilden visar fjärdingsmannen Gustaf Isaksson, Hishult, vid en gammal träpump, som ännu på 1960-talet användes i nämnda socken. Sid 54: Här ser vi ”krösenplockare” (lingonplockare) i Askustorp, Hästveda socken, år 1909. Sid 56: Bild på sångkören i Lönsholma, år 1910. Sid 57: Skolfoto från Hårsjö gamla skola, år 1908. Sid 58: Skolfoto från Björstorps skola, år 1924. EN HEMBYGDSFORSKARE BERÄTTAR, SID 59. Josua Pettersson, Sjöaryd, Markaryd, delar här med sig av sina kunskaper och berättelser om bl.a. de många krigsslagen som utvanns i gränsbygden, mycket på grund av den gamla härvägen, Lagastigen, där både danska och svenska truppstyrkor drog fram, och farleden, ån Lagan, där mångfalden av runstenar vittnar om dess betydelse som förbindelseled. Han berättar även om de fruktade björnarna, lodjuren och vargarna. Den sista björnen i Sunnerbo sköts den 21 mars 1825 i Ryssby, där skinnet efter den spändes upp och förvarades därefter på kyrkvinden. Björnskinn från en tidigare jakt lär finnas bevarat på Vittaryds kyrkvind. Sid 60: En bild på lantbrukaren Josua Pettersson, Sjöaryd, Markaryd, vid minnesstenen i Sjöared, Knäred. Sid 70: Skolfoto från det gamla skolhuset i N. Århult, år 1910. MOR PALLA BERÄTTAR, SID 72. Pernilla Jonsson, ”mor Palla” kallad, berättar här om hur storslakten hemma i Kalvshult gick till, då man tog in och slaktade djuret i storstugan, och tog om hand om köttet, blodet, hudarna och till och med svinborsten. Mor Palla berättar även historien om Odens hallar, vilka ligger i Örsjön, Hallaryds socken, på gränsen mot Skåne. BERÄTTELSER FRÅN GÖTERYDS SOCKEN, SID 77. Karl Göransson, Hultet, Göteryd, delar här med sig av berättelser och märkliga händelser i Göteryds socken. HISHULT I GÅNGEN TID, SID 85. F.d. poststationsföreståndaren Nils Alfred Isaksson, Hishult, visar bilder och minns bl.a. torgdagarna i Hishult och företaget ”Bilbolaget”, som drev busstrafik mellan Hishult och Laholm. Sid 88: En vacker vy från sagesmannen Nils Alfred Isakssons fönster, med bl.a. dåtidens buss i blickfånget. UR GULNADE BLAD, SID 89. Här ser vi häradshäktet i Röinge, där både snapphanar och andra brottslingar förvarats. FRÅN ARKIVENS GÖMMOR, SID 91. Detta kapitlet är sammanställt av några valda delar ur handlingar, från såväl danska som svenska arkiv, samt något från privata samlingar, gällande bl.a. politiska förvecklingar och gränstvister. UR KRONOFOGDENS I SUNNERBO HÄRAD INGIVNA FEMÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅREN 1876-1880, SID 108. Denna femårsberättelse innehåller information och upplysningar om Sunnerbo härads invånare, som nämns som laglydiga och arbetsamma. Utvandringar till, i synnerhet, Norra Amerika förekommer, men utan något menligt inflytande för orten. Drängar och mindre hemmansägare idkar ännu den s.k. gårdfarihandeln. Religösa rörelser yppar sig i de flesta av häradets socknar, och flera särskilda bönehus har därmed uppförts, som i synnerhet besöks av pigor och drängar. Något civiläktenskap har icke ingåtts under femårsperioden. Längst ner på sidan 109 finns delar ur kronofogde Rudolf Fagerholms 1886-1890 års femårsberättelse, som skiljer sig lite från ovanstående upplysningar. Näringar: Jordbruket och boskapsskötseln utgör ortens huvudnäringar. Personer, bland vilka de flesta är av mycken tvetydig art, har inrättat s.k. egendomsagenturer med ändamål att tillhandagå allmänheten vid inköp eller försäljning av fasta egendomar, för egen vinnings skull. Här önskas kraftiga åtgärder från statens sida, för att förekomma dessa bedrägerier. Boskapsskötseln och jordbruket går fortsatt framåt, och mejeri finns på en och annan av de större egendomarna. Endast ett bränneri har varit i verksamhet i häradet, Wäraboda i Ryssby socken. Några väsentliga binäringar idkas icke inom häradet. Kommunikationsanstalter och varubyten: Vägarna inom häradet är i allmänhet i ganska gott skick. Sex gästgivaregårdar och sex skjutsanstalter finnes i häradet. Postanstalter finnes i sjutton av häradets tjugotre socknar, vilket innebär att postgången inte kan sägas vara väl ordnad i häradet. Den betydelsefullaste kommunikationsanstalten i dessa orter är, den för några år sedan anlagda, Vislanda-Bolmens järnväg, som öppnades för allmän trafik år 1878. Brännvin har under de fem åren utskänkts vid tre gästgivaregårdar, samt under en månad årligen vid Ljunga hälsobrunn. Kameralförhållanden: Här har inga förändringar påvisats. Politi: Angående sparbankerna eller fattigvården inga uppgifter av betydelse utöver dem som angivs av Statistiska Centralbyrån. Hälsovården utgörs av en provinsialläkare, som är boende i Ljungby, och en lasarettsläkare vid länets lasarett i Ljungby. Genom länets hushållningssällskaps försorg, har under år 1880, anställts en veterinärläkare, stationerad i Ljungby köping, som är till stor nytta för orten. Ljungby i Sunnerbo härads kronofogdekontor den 30 juli 1881. F.H. Sandberg (Fredrik Henning Sandberg, kronofogde i Ljungby åren 1880-1883. Han efterträddes av Carl Rudolf Fagerholm 1884-1917). Sid 111: Här ser vi en bild från en torgdag i Ljungby på 1890-talet. I hörnfastigheten t.h. inrymdes Frans Anderssons Manufaktur- och diverseaffär, samt utmed torget Oskar Sohlbergs järnhandel, som brann ner 1904. I huset därintill fanns fotograf Magni Magninis fotoateljé, vilken även var föreståndare för Ljungbys första telefonstation i samma byggnad. Häri drevs även ett kafé, där torg- och marknadsbesökare kunde köpa sig en kopp kaffe med dopp. I Ljungby köping fanns den 31 december 1890, 597 invånare, enligt kronofogdens femårsberättelse. Sid 113: Denna bilden från Ljungby station vid invigningen av Vislanda-Bolmen järnvägen den 4 oktober 1878, förenade Sunnerbo härad med övriga järnvägsnätet, och var av stor betydelse för bl.a. jordbruksnäringen, vilket framkommer i kronofogde Fagerholms rapport, år 1906. Detta var en stor dag, med kungabesök av dåvarande kung Oscar, och vad därtill hör. Sid 114: Denna bilden visar Ljungby gamla lasarettsbyggnad, år 1901, vilken togs i bruk den 1 januari 1869, och hade då 27 sängplatser. År 1890 blev det länslasarett och övergick till landstinget. Lasarettsläkaren var dr. Gustaf Birger Knös (1874-1880). I kronofogde Fagerholms femårsberättelse står det: ”Beträffande lasarettet och kurhuset i Ljungby är att anteckna att det under år 1897, tillbyggts för en kostnad av 5800 kr., så att antalet sjuksängar vid lasarettet är numera 51.” Sid 115: Här ser vi ett skolbetyg för gossen Carl Johan Hagström, som sedermera blev knekt för roten nr. 55 Harpholma, och fick tillnamnet Sjöberg. Sid 116: Här ser vi Legokontraktet för ovannämnda soldaten Carl Johan Pettersson Sjöberg. Sid 118: Avskedspass för soldaten Nr 55 Sjöberg vid Södra Sunnerbos kompani af Kungl. Kronobergs regemente. FLICKORNAS KLÄDSEL VID KONFIRMATION, SID 120. Här får vi läsa om konfirmationens ursprung, betydelse och förändring, inte minst gällande klädseln. Sid 121: En konfirmationsgrupp med kyrkoherde Gunnar Rosendal, i Osby, år 1959. Sid 122: Denna bilden visar prosten Samuel Dahl med sina konfirmander, i Osby, år 1922. Sid 124: Konfirmander från Hästveda och Farstorp, år 1920. Sid 124: Konfirmander i Älmhults kyrka, år 1933, med pastor Kurt Sandén. Sid 126-127: Bild och presentation av nästkommande bok: FOLKLIVSBILDER Sid 127: Beställningssedel och tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FOLKLIVSBILDER Bok nr 17. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1972. Förord, sid 7. I denna boken följer dels uppteckningar som behandlar den gamla ”goda” tiden, och dels en del foton från samma epok, som bl.a. ger en bild av den ”nya” tidens frammarsch i samhället. UPPTECKNINGAR, SID 9. Sid 9: här är en bild på när lien slipas hemma på Einar Bergs gård i Hjälmaryd i Ljungby. Oskar Johansson, också från Hjälmaryd, drar slipstenen. MINNEN FRÅN GÖTERYDS FATTIGHUS, SID 10. Hanna Kristensson, Ekenäs, Göteryd, som tjänstgjort som föreståndarinna på Göteryds gamla ålderdomshem, det s.k. fattighuset, berättar här om hur livet på ett fattighus i början på 1900-talet, kunde se ut. Sid 12: Här är en bild på Göteryds gamla ålderdomshem, med de boende, år 1924. Sid 14: Längst ner på denna sidan har kronofogde Fagerholm i Sunnerbo fögderi, år 1901, och kronolänsman Holmberg, Ljungby, år 1896, skrivit angående fattigvården. TORVINDUSTRIN, SID 15. I detta kapitlet får vi bilder och berättelser från torvindustrin, t.ex. att torffabriker (torvfabriker) blivit anlagda i Stafsjö (Stavsjö) i Angelstads socken av Stafsjö Mosstorfs Aktiebolag, som sysselsätter omkring 100 arbetare, i början av 1900-talet. (Troligen år 1900). Sid 15: Här ser vi Emmaljungas torvindustri, tidigt 1900-tal. Sid 17: Bild från Kräbbleboda torvmosse omkring 1918, där det fanns två maskiner i drift, som drevs med elmotorer. Sid 18: Denna bilden visar torvarbetare, innan sin hemfärd, på trappan till Janne Perssons hus och affär, där ett flertal torvarbetare hyrde rum, år 1917. Sid 20: Här ser vi ett av loken på torvmossen i Emmaljunga, med verkmästare Johan Ståhle vid spakarna. Det var även han som uppfann linbanan, men patentet registrerades på agronom Ernst A. Persson, som var chef på torvfabriken i Emmaljunga. Sid 21: På denna bilden ser vi ett bärgarlag från Emmaljunga torvmosse år 1909, där även kvinnor och barn deltog. Sid 25: Denna bilden visar linbanan med torvens utläggning på torkfältet på Åbergs mosse, Holmö, Osby. KULTURBILDER MED KRONOLÄNSMANSBERÄTTELSER OCH GAMMAL FOLKTRO, SID 29. Här ser vi en bild på en ryggåsstuga från S. Unnaryd. LJUNGBY, SID 30. Sid 30: Här ser vi Ljungby-Postens reklamkort från 2 april 1902, med Ljungby torg i centrum. Här kan man även läsa om att år 1879 gjordes en framställning om att torghandeln vid Gästgivargården skulle flyttas till köpingens torg. Här skrivs också att Ljungby köping år 1890 hade en kyrkskriven folkmängd på 597 personer, och att i femårsberättelsen för åren 1901-1905 stod att byggnadsverksamheten i och omkring Ljungby köping, blivit uppdelade i smålotter. År 1906 skriver kronofogde Fagerholm: ”Sockenbibliotek finns endast i Göteryds socken, och är högst obetydligt, men däremot intresserar sig befolkningen alltmer för tidningsläsningar. Då inom varje kommun en postanstalt finnes och priset på tidningar blir allt billigare bör en tidning finnas nästan i varje hem”. Nu uppges Ljungby köping ha 920 invånare. Sid 32: En bild på konstnären och fotografen Magni Magnino, som föddes 15 december 1845, på torpet Sparreberg i Blädinge socken, och dog den 19 november 1926. Sid 33: Här ser vi en bild på en målning av Magni Magninos hem. Tidpunkten för detta motiv är åren 1897-1902, då Magnino även var telefonstationsföreståndare i Ljungby. Sid 34: Denna bilden från västra torget i Ljungby, med telefonstationen där Magni Magnino hade sin bostad och fotoaljé i samma fastighet. Ljungby telefonstation öppnades år 1895, med Växjö som förmedlingsstation och t.f. postmästare Axel Victor Theorin som föreståndare, och hade då 6 abonnenter. Dessa var enligt Televerkets Centralarkiv i Stockholm: kronofogde R. Fagerholm nr. 13, kronolänsman J.T. Holmberg nr. 19, Ljungby Järnvägshotell nr. 12, järnvägsstationen nr. 6, lasarettet nr. 2 och postkontoret nr. 11. Magni Magnino blev telefonstationens andre föreståndare, från 1897-1902, och under hans tid sköttes sysslan i huvudsak av hustrun Helena Fredrika (född 15 april 1849 död 22 april 1925), samt dottern Anna och senare även dottern Magda. Ljungby telefonstation fick öppet dygnet runt den 1 februari 1932 och år 1963 blev Ljungby automatiserat. Sid 36: Här ser vi en bild inifrån Ljungby telefonstation i början av 1930-talet, som då inrymdes i den Bengtsonska fastigheten på Kungsgatan 5, med växelstationsföreståndare Gerda Bengtsson, Kerstin Sjölin, Magda Thomsen och Elsa Ring-Froste. Sid 37: Denna bilden visar Ljungby marknad under 1800-talet. Här berättas också om hur viktig marknaden var, inte minst för jordbruksnäringen. TIMSFORS-MARKARYD, SID 38. I detta stycket visas bilder bl.a. från järnvägsstationen, bruket, den ambulerande ångsågen ”Luffarsågen”, tröskvandring och en stenkross som användes inom bl.a. vägunderhåll, och information och berättelser därtill. HALLARYD, SID 47. Här får vi bilder och berättelser från lanthandlare och Vägla kvarn i Hallaryd och sägner och vidskepligheter som ofta förknippades med de gamla kvarnarna. DELARY, SID 51. Här är en bild från järnvägslinjen Delary-Strömsnäsbruk med lok nr. 2 ”Rudolf Thomsson”. Lokens namn var identiska med dåvarande styrelseledamöterna i Malmö Trämassefabriks AB, Delary, som var verksamt från 1871-1900. GÖTASLÄTT, SID 53. Denna bilden visar en kafferast under skördearbetet vid Götaslätt i Stenbrohults socken. Kaffet omnämnes av kronolänsman Wessman år 1881, som något i jämförelse med skadliga drycker. ÄLMHULT, SID 55. I detta stycket ser vi bl.a. bilder från Köpmangatan i Älmhult, tidigt 1900-tal, och får information om vilka byggnaderna var och vad de användes till. HINNERYD, SID 59. Här ser vi en bild från torpet Hulugård, Granet, Hinneryd, som hörde under prästgården, och som senare flyttades till Strömsnäsbruk. Sid 60: Skolfoto från Hinneryds kyrkskola, år 1923-1924. TRARYD, SID 61. En bild på Traryds järnvägsstation kring sekelskiftet med ett godståg från Ljungby. Att järnvägens ankomst kom att påverka andra kommunikationer såsom gästgivarskjutsar och kanaltrafik, framkommer i kronolänsman Fagerholms femårsberättelse från 1901:” Ljungby södra Kanalaktiebolag under största delen af perioden med reguljära ångbåtsturer trafikerar Laga ån mellan Ljungby köping och Hamneda åbro, men att sedan Skåne-Smålands järnväg under år 1898 öppnats för allmän trafik, nämnde ångbåtstrafik upphört och bolaget blivit i laga ordning upplöst”. Sid 62: Bild på kyrkorådet i Traryd under kyrkoherde Sven Magnus Wallins tid ( 1894-1923). LOSHULT, SID 63. Bild från ett ”byagille” år 1927 hos Josefina Sjöbeck i Loshult. Sid 64: Denna bilden är tagen utanför handlare Per Johannessons affär i Loshult, omkring 1915. KILLEBERG, SID 65. Bild på Artur Olssons affär i Killeberg. Sid 66-67: Bild från midsommarafton år 1903, med Killebergs första majstång. Sid 68: Bild från Killebergs marknad, omkring 1912. OSBY, SID 69. Här ser vi Osby gamla järnvägsstation, som uppfördes i samband med stambanans framdragning år 1862. Sid 70-71: Bilder från Osby marknad, från 1900-talets första hälft. Sid 72: Skolfoto från Slähults skola i Osby, omkring 1902. Sid 73: Här ser vi S.J. Nilssons ångsåg i Osby, som brann ner år 1895, i den stora Osbybranden. Sid 75: Detta är en bild på Osby frivilliga brandkår, som etablerades år 1920, med hästdragna brandvagnar. Sid 76: Här ser vi Osby frivilliga brandkår, som blev bilburen år 1924. ÖRKENED, SID 78. En bild på ett oxekipage i Lönsboda, omkring 1920. När oxar användes för längre landsvägskörning var de i regel skodda, och det gick åt 8 skor till en oxe. Sid 79: Här ser vi en bild på linbrytning i Tommaboda, Örkeneds socken, omkring 1918, och får lite information om linbrytning och linodling från den tiden. GLIMÅKRA, SID 80. Här får vi en bild över Glimåkra med kyrkan, vid 1890-talets slut. Sid 81: Denna bilden visar skördearbete på Knorregårdens ägor i Killinge, sent 1890-tal, och här berättas även om det äldsta brukningssättet, ensädesbruk. Sid 82: Bild från berget i Boalt, år 1930, där man lastat ett över fyra meter långt stenblock för transport till Boalts järnvägsstation. BROBY, SID 83. Här får vi bilder och berättelser från Broby järnvägsstation, ortens första bil och Broby höstmarknad. HÄSTVEDA, SID 86. I detta stycket serveras bilder och berättelser om bl.a. Karlavägen i Hästveda med dåvarande byggnader och fastigheter, Holmbergs lant- och diversehandel och midsommarfirande med dess traditioner och sägner. FARSTORP, SID 90. Bilder och berättelser om bl.a. brudpar och bröllop och dåtidens seder och bruk därikring, men även vidskepligheter vid möten med vissa människor och botemedel såsom ”jorddragning”, då man skulle dra den sjuke genom ett hål i jorden, under en trädrot eller en torva, eller genom en spricka i ett träd. BJÄRNUM, SID 95. Här ser vi en trafik- och övningsbil från dåtida köpingen Hässleholm, parkerad utanför gamla gästgivargården i Bjärnum, men också Skytteföreningens samling på torget i Bjärnum, omkring 1904, och häst- och oxskjutsar. Vi får också veta lite om lönnkrogar, men även om hur spritbegär kunde botas. VITTSJÖ, SID 100. Detta avsnittet visar bilder och berättelser från bl.a. Vittsjö marknad, några Vittsjöbor såsom bagaren Olof Florin, lantbrukaren Axel Andersson, skolmästare Olof Kulldorff, banmästare Sven Bodelsson och skogsbrukaren Andreasson. Här syns även den skickliga spinnerskan Sofia Brodd, som var en av få som kunde spinna två trådar samtidigt, och bysmedjan i Emmaljunga där det skoddes hästar, reparerades vagnar och tillverkades flåhackor. Det berättas också om vidskepelsen som var förknippad med smederna. VERUM, SID 108. En bild på Verums kyrka med klockstapel kring sekelskiftet, och historier om ”kyrkogrimmar” och andra som höll vakt vid kyrkogårdarna. Sid 112: Skolfoto från Verums gamla folkskola, från omkring år 1902. Sid 115: Några sidor ur ”Bilder-ABC-bok som skolbarnen förr läste ur. Av bokens innehåll kan även nämnas morgonbords- och aftonböner. Sid 116: Skolfoto framför Verums gamla skolhus, år 1932. VISSELTOFTA, SID 117. Här ser vi bilder på linbrytning och linskäktning i Sjöalt i Visseltofta socken, år 1926. HÄSSLEHOLM, SID 120. Detta är en bild på Berns Hotell, omkring 1912. Detta hotell köptes 1880 av Harald Otto Berns, som var son till Heinrich Robert Berns, som drev det välrenommerade Berns salonger i Stockholm. Sid 122: Bild från Tivoliparken i Hässleholm, med restauranggäster, omkring år 1908. KNÄRED, SID 123. Vy från Knäred med Lagabron (byggd 1895) och vägen mot Hishult. Sid 124: Här ser vi en bild på Knäreds gamla prästgård, omkring 1905. HISHULT, SID 126. Här får vi en bild på prosten Birger Johnsson, Hishult, som står och beskådar rågskörden. Här berättas också om hur tjänarna på gårdarna kunde ha det. Sid 128: Här ser vi prostfamiljen Johnsson i Hishult med charabang, på väg till Båstad, omkring år 1900. SKOTTORP, SID 129. I detta stycket får vi en bild av hur viktig nykterhetsrörelsen var, men även en bild på hur ungdomarna dansar vid vägkorset i Skottorp. Sid 132: Presentation av kommande bok: MINNEN FRÅN FLYDDA DAGAR Sista sidan: Beställningssedel och förteckning av tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: MINNEN FRÅN FLYDDA DAGAR Bok nr 18. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1973. Förord, sid 7. I denna boken är kapitel 1 material baserat på uppteckningar i likhet med de flesta på mina tidigare arbeten, medan kapitel 2 är en tillbakablick på de 20 år, jag har haft den stora glädjen att möta intressanta och trevliga människor i gränsbygden. UPPTECKNINGAR, SID 9. Sid 9: Inifrån Hembergs lanthandel, Hamneda 1971. Affären etablerades 1888 av Alfred Hemberg vid Åbron, där då båten från Ljungby hade sin tilläggsplats, men flyttade sedermera upp till stationssamhället där tågtrafiken stod i centrum. Järnvägen Markaryd-Ljungby-Värnamo öppnades för trafik den 16 juni 1899, däremot togs bandelen Åstorp-Markaryd-Ljungby i bruk redan 1898. Affären övertogs sedermera av sonen Johan och dottern Eva som vi ser på bilden. FLOTTNING I LAGAN, SID 10. F.d. flottningsbasen och skogsförmannen Valfrid Karlsson, Hästberga, Göteryds socken, berättar här om den stora betydelsen som ån Lagan haft som flottningsled. Från år 1918 och framemot 1920-talets slut, var Valfrid med om att flotta timmer ända uppifrån sjöarna Rymmen och Kätteln, till Lången, genom Edån till sjön Flåren och Huljesjön, genom Skålån till Åby kraftstation och så i Lagan förbi Ljungby och Traryd fram till Strömsnäsbruk. Under senare år nyttjades motorbåt som dragkraft, och på sjön Bolmen drog ångbåten ”Delary” grimman över sjön, där timret flottades vidare genom Bolmån förbi Skeen genom sjön Kösen till Exen och fram till Lagan. Sid 12: Här ser vi ett flottarlag på Hjulsnäs bro omkring 1928, där bl.a. Elvir Andersson från Ljungby deltar. Sid 13: Bild från sorteringen vid dammen i Strömsnäsbruk, där det sorteras inkommande massaved och timmer. Sid 14: Här ser vi ett av brukets tågsätt med lok (tanklok nr. 1) ”Edward Engeström”, som användes för att transportera massavedsvagnar. HEMMA HOS VILHELM OCH ESTER I SNÄLLSBÖKE, SID 15. Här minns och berättar Vilhelm och Ester Andersson, Snällsböke, Hinneryd, bl.a. om grisslakt inne i köket, den kloke gubben Anders Hansson i Hallaryd och hans dotter Ingrid, och hur en behandling hos ”tannadoktorn” Åberg i Öshult kunde gå till. Sid 16: Interiör i det gamla 1800-tals köket hemma hos Ester och Vilhelm Andersson i Snällsböke. Sid 19: Här ser vi Järnvägshotellet i Osby, som drevs av källarmästare Persson. Sid 20: Bild från sadelmakare Sven Svenssons verkstad, år 1972. Sid 22: Denna bilden visar den kloke gubben Anders Hansson och hans familj, utanför hemmet i Vägla Östergård i Hallaryd, dit många kom för att söka råd och bot. Sid 24-25: Ännu en bild från Vilhelm och Esters hem, år 1971. BERÄTTELSER FRÅN VITTSJÖ, MARKARYD OCH PJÄTTERYD, SID 27. I detta stycket berättas det bl.a. om Vittsjö gamla gästgivargård, ”Mamsellerna på Anderslöf” vilka var tre systrar, döttrar till brukspatron Anders Georg Löfqvist, som på sin tid bodde i Markaryd och den mycket omtalade länsmannen Erik Gustaf Blomgren, på Gustafsfors i Pjätteryd socken. Sid 29: Här ser man landsvägen genom Vittsjö mot Bjärnum på 1890-talet. På backen ligger idag Vittsjö Hotell och gästgivargård. Sid 31: Traryds gästgivargård på 1890-talet. Sid 42: Bild på Kronolänsman Erik Gustaf Blomgren, verksam i Pjätteryd under åren 1831-1866, samt hans hustru Anette Elisabeth. DEN HERREMANSHATANDE RIKSDAGSMANNEN, SID 44. Jöns Pehrsson, Bo-Jössen kallad, i Hallaryd, blev känd som den herremanshatande bondepolitikern, som var de fattigas vän och värnade om deras rätt. Sid 46: Utdrag ur tidningen ”Allehanda för Folket”, med en notis om Jöns Pehrsson, år 1877. LJUNGBY NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 51. Sid 50-51: Här är en bild på dåvarande Skolgatan, nuvarande Märta Ljungbergsvägen, där vi ser Mina Hultbergs manufakturaffär, bagarmästare August Petterssons, Bulla-Pelle kallad, hus, handlare Ahlbergs diversehandel, Smålandsbanken, kyrkan, det gamla skolhuset där folkskollärare Johansson, Skolis kallad, bodde, major C.N. Rambergs hus, ”Fattig-Kronas” och handlande A. Bursies hus där Knalle-Johan hade matservering. Sid 53: Denna bilden visar Olofsgatan sett från Stationsgatan kring 1900-talets början, där vi ser Centralhotellet som vid denna tiden drevs av källarmästare Lindberg. Inne på gården fanns ett acetylengasverk, som en dag under första världskriget exploderade. Huset efter hotellet ägdes av urmakare Strömberg, därefter syns spannmålshandlare Hedwalls hus, som var ett av Ljungbys äldsta, Dr. Hjelmqvists hus, garvare Dahlins garveri och handlanden A. Bursies hus. Vi ser också fastigheten där Ljungby spritbolag hade sina lokaler, som innan dess varit speceriaffär, och senare postlokal och drätselkammare. I gatans fond syns gaveln på gamla apoteket. Sid 54: Här ser vi gamla torget med apoteket samt guldsmeden ”Långe Nymans” fastighet, där det sas att sångerskan Christina Nilsson upptäcktes efter att ha sjungit stående på hans trappa. Här syns även kopparslagare Hans Hammars hus och gaveln på handlanden A. Bursies fastighet. Sid 55: Skolfoto från Fogdeskolan år 1907, som uppfördes på Badhustomten och togs i bruk år 1900. På bilden ser vi småskollärarinnan Kristina Nilsson, Greta Hjelmgren, Ruth Hultman, Elsa …. , Folke Björkman, Elin Pettersson, John Bruhn (till Amerika), Ellen Jensen, Valborg Karlsson, Greta Nilsson, Ragnhild Svensson, Helga Karlsson, Kerstin Jonson, Nils Ljungberg, Edith Johansson, Torsten Johansson, Evy Gunnarsson, Erik Ekeblad, Erik Vesterberg, Erik Lundkvist, Karl Andersson (Annelund), Bertil ….. , Einar Fritzell, Ruben Johansson, Harald Karlsson (till Amerika), Ragnar Landström (till Amerika), Johan Schmidt, okänd, Sven Larsson, Harald Söderlind, Henrik Hellström och Edvin Roos. Sid 56: Denna bilden är på ”Fia i Klockaregården”, som egentligen hette Sofia Eliasson. Fotot är taget i Vilan på 1920-talet (vid nuvarande Kulturcentrum vid Gamla Torg). DET VAR FÖRR I TIDEN, SID 57. Anton Olsson i Höghult, Loshult, berättar här bl.a. om ”Loosa-Hanna” och ”Loosa-Bengta” som brukade hjälpa till på gården, ”Svingare-Jeppa” som drog ut tänder med sina hemmasmidda tandverktyg, och hans hustru, Hanna, som åderlät och koppade folk och tjuvar som gjorde ett dumdristigt besök hos den kloke gubben Anders Hansson. Sid 58: Här ser vi ”Loosa-Hanna” och ”Loosa-Bengta” spinna i Karatorpet i Loshults socken. Sid 60: Bild på ”Svingare-Jeppas”, Jeppa Lostrands hus i Östanböke. Sid 61: Detta är en bild på åderlåtningskniv, fällkniv, tandnyckel och tandtång, som tillverkats och använts av Jeppa Lostrand. Sid 66: Utanför Artur Olssons affär i Killeberg på 1920-talet. Sid 66: Slåtterfolk i Hörja socken omkring 1910. OM MÄRKLIGA TING, SID 68. I detta stycket berättas det om märkliga och oförklarliga händelser kring Göingetrakten. Sid 70: På denna bilden ser vi Augusta Gustava Malmgren vid den s.k. Ormastenen i Glimåkra. HÄSTVEDA I GÅNGEN TID, SID 72. Här får vi bilder och berättelser från dåtidens Hästveda. Sid 72: denna bilden visar S.S. Nilssons fastighet på Ö. Järnvägsgatan i Hästveda, år 1915, där numera Hästveda centrum är beläget. Sid 75: Bild från Hästveda marknad år 1921, vid slaktare Joel Wahlqvists köttstånd. Sid 77: Bild från Karl B. Ohlssons Tunnbinderi i Hästveda, år 1913. Sid 78: Här ser vi hur tvätterskornas vardag kunde se ut, ända in på 1930-talet. GAMLA BILDER FRÅN HÄSSLEHOLM, SID 79. Här får vi bilder och berättelser från dåtidens Hässleholm. Sid 79: På denna bilden ser man bl.a. fastigheten som inrymde Stadshotellet och Hånells bokhandel, men här skymtar även Taxikiosken och kyrkan som invigdes 1914. Sid 80-81: Dessa bilder visar hur torg-och marknadsdagarna kunde se ut i Hässleholm på 1920-talet. Sid 83: Fotografi från 1925 på kaserngården utanför stamstallet, där rykttimman pågår, under befäl av hovslagarefurir Fäldt. Sid 84: Denna bilden är från Tivoliparken, år 1911, i samband med en studieresa för skolbarn från Vittsjö. KNÄRED I GÅNGEN TID, SID 86. Doris Morin, Hamneda, berättar här om sin uppväxt på en gård i Knäred och arbetet som hörde därtill. Sid 90: Här ser vi Knäreds kvarn, år 1909, före ombyggnaden som var 1927. Här var det liv och rörelse från arla morgon till sena kvällen, både med hårt arbete, men även prat om allt möjligt som de sett och hört i bygden. Sid 91: På denna bilden visas Johannes Jacobssons lanthandel, som efter hans död övertogs av brodern Alfred Jacobsson. Fotot är taget av Elisabeth Elfström, Ljungby. Sid 93: Här ser vi bilder både från in- och utsidan av Knäreds kvarn, år 1970. Sid 94: Här visas skorstensfejarmästare Olle Jansson från Delary, i sitt dagliga arbete. MINNEN FRÅN 20 ÅRS FOLKLIVSARBETE, SID 95. Här berättar författaren, Thore Brogårdh, om några av de många hantverkare han kommit i kontakt med under sina första 20 år som författare och filmmakare. Sid 96: Bild på träskomakaren Alfred Pålsson, Sjuhult, Hallaryd. Sid 96: Här ser vi den skickliga spinnerskan Olivia Lundbäck i Kalvshult, Hallaryds socken. Sid 100: Här syns och berättas det om gårdfarihandlare Bengt Nicklasson, Mörkhult, Osby, som trots att han mist sin ena arm, var glad och munter och arbetsam. Sid 104: Dessa två bilder på dåtidens ”hornhästar”, visar hur viktiga korna var på gårdarna, när man inte hade tillgång till riktiga hästkrafter. Sid 107: Här bakar Effi Nilsson i Sjöalt, Visseltofta socken, spettekaka. Sid 110-111: Gästgivaren Alfred Johansson visar runt i den gamla gästgivargården i Vrå, som uppfördes 1781. Här var fortfarande mycket oförändrat och orört, med tapeter från 1800-talet. I ett av rummen fanns ännu den gamla postluckan kvar, sen tiden då postdiligensen gick där. Alfred tog över gästgiveriverksamheten 1909, och avvecklade den år 1948, då han var 71 år gammal. Sid 112: Här ser vi en bild på Mammili Pettersson från byn Balkeryd, i Torpa socken, läsande sin bibel. Hon berättar om sitt arbete som sömmerska kring sekelskiftet, då hon knegade omkring från gård till gård, med sin symaskin på ryggen. Sid 114: Här ser vi Anton och Selma Olsson i Björnbetan i Glimåkra socken, framför sin sättugn. Dessa ugnar tillverkades vid de sydsmåländska bruken såsom Örmo, Huseby, Åhlshult, Diö och Delary. Sid 116: Emma Persson, Brötan, Hallaryd, Emma-Brötan kallad, visade upp den gamla släktgården som uppfördes år 1853 av hennes farfar, Elias Jonasson. Här fanns vackra målningar som vittnade om en allmogekonstnärs besök, stensatt golv i köket, ett typiskt bondehemman med anor från naturahushållningens epok. Sid 120: Här ser vi Viktor Ekdahl, Sännesholma, Hallaryd, i sin stuga ”Skogskojan”. Han var en duktig ”höstakarl”, en skicklig slöjdare och mångas allt i allo. Ekdahl var med även med i hemvärnet under många år. Sid 120: Hallarydsbon Alfred Johannesson, Brorson kallad, utanför sin bostad i Skåparyd, som drog omkring och sålde underkläder, nålar, julkort m.m. men bjöd även på historier och glada skratt. Sid 122-123: Här ser vi den lite egna Bernhard Hillerström från Visseltofta, och bilder på hans egenbyggda mandolin, och en färgstark flagga, vilken han målat latinska ord på m.m. Sid 124: På dessa bilderna utför David Svensson från Språxhult i Hinneryds socken koppning , som sas hjälpa mot bl.a. högt blodtryck, tandvärk, ryggvärk och andra skröpligheter. Han utförde även åderlåtning. Dessa sysslor utfördes oftast av barnmorskan och skolläraren på den tiden. Sid 126: Här är en bild på en snäppare som användes vid åderlåtning. Sid 128: På denna bilden pågår åderlåtning, med tappning av huvudådern. Sid 129: Här ser vi f.d. vävskeds- och linnehandlaren Karl Gustavsson, Gräsholma, Traryds socken, och hans hustru Rosa. Karl berättar om sitt besök hos dåtida tandvården, nämligen smeden Sandberg i Vislanda. Sid 130: Här berättar ”Svingar-Jeppas”, Jeppa Lostrand och Johanna Johansdotters dotter, Desideria Salomonsson i Rynnarp i Loshults socken om sin mor och far. Svingar-Jeppa var både en skicklig knivsmed och kunnig i att laga benbrott och dra ut tänder på folk. Johanna var en duktig linnesömmerska, men också anlitad vid koppning och åderlåtning. Sid 132: Här ser vi Mathilda Håkansson, Klämta-Tilda kallad, från byn Hyltan i Örkeneds socken. Hon var för det mesta väl påbyltad på sina vandringar in till byn, oberoende årstid, och medförde en korg och något bylte och sin väckarklocka innanför förklädet. Sid 134: Detta är Karl Svensson, Tosthult, Örkeneds socken, som berättar bl.a. om snokar som husdjur, ”Gastastenen” vid Rumpeboda, inomhusslakt och arbetet på betfälten i Skåne. Sid 136: Bild och berättelse av Nilla Jönsson på Jakobstorpet i Glimåkra socken, gällande vargar och vargjakt. Sid 143: Gustav Åkesson, Slaktar-Gustaven kallad, i Boalt i Glimåkra socken, var förutom slaktare även en mycket skicklig riskvasttillverkare, och hans stora hobby var att handla och byta varor med folk. Sid 146: En bild på Osbybon Olof Blixt, som var aktiv både inom jakt och fiske. Sid 149-150: Här ser vi en bild på Gustav Jonasson och hustrun Ellen, Kvinnhult, Traryds socken, som åkte landet runt på olika marknader där de underhöll med sång och musik. Sid 151: F.d. smeden Martin Håkansson berättar här om sin svåra barndom och uppväxt, då han ett flertal gånger såldes på socknen, till lägst betalande. Sid 157: Här berättar författaren Thore Brogårdh, om den kontakt han fick med folket och fäbodlivet i Älvdalens socken i Dalarna, genom en fältmanöver vårvintern 1945, då han träffade familjen Fredrik Rytter på Bältergården i Älvdalsåsen. Detta ledde även till en film om arbetslivet på Floj fäbodar, under åren 1954-1957. Sid 163: En presentation från nästkommande bok: FRÅN SLOTT OCH KOJA Sista sidan: Beställningssedel och förteckning över utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FRÅN SLOTT OCH KOJA Bok nr 19. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1974. Förord, sid 7. Denna boken är en fortsättning på de tidigare arton böckerna, vilka behandlar gammalt folkliv i ord och bild. Här får vi även en inblick i den Ehrenborgska släkttraditionen med anknytning till Hovdala slott. UPPTECKNINGAR, SID 9. En bild från Järnvägsgatan i Bjärnum, tidigt 1900-tal, utanför Olander Månssons hus, där Månsson hade matservering, Fritz Herder sitt tryckeri och Selma Jönsson sitt hembageri. HOVDALA SLOTTSHERRE BERÄTTAR, SID 10. Godsägare Casimir Ehrenborg berättar här om hur Hovdala kom i släktens ägo, men även om snapphanarnas plundring av slottet år 1678, slottsspöken och andra historier kring Hovdala. Sid 10: Här ser vi godsägare Casimir Ehrenborg visa adelsbrevet från 1687, med Karl XI:s stora sigill och med ätten Ehrenborgs vapen. Sid 16: Bild på Hovdalas torn som har anfallits av många fiendestyrkor genom åren, men visat sig vara ointagbart. Sid 19: Bild på Lille-Mats bössan, som det berättas om i detta avsnittet. Sid 28: Här ser vi Christoffer Götrick som ansågs äga en svartkonstbok och vara trolsk. Han anställdes på Hovdala år 1820, och fick medaljer för lång och trogen tjänst där. Sid 29: Från en klappjakt på Hovdala ägor omkring 1907. Sid 31: Bild på Broslätts smedja, Hovdala omkring 1910. Sid 34: Dagsverkspolletter i koppar tillverkades vid Hammarmöllan, som låg ca. 1 km. söder om Hovdala slott. Sid 35: Fotografi på tjänstefolket på Hovdala, omkring 1895. FATTIGGÅRDEN, SID 37. Här får vi en inblick i den gamla fattiggården i Hästveda. Sid 37: Bild på de boende på fattiggården i Hästveda. LOSHULTSSMIDET, SID 40. Här berättas det om smidets gamla anor i Loshults och Osbys socknar, t.ex. manufakturverken i Loshult och Killeboda. Sid 44: Här ser vi ”Svingare-Jeppas” son, smeden Nils Nordstrand, utanför smedjan i Östanböke. Sid 45: Smeden Viktor Nilsson i arbete med ”vanlig vriden kätting”, KLV, numera kallad HLV-kätting, omkring 1907. Sid 49: Prislista på smidesvaror från Walfrid Jonssons lanthandel och partiförsäljning i Hallaryd, omkring år 1910. DEN GAMLE KASSAMAKAREN I LÖNSBODA, SID 51. Korgmakaren Olof Bengtsson i Lönsboda berättar om hantverket korgmakeri, och dess många utövare i bygden, men också utomlands. Sid 51: Bild på korgmakare Olof Bengtsson i sin verkstad i Lönsboda, år 1971. Sid 55: Spånkorgsmarknad i Bunzlau i Tyskland, hos fabrikör Bengt Nilsson, år 1909. Sid 59: Jon Svensson, Tua-Jon kallad, Ekhult, Örkened, på sin fullastade vagn med korgar. Sid 68: Från Bröderna Ivarssons i Osby, med så gott som hela personalen, omkring 1917. GAMLA BREV FRÅN VITTSJÖ, SID 70. Genom en del gamla brev skrivna av framlidne handlanden och pensionatsinnehavaren Olof Trobeck, Vittsjö, lämnas en intressant skildring till eftervärlden av Vittsjö i gången tid, och här får vi ta del av några av dessa, särskilt gällande pensionatet. Sid 72: Bild på Olof Och Anna Trobeck med sina barn, utanför Trobecks gamla bostads-och affärshus, där han drev diversehandel och urmakeri. Sid 78: Här ser vi två hästvagnar framför Trobecks Pensionat (nuvarande Turistgården), år 1911. EN INTRESSANT FÖREGÅNGARE TILL VEDKAPEN, SID 83. Här berättar f.d. lantbrukaren Algot Nilsson, Sjöalt, Visseltofta, för att underlätta arbetsbetungande sysslor, konstruerade en vedkap med drivkraft från en hästvandring. Sid 83: En bild på vedkapen som Algot Nilsson konstruerade, år 1929. RIVEMAKAREN, SID 84. Viktor Sonesson från S. Hanavrå i Visseltofta socken, ger sin berättelse om arbetet och hantverket som ”rivemakare”, alltså räfsmakare. I verkstaden tillverkas både ”göingerivor” och ”släboräfsor”. Sid 86: Bilder på ”räfserskor” som använde sina räfsor flitigt under slåttertiden. STUGORNAS FOLK, SID 89. F.d. poststationsföreståndaren Karl Karlsson i Hallaryd berättar om hur det hårda livet i de många torp och jordstugor kunde vara. Människorna där förde en hård kamp mot nöd och fattigdom och dessutom var de helt åsidosatta av samhället i socialt hänseende. Sid 94: Här ser vi Torparen Joakim Lundstedt och Bendikta Svensson utanför sitt torp på Hulugård, Granet i Hinneryds socken, med sina ”fattigmanskor”, getterna. Sid 95: Bild från en typisk interiör i en torpstuga, i Markaryds socken, hos Johannes Svensson, Stave-Johannes kallad, och hans hustru Stava (Gustava). Sid 96: Ingrid Svensdotter, Tua-Svensa-Ingrid kallad, utanför sin lilla stuga i Stensholm, Kornberga, Hallaryds socken. EN NITTIOTREÅRINGS MINNEN, SID 101. Fröken Ebba Arndt minns och berättar här om hur hennes familj flyttade hit i slutet av 1870-talet från Simrishamn, och nu hade köpt gästgivargården i Ljungby. Innan järnvägen kom hit så fungerade Gästis som skjutsstation. Hennes far Louis Arndt, köpte också ett hus på Storgatan i vilket han startade upp Järnvägshotellet, i början av 1880-talet. Häri hade postkontoret även legat. Postkontor i Ljungby inrättades år 1830, och öppnades år 1831. Följande postmästare har tjänstgjort: 1. Johan Schmalz, 1831-1838 2. Gustaf Mauritz Adlerstam, 1838-1875 3. Philip Palme, 1875-1896 4. Frans August Oskar Carlander, 1897-1909 5. Anders Wilhelm Kjellqvist, 1909-1913 6. Axel Hult, 1913-1930 7. Karl Johan Fredrik Bonthron, 1930-1938 8. Ernst Axel Lindström, 1938-1939 9. Carl Johan Erik Ångman, 1939-1946 10. Sölve Axel Alvar Titze, 1946-1951 11. Karl William Düring, 1951-1954 12. Per Hermes Östling, 1954-1963 13. Anders Gustaf Flodh, 1963- Ebba berättar även om sitt möte med sångerskan Christina Nilsson som upptäcktes här i Ljungby, och fick hennes minnen härifrån berättade för sig. Vidare minns Ebba dåtidens marknader, sin skolgång, Ljungbys första bagare, Olsson, som senare fick konkurrens av August Pettersson, Bulla-Pellen kallad, den mycket omtyckta doktor Hjelmqvist, starten av Stenssons bokhandel och givetvis den stora händelsen år 1897 när kronprins Gustav, sedermera kung Gustav V, under några jaktdagar bodde på Järnvägshotellet. Hon minns även barnens skridskoåkning på Lagan eller Ljungsjön, kälkåkning, sommarens bad och kräftplockning i Lagan, men även hur fångarna kom gående ihopkedjade över gårdsplanen vid Gästis, när tinget låg där, och det hårda arbetet som tvättgummorna hade. Sid 102: Foto på fröken Ebba Arndt (f. 29 maj 1880 d. 2 nov. 1973). Ebba blev utexaminerad sjuksköterska år 1905 vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Hon blev även rödakorssyster, och år 1910 avlade hon barnmorskeexamen. Sid 103: Här ser vi invigningståget Vislanda-Ljungby-Bolmen, efter ankomsten till Ljungby från Bolmen, den 4 oktober 1878, med Oscar den II som passagerare. Järnvägsbygget påbörjades nyåret 1877 med en arbetsstyrka på ca. tusen man och kostade totalt 1.650.000 kronor. Som trafikchef, förrådsförvaltare och stationsinspektor vid stationen i Ljungby, tillsattes år 1878 Carl Axel Wessman, som även tillhörde köpingens tremannastyrelse och var tillika kommunalkamrer samt köpingens förste brandchef. Sid 104: Här en bild på Ljungby Gästgivargård omkring 1910, där vi även ser en skymt av tingshuset. Gästgivargården uppfördes omkring 1820, under Ljungcrantz tid, och tingshuset köptes av källarmästare av källarmästare Louis Arndt, omkring 1901, sedan det nya tagits i bruk. Ovanför entrén till Gästgivargården syns fönstren till den stora festsalen, där bl.a. Oscarsbalen årligen hölls den 21 januari, för kung Oscars födelsedag. Sid 105: Bild på Järnvägshotellet år 1883 med bl.a. källarmästare Edvard Ludvig (Louis) Arndt (född 25 januari 1845, utflyttad till Tofteryd 16 januari 1914) och hans hustru Eufrosyne (Euphrosyne) överst på trappan. Sid 109: Här ser vi en bild från Ljungby marknad den 29 juni 1894. Årets stormarknad avslutades alltid med fest för societeten på Gästis. Av husen i bakgrunden på Kullarna, som platsen kallades, kan nämnas: skomakare Fredrik Nilssons hus, Kullastugan, där Ingrid på Kullarna bodde och där det ibland på lördagskvällarna samlades till dans, vägen framför stugan som kallades Oxaträan efter alla de kreatur som stod bundna där under marknadsdagen. Vi skymtar även huset där barnmorskan fru Eriksson bodde. Sid 112: På denna bilden ser vi lärarinnan Johanna Lindgren(född 15 maj 1840, död 23 februari 1902) flankeras av sina skolbarn utanför den dåtida skolan. Huset ägdes tidigare av hattmakaren och rådmannen B. Liljedahl (rådman 1870-1879), men förvärvades sedermera av Johanna Lindgren och användes till skola. På hennes gravsten på Ljungby gamla kyrkogård står: Rest af tacksamma syskon och elever. Sid 113: Fotografi på Aurora Storckenfeldt (född 1816 och död 1901) ägde ett av de första flickläroverken i Sverige, vilket grundades 1847 i Jönköping, och där fröken Arndt gick på 1890-talet. Sid 114: Här ser vi en del av familjen Arndt med guvernant, församlade kring bordet på Järnvägshotellet, år 1899. Där är sonen Herman, dottern Ruth, sonen Louis, sagesmannen Ebba, guvernanten Ester Backman, modern Euphrosyne, fadern källarmästare Louis Arndt och i förgrunden dottern Elsa. Sid 115: Bild på ångbåten Ljungby som ligger vid kaj nedanför Gänget år 1897; och Kronprins Gustav är på väg ner i den. Ångbåtslinjen Ljungby-Hamneda öppnades för trafik år 1884, och upphörde 1898. Sid 117: Interiör från salongen på Järnvägshotellets andra våning, som under kronprins Gustavs besök år 1897 ingick i den kungliga sviten. Taket var målat av målarmästare Ljungberg, som var far till konstnären Sven Ljungberg och målarmästaren Sigurd Ljungberg. Sid 120: Bild på Maria Euphrosyne Arndt (född 18 augusti 1854, död 23 januari 1941), vars konstnärliga anlag ofta framträdde vid uppläggningen av maten på hotellet. Sid 121: Här ser vi en bild på källarmästare Arndts söner i en skrinda, en vintrig dag tidigt 1900-tal. Sid 123: Här ser vi Storgatan på 1890-talet, med kyrkan i fonden. Fastigheten t.v. (uppförd1887) disponerades av Sunnerbo Härads Sparbank och i tegelfastigheten t.h. i förgrunden hade Otto Nilsson sin diversehandel. I huset därefter fanns bl.a. K.J. Jensens raksalong samt hustruns cigarraffär. Mellan dessa båda byggnader låg ett hus inne på gården där det drevs spannmålshandel. Den större fastigheten av trä ägdes och var byggd av ”Sven i Ungdomen”. I källarvåningen fanns det bageri och kaffeservering och i bottenvåningen speceri- och hattaffär. Det var först under åren 1921-1922 som Storgatan blev belagd med tuktad sten. Sid 126: Stortvätt hölls var 14:de dag av hotellets tvättgummor. Här ser vi klappning och sköljning av tvätt i vattenrännan vid sågen på Troedstorps gård, Attarp, Ignaberga socken omkring 1915. Tvättmängden här lär vara ganska överrensstämmande med den dåtida på Järnvägshotellet i Ljungby. Sid 127: Här en bild från år 1907 på Särö, när Ebba Arndt tjänstgjorde hos greve Eric von Rosen som barnflicka. På bilden ser vi syster Ebba Arndt med gossen Harald von Rosen, prins Carl med lillprinsessan Margareta, grevinnan Ella von Rosen, prinsessan Ingeborg och prinsessan Martha. Sid 128: En bild på Ebba Arndts poesialbum, där den första som skrivit en liten dikt i, är Christina Nilsson. MOR MARIA BERÄTTAR, SID 129. Maria Larsson, Fälleberga, Hishult, berättar om dåtidens skolundervisning, första arbetet som sömmerska, resan till Amerika år 1896 där hon träffade sin make Karl, men även om tiden efter de återvänt till Sverige. Sid 129: Bild på Maria Larsson, Fälleberga, Hishult. Sid 130: Skolfoto från Vekaboda skola år 1909, som lär ha varit den äldsta skolan i Markaryd socken, och uppfördes vid 1850-talets början. Sid 136: Bild från amerikabåten ”Ivernia”, där det även fanns emigranter från våra bygder, år 1908. KNÄRED NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 139. Sid 139: Här ser vi en bild från Knäred när tågen fortfarande stannade till där, och några gårdar bl.a. gamla gästgivargården, Sven Petter Jönssons diversehandel och Föreningshuset-I.O.G.T. Sid 141: Bild av Kungsbrunnen utmed Knäreds gata, nära Knäreds gamla kyrkogård. Sid 143: Presentation av kommande bok: FRÅN GÅNGEN TID Sista sidan: Förteckning av tidigare böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FRÅN GÅNGEN TID Bok nr 20. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1975. Sida 3: Av författaren handskrivet: Med tack för visat tillmötesgående. Thore Brogårdh 15-9-75 Förord, sid 7. I denna boken möter vi människor av skilda slag och med olika arbetsförhållanden. Detta var ett tidsskede då jordbruket och hantverket dominerade, samtidigt som tekniken gjorde nya landvinningar. UPPTECKNINGAR, SID 9. Bild från ett husbygge i Åbuen, Hästveda socken, för ”Mossabolaget” omkring år 1908. BERÄTTELSER FRÅN GÖINGE, SID 11. Sid 10: Bild på ”höstning” på 1930-talet i Vittsjö. Sid 11: Här klappas tvätten av Tyra och Elida Olofsson, i Lunnom, Broby, på 1920-talet. POST-NILLA, SID 12. Godsägare Casimir Ehrenborg, Hovdala, berättar här om den plikttrogna postbärerskan, Nilla Jönsson, Post-Nilla kallad som i början av 1840-talet gick med posten mellan Kristianstad och Hovdala två ggr i veckan. Det var innan järnvägens ankomst till Hässleholm. Men sedan en poststation öppnat i Hässleholm, så gick hennes postrunda mellan Hässleholm och Hovdala istället. Sid 14: Bild på Post-Nillas bostad i Hovdala, som arrenderades av Brönnestads fattigvårdsstyrelse. MINNEN FRÅN ÖRKENED OCH GLIMÅKRA, SID 17. Korgmakare Olof Bengtsson, Lönsboda, berättar här om bl.a. dåtidens torghandel, traktens ”original” såsom Borringen från Glimåkra, Tönte-Bengtan eller Krångla-Tosan som hon också kallades, från Lönsboda, Risberg (Jöns Persson) som traskade runt i socknen, den kloka gumman Ekeröds-Anna, och vagnmakaren Bengt Björnsson, som även tillverkade likkistor och kunde få påknackningar av den döde långt innan beställaren kom. Sid 20: Interiör från Johan Carlesons järn-och diversehandel i Lönsboda, tidigt 1900-tal. Sid 22: Bilder på Jöns Persson, Risberg kallad, som här har klätts ut på spe av någon. PELLE LJUNGBERG BERÄTTAR, SID 26. Överlärare Pelle Ljungberg, Osby, minns och berättar om bl.a. om sin skolgång, militärtjänst och sina många år som lärare. Han berättar här även anekdoter från traktens många ”original”, såsom Borringen, Snarrarpa-Ored, Kage-Ailnan som sålde kringlor, kakor och polkagrisar, byskomakaren Kola-Nissen, Ila-Hannan som botade folk med blodiglaroch den mycket fattiga och snälla Hulta-Kristinan som hade en stor snok som husdjur i sin lilla jordstuga. Här nämns också Osbys första telefonstation från 1891. Sid 30: Ett intyg på att ”köpebarnet” Herman Hansson har bevistat skolundervisning hos Anna Roos, år 1888. Sid 33: Interiör från Bagaremorens, med telefonväxeln t.v. och Ingegerd Persson, Bagaremor kallad, sittande vid spinnrocken. Sid 40: Bild som visar tröskning med liggande vandring hos lantbrukare Gustaf Pettersson i Exhult, Markaryd, på 1920-talet. Sid 41: Här visas stenbrytning med hjälp av ”björn” i By, Ränneslövs socken, omkring 1925. Sid 49-50: Bilder på Osbys första telefonstation. DEN GAMLE KORGMAKARENS MINNEN, SID 54. Korgmakaren J.W. Nilsson från Emmaljunga, berättar lite om sitt hantverk, men också om sin mormor, Nilla, från Hallaryds socken, som var syster med den kloke gubben Anders Hansson. Hon kunde bota folk genom handpåläggning och hade ett piggsvin boende i sin stuga. Sid 55: Bild på J.W. Nilssons Korgmakeri i Emmaljunga, omkring år 1910. Sid 55: Här ser vi potatissättning med hjälp av kor och årder i Gundrastorp, Vittsjö, år 1916. BERÄTTELSER FRÅN SUNNERBO, SID 59. Sid 59: Rallarlag på Delarybanan omkring 1922. TVÅ SMÅLÄNNINGARS MINNEN, SID 60. Olof Andersson i Brokhult, Göteryd, och Gunnar Carlsson, Lindås i Hallaryd, berättar här historier och egna minnen från bl.a. Geta-Nissen, även kallad Nils-Mattsa- Nissen, som kunde gå långväga med sina getter i sällskap, men även om vandraren Lille-Bengt, Väktare-Anders, Skrape- Kallen, Väktar-Elnan och Stadigs-Gertrud som råkade tappa barnet hon skulle vara gudmor åt, i sjön. De förtäljer även berättelser om lyftestenen vid Hålegården och dess ägare, Håle-Bengten, som gick ett tragiskt öde till mötes, Ila-Stinan med sina botande blodiglar, och ”postansvariga” Bengt Modig och Karl August Jonasson. Sid 68: Lyftestenen från Hålegården, som senare hamnade på Olof Olssons gård i Loshult. KORPRAL HEDLUND, SID 76. Elsa Carlberg berättar här om sin far, korpral nr. 62 Carl Olof Hedlund i Holma. Hon berättar även om gumman Beata Häll, Hälls-Beata kallad, som i Hamneda höll lönnkrog, där hon sas både bränna och sälja brännvin, och trots att hon mer än en gång satt i finkan på vatten och bröd, så fortsatte hon enträget med sin verksamhet när hon var fri. Det sägs att en gång när länsman Böös skulle göra tillsyn där, så trampade han igenom lönnluckan till brännvinsförvaringen, och bröt benet! Sid 77: Bild på Korpral nr. 62 Hedlund, Holma, Markaryd. Sid 80: Utdrag ur Markaryds kyrkobok 1883, med dåvarande soldater som var upptagna i socknen. Sid 84: Bild på Markaryds järnvägsstation med anställda, omkring 1930. Sid 86-87: Bilder från Konung Gustav VI:s Eriksgata år 1954, här i Markaryd, då bl.a. korpral Hedlund fick ett samtal och ett handslag av Konungen. HAMNEDA OCH LJUNGBY SOM TINGSORTER, SID 88. Sedan år 1337 finns det belägg för att Ljungby varit tingsplats. Sunnerbo hörde under 1200-talet under ”Tiohärads lagsaga”, som då innefattade Finnveden, Värend och Njudung. Ljungby nämnes 1693 som ”rättan tingstad” av landshövding Åke Ulvsparre, efter det att Hamneda varit detta fram till denna tid. Utlysta ting emotsågs förr i världen med stort intresse av allmänheten. Spöstraffet utfördes vid spöpålen, en bit från tingshuset. Vid dödsstraff verkställdes exekutionen offentligt på en utlöpare av Ljungby mark och i närvaro av nämndemän, som bildade spetsgård. Den sista avrättningen i Ljungby ägde rum 1844 och det var sjöartillerist Johannes Svensson Färm, från Traryd som dömdes för mord, och fick därmed sätta livet till. Här finns även en skrivelse ur kronofogdens protokoll i Sunnerbo härads fögderi, hur denna avrättningsdom enligt lag gick till. HÄRADSHÖVDINGAR I SUNNERBO DOMSAGA FRÅN TIDEN EFTER 1372: Karl Knutsson (en sparre) ägde Bråna och Ryd i Agunnaryd: 1372 Erland Algotsson (en sparre) ägde Bolmstad och Bolmsö: 1379-1389 Peder Ingolfsson: 1389-1405 Peder Nilsson (sned bjälke) fogde Piksborg i Annerstad: 1407-1408 Olof Jönsson Stenbock, riksråd, ägde Erikstad i Vittaryd: 1426-1455 Sven Erlandsson: 1460 Nils Jönsson Stolpe, ägde Mjäryd i Södra Ljunga: 1475-1477 Bonde Olofsson (två bjälkar), ägde Väraboda i Ryssby och Fallnaveka i Berga: 1479-1492 Olof Galle, d ä, ägde Grythult och Marsholmi Agunnaryd: 1504-1507 Knut Arvidsson Drake af Intorp, ägde Toftaholm i Dörarp: 1507-1516 Isak Birgersson Halvhjort till Elmtaryd, ägde Elmtaryd i Agunnaryd och Håå Landbogård i Hamneda: 1541-1547 Lars Pedersson Hård av Segerstad, ägde Biskopsvara i Angelstad: 1547-1563 Per Isaksson Halvhjort till Elmtaryd: 1564-1567 Peder Månsson Stierna ryttmästare, ägde Malmaryd i Nöttja: 1573-1574 Claes Bielke, ståthållare å Kronobergs slott: 1575-1595 Peder Christersson Sjöblad, ståthållare, lagman, ägde Rönnäs och Marsholm i Agunnaryd: 1598-1603 Otto Helmer von Mörner, hovmarskalk, landshövding: 1603-1612 Anders Grip, assessor i Svea hovrätt, kammarjunkare, ägde Sälleberg, Stensnäs och Tranhult i Ryssby och Ryd och Fothult i Pjätteryd: 1612-1620 Jakob Jakobsson Snakenborg-Bååt, vice president i Svea hovrätt: 1621-1627 Johannes Adler Salvius, riksråd, rikets delegat vid westfaliska freden 1648: 1627-1652 Nils Lindegren, assessor i Göta hovrätt, ägde Bockeboda i Agunnaryd, Fothult i Pjätteryd och Bräkentorp i Tutaryd: 1652-1674 Anders Lindegren, den föregåendes son: 1675-1680 Hans Berghman, svärson till Lindegren d ä, ägde Sommarsäte, Sunagård, Fiskeryd och Grimarp i Södra Ljunga, Bräkentorp i Tutaryd, Öjhults säteri och Ruke i Pjätteryd: 1680-1702 Daniel Dreffling Lillienberg, assessor, ägde Bolmstad säteri och Rataryd i Angelstad och Oshult i Pjätteryd: 1702-1723 Carl Gustaf Beckman: 1723-1726 Bengt Bergius, ägde Erikstad i Vittaryd och Prästeboda i Tutaryd: 1726-1730 Lars Barck, ägde Borsna i Ryssby: 1730-1753 Carl Gustaf Carlberg, ägde Runnarsköp i Pjätteryd och Vedåsa i Agunnaryd: 1755-1763 Joachim Wetterberg: 1763-1775 David Lillienberg, lagman, ägde Toftnäs å Bolmsö: 1775-1779 Johan Hagman, ägde Askenäs i Göteryd: 1779-1807 Eberhard August Widegren: 1807-1839 Lars Peter Enequist, ägde Prästeboda i Tutaryd: 1841-1846 Johan Abraham Tornérhielm, ägde Bolmstads säteri och Biskopsvara i Angelstad: 1846-1877 Johan Fredrik Mayer: 1878-1894 Johan Oscar Carlquist å Väraboda: 1894-1909 Nils Adolf Eberhard af Rosenschöld: 1910-1935 Carl Harald Victor Schneider: 1935-1959 Lars Gösta Munck af Rosenschöld: 1959-1970 Efter den 1 januari 1971 blev Sunnerbo domsaga häradsrätt ändrat till Ljungby tingsrätt, med utvidgat område. Detta omfattar Sunnerbo härad, Stenbrohults socken med Älmhult, Virestads och Härlunda socknar i Allbo härad, samt Bolmsö och Tannåkers socknar i Västbo härad. Lagman Lars Gösta Munck af Rosenschöld: 1971-1973 Lagman Nils Sönnerby: 1973- UNDER HÄRADSHÖVDINGAR OCH LAGLÄSARE I SUNNERBO DOMSAGA: Sten Johansson Fuglare (en sparre), ägde Håå Landbogård i Hamneda och Töttja i Berga: 1372-1394 Mats Clementsson Skytte: 1408-1433 Knut Bengtsson Hård av Torestorp: 1558 Christian Corneliusson i Vashult: 1564-1569, 1595-1598 Lars Rasmusson i Sjöaryd: 1582-1592 Nils Sjöblad å Marsholm: 1601-1606, 1623-1630 Jöns Jöransson Lilliesparre å Fylleskog: 1606-1614 Nils Eskilsson i Hult: 1615-1622, 1631-1647 Jöns Håkansson i Hult: 1648-1658 Nils Lindegren, sedermera häradshövding: inga årtal Anders Andersson Zotérus: 1660-1671 Johannes Torstensson Bergkvist Ädelberg: 1672-1676 Sid 89: Pergamentsbrevet av den 14 november 1394, vari Hamneda är omnämnt som tingsplats. Sid 90: Ur en skrivelse angående tingsstället i Sunnerbo, år 1689. Sid 91: Ur ett protokoll gällande tingsplatsen i Hamneda och tingsorten Ljungby, år 1689. Sid 92: Detalj av karta upprättad 1844, visande tingshuset, gårdsplan, arresten och Gästgivargården. Ritningen till detta tingshus var fastställd den 15 april 1818, och uppfördes under åren 1818-1821. Tingshusbyggnaden såldes den 13 juli 1901 till Louis Arndt för 2105 kr. Sid 93: Bild på Ljungby gamla tingshus, uppfört under åren 1818-1821. Sid 94: Foto på Storgatan med Ljungby tingshus kring sekelskiftet. Tingshuset uppfördes 1900-1901, och vid vårtinget den 13 januari 1902 togs det i bruk. År 1960-1961 gjordes en stor tillbyggnad. Sid 96: Ljungby tingshus vid Storgatan, år 1973. Sid 97: Bild på tingskistan i tingssalen daterar sig troligen från 1600-talet. I denna förvarades tingshandlingarna. Tavlorna har en förteckning över häradshövdingarna i Sunnerbo domsaga. Sid 98: Ur kronofogdens protokoll, till kronolänsman Rundberg, gällande avrättningen av Johannes Svensson Färm den 27 mars 1844. BERÄTTELSER FRÅN ALLBO, SID 101. Sid 101: Här ses Köpmangatan i Älmhult vid 1900-talets början. NÄR KAMERAN KOM TILL FOLKET, SID 103. Axel Olsson, Stockanäs i Stenbrohults socken, berättar om hur han började fotografera och visar här en del av sina bilder. Sid 102: Axel Olsson vid barndomshemmet, med sin kamera. Sid 106: Ett fotografi taget av Axel Olsson, visande sin mor och sin kusin ta en välbehövlig paus på sina vilostenar, på väg till Loshults kyrka. Sid 107: Interiör från en bröllopsgård i Blackatorp i Loshults socken, år 1919, taget av Axel Olsson. Sid 112: Här har Axel Olsson fotograferat det tyska krigsflygplanet som tvingades nödlanda vid Slätthult i Stenbrohults socken, år 1919. Platsen kallades härefter Flygfältet. Sid 113: Bild på en buss vid Parken i Älmhult, år 1923. BERÄTTELSER FRÅN HÖK, SID 117. Ett foto från en syneförrättning i Knäred omkring 1905, då Sydkraft skulle bygga ut Lagan för elproduktion. Här syns representanter för häradsrätten och kraftbolaget, samt deras kuskar. FRÅN SKJUTSKARL TILL HANDELSMAN, SID 118. Lantbrukaren Gottfrid Johansson från Hishult, berättar här om sina arbeten som skjutskarl, handelsman och lantbrukare. Sid 119: Bild på Hishults gästgivargård, omkring 1923, där Gottfrid arbetade. Sid 123: Bild på en korgmakare med familj från Hishult på väg till Sjönevads marknad, Vessige. Sid 125: Fotografi från korgskolan, här hos lantbrukare Gustaf Hansson, Boalt i Örkelljunga, omkring år 1909. Sid 126: Presentation av kommande bok: DET VAR EN GÅNG Sid 127: Förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Sid 128: Bild från Norra Skånes Civiltryckeri, år 1974, där författarens samtliga böcker blivit tryckta. Brogårdh Thore Titel på bok: DET VAR EN GÅNG Bok nr 21. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1976. Förord, sid 7. I denna boken berättar äldre gränsbygdsbor om gångna dagars folkliv, seder och bruk. UPPTECKNINGAR, SID 9. Interiör och information från postkontoret i Ljungby år 1905. På bilden syns förste postassistent Per Holm, postmästare Frans August Oskar Carlander, postexpeditör Ellen Rundberg, postbiträdet Elsa Mellquist, brevbärare Widoff och brevbärare Malmberg. Vid denna tiden inrymdes posten i fastigheten Storgatan 8. BERÄTTELSER FRÅN GÖINGE, SID 11. Bilder från Kvants såg i Osby, skolköket i Osby som hölls på Dufveska skolan och Nils Håkansson, Elofs-Nisse kallad, utanför Benarpsro i Hästveda. MINNEN KRING NÅGRA FOTON, SID 12. Här får vi bilder och berättelser om bl.a. Jöns Östergren från Glimåkra, och hans granne, Spinnaren. NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 24. Nils Nilsson i Osby, minns och berättar och visar bilder på bl.a. Hästveda snickerifabrik och sågverk, kvacksalverskan Anna Nilsson, Moss-Annan kallad, och knallen från Tulatorp, Kräma-Johannes kallad, troligen född i Nöttja. I BUSSTRAFIKENS BARNDOM, SID 31. Harald Kleist från Visseltofta, var med och startade busstrafiken 1923 med Nils G. Jönsson i Verum, och berättar här om hur livet som busschaufför kunde se ut på den tiden. Här visas även bilder på bl.a. Järnvägsgatan i Hässleholm, Nytorget i Hässleholm med Kleists Ford-buss, Tage Dahls bilverkstad i Hästveda och Edvin Sundquists Chevroletbuss. DET VAR EN GÅNG, SID 44. Maria Christensson från Vittsjö berättar här om sin uppväxt och sin anställning i en tygaffär. Hon berättar även om Trobecks pensionat, och när den unga Lisa Trobeck blev svårt sjuk. Sid 47: Bild på Trobecks pensionat år 1890. Sid 52: Trobecks pensionat år 1910, då Kung Gustav V gästade Vittsjö i samband med en manöver. BERÄTTELSER FRÅN SUNNERBO, SID 59. Sid 59: Bild från en tjärbacke i Ekhult i Markaryds socken. HÖRSÄGNER, SID 60. Hilmer Bengtsson, N. Ekhult, Markaryd, berättar här hörsägner om bl.a. Häxabacken där det sas att man bränt häxor under 1600-talet, spökryttarna ute i Marklunda och möten med döda personer. Sid 63: Bild på djurvännen Hilmer Bengtsson, med sina älskade katter. FRIRELIGÖS VÄCKELSE OCH PROFESSOR JONAS, SID 64. Albin Johansson i Lönshult i Hinneryds socken berättar här om den frireligösa väckelsen som drog fram i bygden vid mitten av 1800-talet. Han nämner både predikanten Helge Åkesson, som predikade om den s.k. syndfrihetsläran, som gav den syndfulle förlåtelse, och Professor Jonas, som egentligen hette Jonas Johannesson och kom från Uppsala by i Hinneryds socken. Sid 67: Bild på Professor Jonas som kardar ull, medan systern Britta spinner, tagen av deras släkting, konstnären Edvin Persson, som då var hemma från Amerika och hälsade på. Sid 69: Skulptur av Professor Jonas , utförd av konstnären Edvin Persson, som finns kvar än idag i Uppsala Storegård i Hinneryd. Sid 71: Bild från ett läsarmöte vid Missionsförbundet, hemma hos David Svenssons i Språxhult, Hinneryds socken, omkring 1912. FRÅN GÅNGEN TID, SID 75. Manda Andreasson, Strömsnäsbruk, delar med sig av sina minnen från sin barndom i Kringelholma i Hallaryds socken, med skolgång och potatisplockning och andra skördesysslor. Här berättas även om Johannes Karlsson som var i Hamneda där det skulle halshuggas två kvinnor från Göteryd. På den tiden var halshuggning ett skådespel för allmänheten. Enligt domslutet avrättades kvinnorna, pigan Stina Andersdotter från Stuvhults torp och änkan Elin Ingemarsdotter, i Ljungby den 10 maj 1837. Sid 76: Här ser vi tröskning med liggande vandring som drages av ett par hästar och ett par oxar, från Greens gård i Markaryd (Mellangård), troligen år 1876. Sid 82: Räkning för erhållna medicamenter till sjuka och utfattiga personer i Hallaryds pastorat, år 1801. Rekvisitionen är utskriven av dåvarande kyrkoherden Per Bursie, som från 1814 var kyrkoherde i Ljungby pastorat. Sid 88: Bild från Hallaryds kyrkskola, omkring 1920. BERÄTTELSER FRÅN ALLBO, SID 93. Sid 92: Bussförare Valfrid Johansson, Ramnäs, Göteryd, utanför Älmhults järnvägsstation, med sina passagerare, år 1929. ÄLMHULT I GÅNGEN TID, SID 94. F.d. poststationsföreståndaren, Aina Olsson i Lönsboda berättar och visar bilder från gamla Älmhult där Ainas mor var barnfödd, och där de ofta vistades. BERÄTTELSER FRÅN HÖK, SID 101. Sid 101: Här klappas det tvätt på klappbrädet med hjälp av klappträet, vid Smedjeån intill Hishults gamla bro, omkring 1918. FRÅN FLYDDA TIDER, SID 102. Emma Paulsson, Baggabygget, Knäred, berättar här om den tidens traditioner och seder kring begravningar, men talar även om den eländiga fattigdomen som många levde med. Sid 104: Bild på en ryggåsstuga i Jonshult, Knäreds socken, år 1916. Sid 105-106: Bilder från likrum som dekorerats enligt sed och bruk, tidigt 1900-tal. Sid 110: Från en begravning i Böglarehult i Örkeneds socken, 1931. Sid 114: Begravningsprocession från 1928, i Luveryd i Smålands Rydaholm, med kistan på en hästvagn, och det nya kommunikationsmedlet, bilen, som likfölje. Sid 115: En räkning från en begravning i Vittsjö socken, omkring 1870. Sid 116-117: Här visas risning för lik i Sjuhult i Hallaryds socken, på 1970-talet. Sid 118: Minnestavla med minneskrans som prydde kistan innan gravsättningen. NÅGRA ANTECKNINGAR OM GAMLA KÄRL, SID 121. I detta avsnittet informeras det om dåtidens kärl och kastruller, och hur de skulle rengöras och behandlas innan användning. Sid 125: Presentation av kommande bok: MINNESBILDER FRÅN SVUNNEN TID GAMLA MÅTT, MÅL OCH VIKTER, SID129. Eftersom författaren under sina föreläsningar fått många frågor angående gamla mått och viktenheter, så kommer här ett avsnitt ur boken: De gamla berättar, som bl.a. handlar om detta. Sista sidan: en förteckning av tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: LEVNADSÖDEN Bok nr 22. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1976. Förord, sid 7. Denna boken handlar om människor som bott och verkat i gränsbygden. Deras beteende avvek i viss mån från omgivningen, man minns dem som de var. En del var idoga och sparsamma och drog sig fram på ett beundransvärt sätt, och andra däremot tog kanske livet lite lättare. Sid 7: Foto på soldaten Jonas Exto och hustrun Britta vid sitt soldattorp i Kånna, på 1920-talet. UPPTECKNINGAR, SID 9. Sid 8: Bild på den godmodige profilen, Thurgren, i Hässleholm. Sid 9: Den kände profilen Öster, från Hässleholm, som såg som sin uppgift att dirigera och hålla ordning i trafiken. ÄLDRE MED PERSONLIGHET, SID 11. Sid 10: Bild på Wilhelm Martinsson från Visseltofta, som var duktig på att imitera göken. Sid 11: Bild på Bengta Svensson, Segutslycke i Osby, som med sin syster Ingrid, hade får och getter som husdjur. POSTA-PELLE, SID 12. Här berättas det om Per Bengtsson, Posta-Pelle kallad, som var brevbärare i Osby-Visseltofta, och några av hans säregna uttryck. SO-JON, SID 16. Här får vi en inblick av Jon Jönsson, So-Jon kallad, som drog omkring med en liten kärra med fisk, som han sålde i Broby och trakterna däromkring. SNURREN, SID 18. Några rader om lantbrevbäraren Per Persson, även kallad Snurren, vars postlinje var Hästveda-Farstorp. PIPARPA-SMENS-JÖNS, SID 20. Här får vi se och läsa om den färgstarka Jöns Nilsson, Piparpa-Smens-Jöns kallad, känd av de flesta såväl i Farstorp som i Hästveda. GÖKEN, SID 22. Bilder och historier om Nils Persson, Göken kallad, i Verums socken, som brukade gå ända ner till Hässleholm med sin skottkärra, Amanda, för att hämta brännvin åt folk, men även för att långväga hämta hem kreatur åt bönderna. KO-LASSEN OCH HANS SYSTER ANNA, SID 25. Bilder och berättelser om de mycket sparsamma syskonen Lars Nilsson, Ko-Lassen kallad, och systern Anna Elionora, som först bodde i Mejarp i Verums socken, där de drev ett mindre jordbruk, men flyttade på 1940-talet in till Verum. MUTTRICKEN OCH MUTTRICKA-ELNA, SID 27. Här får vi se och läsa om Johannes Kristensson, Muttricken kallad för att han var liten till växten, och hans 30 år yngre hustru, Elna, i Gundrastorp i Vittsjö socken. PER HERMANSSON, SID 30. Bild och berättelse om Per Hermansson, som i sin fattigdom byggde sig en jordstuga i Havraljunga i Vittsjö socken. Genom idogt arbete lyckades Per köpa sig en griskulting som senare själv fick en kull smågrisar som kunde säljas, och en uttrampad gammal häst, som han tog väl hand om och senare kunde använda till arbete. På så sätt kunde han utöka inkomsterna, och kunde bygga sig en stuga. BENGTE-BENGT, SID 33. Bengt Svensson, Bengte-Bengt kallad, drev ett litet jordbruk i Hökön, och var känd i trakterna för sina personliga uttryck på genuin dialekt, men även för att vara en outtröttlig dansmästare! SIMONA-JON, SID 35. Bild och berättelse om Jon Niklasson, Simona-Jon kallad, i Örkened, som med sin häst och kärra drog iväg och sålde kassar (spånkorgar), träskedar och lerkärl, helst utsocknes. NORA, SID 37. Nora var en känd profil i slutet av 1800-talet i Markaryd. Ingen är riktigt säker på vem hon var, men det sas att efter hon förlorat sin fästman blev hon lite underlig. Här ser vi ett foto på Nora i en av sina kända poser. RYA-LASSENS-AUGUST, SID 39. Bilder och berättelser om August Larsson, Rya-Lassens-August eller Rya August kallad, från Brånhult i Markaryds socken. Både jordbruket han drev, ladugården och även boningshuset var inte i bästa skick, men här levde och trivdes han fram till sin död, 1948. ELIAS´-NISSE, SID 43. Nils Eliasson Brandt, Elias-Nisse kallad, och hans hustru, Nissa-Hilda, vars mor var syster till den kände naturläkaren Anders Hansson i Vägla, brukade ses på sina tiggarfärder i bygden, med sonen i ett bylte under armen. Han omhändertogs sedermera, och växte upp till en skötsam medborgare. MAGNI, SID 45. Här berättas det om Johan Magni Andersson, som bodde i en liten stuga i Stockanäs i Stenbrohults socken, som var ärlig och betrodd att gå med bud åt folk, inte sällan åt Björkelunds pensionat i Stenbrohult. Här visas även bild på Magni med sin spånkorg, som han bar med på sina vandringar. TRÖSKE-HENNING, SID 49. Henning Johansson, gick omkring i socknarna i Sunnerbo. Om våren högg han ved och om hösten plejlatröskade han och det gav honom namnet Tröske-Henning. Det finns många historier om Tröske-Henning, varav några berättas här. Sid 49: Bild på Tröske-Henning i porten på Narvens Skomakeri. Sid 51: Bild på Tellushuset vid torget i Ljungby år 1956. Här hade bl.a. Adam Johansson sin skoaffär, dit Tröske-Henning kunde gå för att tigga sig en slant. Sid 53: Presentation av kommande bok: MINNESBILDER FRÅN SVUNNEN TID Sista sidan: Förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: MINNESBILDER FRÅN SVUNNEN TID Bok nr 23. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1977. Förord, sid 7. I denna boken sammanställs några uppteckningar och en del äldre foton från de olika socknarna på ömse sidor av den gamla riksgränsen. UPPTECKNINGAR, SID 9. Sid 9: Bild på frisörmästare Oskar Larsson i arbete i sin frisersalong i Knäred, 1973. MINA MINNEN, SID 10. Fru Alli Ljungkvist, Osby, berättar minnen från sin mor och far, och sina mor- och farföräldrar, från bygden. Sid 17: Bild från en torgdag i Osby, omkring 1905, där Allis farmor, Ila-Kittan, sålde sina varor. OTTO I SNÄLLSBÖKE BERÄTTAR, SID 24. Otto Andersson från Snällsböke i Hinneryds socken , berättar här om sina föräldrar Olof och Anna-Lena Andersson, vävskedhandlare Gustav Johansson, Peter på Kringlefes som sålde snus, handlare Petter Jonsson som senare överläts till sonen Julius, handlare Skoglund som senare övertogs av biträdet Johan Håkansson, originalet Jonas-Morr som delade måltid med sin gris, Risa-Johannes och soldat Snygg som var skickliga i att åderlåta, Klockare Vifholm och Ryssa-Svennen som tillverkade ryssolja som skyddade kreaturen mot farligt vilt, men också mot irriterande flygfän. Sid 26: Bild på en ryssten i Hallaböke skog i Hallaryd, där det förr brändes ryssolja. Sid 30: Håkanssons affär i Hinneryd, tidigt 1900-tal. Sid 34: Skolkort från examen i Ryds Skola, Hinneryds västra distrikt, år 1918. GLIMTAR FRÅN MIN BARNDOM, SID 38. Fritz Johansson, född på Nilsatorpet i Biernhult, Göteryds socken, berättar anekdoter om Plana-Kajan som bl.a. sålde karameller, Hummer-Nillan, Ko-Kallen från Hornsborg och Emil i Ljunggårdsköp som var kreaturshandlare och Vindskyttan som sålde snus. Sid 39: Bruket i Delary, där Plana-Kajan brukade stå och sälja sina alster vid lönedags. Sid 41: Bild på Ryfors bruk i Göteryds socken från 1864. KALLE FJÄRDINGSMANS UPPTECKNINGAR, SID 42. F.d. fjärdingsmannen Karl Gustaf Johansson, Kalle Fjärdingsman kallad, berättar historier som hans far och mor-och farföräldrar delat med sig av till honom. Här berättas om hur ett kronbröllop kunde gå till, den siste kungaskjutsen, med prins August som passagerare, som färdades landsvägen förbi Traryd, det första huset i Strömsnäsbruks samhälle, barndop på gammalt vis, hur man fredade sig och sina kreatur mot vargar, som det på den tiden det fanns gott om här, bygget av Traryds nya kyrka som alla i bygden hjälptes åt med att bygga, offerkällan i Traryd, Karolinakällan kallad, och hur julfirandet kunde se ut förr. Sid 44: Traryds järnvägsstation kring sekelskiftet med ett godståg från Ljungby. Sid 45: Bröllopsfoto med ståtlig äreport, i Knäred år 1908. Sid 46: Foto på brudpar utanför Järnvägshotellet i dåvarande Ljungby köping år 1901. Brudparet är källarmästare Louis Arndts dotter Ida och köpman Henning Setterbom, Göteborg, och gäster är: barnen (brudnäbbarna) Eva Otterström, Hans Arndt, Elsa Arndt, Ruth Arndt och Erik Otterström. Här syns också Elsa Sohlberg, Herman Arndt, brudparet Ida och Henning Setterbom, Maria Otterström, Gunnar Arndt, Gertrud Granath, Axel Strömberg, Ebba Arndt, Simon Granath, Theres Håkansson, Ernst Pålsson, Emelia Segerlind och Louis Arndt. Sid 49: Traryds gästivargård på 1890-talet. Sid 57: Bild på ett av de järnkors som finns på Traryds Kyrkogård, till minne av en smed. Sid 63: Foto från AB Ignaberga Kalksten på 1920-talet, då kalken hackades loss med hjälp av en korp. MINNESBILDER FRÅN SVUNNEN TID, SID 73. Här berättas det om apoteket i Ljungby vid det gamla torget, där apotekare J. Perman gavs tillstånd att inrätta apotek, år 1823. Apotekare Sven Edv. Berg efterträdde Bergman 1838 och var apotekare här till 1867. Det var även här som Christina Nilsson fick sina första elementära kunskaper, innan hon kom till Halmstad och Göterborg för musik-och sånglektioner. Det var också här som majstången restes och Ljungbyborna firade midsommar. Sid 73: Vy över Sparbanksgatan i Ljungby, från järnvägsstationen sett, med Storgatan och Sparbankens hus i fonden, tidigt 1900-tal. Sid 74: Apoteket i Ljungby vid det gamla torget. I bakgrunden syns Ljungby kyrka som uppfördes 1858-59, och ersatte den gamla medeltidskyrkan. Sid 75: Denna bilden visar Skolgatan, nuvarande Märta Ljungbergsvägen, vid 1900-talets början. Här syns bagare August Petterssons och handlande Olof Ahlbergs fastigheter. I fastigheten, som även kallades Hammars hus, inrymdes även ett kafé, Hoppmans droppar, där gubbarna gärna satt och drack kaffe med gök under första världskriget. Byggnaden därefter inrymde Smålandsbanken som 1906 flyttade till Adam Johanssons nybyggda fastighet vid torget (Smålands Enskilda Bank). Vi skymtar även handlande A. Bursies hus, där Kalle Johansson hade matservering, som låg utmed Olofsgatan, sockenstugan och skolan där Skolis, även kallad Räven (Joh. Johansson), undervisade. Sid 76: Fröken Ebba Arndt berättar om Kånnavägen, som senare blev E4, och som gick förbi Gamla Torg med en gammal smedja, kopparslagare Hammars och Långe Nymans hus på ena sidan, och med torget och apoteket på andra. Hon minns även att i ett av de gamla husen, var en privatskola inredd och sköttes av en guvernant. På vintern hade barnen ”slädparti”, där flickorna fick åka och pojkarna fick agera hästar! Sid 78: Ett skolfoto från Fogdeskolan, år 1908. Byggnaden uppfördes på Badhustomten och togs i bruk år 1900. På bilden syns: Astrid Lindblom, Inez Johansson, Villy Valfridsson, Ingeborg Jungbeck, Maggie Andersson, Karin Dawour, Agda Pettersson, Kerstin Hedkvist, Ebba Aronsson, Agda Johansson, Astrid Gustavsson, Ebba Karlsson, Märta Pettersson, Inez Jonsson, Ellen Törnberg, Ella Gustavsson, Magda Linder, Elsa Andersson, Jenny Borg, Vera Liljegren (till Amerika), Ingeborg Johansson, Tyra Eklund, Agda Asp, Elsa Fritzon, Ingeborg Bruhn (till Amerika), Rut Johansson, Frida Johansson, Karl Elmén, Harry Gustavsson, Gunnar Olsson, Simon Claeson, Helge Jonsson, Erik Lilja (till Amerika), Fredrik Liljedahl, Herman Nilsson, Acke Liljegren (till Amerika), Erik Johansson, Karl Lundkvist, Veimar Svenborg, Vigof Karlsson, Ture Pettersson, Erik Pettersson, Erik Karlsson, Folke Stensson, Axel Pettersson, Tage Andersson, Ernst Karlsson, Sven Svenborg, Valdemar Heiling, Joje Brunskog, Gunnar Vesterberg, Håkan Andersson (till Amerika), Karl Rossel (till Amerika), Tage Gustavsson och lärarinnan Eva Bladh. Sid 77: Här ser vi interiör från Smålandsbanken (Smålands Enskilda Bank) på Skolgatan, innan verksamheten flyttades, år 1906, till P.A. Johanssons fastighet vid torget. På bilden syns kamrer Simon Granath, Signe Hammar, kamrer Vicktor Sundberg, bankdirektör Smith, länsman Carl Wilhelm Granqvist och Hilma Hammar. MARKARYD, SID 79. Här får vi bilder och berättelser från järnvägsgången i Markaryd, interiör från Eliassons järnaffär, affärsrörelsen Kristensson och Eliasson i Strömsnäsbruk, Eliassons ångsågverk och Markaryds järnvägshotell. HALLARYD, SID 84. Här får vi bilder och berättelser från bl.a. ”syareladan” som var en salpeterlada där salpeter utvanns av kvävehaltig jord och var av stor betydelse för kruttillverkningen på den tiden, och på handlande Walfrid Jonssons lantaffär. ÄLMHULT, SID 92. Här kan vi se och läsa om järnvägsstationen, banarbetare, dressin, banvaktsstuga och arbetet som banvaktare. LOSHULT, SID 97. Här ser vi bl.a. Vakötåget från järnvägslinjen Vakö-Hökön. OSBY, SID 101. Bilder och berättelser kring Osby postkontor vid 1900-talets första hälft. LÖNSBODA, SID 106. Foto av Örkeneds kyrka och ett skolfoto från Lönsboda kyrkskola, år 1906. GLIMÅKRA, SID 111. Bild på Per Nilsson, Borringen kallad, från en skyttefest i Glimåkra, och ett skolfoto från Glimåkra folkskola, år 1924. BROBY, SID 114. Bilder på Broby gästgivargård och på en ånglokomobil i Snöarp i Broby socken. HÄSTVEDA, SID 116. Här ser vi bl.a. det gamla missionshuset (Lutherska missionshuset) och dess lilla arbetsförening, järnvägsstationen med personal, sågverket och ett skolfoto från byskolan i Hästveda, omkring 1907. HÄSSLEHOLM, SID 122. Här visas en vy från Järnvägsgatan i Hässleholm med bl.a. Berns hotell och motiv från Röingegatan och Östergatan i början av 1900-talet. BJÄRNUM, SID 127. Här kan vi se Frälsningsarmén från Bjärnum på utflykt i bryggare Malte Troedssons T-Ford, matserveringen på Boställsgatan och interiör från ångsågen i Hågnarp. VITTSJÖ, SID 130. Bild på Vittsjö biograf på 1920-talet som inrymdes i en drängkammare som tillhörde hotellet, skräddare Tullbergs hus, handsåg och motordriven vedkap hos handlande Henning Andersson, den gamla vattensågen i Vittsjö, kvarnbacken vid Gundrastorps kvarn och ett fotografi från Ola Persson Kämpes, Kämp-Olan kallad, hundraårsdag i Hästhult. VERUM, SID 138. Här ser vi vy över Verums kyrkby, det gamla mejeriet och ett skolfoto från Jägersborgs skola, år 1928. VISSELTOFTA, SID 142. Bild på sparbanksstyrelsen i Visseltofta utanför den gamla skolan där även Sparbanken hade sina lokaler och ett skolfoto från Visseltofta skola omkring 1910. LAHOLM, SID 145. Här ser vi ån Lagan vid Laholms gamla bro och från Laholms Valskvarn. HISHULT, SID 147. Bilder på rågskörd och slåtterarbete, och från Hishults gästgivargård. KNÄRED, SID 150. Här ser vi bilder från bl.a. Bassalts kvarn-och sågverksrörelse, skolfoto från Tommareds skola år 1898 och järnvägsstationen vid invigningen av Knäreds Övre kraftstation. SKOGABY, SID 156. Bild från Skogaby station där det hämtas tegel, levererat av Genevads tegelbruk. Lastbilen på bilden är av märket Mannesmann-Mulag. VEINGE, SID 157. Bild på planterare från Veinge, tidigt 1900-tal. Sid 158: Presentation av kommande bok, FOLKLIV I GÅNGEN TID. Sid 159: Förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FOLKLIV I GÅNGEN TID Bok nr 24. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1978. Förord, sid 7. I denna bok berättar gränsbygdens folk om både egna upplevelser och vad de själva hört talas om beträffande gamla seder och bruk. Sid 5: Bild på Skolgatan (nuvarande E 4) vid 1900-talets början. Här ses Olof Ahlbergs fastighet där han drev diversehandel med bl.a. specerier, vin, samt korta varor och trikåer, även huset där Smålandsbanken hade sin verksamhet syns här. UPPTECKNINGAR, SID 9. Sid 9: Markaryds första folkdanslag år 1923. Sid 10: Hotellet i Strömsnäsbruk omkring 1914. Sid 10: Från Storgatan i Ljungby, öster om järnvägsövergången på 1890-talet. Byggnaden till vänster ägdes av I.S. Sjölin, Rike Sjölin kallad. Här syns också det så kallade Gruvhuset, som numera är rivet, och byggmästare Sjögrens hus. På tomten emellan dessa två hus ligger idag Tingshuset. BERÄTTELSER FRÅN SUNNERBO, SID 11. Sid 11: Interiör hemma hos Erik Karlsson, Gåsarp, Hinneryds socken, med de gamla skorstensmurarna med den öppna härden i köket, som blir allt mer sällsynta. IDA I BUSKARNA, SID 12. Ida Svensson, Össjöa, Torpa socken, Ida i Buskarna kallad, berättar om sin farfar, Petter Svensson, och den kloka gumman Risa-Stava i Skinnersböke (Gustava Svensson). Sid 12: Bild på Ida Svensson, Ida i Buskarna, hemma i sitt kök. Sid 13: Idas timrade mangårdsbyggnad, Ekebuskarna, från 1800-talets första hälft, som brann ner 1975. BYAMINNEN OCH FJÄDERHANDEL, SID 15. Gustav Crona från Markaryd minns och berättar om gamla skolminnen, Kanon-Sissa som sålde snus och annat folk ute i stugorna, sin far som var fjäderhandlare, och sin farfar Gustav Crona som var född i Hyltåkra i Hamneda socken. Sid 17: Bäxhultstorpet (Bejshultatorpet) i Bäxhult, Markaryd, från 1600-talet. Sid 18: Grimmatorpet, Tjuvön, Örkeneds socken, med anor från 1600-talet. Sid 20: Interiör från Grimmatorpsgårdens ryggåsstuga, och berättelser därifrån. Sid 27: Bild från Sigfridsmässan i Växjö i början på 1900-talet. UR SVENSKAMERIKANARES BREV, SID 30. Signe Johnsson från Misterhult i Markaryds socken, och som sedermera flyttade till Amerika, berättar om sin uppväxt i Markaryds och Hallaryds socknar, där hon bl.a. nämner den mycket stränge läraren Frick och de spännande promenaderna till Brötan. Hon berättar även om den kloke gubben Anders Hansson och sina resor till Amerika. Här visas även brev från emigrerade svensk-amerikaner. Sid 43: Allan Linien, rederiet som bedrev en betydande samfärdsel mellan Nordamerika och England. Sid 44-47: Amerikabrev från Per Persson, som emigrerade från Ö. Olinge 1873. Sid 50-53: Brev från emigranten Bengt Bengtsson från Lindås, Virestads socken, daterat 1887. BERÄTTELSER FRÅN GÖINGE, SID 55. KRUKMAKERI OCH APOTEKSHANDEL, SID 56. Albert Holmström från Hässleholm berättar om sin far, Hans Holmström, och hans arbete som krukmakare, sin egen tid som springpojke på apotek, där man på den tiden kunde erhålla både Hoffmans droppar och blodiglar. Sid 58: Bild från Vittsjö marknad där Hans Holmström sålde sina lerkrus, pottor, fat och lergökar, år 1912. Sid 59: Bild från Holmströms krukmakarverkstad omkring 1923. Sid 65: Interiör från apoteket på Järnvägsgatan i Hässleholm år 1914. Sid 69: Hästveda järnvägsstation år 1914. BLINDA SIGRID, SID 71. Sigrid Nilsson i Hästveda, Blinda Sigrid kallad, berättar om sin uppväxt och nämner även Klok-Anna i Pjätteryd, den kloke Sven Nicklasson i Osby, ilagumman Gamla-Palla som satte iglar på folk och den kloke soldaten Reimer i Hästveda. MINNEN KRING GAMLA FOTON, SID 80. Oscar Andersson från Vittsjö minns och berättar om gamla foton bl.a. från järnvägsbygget från Vittsjö till Markaryd där man fann på en kanon från 1600-talet, Gundrastorps kvarn och mjölnare Teodor Larsson som ropade in tandläkarredskap på en auktion och blev därmed traktens tandläkare. Sid 83 och 85: Bilder på Gundrastorps kvarn. Sid 91: Kopparslagarviken i Vittsjö år 1895, med dåvarande badhus. Sid 93: Skolkort från den gamla folkskolan i Vittsjö, år 1895. FREDRIKS-KRISTINA, SID 97. Elvira Jönsson, Visseltofta, berättar om sin mor, Kristina Johansson i Hesslycke, Visseltofta socken, Fredriks-Kristina kallad, som på sin tid var en ofta anlitad kokerska. Hon anlitades även som liksveperska, där den döde skulle göras iordning, likrum skulle kläs och begravningen förberedas. Sid 98: Skolkort från Visseltofta, omkring 1905. Sid 105: Här sitter Per-Truls-Elsa (Elsa Johanna Troedsson) i Kulleröd, N. Åkarps socken och dekorerar en spettkaka, år 1925. NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 110. Thore Lindén från Malmö berättar om sin far, L.F. Lindén och hans färg-tapet och måleriaffär i Osby. Sid 110: Bild på L.F. Lindéns färg-tapet och måleriaffär. Sid 112: Bilder på bikupor, en ramkupa och en halmkupa. VID EN GAMMAL SMEDJA, SID 115. Nanny Sjölander från Osby berättar om sin svärfar Martin Sjölander som var smed, och hur smedlivet kunde se ut. Hon nämner här även Stetta-Svennens (Sven Svenssons) manufakturaffär och Tyga-Ingegär som hade mjölkaffären i Osby. Sid 117: Interiör från Sjölanders smedja omkring 1925. Sid 122: Stetta-Svennens manufakturaffär, tidigt 1900-tal. GRUVE-WIKTOR BERÄTTAR, SID 125. Wiktor Persson, Gruve-Wiktor, i Gruvegården, N. Hulta i Loshults socken berättar här om den ödesdigra Loshultsbranden år 1921, där många familjer blev hemlösa, kreatur brunnit inne och skog och grödor gått till spillo. Sid 128: Bild på ett brandlag från Loshultsbranden. Sid 130: Hultabergs station, 1922, med stationsmästare Frans Wiberg sittande på en dressin. Sid 132: Bild på en minnessten från Loshultsbranden. UR ETT GAMMALT FOTOALBUM, SID 134. Målarmästare Frosten Svensson från Lönsboda visar foton och minns trakterna kring Lönsboda, tidigt 1900-tal. Sid 142-144: Bilder från Gylsboda stenbrott, allmänt kallat Sibirien. BERÄTTELSER FRÅN HÖK, SID 149. Sid 148: Stenbrytning i Trälshult, Knäreds socken. Sid 149: Sjöareds kvarn och såg, i Knäreds socken. PLANTÖRENS MINNEN, SID 150. Hilmer Karlsson, By, Ränneslöv socken, berättar sitt arbete som plantör, både hos skogsvårdsstyrelsen och genom privata uppdrag. Sid 151: Bild på planteringsfolk på Hallandsåsen, 1935, på Skottorps gods ägor. Sid 152: Foto från skogsplantering på fäladen i Åkroken, Ekernahult, Knäreds socken, 1916. Sid 155: Bild på skogsarbete med handsåg och yxa, år 1931. GAMLA BOTEMEDEL, SID 157. Detta kapitlet berör några gamla botemedel som användes förr, och kanske än idag på vissa ställen. Sid 164: Minnesbilder ur mina filmer från 1953 NÅGRA GRÄNSBOR UR TIDIGARE BÖCKER, SID 166. Bilder på målningar av gränsbor från tidigare böcker i samlingen. Sid 175-176: Beställningsavi och information om nästkommande bok: FRÅN FLYDDA DAR. Sista sidan: En förteckning av tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FRÅN FLYDDA DAR Bok nr 25. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1979. Förord, sid 7. Det är folkets historia i gränsbygden som skildras även i denna bok. Den berör också den tid då landsbygdens folk upplevde kommunikationernas utveckling genom järnvägen, båttrafiken, velocipeden och alla de tekniska hjälpmedel som underlättade arbetet hemma på gården. UPPTECKNINGAR, SID 9. Sid 9: Bild på Snapphanegrottan i Högsma. BERÄTTELSER FRÅN GRÄNSBYGDEN, SID 11. Sid 11: Bild på ett ambulerande sågverk i Vittsjö, ca 1937. MED ÅNGSLUP PÅ IMMELN, SID 13. Här visas det bilder och berättas om bl.a. ångsluparna Svea och Framåt, stenbrottet i Gylsboda i Örkeneds socken, Immelns järnvägsstation och stenarbetare som arbetade i bergen uppåt Göinge. MED SKEPPARE PÅ MÖCKELN, SID 27. Helge Bengtsson, Sjöastabygd, och Karl Johan Johansson, Sjöabro, minns livet som skeppare på sjön Möckeln, då de båda ägde ångslupen Möckeln. ÅNGBÅTSTRAFIK PÅ BOLMEN, SID 34. Sture Gunnarsson, Bolmsö, och Fingal Emanuelsson, Sunnaryd, berättar och visar bilder från Bolmens ångbåtstrafik. Här nämns ångbåtslupen Oskar som byggdes vid Bolmstad sågverk år 1860 av kapten J.F. Rahm, den mindre ångbåten Vega, ångbåten Ebbe som köptes av patron Palm och virkeshandlare Medelberg, och kapten på denna var soldat A.G. Ling. År 1900 köptes båten av storredaren Frans Karlsson, som sedermera även köpte motorbåten Elli och ångslupen Germania. Dessa båtar hade bl.a. till uppgift att frakta gödning, kalk, lingon och andra förnödenheter. År 1922 överlät Frans Karlsson sin ångbåtstrafik till sönerna Georg, Erik, Hugo och Martin. Ångbåten Thor kom 1908 till Bolmen från Vidöstern genom köp av Svante Svensson och Ludvig Karlsson i Bolmen, och sågverksägare Eklund i Dannäs. Arvid Rahm köpte båten Frej som han ändrade om till ångslupen Kvick, som 1907 såldes till Carl Danielsson och Viktor Andersson i Sunnaryd. Carl Danielsson sålde Kvick till S. Hjelmqvist och Julius Magnusson i Unnaryd och köpte då ångslupen Framåt, som senare fick äran att föra dåvarande Kronprinsen Gustav Adolf till Håringe, där han då var i arbete med utgrävningar. En av de sista ångsluparna på Bolmen hette Delary, men döptes senare om till Helene, och ägdes av Strömsnäsbruks AB. Förare på Delary var Seander Johansson. Sid 34: Bolmsö hembygdsförenings studiecirkelsammankomst år 1959, som detta år behandlade bl.a. ångbåtstrafiken på Bolmen. Här syns Gunnar Pettersson, kyrkoherde Elmer Elmesson, prosten Josua Algullin, Gunnar Widelöv, Sune Granqvist, Ernst Svensson, Oskar Josefsson, Sture Gunnarsson, Gunnar Svensson och Per Granqvist. Sid 35: Ångslupen Oskar 1 som byggdes i slutet av 1860-talet och var i trafik fram till 1905. Sid 36: Ångslupen Vega som här har hyrts för en nöjesresa. Sid 37: Tidtabell och taxa från 1885 för ångsluparna Oskar 1 och Vega. Sid 38: Ångslupen Germania vid hamnen i Bolmen år 1914. Sid 39: Ångbåten Elli, som tidigare trafikerat Lagan mellan Ljungby-Hamneda (1884-1898) och hette då Ljungby, med ångbåtsägarna Frans Karlsson, Bolmen, och Carl Danielsson. Sid 40: Här ser vi ångbåten Elli dra iväg med en pråm vid en nöjestur år 1925. Med på bilden är Karl Gustavsson, Bolmen, skräddare Justus Ljungborg, Bolmen och Albin Nilsson. Sid 41: Interiör från en lövad pråm med nöjesresenärer på Bolmen, tidigt 1900-tal. Sid 42: Bild på ångslupen Thor som lagt till vid en pråm, tidigt 1900-tal. Sid 43: Ångslupen Kvick på Bolmen kring 1909, som köptes 1907 av Carl Danielsson. Sid 44: Fotografi från omkring 1920 vid Bolmens hamn, på ett arbetslag som höll på med lossning av ved för Bränslekommissionens räkning. Personerna är: Bertil Johansson, Bolmen, Johan Samuelsson, Öjarp, ångbåtsredaren Frans Karlsson, Bolmen, Fredrik Karlsson, Bolmen, och Adolf Rask, Öjarp. Sid 44: Delary, en av de sista ångluparna på Bolmen, här vid Sundets brygga med Seander Johansson. Sid 45: Ångbåtsbryggan i Bolmens hamn på 1920-talet med Gunnar Nilsson, Martin Jansson, Karl Olsson, Arvid Pettersson, Gustav Svensson, Karl Gustavsson och Olof Svensson, alla från Bolmen. Sid 46: Bild på godsmagasinet i Sunnaryd, där bl.a. handlare Anders Ahlberg kunde hämta sitt gods. MINNEN FRÅN BOLMEN, SID 47. Skomakarmästare Fingal Emanuelsson, Sunnaryd, minns och berättar om trafiken på sjön Bolmen. En episod var när några Bolmsöungdomar hade hyrt ångbåten Kvick, och det drog ihop till ett oväder de sent skulle glömma! Till allas tur o lycka kunde den lugne föraren Carl Danielsson och eldaren Johan Danielsson navigera ekipaget i hamn. Han berättar också om när han arbetade som dräng hos lantbrukare Janne Pettersson i Sunnaryd, och fraktade många lass timmer med häst och vagn ner till Bolmen, som fraktades över sjön till Bolmens station. Där kunde Hjalmar Johansson i Bosebo, S. Unnaryd, som arbetade med flottningsarbete av massaved runt Bolmen för Strömsnäsbruks räkning, flotta timret vidare. Här berättas även om ambulerande sågverk, och om roddpråmen, färjan som roddes mellan Bolmsö och Sunnaryd, som blev en vägskyldighet 1872, och sköttes då av tre gårdar i Sunnaryd, Nordstugan, Janne Petterssons och Johan Danielssons samt av tre gårdar på Bolmsö, de tre Brogårdsgårdarna. Den första motorfärjan kom i trafik 1929 med färjförare Gottfrid Danielsson. Sid 47: Bild på skomakarmästare Fingal Emanuelsson, Sunnaryd, i sin verkstad. Sid 48: Carl Danielsson i sin ångbåt Kvick. Sid 49: Ett skogshuggarlag (bjälkhuggare) med sina bilor i skogen nära Ölmesberg, tidigt 1900-tal: Valfrid Eklund, Söndratorp, Artur Karlsson, Flahult, Ivar Rang, Sunnaryd, Viktor Eklund, Söndratorp, Oskar Ohlin, Sunnaryd, Axel Eklund, Söndratorp, Fingal Söderlund, Flahult, Oskar Hjelm, Jälluntofta, Viktor Greek, Holmen, Karl Nilsson, Ugglebo, Janne Johansson, Jälluntofta, Karl Hjelm, Jälluntofta, Janne Nilsson, Ugglebo och Holmkvist, Sjöbo. Sid 51: En ”pråmbyggnadsräkning” från 1898 gällande den andra roddpråmen som gick mellan Sunnaryd-Bolmsö. Sid 52: Bild på roddpråmen lastad med två hästar, kusk och vagn på 1920-talet. Mannen vid hästarna är Valfrid Persson, Sjövik, Angelstad. Sid 53: Räkning från 1901 gällande en pråmrenovering. MINNESGLIMTAR, SID 54. Blenda Olandersson i Bjärnum berättar många minnen från sin hembygd, bl.a. om torparen Berger och hans hustru Else, som sålde karameller, grifflar och snus, och den originelle Henning Andersson i Hemmeströ. Sid 57: Bild på Henning Andersson, Hemmeströ, N. Åkarps socken. Sid 59: Skolfoto från Hemmeströ skola år 1899. Sid 61: Bjärnumstrion år 1914. VELOCIPEDÅKNING, SID 63. Här berättas om velocipeden som blev det nya kommunikationsmedlet på 1800-talets senare del. Sid 62: Syskonen Karlsson från Hökhult i Pjätteryd socken, med sina cyklar omkring 1918. Sid 65: Bild på ungdomar med cyklar på 1920-talet, i Örkelljunga. Sid 66: Cyklister i Glimåkra år 1928, med militärcykel och cyklar med racerstyre och elektrisk belysning (dynamo). FJÄRDINGSMANNEN OCH HANS CYKEL, SID 70. Bild och berättelse om fjärdingsman Gustav Persson, Lönsboda, och hans fortskaffningsmedel, cykeln. TROLLDOM OCH VIDSKEPELSE, SID 73. Här berättar Ester Nilsson från Broby om Klok-Anna, svartkonstgubben Falk, Neringen, spelemannen Ludvig Pihlblad som kunde spela Näckens Polska, naturläkaren Sven Nicklasson, originalet Jon Olsson Lovén och historier om gastar, maror och varulvar i trakten. Sid 76: Örkeneds kyrka. Sid 78-80: Sidor ur Neringens svartkonstbok. Sid 82: Detalj av hästman som flätats av maran från Arveka, Göteryds socken. Sid 86: Andreas Persson, den siste mjölnaren på Markaryd Södergårds kvarn, år 1914. Sid 90: Skolfoto från storskolan i Ekeröd, Osby socken, år 1901. ALMA I HORSASKOG BERÄTTAR, SID 95. Alma Persson, Horsaskog i Verums socken, minns och berättar om dåtidens begravningar, kristnagille (dopkalas), matlagning, torpare Myreholms-Pären och hans bror Stockholms-Jössen. Sid 96: Ett smyckat likrum (likbod) hos Olof Olsson, Bolberöd, Verums socken. Sid 97: ”Sillakrämare” Oskar Olsson, Stavshult, Verums socken, vid sin T-Ford med sillalådorna bak på bilens pakethållare, omkring 1933. Sid 100: Bild på Föreningsboden, Verums Handels AB i Verum omkring 1905. Sid 104: En marknadsbild från Osby när seklet var ungt. MED OXFORA, SID 109. Axel Krona, Kölaboda, Göteryds socken, berättar om det slitiga arbetet, att köra med oxfora. Sid 110: Bild på bruket i Delary, då Axel Krona körde massa med oxfora till Älmhult, år 1885. Sid 112: Loket Edvard Engeström som var byggt på Delary bruks verkstad, 1886. MINNEN FRÅN FÖRRA SEKLET, SID 115. Algot Larsson från Härlunda minns och berättar bl.a. om dåtidens marknader, sitt arbete som ordningsvakt på marknader, kördräng och likkörare, om Haralds-Magnus som var trolsk och det primitiva livet som torpare. Sid 116-117: Bilder från Ryds kreaturs-och knallemarknad, omkring 1910. Sid 124: Bild på ett liktåg från Elsa Troedssons begravning år 1926, Kulleröd, N. Åkarps församling. DEN GAMLE FISKAREN BERÄTTAR, SID 126. Fiskaren Knut Knutsson, Lille Knut kallad, från Hällevik, berättar om Sillagöingarna och det bitvis hårda livet som fiskare. Sid 127: Bild från Hälleviks fiskeläge omkring år 1900. KALLE PÅ BACKEN BERÄTTAR, SID 129. Karl Johnsson, Loshult, Kalle på Backen kallad, berättar om sin uppväxt i Loshult, men även om Killebergs marknad, kreatursdoktorn Gyla-Jössen i Gylleboda, kravet på gångbiljett som skulle lösas för att få beträda banvallen, tattare och smeden Österberg i Kjellstorp. Sid 132: Bild på gångbiljett, och regler för innehavaren av biljetten. MINNEN FRÅN BYN OCH BETFÄLTEN, SID 137. Här berättar Waldine Pehrsson från Hishult om sin barndom och om arbetet på betfälten i Skåne. Sid 139: Skolfoto från Hishults skola omkring 1906. Sid 144: Bild från Skäldinge gård vid Munka-Ljungby, där Waldine och hennes syster, Ingeborg, arbetade med betorna, daterat 1912. Sid 146: Bild på en Långgås (gudmorskaka), som gudmoren gav i julklapp till sitt gudbarn ända fram till konfirmationen. MINNEN FRÅN GAMLA LAHOLM, SID 149. Målarmästare Carl Ifverström, Laholm, berättar och visar bilder från gamla tider i Laholm. Sid 148: Skolgatan (S:t Clemens gränd), år 1905. Sid 151: Från A.O. Larssons krukmakarverkstad på 1920-talet. Sid 159: Besiktningsinstrument gällande källarmästare August Hedins bil, en Scripps Booth, år 1920. Sid 160: Beställningsavi till nästkommande bok: DEN GAMLA BILDEN BERÄTTAR Sista sidan: En förteckning över tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: DEN GAMLA BILDEN BERÄTTAR Bok nr 26. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1980. Förord, sid 7. Denna boken ger oss en värdefull inblick i vårt folkliv under helt annorlunda livsbetingelser. Texterna till fotona är sammanställda, dels genom upplysningar från kyrkoböcker, museér, olika arkiv och dels genom äldre personers minnen och berättelser. GAMLA FOTOGRAFIER FRÅN GRÄNSBYGDEN, SID 9. Sid 9: Interiör från Justus Johanssons gård i Grimsbygd, Pjätteryds socken, år 1919. KRISTIANSTAD, SID 10. Bilder från bl.a. Köttorget (Salutorget) på 1880-talet, torghandel på Lilla Torg, interiör från Sydsvenska Kredit AB:s avdelningskontor på Västra Storgatan, mjölkaffären på Föreningsgatan med produkter från Färlövs mejeriförening och Sparbankens hus på Västra Boulevarden. HÄSSLEHOLM, SID 19. Bilder och berättelser från bl.a. Hässleholms järnvägsstation, Berns hotell, torgdag på Stortorget, militäruppställning vid Hässleholms kyrka, militärförläggningen T4 och det gamla soldathemmet utmed Finjavägen. HÄSTVEDA, SID 28. Här berättar bilder från bl.a. Hästveda mejeri, smedmästare Henry Hedborgs smedja, Sjögrens hus på Karlavägen och från sågen vid Hästveda snickerifabrik. OSBY, SID 37: Bilder och berättelser från bl.a. järnvägsstationen, Osby småskola, Osby samskola, systrarna Hanssons bageri, Albert Svenssons bageri, Eril Newmans bilverstad, Hedbergs smedja och Sibbarps folkskola. LOSHULT, SID 56. Bilder och berättelser från bl.a. Killebergs järnvägsstation, garvaren och trävaruhandlaren Johan Olof Bomarks hus och garveri i Killeberg, Ernst Otto Anderssons affär i Killeberg, den första telestationen i Loshults socken, Loshults småskola och interiör från Magnus Carlesons affär i Hökön. ÖRKENED, SID 68. Här syns och berättas om t.ex. Johan Carlesons affärshus och Bertil Nymans sko-och beklädnadsaffär i Lönsboda, Regents syeri och modeaffär i Lönsboda, Ola Håkanssons, Bagar-Olan kallad, i Tosthult, 79-års kalas och en trafikolycka i Flyboda. GLIMÅKRA, SID 80. Här finns bilder och berättelser från bageriet på Bagarliden, torvarbete i Snarrarp, stenbrottet i Ekeröd, Boalts och Kräbblebodas järnvägsstationer och från Nancy Back-Perssons damfrisering i Gottschallshuset. BROBY, SID 91. Här berättas och visas bilder från Broby järnvägsstation, Stenemölla kvarn och såg, Västraby smedja, Broby marknad, ålderdomshemmet med dåvarande inneboende och Ragnar Josefssons bilverkstad. N.ÅKARP, SID 103. Bilder och historia från Bjärnums samhälle- göingebygdens möbelcentrum på 1920-talet, torvupptagning i Hässleberga, Lilla-Riks och Stora-Riks telestation och den flyttande folkhögskolekursen i Bjärnum. VITTSJÖ, SID 117. Här berättas och visas bilder från bl.a. Hålegården, Ivar Johanssons spannmålsaffär, musikanter i Gundrastorp, en ambulerande såg, så kallat buskasåg, halmbikupor, Gundrastorps kvarn och Hultatorps byskola med dåvarande elever. VERUM, SID 133. Bilder och historier från t.ex. N.T.O-logens blåsorkester utanför skolan i Verum, Skeinge säteri-och gods, skolfoto från Jägersborgs byskola år 1905, och Luciafest i Hörlinge skola kring 1928. VISSELTOFTA, SID 145. Här visas bilder och berättas om brunnsgrävning vid Visseltofta folkskola, skolfoto från Kylens skola år 1898, konfirmander i Visseltofta år 1912, och Smea-Nissens-Nilla som spinner lin. LJUNGBY, SID 151. Här berättas och visas bilder från Tila-Brittas kafé utmed Kungsgatan som drevs fram till 1934, en speceriaffär som drevs av lokputsare Johansson, Putsare-Johansson kallad, transport av Ljungby kyrkas nyanskaffade storklocka och mellanklocka, år 1923. Här syns L. Ulrik Martinelli, åkare August Larsson, byggmästare Eric Modie och murare Eric Sjölin (Silla-Sjölins son). På sidan 153 finns texterna på klockorna att läsa. Sid 154: Bild från torgets nordvästra del, från 1910. Här syns källarmästare Louis Arndts krog, Oskar Sohlbergs tornprydda hus, Thekla Fogelbergs manufaktur-och kappaffär, Granholms möbelaffär, huset där Ljungby Kooperativa förening hade sina lokaler, och Olof Åströms hus där hustrun drev sybehörsaffär och P.A. Svensson hade sin charkuteriaffär i källaren. Sid 155: En bild från Olofsgatan med elektrisk belysning, när seklet var ungt. Fastigheten på bilden ägdes av spannmålshandlare Hedvall, daterat sent 1700-tal, och därmed ett av Ljungbys äldsta fastighet. Byggnaden därefter ägdes en gång av doktor L.N. Hjelmqvist, och källarmästare Louis Arndt hade en tid sitt bryggeri här. Husen därefter ägdes av garvare Dahlin samt handlande A. Bursie. Även apoteket och målarmästare G. Beijerstens fastighet skymtas på bilden. Sid 156: Här är en bild från torget omkring 1915. Vi ser byggmästare Olof Åströms fastighet, järnhandlare A.L. Höglunds diversehandel, Putsans hus, alltså lokputsare Johanssons, där hustrun Jenny hade manufaktur-och trikåaffär i ena delen av huset och Hjelmgren sin affär i andra delen. Här syns också P.A. Johanssons fastigheter där skräddare Karlsson hade sin rörelse och Kemikalie-Pelle sin kemikaliehandel. I det stora huset på hörnet, Tellushuset, inrymdes flera olika affärsrörelser såsom Smålands Enskilda Bank, Werner Nystrands urmakeri-och guldsmedsaffär, P.A. Johanssons skoaffär, Eva Johanssons konditori, H. Heilings garn-och tygaffär, Hans Jönssons tryckeri-cigarr-och pappershandel, Frans Petterssons kontor, och tandläkare Otto Wikbladhs praktik. Sid 157: Fotografi från P.J. Jonssons bageri och kafé på Storgatan nr 2, med Ammy Jonsson i dörren, omkring 1910. Sid 157: Olofsgatan omkring sekelskiftet, med Fröknarna Hjelmqvist hus (döttrar till doktor Hjelmqvist), handlanden A. Bursies fastighet där Knalle Johansson på sin tid hade matservering och här syns även garvare Dahlins hus. Sid 158: Här kan vi se Fogdegatan omkring 1900, med bankdirektör Smiths hus, Fogdeskolan (som egentligen skulle blivit en badanstalt, orgelbyggaren och fabrikören Carl Elfströms hus och disponent Björkmans fastighet (Björkmanska huset). Sid 158: Här ser vi Anders Jensen (son till murarmästare Nils Jensen) som kusk, med kon som dragare. Medpassagerare är dottern Gurli, fostersonen Nils Westergren och syskonen Ellen och Anna Jensen. Fotot är taget bakom gamla apoteket i Ljungby, år 1921. Sid 159: Denna bilden visar Hjalmar Karlsson utanför sin speceri-och diversehandel, i hörnet av Drottninggatan och Storgatan (strax intill Tingshuset), där hans fru också drev matservering. Här skymtar även trädgårdsmästare Stenvalls gårdshus. Fotot är omkring 1910. MARKARYD, SID 160. Här berättas och visas bilder från bl.a. Sjöbergs konditori, Trekanten, järnvägsstationen och rälsbussen ”Skorren”, Markaryds marknad och Timsfors pappersbruk. TRARYD, SID 171. Här får vi en glimt från norra infarten till Strömsnäsbruk med brukets arbetarbostäder, Strömsnäsbruks järnvägsstation, Strömsnäsbruks folkskola med elever år 1907-1908, Traryds folkskolas lärarkår kring 1917, skolfoto från Sånnamads byskola år 1916 och Lagastigsgatan. HINNERYD, SID 177. Här ser vi bilder från Fagerdala festplats, skolfoto inifrån Ryds skola kring 1920, slåtterfolk hos Smens-Ida och foto på laggkärlsmakare Gustav Anton Svensson i Gunghult som sedermera flyttade till Torpa. HAMNEDA, SID 181. Sid 181: En bild hemma från stationskarl Nils Busch, med hustrun Helga och döttrarna Vivi och Karin, från 1920-talet. Sid 182: Här pågår taktäckning på Hamnedatorp omkring 1920, med Axel Nilsson och Emil Göransson. Sid 182: Bild från potatisupptagning på Ekebacken, Håå, omkring 1925, på Theodor Nilssons gård. Här jobbar Herman Bengtsson i Håå, Hanna Ekman och Elisabeth Nilsson. Sid 183: Slåtterarbete på ”ön”, på 1920-talet, med Edla Johansson, Hamneda, Ella Johansson, Vilan, Jenny Nilsson, Hamnedatorp, Gustav Johansson, Vilan, Emil och Ivan Göransson, Hamnedatorp, Edvard Johansson, Vilan, Sven Johansson, Bäckaryd, och Axel Nilsson, Hamnedatorp. Sid 184: Elegant bilekipage, kring 1912, med chaufför Martin Svensson, Hamneda, vid ratten. Passagerare är: Anna Larsson, Soteli, Anders Karlsson, Karl Emil Bengtsson, Betty Karlsson, Emil Göransson, Axel Nilsson och hans hustru Jenny. Sid 185: Interiör från Hamneda nya mejeri på 1930-talet, med mejeristerna Larsson, Bertil Karlsson, Hamneda, och Hilding Johansson från Elinge. Sid 186: Hemma hos Nils Petter och Bendikta Andersson i Bäckaryd omkring 1924. På bilden ser vi barnen Anna, Karl och Ragnhild, och deras kusin Harald Nilsson. Sid 187: Från en auktion kring 1930. Bland personerna igenkännes Ida Larsson, Soteli, Josef Johannesson, Bårshult, Edit på Välarna, Agda Larsson, Soteli, Elisabeth Andersson och Anna och Ivar Larsson, Soteli. HALLARYD, SID 189. Här bjuds vi på bilder och berättelser från bl.a. konfirmander i Hallaryd, personal från Hjalmar Gustafssons diversehandel i Vägla, Gustaf Jonassons diversehandel i V. Vägla, Ernst Lindstrands snickerifabrik och en skymt av Gustaf Jahnséns sågverk och snickerifabrik. Bilder och berättelser från en NSU-buss, nöjesstället Sjöstugan, en bilolycka vid Götaslätt år 1928, och lite vyer över Älmhult från seklets början. VIRESTAD, SID 213. Sid 213: Skolfoto från Fälhults skola omkring 213 Sid 214: Ingegerd Karlsson Holmberg, Bengtstorp, i färd med att hugga havre med skära. LAHOLM, SID 216. Här berättas och visas bilder från bl.a. Hästtorget, Skogsvårdsstyrelsens plantskola i Fridhem, Olanderska huset på Stortorget och C.L. Lundgrens Delikatess-Speceri och Diversehandel. KNÄRED, SID 223. Bilder och historier från Nils Pålssons gård i Brånalt, Egernahults kvarn, skolfoto från Trälshults skola kring 1917, minnesstenen i Sjöared och invigningen av Knäreds järnvägsstation år 1899. HISHULT, SID 229. Här kan vi se Chevroletbussen, Gula faran kallad, och skräddarmästare Nils Alfred Isaksson i sin verkstad. RÄNNESLÖV, SID 233. Sid 233: En bil av märket Commonwealth utanför Ålstorps Handelsförening. Sid 234: Bild från torvmossen i By, Ålstorp. Sid 237-238: Information och bilder från nästkommande bok, Så levde vi då. Sista sidan: Förteckning över tidigare utgivna böcker. Brogårdh Thore Titel på bok: SÅ LEVDE VI DÅ Bok nr 27. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1981. Förord, sid 7. I denna boken berättar äldre göingar, hallänningar och smålänningar, och kompletteras i möjligaste mån av tidsenliga foton. Uppteckningar, sid 9. Sid 9: Fotografi på huset ”Björkelund” i Killeberg, år 1911. BERÄTTELSER FRÅN GRÄNSBYGDEN 1. ANDREAS VÄRJA, SID 13. De mycket fattiga Andreas Värja och hans hustru Sissa bodde i en kolarkoja, i Torsholma Västergård, Hallaryds socken, under väldigt primitiva förhållanden. De flyttade sedermera till en enkel jordstuga på en myr, Värja myr, i Starsholma. Sid 16: Foto på en ryggåsstuga i Hamneda socken, ca 1920. RYFORS, SID 17. Ry by i Göteryds socken, bestod ursprungligen av två gårdar, Östre-och Västregård. Den förra ägdes av bönder, medan den senare tillhörde brukspatroner, som anlade järn-och pappersbruk där. I Ry fanns även Ryfors herrgård, som eldhärjades svårt 1941. Sid 26-27: Interiör bilder från Ryfors. HERRGÅRDSKUSKENS BERÄTTELSE, SID 31. Herrgårdskusken på Ryfors, Ernst Bard i Lenhovda, berättar om minnen från Ryfors och trakten däromkring. Sid 32: Foto på Ernst Bard och Edit Svensson. Sid 38: Foto på originalet August Berg, Berg-August kallad. Sid 42: Foto på liesmeden Lejon från Hallaryd. SKOLMÄSTERS MINNEN, SID 47. Fd folkskolläraren Algot Martinsson, Sjöastadbygd i Pjätteryds socken, berättar om sina minnen som folkskollärare i Pjätteryd socken, och sin barndom i Örkeneds socken. Sid 55: Foto på Nanna Jonsdotter, kädd i si konfirmationsklänning, 1893. Sid 60: Foto på Anna på Bygget, Anna Bengtsson i Länshult, som var karamellkokerska där. DOP OCH GUDMORSKAKA, SID 61. Rut Nilsson, Osby, berättar om sina syskons dop, och att gudmodern vid julen de följande åren fram till konfirmationen, skulle komma med en gudmorskaka. Denna kunde bestå av en vetekrans, lite nötter, frukt, blandat småbröd och en strut med russin t ex. Sid 62: Bilder på gudmorskaka, bakat och upplagt av Rut Nilsson, Osby. KLOKA GUBBAR OCH BOTEMEDEL, SID 67. Hembygdsforskaren Gustaf Håkansson, Torstensmåla, Almundsryd, berättar om den kloke gubben Anders Hansson i Hallaryd, Palma-Håkan i Lappareboda och Pika-Svennen i Almundsryd. Sid 69: Bild på den kloke gubben Anders Hansson, Ö.Vägla i Hallaryd, och hans hustru Christina ( född Nilsdotter). SOTAREN, EN SMÅLÄNDSK STORLJUGARE, SID 75. F.d vägmästaren Oscar Jönsson, Misterhult, Markaryd, minns och talar om Hans Petter Svensson, Sotaren kallad, och som var allmänt känd för sina fantasirika historier. Sid 76-77: Bild på Hans-Petter Svensson, Sotaren, men även kallad Flöde-Hans, och en av många mäktiga skorstensmurar som fanns under hans tid. Denna som än idag finns kvar hos Emil Karlsson i Skinnersböke i Hinneryds socken. NÅGRA LJUNGBYPROFILER, SID 82. F.d skomakarmästaren Kurt Lundqvist, Ljungby, minns och berättar om några Ljungbyprofiler. Bland annat så brukade Tröske-Henning komma in till skomakarverkstaden för att borsta sina skor, och klurig och slagfärdig som han var, så hade han alltid någon historia eller anekdot att berätta. En annan person som ofta kom gående på Storgatan var Frille. Han bodde i ett torp i Kvänjarp, Kånna socken, och kom då och då in till stan för att kanske sälja en gris, lite potatis eller för att gå på systemet. Frilles syster, Mjölk-Anna, gick dagligen, med asande steg, från hemmet i Kvänjarp, de fyra kilometrarna in till stan för att köpa skalkar, sparsam som hon var. En annan person som var ett välkänt inslag i gatubilden på den tiden, var Lumpagubben, som egentligen hette Fredrik Amandus Petersson. Från Hässleholm gjorde han sina lumpsamlarturer i gränsbygden. Han levererade sin lump till Alms skrotaffär här i Ljungby, som var en filial till Gotthard Nilssons i Älmhult. Zara Krook hade en karamellaffär på Olofsgatan vid mitten av 30-talet, och hon var även ute och sålde sina karameller på olika marknader. H. Jönssons tryckeri, dåvarande Storgatan 6, (numera 21) startades 1897 av Hans Jönsson, och utökades 1906 med tobaks-och pappershandel. Sid 83: Kurt Lundqvist i sin verkstad. Sid 84: Tröske-Henning på 1950-talet. Sid 85: Frille och Lille-Kalle utanför Centralcafeét i Ljungby på 1940-talet. Sid 86: Mjölk-Anna i stan, 1940-talet. Sid 87: Lumpagubben med sin vällastade cykel. Sid 88: Karamellkokerskan Zara Krook i sin affär på 1930-talet. Sid 89: H. Jönssons tryckeri på Storgatan nr 6 på 1920-talet Sid 90: Förstamajdemonstration på torget i Ljungby, i början på 1900-talet. Sid 91: Interiör från Jönssons tryckeri på 1920-talet. På bilden, ev. Sven Larsson, boktryckaren Johan Jönsson och hans far Hans Jönsson. VID KOLMILAN SID, 92. En beskrivning av arbetet kring en kolmila. Sid 94: Foto från kolmilan i Norreskog, Verums socken, 1930-talet. Sid 95: Foto från kolmilan, dåvarande John Ohlssons ägor i Torup, Visseltofta socken, kring sekelskiftet. NÄR SEKLET VAR UNGT, SID 99. Ored Olofsson, Malshult i Osby socken berättar om sin livshistoria och uppväxt i Osbytrakten. Sid 103: Bild på Källedals såg och kvarn, omkring 1922. Sid 104: Bild på nämndeman Sven Bengtsson och hans familj, på Källedal. Sid 107: Handelsbolaget i Osby, på 1920-talet, med dåvarande innehavarna Oskar och Ernst Hansson. Sid 108: Interiör från Bröderna Carlssons spånkorgsfabrik, omkring 1919. FRÅN GÅRD OCH LANDSVÄG, SID 111. Arvid Nilsson i Vittsjö berättar om fösningen av stora hjordar av får genom byn, på väg till Skåne för att avyttras. Han talar även om när det en dag kom två män med en dansande björn till gården i Hagsjö. UR J.P. ENGQVISTS UPPTECKNINGAR, SID 116. Johannes Persson Engqvist, Hårsjö, Vittsjö, upptecknade vid åttio års ålder en hel del folkminnen, som det berättas om i detta kapitlet, bl a de grymma snapphanarna Gädde-Åken och Nils Tuvesson från Gundrastorp i Vittsjö, och den förskräcklige Sven i Lehult, kallad Leelta-Sven. SÅ LEVDE VI DÅ, SID 131. Betty Ottosson i Lönsboda minns och berättar om att hon endast tre år gammal, blev såld på socknen. Tur i oturen kom hon till en avlägsen släkting i Hunshult, Per Bengtsson, Blom-Pellen kallad, och hans hustru Inga, som var fattiga men snälla människor. Här berättas även om originalen Borringen och Fia-Stetta-Bengtan. Sid 135: Bild på originalet Borringen, omkring 1928. Sid 140: Bild på skomakaren Eric Rosenquist, som ibland kom hem till gårdarna och lagade skor. LAHOLMSLAX, SID 143. Ruth Andersson, Broby, dotter till laxhandlaren och laxrökeriägaren i Laholm, Carl Otto och Mathilda Åkerberg, berättar om sina minnen om detta. Sid 144: En vy över laxhandlaren C.O. Åkerbergs bostad, laxbod och rökeri i Laholm, omkring 1924. KYRKVÄKTAREN I Ö. KARUP, SID 159. Snickaren, kyrkväktaren, dödgrävaren och vagnmakaren Johan Adolf Persson, Ö. Karup, om sitt arbete i kyrkan. Sid 160: Johan Adolf Persson i sin stuga Lugnet, som trots sitt namn blev vandaliserat av inbrottstjuvar, medan han själv vistades på ålderdomshemmet. FRÅN SVUNNEN TID, SID 162. Ernst Brånalt, Knäred, berättar historier från socknen, bland annat ett mordbrandsförsök av bondhustrun Kersti Ifvarsdotter på sin ovän Jöns Jönsson, men som avslöjades av en luffare som hört de onda planerna. Sid 166: Bild på Ernst Brånalt vid Jordbrobacken, dit bygdens folk lär ha sökt sig under ofredens dagar. EN SOCKENDRÄKT II, SID 175. Historian om sockendräkten i allmänhet, och Hallaryds sockendräkt i synnerhet. Sid 176: Hallaryds sockendräkt, som den såg ut i mitten av 1800-talet, då den bars av en gift kvinna. DRÄKTSILVER, SID 185. Beskrivning av olika smycken och knappar till sockendräkten. Sid 186: Bilder på olika kragknappar. Sista sidan visar tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FOLKMINNEN I URVAL 1958-1961 Bok nr 28. Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1981. Förord, sid 9. Denna bok är sammanställning av valda delar ur de fyra första utgåvorna, med kompletteringar. BLAND GÖINGAR OCH SMÅLÄNNINGAR, SID 11. Sid 12: Bild på styrelsen i Loshults hembygdsförening vid årsmötet 1957. Sid 13: Bild på Alma Bengtsson, Lindås, Hallaryds socken. En munter och glad kvinna, trots sin värkbrutna kropp. VAD KNALLEN HADE ATT BERÄTTA, SID 15. En del av knallen Bengt Nicklasson, Mörkhult, Osby socken, berättelser finns i boken Minnen från flydda dagar, och här återges det övriga av knallens berättelse. Här finns fler historier om originalet Borringen och Polis Liljedahl i Glimåkra, som allt som oftast fick åka och hämta hem Borringen när han knatat iväg för långt. Sid 18: Fotografier på Borringen på 1920-talet. TRÄSKOMAKARN, SID 20. En beskrivning av Alfred Pålssons, Sjuhult, Hallaryds socken, yrke som träskomakare. Sid 21: Alfred Pålsson utövar sitt yrke som träskomakare. Sid 22: Bild på Nils Svensson, Emitslöv, och hans hustru Hanna, där Nils bär ett par präktiga göingeträskor på fötterna. EN GAMMAL GUMMA BERÄTTAR, SID 27. Lina Sandell, Sjuhult, Hallaryds socken, beskriver arbetet med att byka tvätt. Sid 30: Bild på Anna Svensson, Hamneda, klappar tvätt nere vid Lagaån på 1920-talet. Sid 32: Anna Johansson med dottern Mathilda och hennes barn, framför torpstugan i Hamneda. EN BACKSTUGUSITTARE, SID 34. Emma Jönsson, Stavshult, Visseltofta socken, berättar om den fattige backstugusittaren Ola Larsson och hans kvinna, Johanna. Sid 37: Bild på en backstuga i Kärsebränna, Osby socken. UGGLE-VIKTOR, SID 40. Bygdeoriginalet Viktor Torkelsson, Uggle-Viktor kallad, föddes i en backstuga på Turlabackarna i Verums socken. Här berättas bl a om förfallet av hans gård i Holmö, Osby socken. Sid 44: Bild på Uggle-Viktor vid den förfallna gården. SMÅLÄNDSKT OCH GÖINGSKT FOLKLIV, SID 47. Sid 48: Bild på Svärjarhålorna i Tofta, Farstorp socken. Sid 49: Bild på varggrop i Fornahässle, Loshults socken. Sid 49: Bild på ”Linnarna i Vägla” i Ö.Vägla, Hallaryds socken, där ungdomarna samlades till dans. ÄVENTYRAREN LARS WIVALLIUS, SID 51. En kärlekshistoria, som bl a kom att utspela sig på Björkeberga gods i Verums socken, om äventyraren och skalden Lars Svensson Wivallius, som utgav sig för att vara adelsmannen Erik Gyllenstierna. VIDSKEPELSE OCH TROLLDOM, SID 63. Här berättas om trollpackor som kunde ta smörlyckan från sina grannar med hjälp av mjölkharar, som tjuvmjölkade korna. Trollpackan Britta på Röjan ansågs ha en sådan mjölkhare. Tjudra Hyggesstabben, ansågs vara ett sätt att bota värk på av Jeppa i Hallaryds socken. Villappaskott var också ett effektivt medel mot värk, berättar Olof Persson, Bjäret, Visseltofta socken, som själv blev botad en gång av detta. Till Magnusa-Karna i Visseltofta, gick man för att hugga bort något ont. Olof Nilsson, Visseltofta, berättar om orm i tröskeln för att skydda kreaturen i lagården. Gösta Jahnsén, Ellefors, Hallaryds socken berättar om trollträd. LÄNGS EN GAMMAL RIKSGRÄNS, SID 69. Sid 70: Bild på kyrkstallarna i Tingsryd, uppförda på 1880-talet och som revs 1960. Sid 72: Bilder från Osbyutställningen, år 1960. GRÄNSTVISTEN VID BRÖTAJÄR, SID 75. Här talas om Karl Persson, Bejstorp, Visseltofta, som i över tio år hade kämpat för sin rätt beträffande gränsdragningen mellan Skåne-Småland vid Bejstorp. Sid 76: Odenshall (Oderhall) på Bökön i Örsjön, som utgör gränsmärke mellan Skåne-Småland, och som före år 1658 var riksråmärke mellan Danmark och Sverige. DEN SISTE VÄVSKEDSMAKARN, SID 79. Vävskedsmakaren Axel Hjelt, Holma, Markaryds socken, var den siste utövaren av sitt yrke, som han här berättar om. Sid 80-81: Bilder på Axel Hjelt i sitt arbete som vävskedsmakare. LIESMIDE, SID 84. Teodor Lejon i Hallaryd berättar om sitt liv som liesmed, och sin far som tog sig namnet Lejon, som blev hans varumärke, den berömda och prisade Lejonlien. Sid 85: Bild på Teodor Lejon i sin smedja i Hallaryd. SVEN NICKLASSON, SID 92. Björn Jonsson Bergstrand, Gråshult, Loshults socken, Nilla Jönsson, Jakobsberget, Glimåkra socken, och Adolf Nilsson i Osby, minns och berättar om Sven Nicklasson i Osby, som på sin tid var känd för sin skicklighet i att laga benbrott och läka svåra sårskador. Sid 98: Bild på Jon Persson, Glimåkra, Björnbeta-Jonen kallad, som lär ha blivit botad av Nicklasson. SVARTKONST, SID 100. Detta avsnitt berör svartkonst och kloka gubbar. Lantbrukaren Johan Jönsson, Ö. Flyboda, Örkeneds socken, berättar om svartkonstgubben Trane-Masse. Här nämns också svartkonstgubben Falk och trollgubben Trolle-Pellen. Sid 102: Bild på Johan Jönsson och Olof Carlsson, på stället i Björkhult, där enligt traditionen nämnda svartkonstskola lär ha haft sin plats. FOLKTRO OCH GAMLA SÄGNER, SID 109. Sid 110: Bild på Systergölen, norr om Änga i Hinneryds socken, i vars vatten tre jungfrur ska ha dränkts av sina bröder. Sid 113: Kärringahall eller Katrinehall i Grytsjön, sägs snapphanarna satt en orkeslös kvinna från Gäddegölshult, och därefter skjutit till måls på henne. SVARTKONST, SID 114. Här berättar Johan Nilsson, Sjöaryd, Virestads socken, om Palma-Håkan, även kallad Besse-Håkan, vars hustru, Britta Gummesdotter, var född 1788 i Ryssby. Även Ernst Svensson, Hussjönäs i Härlunda socken berättar om denna trollkarl och undergörare, som botade både folk och fä. Här visas även formler ur svartkonstboken och magiska tecken. TRON PÅ TYALE, SID 124. Lite historia om varifrån tron på trolldom och mystik härstammar. ÅRSGÅNG, SID 127. Här beskrivs hur en så kallad årsgång gick till, och varför man utförde den. SOLSKOTT, SID 130. Solskott var ett symtom som kunde yppa sig på kreaturen vid betesgång. Djuren syntes ej bli mätta, hur mycket de än åt. I Eringsboda, Blekinge, botade man detta genom att stoppa ner åltarmar i djuret. MYRINGASKRIK, SID 131. En torpare i Vittsjö socken berättar om när han hörde ett myringaskrik, och vad som sen hände. TYALE, SID 132. Här berättas om bot och verksamma medel mot sjukdomar och förbannelser. Sid 136: Bild på en spiritus (ande) från Ryssby socken. Med en sådan i sin ägo kunde man skaffa sig rikedom och kraft. Det var i regel ett sexbent djur, men kunde även vara en vit orm, en ödla eller ett egendomligt djur kläckt ur ett tuppägg. Spiritusen med nyktert spott på morgonen, före maten. Sid 139: Ur dikten ”Sång till Småland”, av Pälle Näver (Josef Högstedt), tillägnad författaren till boken, Thore Brogårdh, 1961. Även en bild på Pälle Näver. KOMPLEMENT, SID 141. Här är en förteckning över författarens samtliga utgivna böckers innehåll. Sid 140: En bild från hemma hos Otto Andersson, Snällsböke, Hinneryds socken, där det fanns ett par äkta gamla bockskinnsbyxor som visas upp. Sista sidan i boken visar tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FRÅN SVUNNEN TID Bok nr 29 Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1982 Förord, sid 7 Denna bok innehåller uppteckningar med bilder, och det är äldre gränsbor som berättar sina minnen från svunnen tid. UPPTECKNINGAR 1, SID 9. Sid 9: Bild på Nils och Kristina Norén, framför sin torplägenhet i Kornberga, Hallaryds socken, omkring 1910. BERÄTTELSER FRÅN GÖINGE, SID 11. Sid 11: Interiör från Anton Nilssons diverseaffär i Hästveda, när seklet var ungt. ADOLF ALMS MINNEN, SID 12. Adolf Alm, Osby, berättar om sin uppväxt, sitt arbete på Marklundagården och senare på Newmans gjuteri. Han benämner även marknaden i Marklunda, och fyra björnar som hade mellanlandat inne i smedmästare Rydströms skostall. Sid 14: Foto på Marklundagården, år 1902. Sid 17: Interiör från Newmans gjuteri i Osby på 1920-talet. MARKNADSMINNEN, SID 26. Reinhold Roos, Killeberg, minns och berättar bl a om Killebergs marknad. Där var Silla-Nillan med sin sill, Hässleholms-Kerstin som sålde mat, två kreaturshandlare som kallades Ko-Petern, varav den ene hörde hemma i Hamneda. Ridande poliser, tattare och zigenare fanns också på marknaden. Sid 28: Bild från Killebergs marknad, omkring 1912, vid Nilla Svenssons serveringsstånd. VAGNMAKARE MATTIASSON, SID 31. Vagnmakarn Konrad Mattiasson, Broby, en av de sista inom yrket, berättar om sin väg inom yrket. Sid 32-33: Mattiasson i arbete. Sid 44: Vagnar av olika typer och konstruktioner, på torget i Laholm på 1880-talet. MINNEN FRÅN GÖINGE OCH OSTRONFISKE I AMERIKA, SID 46. August Bengtsson Rask, Lönsboda, berättar om sin fattiga uppväxt på Rävatorpet i socknen, och sina resor och arbeten både i Danmark, Tyskland, Norge, Tyskland, Kanada och Amerika. Sid 48: Interiör från Emma Anderssons affär i Kärraboda, kring 1914. Sid 53: Bild på ostronfiskare. Sid 56: Bild på barnmorskan Tekla Holmberg, Genastorp, Osby, med den typiska barnmorskeväskan. FRÅN SVUNNEN TID, SID 60. Christen Nilsson, Östaröd, Glimåkra socken, berättar om händelser och personer i bygden. Kasta-Trued som sägs ha skjutit ihjäl fem snapphanar i följd, morbror Kast-Olan som tillverkade kastrep som han sålde på marknader, Geda-Gubben som sålde lite allt möjligt, och hade en get som drog hans kärra, Dränga-Bengtan som sålde kvastar av kråkris och bodde i en mycket primitiv jordstuga. Sid 62: Bild på taktäckare som använder sig av täckerep, vid täckning av halm-eller sticktak, på fornminnesstugan i Vittsjö, år 1929. Sid 66: Bild på Geda-Gubben och hans getekipage. MÖBELSNICKARENS BERÄTTELSE, SID 70. Valfrid Persson, Hanavrå, Visseltofta socken, som växte upp Bjäret här i socknen, berättar om sin väg till snickare, bl a tillverkade han göingesoffor. Han minns också den kloke gubben Anders Hansson i Vägla. Sid 71: Bild på Valfrid Persson i en egentillverkad göingesoffa. MONUMENTET I VITTSJÖ, OCH NÅGRA LÄKEKVINNOR, SID 75. Erik Magnusson, Bjärnum, berättar om hur stenen till monumentet vid Skansen i Vittsjö kom till. Han minns även den kloka gumman, Änkans-Johanna, läkekvinnan Selins-Bengta och den skicklige fältskären Aderius Ståhl. Sid 80: Bild på minnesstenen vid Skansen i Vittsjö. BERÄTTELSER FRÅN SUNNERBO, SID 87. Sid 87: Bild på Anna Svärd vid torpet Staverhult i Nöttja socken. ISBODEN, SID 89. August Troedsson, Misterhult, Markaryds socken, berättar om isboden i Markaryd, och hur arbetet med issågningen gick till. Sid 88: Vid isboden i Markaryd omkring 1927. HAMNEDA I GÅNGEN TID, SID 93. Gustaf Svensson, Hamneda, berättar om sin far, skräddaren Sven Johan Karlsson, skomakaren Frans Samuelsson som bodde på Samuelstorp, predikanten Johannes Israelsson och hustrun Anna, Hanna Johansson och hennes make Alfred, som var lam. Hon hade även på sin lott att vårda en annan man, Karl Isak, som även han var lam. Här nämns även Joel Pettersson och Arvid Svensson, som i olika omgångar drev Sunnerborgs kvarn, där det maldes både råg och havre tills turbinen rasade, 1966. Timmerhandlaren Anton Persson, som ägde Sunnerbo Timmeraffär, byggde fastigheten i Hamneda centrum, där Rickard Eriksson hade sin affär och där även mejeriet inrymdes. Karl Johansson, Karl Lindov samt Alfred Hemberg drev också diversehandel i Hamneda. Här berättas även om Johannes på Lilläng som ansågs bota både folk och fä, bl a med det undergörande vattnet i Hamnedabäcken som rann mot norr, den kloke Rudolf Magnusson i Hökhult, och den synska kvinnan Anna Nilsson i Horn. Här skrivs även om telestationen i Hamneda, som år 1914 förestods av handlaren Anton Hemberg. År 1934 övertog husägare Henning A. Karlsson kontraktet. Hamneda blev i samband med automatiseringen av Ljungbyområdet i slutet av 1950-talet, knutstation inom nätgruppen Ljungby och hade då ca 85 abonnenter. Sid 92: Bild på Klockaregården i Hamneda på 1880-talet. Sid 93: Gustaf Svensson, Hamneda, utfodrar sina kossor. Sid 95: Skomakare Frans Samuelsson på slädfärd, omkring 1914. Sid 96: Predikant Johannes Israelsson och hustrun Anna, hugger säden med skära. Sid 97: Hanna Johansson och hennes lame make Alfred utanför sin stuga omkring 1910. Sid 98: Potatisupptagning på Hamnedatorp omkring 1918, På bilden ser vi Einar Johansson i Lagalunden, Ivan Göransson, Axel Nilsson, en systerdotter till Ivan, Berta Ingelsson i Karlsro, Jenny Nilsson i Hamnedatorp som var gift med Axel, Ida Ingelsson i Karlsro och Ella Johansson, Vilan. Sid 100: Interiör från Sunnerborgs kvarn på 1920-talet med mjölnaren Erik Lundkvist. Sid 101: Bild på Hamneda affärscentrum, med järnvägsstationen. Sid 102: Timmerhandlaren Anton Persson på sitt kontor. Sid 103: Mejerskan Anna Elmgren i privatmejeriet i Hamneda. Sid 104: Bild på Johannes på Lilläng, Johannes Jonasson, Björstorp. FOLKSÄGNER OCH FOLKMINNEN, SID 107. Här berättar herrarna Joel Gudmundsson, Måslunda i Vrå socken, Gottfrid Gudmundsson, Össjöhult samt Herman Davidsson, Språxhult i Hinneryds socken, om pigan Sissa som dränktes i Össasjön av bonden som satt pigan i olyckliga omständigheter, om Rävanslien där det ansågs spöka, Snapphanebacken, Sigge i Köp med sitt fulländade gevär, Pengahålan där det sas att en drake vaktade en skatt. De minns även Knäreds poststation där deras far och farbror arbetade. Joels hustru Svea berättar om en man i Öje, Hamneda socken, Johannes Gabrielsson, som var synsk och även kunde stämma blod, och som alltid bar ormar med sig! Sid 111: Bild på Willy Hall, brevbärarna Karl-Johan Gudmundsson i Össjöahult, Karl Alexandersson i Linghult och Justus Gudmundsson i Össjöa, utanför posten i Knäred omkring 1920. Sid 112: Lantbrevbärare Joel Gudmundsson på sin postlinje vid Körsveka omkring 1950. RÖNNÖ GÅRD, SID 117. Elisabeth Davidsson, Balkeryd i Torpa socken berättar om Rönnö gård som gick i släkten under flera generationer. Samtliga åkrar och ängar på Rönnö hade sina namn såsom Pelle-Åker, Stugåker, Körkeléåker, Grevaléåker, Ekeåker, Oxaskogen och Märrakärret. År 1912 sålde sterbhuset gården till virkeshandlare Sidon Johansson i Lidhult, och numera är alla åkrar och ängar helt bevuxna med skog, och husen är borta. Sid 116: Bild på gården med personerna Otto Johansson, Hilda Johansson, Carolina Karlsson( född Gustafsdotter), äldste sonen på gården, Sven-Petter, Frida Johansson från Össjöa, Selma Johansson, Elisabeths mor Mammili Johansson, som var sömmerska i trakten och sist lärarinnan Ida Johansson. Sid 118: Slåtter hos Leonard Bengtsson i Applehult, omkring 1928. På bilden är Gösta Jönsson, Applehult, Rut Bengtsson, Alvar Bengtsson, Leonard, Birger Jönsson, Minni Bengtsson, Ejnar Bengtsson, Kristina Trulsson från Vesljunga, Maria Andersson, Applehult, Selma Nilsson, Hilma Johnsson, Boalt, Emma Karlsson, Vesljunga, Leonard Bengtsson, Viola Holmberg, Boalt, Astrid Jönsson, Applehult, Rut Pettersson, Margit Jönsson, Applehult och Irma Persson från Bröna. Spelemännen på skördegillet efter arbetet var Harry och Ejnar Bengtsson på fiol och Gunnar Pettersson med dragspel. NILS PETTER PÅ LIARNA, SID 120. Nils Petter Svensson, Lidarna, Sjöastabygd i Pjätteryds socken, född 1898 och död 1979, berättar om underliga saker vid den gamla kvarnen nere vid bäcken, och om Bisterhyltan, Boastad, en gammal begravningsplats från digerdödens härjande. Sid 120: Bild på Nils Petter Svensson i sin stuga på Lidarna, Pjätteryds socken, år 1976. BERÄTTELSER FRÅN HÖK, SID 125. Sid 124: Bild på Kristina Persson, Laholm. Sid 125: Bild från Uhlins gård omkring 1928. PÄRLFISKE I LAGAN, SID 126. Ivar Söderström i Laholm berättar om pärlfisket i ån Lagan i Laholm, fram till år 1961, då det blev förbjudet med pärlfiske här. Sid 130: Bild på pärlfiske i Lagan. Sid 132: Bild på Flodpärlmussla med pärla i. GAMLA GRÄNSKARTOR, SID 136. Sid 140-141: Landtcharta af Cronebergs Lähn betecknandes alle Lands och Småwägar, Kiörkor, Giästgifwaregårdar och Krogar som ähre näst korswägarne belägne, sahmt miletalet. Anno 1677. Sid 143: Detalj av Landsvägarne genom Södra Delen af Swerige, utgiven av G.F. Linnerhjelm, 1792. VÅRA VÄGAR FÖRR, SID 144. Huvudvägarna genom byarna fungerade på 1800-talet som transportled för hästskjutsar och oxforor, och ännu in på 1900-talet hade såväl skjutsstationerna som milstolparna sin uppgift att fylla. Sid 149: Bild från Bockaboda gästgivargård, Agunnaryds socken, där det står en milstolpe. Sid 151: Bild på anslag om avståndet mellan skjutsstationerna från Hamneda gästgivargård till Ljungby, Ifla ( Ivla), Traheryd ( Traryd) och Skeen. Sid 158: Järnvägarnas ankomst minskade behovet av skjutshåll. Här en bild från lokstallet i Bolmen på 1920-talet, på August Svensson, anställd vid Vislanda-Bolmens järnväg, som invigdes 1878 och lades ner 1966. 1889 öppnades järnvägen Bolmen-Halmstad, som också nedlades 1966. Sid 164: Slädfärd, 1919, med kusken Gustav Nord, dräng på Sunnerborgs gård i Hamneda, vid tömmarna. I släden även Joel Pettersson, Sunnerborg, hustrun Ella och hennes syster Ella. På bilden syns Hamneda kyrka, uppförd 1889. Sid 166: Bild från Storgatan i Ljungby, kring 1900. Här syns ett hus som ägdes av fabrikör Bergman, som även hade en livfjäderfabrik på Strömgatan. I detta huset drevs det en speceri-och diversehandel, O.L. Burströms & Co. Huset brann ner 1904. Här skymtas även grosshandlares I.S. Sjölins hus. Sid 167: Här syns åkare Alvar Larsson, Ljungby, nere vid lastkajen för att hämta virke, tillsammans med Thage Brink, som arbetade på vagnfabriken och var även politiskt engagerad inom arbetarrörelsen och sjukkassan, där han sedermera blev huvudkassör och direktör. Sista sidan i boken visar tidigare utgivna böcker i samlingen. Titel på bok: MINNEN I ORD OCH BILD Bok nr 30 Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1983 Förord, sid 7 I denna bok har författaren samlat några uppteckningar och åtskilliga gamla foton från skilda socknar i Sunnerbo, Allbo, Höks samt V. och Ö. Göinge härader. Berättelserna och bildmaterialet ger oss en inblick i en svunnen epok som var så annorlunda. UPPTECKNINGAR 1, SID 9. Sid 9: Bild från ett slåtterarbete i Grysshult, Hinneryds socken, omkring 1915. De som jobbar och sliter är Augusta och maken Petter Magnus Svensson. BERÄTTELSER FRÅN SUNNERBO, SID 11. Sid 10: På översta bilden stundar taklagsfest hos Joel Gudmundsson, Måslunda i Vrå socken, år 1935. Här syns Frank Salomonsson, Össjöahult, och Israel Bjersér, Ormhult. Nedre bilden visar lantbrukaren David Johannesson från Kärringe i Angelstad socken som är i färd med att köra in höet med sina oxar, 1957. Sid 11: Vy över Skeensgården och Skeens å, där ålfisket in på 1900-talet var vida berömt. MINNEN FRÅN BYN, SID 13. Sven Qvist, Stenshult, Hallaryds socken, berättar om sin uppväxt och livet i byn Stenshult. Sid 16: Bild från skogsarbete, 1912, där Anders Karlsson från Hamneda jobbar tillsammans med Sven Qvists far, Gustaf, och Joel Jönsson. Sid 23: Bild från en tjärbränning i N. Ekhult, Markaryds socken, på 1920-talet. SMÅLÄNDSKA MINNEN, SID 24. Förre soldaten Frans Brink från Pjätteryd minns och berättar bl a om när ungdomarna från Pjätteryd, under friveckan ( 24 oktober-1 november) traskade den 3 mil långa vägen till höstmarknaden i Ljungby. Han nämner här även när Anders Höök skulle gå till Marsholm i Agunnaryd för att söka sig en maka i Åke Heurlins dotter, Elsa, och andra frieriförsök. Här berättas även om hur man tog hand om de döda, seder och bruk vid begravningen och kistsnickare. Han berättar också om hur fattigvården kunde se ut. Sid 25: En bild från marknadsplatsen, Oxatorget, i Ljungby, tidigt 1900-tal. I bakgrunden syns Karl Palms och kreaturshandlare Karlssons hus. Sid 29: Bild på Lydia Svensson, Hasslaryd, Osby socken, 1926, som fått sin hemgift lastad på hästskjutsen. Här bestod den av en symaskin och en innehållsrik kista, som var ett värdefullt tillskott i det nya hemmet. Sid 32: Interiör från en torpstuga i Hamneda, omkring 1919. Vid kaffebordet sitter Jenny Göransson med torpamor, fru Hanna ( Anna) Johansson, gift med skräddaren Alfred Johansson. Sid 35: Bild på ett vackert likrum från Hallaryds socken. Sid 38: Bilder på hur en risning kunde se ut, och varför den förekom. Sid 40: Ett utdrag ur ett fattigvårdsprotokoll, gällande bortauktionering av fattighjon i Hallaryd, 1848. Sid 41: En bild från Broby ålderdomshem omkring 1911. KRING EN GAMMAL SMÅLÄNDSK BY, SID 43. F.d. folkskolläraren Arvid Nerbo, född och uppvuxen i Ivla i S. Ljunga socken berättar bl a om Ivla kvarnar, salpetersjuderi som var ett kungligt ämbetsverk, kvarnägaren August Pettersson som blev grundaren till Sommarsätes missionsförsamling. Han berättar om ett åsknedslag i en stuga i Jonsköp, och om smittkoppsepidemin som härjade under åren 1872-1873 och skördade många liv i bygden. Här berättas också om Elias och hans gumma Lena-Kajsa, som bodde i den sista jordstugan, nära Bygget, omkring 1865, Alfred på Allestäs som var far till Tröske-Henning, snickaren Danjel Andersson på Apelhult, vars dotter, Ida Danjelsdotter, hemkommen från Amerika, hade med sig en fonograf med rullar som lyssnades på av hänförda bybor! Sid 43: Bild på Arvid Nerbo, John Davidsson, Sommarsäte, sekreterare i hembygdsföreningen och ordförande Torsten Pedersen, Mjäryd, i hembygdsföreningens storstuga i Kvarnagården, 1977. Sid 44: Kvarnagården i sitt ursprungliga skick omkring 1920. Sid 45: Bild på Arvid Nerbos mor, Hanna Nilsson, som förde dagbok och hade många minnen från bygden. Sid 46: Bild från ett stormöte i Sommarsäte missionshus år 1923, där medlemmarna namngivits under bilden. Sid 51: Lilly Salomonsson, brodern Lennart och deras mor Anna Salomonsson, med sina kor som dragdjur år 1934, i Öje, Hamneda socken. Sid 52: Bild från 1879, på Danjel Andersson och hans andra hustru Sara Kajsa ( född Petersdotter), samt den yngsta dottern i Danjels första äktenskap med Maria Helena Jonasdotter. EN GAMMAL BÅTLED, SID 55. Ångbåtsförbindelsen mellan Ljungby-Hamneda kom till stånd genom bildandet av Ljungby Södra Kanalaktiebolag, år 1884, och lades ner 1898. Sid 55: Huset ”Karlshem” som ägdes av skepparen Jonas Karlsson, nära tilläggsplatsen för ångbåten. På bilden syns bl a Gunnar, Anna och Eva Hemberg, i början på 1900-talet. Sid 56: En räkning för transport av gods med ångbåten Ljungby till byggmästaren vid broarna på Skåne-Smålands järnväg, år 1897. Sid 57: Ångbåten Ljungby vid kajplatsen nedanför Gänget i Ljungby, år 1897, vid dåvarande Kronprins Gustavs besök. Skeppare på båten var Jonas Karlsson, vars söner August, Karl och Uno jobbade som eldare på båten. Båten tog ca 40 passagerare och biljettpriset var 50 öre enkel resa, och 75 öre tur-retur. EN SMÅLÄNDSK TAXIÄGARE, SID 58. F.d. taxiägaren Karl Davidsson i Ljungby berättar om sin taxirörelse som han drev i 36 år, och sitt intresse för fiolbygge. Sid 58: Bild på f.d. taxiägaren Karl Emil Martin Davidsson, född 1887 och död 1972, med en av sina egenhändigt byggda fioler. Sid 59: Taxiägaren Karl Davidsson med sin första taxibil ute i Hällorna, Hamneda socken, år 1920. MINNEN, SID 60. Charlott Nilsson, Markaryd, föddes i en jordstuga 1883, i Gunghult i Hinneryds socken, och dotter till Anders Larsson, Snyggs-Anders, och Anna-Lena Johannisdotter. Här minns och berättar Charlott om sin uppväxt i Gunghult, om fattighuset i Åmot i Markaryd, och hur hon träffade sin make Georg oc deras flytt till Markaryd. Sid 60: Bild på Charlott Nilsson, en pigg 95-åring från Markaryd. Sid 62: Foto från rastgården på Tallbacka omkring 1931, där de sinnessjuka fick vara bakom ett högt stängsel. Sid 63: Det nya ålderdomshemmet Tallbacka, Åmot, som togs i bruk år 1928. Sid 65: Bild på Charlotts make Georg Nilsson med Timsfors musikkår i början av 1920-talet. BERÄTTELSER FRÅN GÖINGE, SID 69. Sid 69: År 1939 var det passagerarflygning i Vittsjö, med detta flygplan från Aerotransport. FRÅN SVUNNEN TID, SID 70. Axel Nilsson Eldh på Bäckatorpet i Osby socken berättar bl a om sitt arbete hos arrendatorn på prästbostället i Osby, Nils Svensson, Prästa-Nissen kallad, som även hade skjutshåll på sin gård. Han nämner också den kloke gubben Anders Hansson i Hallaryd, Slaktar-Gustaven (Gustav Åkesson) och Svarte-Petter i Osby som sov i en likkista om nätterna! Sid 73: Bild på gästgivargården i Broby, som uppfördes 1857. Sid 79: Bilder på Slaktar-Gustaven vid sitt hem i Boalt år 1955. EN GÖINGEKVINNAS MINNEN, SID 84. Johanna Mattsson, Loshult, berättar om sina arbeten som piga, föreståndarinna på fattiggården och kyrkvaktmästare med bl. a. gravgrävning som arbetsuppgift. Sid 85: Bild från Glimåkra mejeri, omkring 1916. FATTIGGÅRDEN, SID 93. Fru Jenny Kullberg, Loshult, berättar om sin tjänst som föreståndarinna på Loshults fattiggård, och hur livet på fattiggården kunde se ut. Sid 95: Tillvaratagning och beredning efter slakt. Sid 97: Bild på en lusbräda samt luskammar av horn och mässing. Sid 99: Bild på tre personligheter på Bolmsö ålderdomshem på 1930-talet, nätskötaren Anders-Johan, Alexander Gustafsson och Johan Elof Johannesson. KYRKVÄKTARENS BERÄTTELSE, SID 101. F.d. kyrkväktaren Janne Svensson, Lönsboda, minns och berättar om sin tjänst som kyrkväktare, bl.a. om hur begravningar kunde se ut under 1900-talets första del. Sid 100: Bild på kyrkväktare Janne Svensson uppe i kyrktornet. Sid 105: Bild på små skrin med ofullgångna foster som hittades vid renoveringen av Glimåkra kyrka. NÅGRA BYBOR I EN GÖINGESOCKEN, SID 110. Anteckningar och minnen från fru Ester Olsson, Brogården i Verums socken, om bl.a. hur de gick med mjölk till olika backstugusittare och den stränge och nitiske folkskolläraren Alfred Berglund, som också var postmästare. Sid 114: Foto på gamla Backstubo omkring 1917. Där var fattighjonen inhysta till höger om dörren, till vänster bodde Mathilda Nilsson (Johansa-Tilda) som såg efter fattighjonen. Sid 115: Foto på förskollärare Alfred Berglund, Verum. BERÄTTELSER KRING GAMLA SKOLKORT, SID 117. Ruth Nilsson, Osby, berättar och minns elever och lärare från skolorna Vesljunga och Kylens skola i Visseltofta. Sid 117: Bild från invigningen av Vesljunga skola i Visseltofta socken, år 1880, med namnen på de flesta på bilden. Sid 118: Bild och namn på elever och lärarinna från Vesljunga skola, år 1917. Sid 119: Foto av Kylens skola, år 1904, med bild och namn på eleverna och läraren. KRING GAMLA FOTON OCH ETT AMERIKABREV, SID 122. Knut Östergren, Bjärnum, berättar om majsångare, en bilresa från Hässleholm till Bjärnum med tre punkteringar under resans gång, och ett intressant Amerikabrev från Per Hinriksson, år 1870. Sid 122: Bild på kända Bjärnumsbor som majsjunger, år 1914. SCHALINS GARVERI OCH DEN GAMLA RAMSÅGEN, SID 126. Här berättas om Schalins garveri och ramsågen i Vittsjö. Sid 127: Utanför C.E. Schalins garveri omkring 1910. Sid 127: Vittsjö gamla såg och kvarn. JORDKOJAN PÅ GALGBACKEN, SID 130. Här berättas om Nilla Andersson, som på 1890-talet bodde i en primitiv jordkoja på Galgbacken i Hässleholm, som hon hade byggt själv till sig och sonen Algot. Sid 130: Bild på Nilla Andersson utanför sin egenhändigt byggda jordkoja på Galgbacken, år 1906. SPÖKHUSET OCH ANDRA HÄSSLEHOLMSMINNEN, SID 132. Fru Elsa Selander-Lundström, född och uppvuxen i det så kallade Spökhuset i Hässleholm berättar historier från Spökhuset, och historien bakom den speciella trekantiga stensättningen vid kyrkogården i Hässleholm. Sid 133: Foto på Spökhuset, år 1911, dåvarande Järnvägsgatan 21 i Hässleholm, nu Järnvägsgatan 29. BERÄTTELSER FRÅN HÖK, SID 141. Sid 141: Hemma hos trädgårdsmästare Jon Hansson i hans bostad på Skottorps gods, med familj och arbetskamrater, år 1926. MINNESBILDER, SID 142. Minnesbilder från Laholm, berättat av målarmästare Carl Ifverström. Sid 142: Bild från Gamlebygatan omkring 1915, där bl.a. Karamell-Ingrid hade sin butik. Sid 143: Stortorget i Laholm på 1890-talet. Sid 144: Bild på Gamleby, taget från Lagan på 1880-talet. Sid 146: Bild på Laholms brandkår omkring 1920. Sid 147: Bilder på hantverkare vid köpman Nils Ljungbergs fastighet, år 1923. UPPTECKNING FRÅN HISHULT, SID 149. Liten historia om Hishulthäxan och Älvabacken. Sid 149: Bild på Hishults gamla kyrka från 1200-talet, som revs 1901. RACKARE-KRISTINA, SID 150. Fru Augusta Persson, Hishult, berättar om tattaren Rackare-Kristina. Sid 150: Bild på stugan i Norra Össjö, där Kristina och hennes dotter Lovisa bodde i på sin tid. Sid 151: Foto på Rackare-Kristina och dottern Lovisa, Hishult. MINNESBILDER II, SID 153. Sid 152: Fru Gertrud Salje, Jämshög och sonen Sven Esbjörn bär Blekingedräkten. Sid 153: Fru Astrid Andreasson, Älmhult, klädd i den vackra Värendsdräkten. Sid 160: Kontraktsprost Artur Stevenius Rynge, Loshult, i Loshults kyrka, år 1954. Sid 161: Lantbrukare Axel Nordin, Osnaköp, Pjätteryd, harvar åkertegen en sensommardag 1973. Sid 162: Hemma hos Ester och Vilhelm Andersson, Snällsböke, Hinneryd, år 1971, där de bodde och levde i genuin 1800-tals miljö. Sid 166: Handlanden Oskar Lindqvist, Hässlehult, Glimåkra, på försäljningsbesök hos Karl Bengtsson, Nyteboda, Örkened. Sid 167: Hemma hos Åke Nordström i Hinneryd. Sid 167: Hos handelsmannen Artur Olsson i Killeberg. Sid 169: Bild på lantbrukare Ferdinand Nilsson, Alaköp, Traryd, plöjer med sina kossor. Sid 170-171: Bilder på Hilmer Bengtsson, Ekhult, Markaryd, som var en stor djurvän. Sid 173: Hovdala slott, Hässleholm. Sid 173: Risning för lik i Sjuhult, av Margit och Ernfrid Åberg, år 1973. Sid 175: Vittsjö folkdanslag på Skansen i Vittsjö, år 1956. Sid 178-181: Bilder från kommande boken ”GAMLA FOTON FRÅN GRÄNSBYGDEN” Sid 181: Tidigare utgivna böcker i samlingen. Titel på bok: GAMLA FOTON FRÅN GRÄNSBYGDEN Bok nr 31 Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1984 Förord, sid 7 Denna boken behandlar en epok som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden, tillsammans med ett antal gamla fotografier. Sid 2: En bild från badlivet i Mölle kring 1910, som förmodligen utlöste ramaskri i tidningarnas insändarspalter, då män och kvinnor ej skulle bada tillsammans offentligt. Sid 7: Från Sjuhults gamla skola, omkring 1932. GAMLA FOTON FRÅN GRÄNSBYGDEN I, SID 11. Sid 10: I denna jordstugan, som låg under Skea gård, Kvistalånga nr 6, Stoby, bodde på 1920-talet djurskötaren på Skea gård, Edvard Pettersson med sin mor Maria Pettersson. NORRA ÅKARP, SID 12. Bilder från Bjärnums nya folkskola år 1922, Norra Åkarps kyrka, kaffestund hos förestånderskan på ålderdomshemmet i Bjärnum, Hilma Kocken, år 1922, Bröderna Troedssons snickerifabrik och Bjärnums järnvägsstation tidigt 1900-tal. VITTSJÖ, SID 21. Bilder på Vittsjön, urmakare Henning Håkanssons fastighet, ramsågen i Brunnshult, Svenssons spannmåls-och trävaruaffär, gästgivare Edvard Perssons automobil och Hålegården. VERUM, SID 32. Bilder på Verums kyrka med klockstapel, Verums folkskola, Gubbarps smedja, Karl Reimers skrädderi och Malseröds mölla. VISSELTOFTA, SID 40. Bilder på Enock Wendels lanthandel, ungdomsorkestern bildad av skräddaren Sven Orrgren 1920 och ett skolfoto från Kylens skola 1921. FARSTORP, SID 48. Bilder på Olof Perssons gård i Långaröd som hade en fyrvingad kvarn av typen ”Holländare”, handelsbutiken med handlanden Olof Ekström, skolfoto från Lurs skola kring 1917, resning av en elstolpe i byn, och ett skolfoto från Tågarps skola år 1917. HÄSTVEDA, SID 53. Bilder från Hästveda järnvägsstation på 1920-talet, smedmästare Nils Trulsson Östberg vid en vagn som han själv gjort smidesarbetet på, och ett fot på konfirmander år 1918. LOSHULT, SID 60. Bilder från Hököns samhälle år 1907, torvmossen i Hökön, Hököns Kooperativa Handelsförening och ett skolfoto från Loshults småskola år 1915. OSBY, SID 71. Bilder från Källedals såg och kvarn, dop i Osbysjön, ett skolfoto från Sibbarps skola omkring 1928, kvintetten ”Savoy Hotband” spelar på Eksäter, Tranemöllan där det drevs såg-och kvarnrörelse, Osby kallbadhus, Olssons trikåaffär, och ett skolfoto från Röena skola omkring 1926. ÖRKENED, SID 87. Vy över Lönsboda med hotell Finland, kyrkan och stationsbyggnaden, skomakaremästare Nils P. Gullstrands hus i Västra Flyboda, fotograf S.J. Nelsons hus och ateljé, Gylsboda stenbrott, interiör från Cronsell och Håkanssons manufakturaffär i Lönsboda. GLIMÅKRA, SID 96. Bilder på C.Hj. Jeppssons diverseaffär i Glimåkra, Glimåkra folkdanslag, söndagsskolebild i Övraryd på 1920-talet, Östaröds järnvägsstation, och Glimma glasbruk med all personal år 1924. BROBY, SID 110. Foto taget utanför Gästgivargården i Broby vid en kreaturspremiering år 1906, bild på den kände Brobyprofilen, slaktaren Wilhelm Klein, smedjan utmed Kristianstadvägen i Broby, fröken Thilda Gottschalds syeri i Broby, Östanå Pappersbruk, Broby marknad, och ett skolfoto från Broby folkskola år 1926. KRISTIANSTAD, SID 120. Bilder på musikkåren från Wendes Artilleriregemente A3, på Östra Storgatan i Kristianstad, från Salutorget (Köttorget) med Saluhallen i bakgrunden, interiör från Automaten omkring 1910, och interiör från Carl Fredrik Larcéns välsorterade bosättnings-speceri-och delikatessaffär. HÄSSLEHOLM, SID 129. Bild över stadens centrum oh Första Avenyn när seklet var ungt, bilder på T4as soldater och Trängkåren, interiör från Anna Jonssons Modeaffär på Järnvägsgatan, jordstugan på Galgbacken hos Hilma Andersson och dottern Helga, och ett foto på Eva Ehrenborg på Hovdala, som bl.a. målat altartavlan i Brönnestads kyrka. MARKARYD, SID 139. Bilder från den tidigare stora landsvägen från Småland till Skåne genom Markaryd, E. Lambert Celanders möbelaffär, demonstrationståg på Kungsgatan med parollen ”Till kamp för 8 timmars dag och allmän rösträtt”, bild på Majenfors vattenfall kring sekelskiftet, interiör från Majenfors kraftstation, skolfoto från Koddebökes folkskola från 1917, skolfoto från Vekabodas skola omkring 1923, den siste vävskedsmakaren Johan Bruhn i sin stuga som även var hans verkstad, Markaryds hantverks-,industri och slöjdutställning 1902, Axel Svenssons sågverk i Ängabäck och en bild från ålderdomshemmet Tallbacka i Åmot 1931. STRÖMSNÄSBRUK-TRARYD, SID 152. Bilder från Anna Maria Jonsdotters hus, där hon sålde kaffe med bröd, infarten till Strömsnäsbruk från norr på 1930-talet, gamla bron över Lagan på 1920-talet, Öströms Tryckeri Bok-och Pappershandel kring 1928, arbetarbostäderna som uppfördes år 1898, Lindgrenska fastigheten där det drevs speceriaffär, Carl Ljunggrens affär, Strömsnäs Bruks AB, Bruksgatan kring 1900 och husen som tillhörde bruket, Traryds prästgård på 1920-talet, sågverksägaren och handlanden Carl Björklunds affär och bostad, interiör från Carl Björklunds lantaffär, skolkökselever ur första kursen i Traryd år 1928 , Trulsatorpet i Mjäryd i Traryds socken år 1907, syföreningen i Betania i Strömsnäsbruk och bilder från Traryds marknad på 1920-talet. HINNERYD, SID 168. Bild på sotaren A. Larsson som vandrade omkring i bygden och sotade, Svenborg Halls gård i Grysshult och dragkor framför hölasset hos lantbrukare Carl Magnus Johansson i Svenshult. ÄLMHULT-STENBROHULT, SID 170. Bilder från Södra Torggatan och Knutsgatan tidigt 1900-tal, klassfoto från Gemöns folkskola 1930, Stränghults bränntorvmosse, järnvägspersonal i Älmhult år 1933, systrarna Ida och Hilma Svensson i Lindhult med bygdens första cyklar (velocipeder) och Älmhults kyrkas första konfirmander år 1931. HALLARYD, SID 179. Bild på Hallaryds kyrka år 1895, ”Syareladan” (salpeterladan) i kyrkbyn på 1920-talet, skolfoto från Sjuhults gamla skola i Hallaryds socken åren 1909 och 1918, lantbrevbärarna Edvin Jönsson och Josef Lindahl, båda från Hallaryd, Vägla kvarn, handlanden Waldemar Svenssons affär, och valvbron över Helgeån. HAMNEDA, SID 193. Sid 193: Samkväm hos Johan Carlsson i Hamneda, kring 1915. Personerna på bilden är: Tilda Karlsson, Bolmen, svägerska till Johan Carlsson, Svenborg Ek, Karl Carlssons söner Sylvan, Sidon och Stellan, Johanna Pettersson, Håå, Betty Carlsson, Emil Pettersson, Sally och Karl Carlsson med dottern Sylvia, Martin Svensson och Sven Petter Pettersson. Sid 194: I Alfred och Anna (Hanna) Johanssons torpstuga sitter dottern Matilda med sina barn Nils, Helge och Arne. Året är 1920. Sid 194: Interiör från Kooperativa föreningen i Hamneda, kring 1920. LJUNGBY-BÄCK, SID 195. Sid 195: Ljungbyutställningen år 1905, som presenterade lantbruksmaskiner, redskap, metallindustri, skinn-och läderindustri, pappersindustri, grafiskt, måleri, kemisk-teknisk industri, textil och beklädnad, närings-och njutningsmedel, handslöjd och hemslöjd. Sid 196: Storgatan sedd från kyrktornet omkring 1905. Här skymtar också målarmästare A.G. Linders hus och verkstad, Carl Emil Svenssons speceriaffär, K.J. Jensens frisersalong, Otto Nilssons diversehandel, Petterssons bageri och kafé, Olssons speceriaffär, Mina Hultmans och Frida Håkanssons manufakturaffärer, Folins frisörsalong, fr Ahlqvists mjölkaffär, Gottfrid Stenssons bokhandel, Valfridssons guldsmedsaffär, Sunnerbo härads sparbank och den gamla järnvägsstationen. Sid 196: Bild på Ljungby järnvägsstation omkring 1900. Sid 197: Foto taget i gästgiveriets trädgård tidigt 1900-tal. Här syns bl.a. fröken Ebba Arndt, hennes bröder Herman och Louis, syskonen Rut och Emilia Segerlind samt en fröken Nilsson. Sid 198: Från Gästis år 1903, med personerna: källarmästare Louis Arndt, järnhandelsbiträdet Frans Carlsson, löjtnant Lauritz Sidenius, Waldemar Nilsson, Alfred Brorsson, apotekare Conrad Berglund och fotograf Herman Arndt. Sid 199: På en stor ekstock sitter här svenskamerikanen, lantbrukaren Carl Emil Dahl, Marås, år 1918. Sid 199: Här används en T-Ford vid höbärgning i Bäck i slutet av 1920-talet. Automobilen var registrerad på handlanden Alfred Carlsson i Bäck. Sid 200: Bäcks Torvpulverfabrik och dess personal, omkring 1912. Följande igenkännes: Johan Sandal, Axel Samuelsson, Göransson, Henning Gustafsson, Valfrid Karlsson, smedmästare Gustaf Karlsson, verkmästare Björk, maskinist Hjalmar Johansson, David Gustafsson, Justus Johansson, August Johansson, Karl Nilsson, Johan Gustafsson, Karl A. Karlsson (sagesman), Gottfrid Karlsson, Karl Jonasson, J.O. Persson och Gunnar Karlsson. LAHOLM, SID 201. Bilder på Gamlebygränd, nuvarande Kyrkogränden, med Laholms kyrka i fonden, skolfoto från Laholms folkskola år 1928, målning av Laholms kyrkas urtavlor och torn, köttbesiktningsbyråns interiör och labb, Laholms valskvarn, motorbåten Neptun på Lagan kring 1922, och från ladsfiskalkontoret i Laholm med 1930-talets fjärdingsmän. HISHULT, SID 210. Här ser vi bilder från kyrkväktare Isak Nilssons vagnmakeri vid Hishults bro, sotarmästare Henrik Vilhelm Bernhard Bengtsson i Hishult, interiör från Karl H. Nilssons speceri-och diverseaffär, stenröjning i Långalt år 1925, skördefolk i arbete och gödselutkörning. KNÄRED, SID 217. Vybild från Knäred över godsmagasinet, stationskarlshuset, Lagabron och järnvägsstationen. Även bilder från Knäreds vattensåg vid Krokån, Gustav Carlssons diversehandel, kraftstationsbygget i kanalen mellan Nedre och Övre Knäred omkring 1908, och från invigningen av Knäreds Övre med bl.a. kung Gustav V. BERÄTTELSER KRING GAMLA FOTON II, SID 223. Sid 223: Hemma hos Maria Persson i Laholm, där interiören är i stort sett oförändrad sedan kopparslagarmästare Lars Perssons tid. KOPPARSLAGAREN I LAHOLM, SID 224. Här berättar fru Maria Persson, Laholm, och visar bilder från sin svärfar Lars Persson, som var kopparslagare. KOPPARSLAGARE J.H. NILSSON, SID 233. En berättelse med fotografier gällande kopparslagare Josef Henrik Nilsson från Osby. JERUSALEMFARARE, SID 237. Systrarna Nelly och Hanna Olsson från Hallaryd, berättar och visar bilder från sin tid i Jerusalem, där de stannade till sin död, i slutet av 1950-talet. MIN FÖRSTA CYKEL, SID 250. Helga Olofsson, Brogården, berättar om hur hon sparade ihop till sin första cykel, och visar även ett foto på sig och sin syster Ester med sina fina cyklar! Sid 252-255: Bilder och epilog till nästkommande bok: FOLKTRO, KLOKA GUMMOR OCH GUBBAR Sista sidan: Tidigare utgivna böcker i samlingen. Brogårdh Thore Titel på bok: FOLKTRO KLOKA GUMMOR OCH GUBBAR Bok nr 32 Norra Skånes civiltryckeri, Hässleholm, 1985 Förord, sid 7 Denna bok har framställts för att tillmötesgå nytillkomna bokkunders önskemål. Innehållet är dels hämtat ur boken ”Om kloka gummor och gubbar”, dels från tidigare publicerade arbeten och även nytt material ingår i denna boken. Sid 4: Bild på Ida Svensson, Össjöa, Torpa. Sid 5: Vålbundet lindträd, Stavshult, Visseltofta, där barn på sin tid drogs mot engelska sjukan. Smörjning (träda igenom) skulle ske en torsdagsmorgon före solens uppgång. Pojkar skulle dras från höger och flickor från vänster, tre gånger genom trädet. UPPTECKNINGAR I, SID 9. Sid 9: Bild på Bror Bengtsson, Perstorp, Ränneslöv, med sin fiol. FOLKTRO, SID 11. Sid 10: Konfirmander i Glimåkra, år 1905. Sid 11: Här berättas lite om älvaleken, näcken, offersten och om konfirmationen. SKROCK OCH VIDSKEPELSE, SID 12. Sofia Jakobsson i Markaryd, berättar om bl.a. Kloka-Stina i Körsveka, Ahla-Marjan i Ahla, Skogssnuvan, Anders Hansson i Hallaryd, mjölkharen och Zackarias-Bengta från Putsered. UR GULNADE BLAD, SID 19. I en bunt gamla papper som författaren till boken fått låna från Markaryd, har en person i Hörja socken under 1800-talets slut antecknat en del händelser, som berättas här. Sid 20: Bild på Finja kyrka. Sid 22: Här visas en sida ur handskriften, där bl.a. den kloke gubben Anders Hansson i Hallaryd omtalas. TJUSERI I GÖINGEBYGD, SID 24. En sagesman i Östanå, Broby socken, berättar här om Neringen och Tuaherarna. Sid 25: Bild på Knislinge kyrka. MANA FRAM JAKTBYTE, SID 26. Enoch Johnsson, Fornahässle i Loshult, berättar om den gamle kyrkväktaren, Anders Karlsson i Loshult, som även ansågs kunna trolla. SPÖKERIER I PJÄTTERYD, SID 29. Oskar Svensson i Jonsboda berättar här om den skoningslöse kronolänsmannen, Erik Gustaf Blomgren, och om jätterör (forngravar och hällkistor). Sid 32: Bild på en hällkista i Judhult, Göteryd. OHÄLLA TING, SID 34. Hilding Carlsson, Markaryd, berättar om underliga händelser från sågen och Hishults prästgård. Sid 35: Bild från kvarnen Tranemöllan i Osby. Sid 36: Hishults prästgård, år 1912. VARSEL, 38. Korgfabrikören Olof Bengtsson, Lönsboda, berättar om sin farfar Bengt Björnsson som bodde på Bärlingstorpet, och som fick varsel inför kistbeställningar. BERÄTTELSER FRÅN SKILDA HÅLL, SID 40. Albert Bengtsson, Nyteboda, Örkened, berättar om dåtidens svartkonst, och vidskepligheter i socknen. ULFKATTEVAD, SID 43. Hilma Johnsson, Ekeröd, Osby, berättar historien om hur platsen Ulfkattevad kom till. SVARTKONSTGUBBAR, SID 45. Martin Håkansson, Kärraboda, Örkened, berättar om svartkonstgubbarna Falk, Jyssa-Jösse, Höken och Neringen, som även sas ha gått i den omtalade svartkonstskolan i Björkhult. Han minns även en egen upplevd märklig historia, om ett möte med Trulsa-Nilsa-Björk. KUSLERIER OCH LYTE, SID 52. Ester Olsson i Broby berättar om svartkonstgubben Falk, och om barn som hade fötts med lyte. Sid 54: En sida ur Neringens svartkonstbok. FALK, TROLLE-PELLEN OCH GASTEN, SID 56. Paul Thomasson, Osby, berättar om svartkonstgubben Falk, Trolle-Pellen, och gasten vid Hunshultsån. VÄKTARE-ANDERS, SID 58. Olof Andersson, Brokhult, Göteryd socken, berättar om Väktare-Anders i Loshult. KÄMPA-SVENNEN, SID 60. Klara Svensson, Boalt, Glimåkra, delar med sig av historier om svartkonstgubben Kämpa-Svennen och hans bror Kämpa-Nissen från trakten. EN TROLLKÄRRING, SO-KNUTEN, JYSSA-JÖSSE OCH KLO-JÖSSEN, SID 62. Johan Jönsson, Östra Flyboda i Örkened, berättar historier om dessa speciella och märkliga personer. Sid 64: Bild från svartkonstskolan, även kallad ”svarta skolan vid Ekfällan”, och ligger i närheten av rågången mellan Björkhults och Strönhults byar. PER-HÅKANS-JOHAN, SID 66. En historia om gubben Per-Håkans-Johan i Hallaryd. NERINGEN, SID 66. Pähr Jönsson, Kärraboda, Örkened, berättar här om svartkonstgubben Neringen, Nils Johnsson, som var född i Nedraryd i Örkened. Sid 69: Möjligen en av sidorna från Neringens svartkonstbok. ANDERS FALK, SID 70. Oskar Svensson, Jonsboda, Pjätteryd, minns när han blev botad från sin tandvärk av trollgubben Anders ”Falken” Falk. Sid 71: Bild på Hamneda gästgiveri, där Oskars tandvärk försvann i ett huj! CHRISTENS-PALLA, SID 72. Christian Svensson från Segutslycke berättar historien om när Christens-Palla i Vigenstorp skulle föras till sista vilan, och hästarna med likvagnen vägrade lämna gårdsplanen. KOPPARKITTELN, SID 74: Bernt Svensson, Glimåkra, berättar om sin fars konstiga upplevelse med en kopparkittel. HÄXPROCESSER OCH DJÄVULSTRO, SID 74: Lite historia kring dessa ämnen. DJÄVULSKONTRAKT, SID 76. Här berättas om ryttaren Niclas Löfberg i Vä, som enligt berättelsen, inlåtit sig i kontrakt med djävulen, och blev därmed dömd till döden år 1696. Sid 77: Ett djävulskontrakt undertecknat med olika symboliserande tecken. KLOKA GUMMOR OCH GUBBAR II, SID 79. Sid 79: Bild på ett recept utskrivet av Anders Hanssons dotter Ingrid, Vägla, Hallaryd, omkring år 1927. KLOK-ANNA, SID 80. Karl Johansson, Långaskog, Pjätteryd, med flera, berättar om Anna Johansdotter, allmänt kallad Klok-Anna, från Osnaköp i Pjätteryd, som var vida känd även i Norge och Danmark, för att kunna bota både folk och fä. Sid 81: Akvarell av Alf Virdelo, på Klok-Annas stuga. MOSS-ANNA, SID 89. Nils Tufvesson i Hästveda och Nils Nilsson i Osby , berättar historier om kvacksalverskan Moss-Anna, Anna Nilsson. Sid 91: Bild på Moss-Anna. AHLA-MARJAN, SID 92. August Persson i Knäred berättar här om den mycket kunniga och skickliga Ahla-Marjan. ANDERS HANSSON, HALLARYD, SID 93. Här berättas flera historier om den mycket omtalade kloke gubben Anders Hansson från Hallaryd. Ragnar Nilsson från målaskog i Ryssby berättar om när hans mor, Anna Sara Aronsson, och hans mormor, Kristina Niklasson, Kristina i Furumoen kallad, fick hjälp av den kloke Anders. Sid 93: Bild på Anders Hansson , hans hustru Christina, och deras döttrar Ingrid, Hanna och Bengta. Sid 94-95: Bilder på Anders Hansson och hans hustru Christina vid hemmet i Söderdal, Vägla Östergård, i slutet av 1800-talet. Sid 105: Foto på Kristina på Furumoen, utanför hemmet i Hjälmaryd Mellangård, Ljungby, dit hon flyttade med sina söner Johan och Gustaf, år 1910. JOHANNES PÅ LILLÄNG, SID 118. Emma Bengtsson och Oskar Svensson från Pjätteryd, Anselm Jonasson, Timsfors, Gustaf Svensson och Karl Gustafsson från Hamneda har många historier om den kloke Hamnedagubben, Hamnedadoktorn eller den även kallade Johannes på Lilläng. Vissa dagar kunde det vara bortåt ett hundratals människor vid hans boning ute på Lilläng i Björstorp. Det märkliga var att han ofta ordinerade det undergörande och botande vattnet som rann norrut i Hamnedabäcken, men han kunde även stämma blod. Johannes hette Jonasson i efternamn, född 1847 och död 1929, gjorde ingen ekonomisk vinning, utan ville blott hjälpa sina medmänniskor. Sid 118: Johannes på Lilläng på sin förstukvist. Sid 119: Foto på Lilläng med Johannes, hustrun Maria, döttrarna Anna och Hulda, och sonen Viktor. Sid 121: Bild på handlanden Johan Leander Hemberg, med sin syster Eva, i sin affär, som etablerades av deras far, Alfred Hemberg, år 1888, minns också Johannes på Lilläng. Sid 122: Bild på den norr rinnande bäcken, Hamnedabäcken. Sid 123-124: Texten till en visa om Johannes på Lilläng, publicerad i Smålandsposten 1924, signerad S:son. Sid 124: Foto på Johannes hemma på gården i Björstorp, på 1920-talet. Sid 126: Bild på berättaren Gustaf Svensson, Hamneda, i sin ladugård. Sid 127: Karl Gustafsson hemma vid Korsbacken, Vedåsa, Agunnaryd, som i sin barndom bott granne med Johannes på Lilläng. Sid 130: Bild från Lilläng år 1960, med förre kyrkoväktaren J.E. Johansson, Vilan, Hamneda och gårdens arrendator Georg Johansson. GAMMA-JÖSSEN, SID 131. Här berättas många fantastiska historier om den i socknen vida kände naturläkaren Jöns Svensson, Röshult, även kallad Gamma-Jössen. Sid 133: Bild på Gamma-Jössen, Jöns Svensson. Sid 137: Gamma-Jössens hus i byn Röshult, som det såg ut 1964. BROBY-JONEN, SID 143. Några berättelser om den mycket skicklige naturläkaren Jon Jönsson, även kallad Lassa-Jon och sedermera Broby-Jonen i Broby. Sid 144-145: Recept och anvisningar från läkarboken, eller örtaboken som Broby-Jonen använde sig av. Sid 147: Bild av ett träkärl till Mumia vera, mumiepulver, och information om detta ”läkemedel”. SVINGARE-JEPPA, LOSHULT, SID 149. Desideria Salomonsson i Rynnarp, Loshult, dotter till Jeppa Nilsson-Lostrand, även kallad Svingare-Jeppa, berättar här om sin far som förutom sin skicklighet i att laga benbrott, bota lyte och dra ut tänder, även var en duktig smed. Sid 148 och 150: Bilder på Desideria Salomonsson, Svingare-Jeppas dotter. Sid 151: Bilder på Svingare-Jeppas Tandnycklar, tandkniv och åderlåtningskniv. Sid 152: Fotografi på Jeppa Lostrands och hans hustru Jeppa-Hannas hus i Östanböke, år 1936. BOTEMEDEL, SID 156. I en bok tillhörandes Constans Frans Oscar Spaak, från 1853, fanns bl.a. recept på olika örtsalvor. HOS TANNADOKTORN, SID 157. Här berättas om hur ett besök hos tannadoktorn (tandläkaren) Bomgren i Böshult kunde gå till. Även mjölnaren Teodor Larsson vid Gundrastorps kvarn i Vittsjö, och den kloka gumman i Knäred, som placerade tandvärken i en ek, fick agera tandläkare på sin tid. Sid 164: Bild på kirurgen A. Parés tandtänger från 1582. Sid 164: Stigzelii Tanddroppar, inköpta i Hembergs lanthandel i Hamneda, 1971. Tyvärr lär dessa tanddroppar ha orsakat frätskador på tanden. FÄLTSKÄR MOHLIN, SID 169. Malte Olandersson, Bjärnum, berättar här om fältskär Karl Mohlin som var husar för Björstorpsgården, och under sin regementstid deltog han i sjukvården. Han var även under många år fjärdingsman. Mohlin var skicklig i att spjäla brutna ben, han koppade och åderlät sjuka. Sid 169: Fotografi på fältskär Karl Mohlin, hans hustru Tyre och deras barn. MÖLLE-PHEREN, VISSELTOFTA, SID 172. Här berättas om mjölnaren och tillike kloke gubben, Mölle-Pheren, som egentligen hette Pher Nilsson, från Hemmeströ i Norra Åkarp. Han var skicklig på det mesta, såsom att koppa, åderlåta, stämma blod, laga benbrott och sår, men även finlödning av saker. Här nämns även Stina Andersson, Ila-Stinan, Göteryd, och hennes farmor Ila-Kittan, som använde sig av iglar som läkekonst. Sid 173: Ur Mölle-Pherens örtabok från 1628, skriven av växjöbiskopen Petrus Jonae. ATT MÅLAS, LYFTA HJÄSSAN OCH BOTA BÄLTROSEN, SID 179. Här berättas det om Pålsa-Cella, Cecilia Pålsson i Högaholma i Hishult, som målade folk som led av målesjukan, Beata Karlsson i Högaholma som kunde lyfta hjässan på folk, och hur man fick bot på bältrosen. KOPPNING OCH ÅDERLÅTNING, SID 182. David Viktor Svensson, Språxhult, berättar och demonstrerar hur dessa behandlingar kunde gå till. Sid 185-186: Bilder på behandling med koppning. Sid 187: Bild på en snäppare som var ett gammalt åderlåtningsinstrument. Sid 188: Bild från en åderlåtning. EN ÅDERLÅTARES ÄTTLING, SID 195. Den f.d. muraren Erik Karlsson från Skånes Fagerhult, berättar om sin farfars far, den skicklige böss-smeden Niklas Månsson, som även ofta var anlitad till att stämma blod och åderlåta. RISA-STAVA, SID 197. Ida Svensson i Össjöa, Torpa, berättar om Risa-Stava som var synsk och även kunde spå i kort. Hon nämner även Möllare-Petters-Karin i Ljungby som levde på att koppa och åderlåta folk. Sid 200-205: Personregister på alla nämnda personer i boken Sid 206-207: Bild och epilog till nästkommande bok: BILDER FRÅN FÖRR OCH NU Sist i boken ligger en grammofonskiva med intervjuer från boken. Sista sidan: Tidigare utgivna böcker i samlingen. Bokstav S SUNNERBOKRÖNIKA DEL 1-6 Titel på bok: SUNNERBOKRÖNIKA DEL 1 Från äldsta tider till omkring 1600 Omslag: Ragnar Persons oljemålning ”Kungshögen” i tingshuset i Ljungby. Konstnären skildrar en medeltida tingsförhandling i det fria på gravhögen Kungshögen. Intill ligger Ljungby medeltidskyrka och den lilla bondbyn Ljungby. Foto: Studio Lennart Redaktionskommitté: Martin Eriksson, Per Olof Marke och Olof Rendell Tryck: JOMA-Tryck AB. Ljungby 1995 FÖRORD, SID 3. Efter att ha konstaterat att sunnerbolitteraturen varit ganska knapphändig, så har Sunnerboarkivet beslutat att ge ut en serie sunnerbokrönikor, av vilka denna är den första. Under hela den tiden som avhandlas i boken var Sunnerbo gräns mot Danmark. Framställningen präglas därför i viss mån av de krigshandlingar som ofta drabbade området. Varmt tack till Folke Svedenfors och konstnären Lennart Lindberg för en vacker bok i skönt tecknad skrift och roliga bilder, Kjell Sundberg och John Käll för illustrationerna i boken, Åke Ericsson, Ljungby, för medverkan i kommittéarbetet, Uno Arvidsson, Kånna, för fotografier och Christer Knutsson, Växjö, för transkription av och kommentarer till olika handlingar. För de avsnitt som inte är signerade svarar, beträffande forntiden och medeltida kyrkor Olof Rendell och Martin Eriksson och i övrigt Per Olof Marke. Sid 4: Karta över Sunnerbo. SUNNERBO HÄRAD, SID 5. Sunnerbo härad är Götalands största. Endast i kyrkligt hänseende lever häradsnamnet kvar som beteckning för en administrativ enhet, och minskades under 1500-talet från 24 till 23 socknar, sedan Hallsjö socken lades till Dörarp. Den första kända användningen av häradets sigill är på ett brev från ca 1507. Sid 5: Här ser vi ett dokument från omkring 1218, där namnet ”Sunderbo” förekommer. TIDSAXEL, SID 6-7. Här ser vi en tidsaxel från järnåldern och bakåt till äldsta stenåldern. STENÅLDERN, SID 8. Det här avsnittet berättar om stenåldern. Klimatet blir varmare, inlandsisen smälter undan och efterlämnar ett tundralandskap och täcks så småningom av skogar bestående av björk, tall, alm och lind, ek och hassel. Människoinvandringen hit till våra trakter sker genom att man följde stora floder som Lagan och Helgeå, och slog sig ned vid sjöstränderna. Talrika boplatsfynd har man gjort t.ex. vid de stora sjöarna Bolmen, Vidöstern och Flåren. Sid 9: Bild på redskap från äldre stenåldern funna vid stränderna av sjön Bolmen. Kärnyxa, Tvärpil och trindyxa. Sid 11: Bild på en hällkista i Bäckaryd, Hamneda, från yngre stenålderns senare del. FORNMINNEN I SUNNERBO, SID 12. Karta över fornminnen i Sunnerbo (västra delen av Kronobergs län), där man ser det intima sambandet mellan fornminnesbestånd och vattenvägar. NÅGRA STENÅLDERSMINNEN I SUNNERBO, SID 13. En karta med några utmärkta platser för stenåldersfynd såsom Kvarnagården i Ingelstad, Bolmstad, Råön, Haganäs, Bäckaryd, Judhult, Gettersön, Lunnenabb i Odensjö och Göterydsområdet. DET ÄLDSTA FORNFYNDET, SID 14. Här kan vi läsa om Sveriges äldsta fornfynd, som hittades i Skateboda, Göteryds socken, och förmodas vara en Lyngbypilspets, som var en typ av pilspetsar som kommer från Brommekulturen, en tidig stenålderskultur som har fått sitt namn efter en boplats i Bromme på Själland. HÄLLKISTORNA I GÖTERYD, SID 15. I detta avsnittet berättas det om de talrika hällkistorna i Göteryd. Hällkistan är en stengrav som är byggd av kantställda hällar, placerade i rektangulär form, och täckta med mäktiga takhällar så att en sluten gravkammare bildas. Sid 15: Här kan vi se den stora hällkistan vid Judhult i Göteryd, som kanske är Sveriges största hällkista. BRONSÅLDERN, SID 19. Detta avsnittet informerar om bronsåldern, då det varma klimatet fortsatte, och var gynnsamt för bl.a. växtligheten som utökades med fler arter. Boplatsfynd från bronsåldern är ganska sällsynta i vår bygd, men gravar från denna tid är inte ovanliga. Högarör mellan Ljungby och Kånna, Älgarör vid Toftaholm och Liljerör i Flattinge är representanter på stora stenrösen som är utmärkande för äldre bronsålder. Kittekulle vid Trotteslöv intill gamla E4:an mellan Ljungby och Lagan, är ett jordtäckt röse, där man vid vägarbete hittade ett vackert bronssvärd. Offeraltare från bronsåldern, s.k. skålgrops- eller älvkvarnsstenar, är ganska vanligt förekommande i vår bygd, och en av de mest kända offerstenarna är den s.k. Fotastenen i Bolmstad. Andra offerstenar finns t.ex i Fallnaveka mellan Ljungby och Lagan, och vid Kungshögen och i Kronoskogen i Ljungby. Sid 19: Bild på röset Högarör, mellan Ljungby och Kånna. Sid 20: Här ser vi gravröset Älgarör vid Toftaholm. Sid 21: Bilder från Kittekulle vid Trotteslöv, där man fann ett bronssvärd. Sid 22: Här är en bild från Kungshögen, Ljungby, som anses härröra från bronsåldern, och en bild på Fotastenen i Bolmstad. Sid 23: Bild på en stor skålgrop vid Fallnaveka, Berga, och på en offersten i ett stenröse nära Torlarps gamla skola. BRONSÅLDERSMINNEN I SUNNERBO, SID 24. Här ser vi en karta med utmärkta platser för bronsåldersfynd i Sunnerbo såsom Älgarör, Liljerör, Kittekulle, Kronoskogen, Kungshögen, Högarör, Fotastenen, Köttbullestenen och Salleberg. JÄRNÅLDERN, SID 25. Detta avsnittet berättar om järnåldern. Nu börjar klimatet bli fuktigare och kallare, och för med sig att boskapen inte kunde vara ute året om, utan måste stallas upp under vinterhalvåret, vilket medförde en fastare bebyggelse. Säkra minnen från äldre järnåldern är ganska ovanliga i vår bygd. Domarringar, järnåldersdösar och resta stenar kan härröra från denna tid och exempel på det är gravfältet Kånna högar och ett gravfält med resta stenar beläget vid Rönnäs i Ljungby, nära Nässjöns forna strand. Vid Bölminge i Nöttja finns ett gravfält med sex dösar, och mindre bygravfält har hittats i Prästebodaåns och Bolmåns dalgångar. I Hamneda finns flera stora och välskötta gravfält, såsom vid Vilan och vid Bäckaryd. Stora vikingatida gravfält finns också vid Eka och Replösa i Ljungby, och i Hallsjö och vid Toftaholm i Dörarp. Även Mjäryd i Södra Ljunga har ett stort gravfält med ca 150 fornminnen. Ett gravfält bestående av fyra treuddar ligger på Ropeudden på Råön utanför Bolmstad och ett av våra ståtligaste fornminnen är skeppssättningen i Össlöv, men även vid Bolmstad på Bolmsö finns en välbevarad skeppssättning. Bolmsö med byar som Hov, Bolmstad och Håringe är rikt på fornminnen från en stor del av järnåldern. Vackra järnåldersgravfält finns t.ex. i Skeda, Smederyd och i Bolmsö kyrkby. Ett för bygden unikt fornminne finns vid Johanneshus i Vittaryd och består av en ca tio meter i diameter, labyrint, lagd av lyftstora kullerstenar. Sid 25-27: Bilder från gravfältet Kånna högar. Sid 28: Bild på en järnåldersdös vid Bölminge, Nöttja. Sid 29: Bild från gravfält i Hallsjö, Dörarp, med 45 fornminnen bestående av högar, treuddar och skeppssättning. Sid 29: Järnåldersgravfält i Mjäryd, Södra Ljunga, med 150 fornminnen bestående av 125 gravkullar och 25 resta stenar. Sid 30: Här ser vi en treudd på Ropeudden på Råön i sjön Bolmen. Sid 30: Denna bilden visar skeppssättningen i Össlöv, Berga, som är länets största skeppssättning. Sid 31: Här ser vi den välbevarade skeppssättningen i Bolmstad, Bolmsö. Sid 31: En bild på labyrinten vid Johanneshus, Vittaryd, troligen vikingatida. FORNMINNEN FRÅN JÄRNÅLDERN I SUNNERBO, SID 32. En karta med utmärkta fornminnesplatser från järnåldern såsom Toftaholm, Johanneshus, Hallsjö, Åby, Össlöv, Eka, Rönnäs, Replösa, Kånna högar, Bäckaryd, Vilan, Mjäryd, Ryssby, Skeda, Spökabacken, Skeppssättning, Lida, Lillaskog, Odens källa, Treuddar, Rya, Skeen, Skälhult, Broddhult, Vret och Bölminge. SUNNERBOS RUNSTENAR BERÄTTAR OM VIKINGATIDEN, SID 33. Här berättas det om runstenar, som är våra äldsta skriftliga minnesmärken, och den traditionella bilden är att runstenarna är minnesmärken efter människor som dött på främmande ort, men också ett rättsdokument som bekräftar att jordegendom ärvts på lagligt sätt. Sid 34-35: Här ser vi runstenar och tydningar, från Toftaholm i Dörarp, Erikstad i Vittaryd (försvunnen), Ingelstad i Berga och från kyrkogården, Berga. Sid 37-38: Här visas runstenar och tydningar, från Trotteslöv i Berga, kyrkogården i Ryssby, Tuna i Ryssby, Bräkentorp i Tutaryd och Ljungkullarna i Ljungby. Sid 40: Bilder på runstenar och tydningar från Ivla i Södra Ljunga och Bolmaryd i Nöttja. Sid 41: Replösastenen (vid Replösa, Ljungby) med sin inskrift inspirerade konstnären John Lundqvist till statyn ”Odlarmonumentet” i centrala Ljungby. Astrad har fått ge namn åt skola och gata, Götrad åt gata. Sid 42: Bild på runsten och tydning i Bolmaryd i Nöttja. Sid 43: Här ser vi ”Vikingatåget”, ett konstverk i centrala Ljungby av Heinz Decker. RUNSTENAR I SUNNERBO, SID 44. En karta över runstenar i Sunnerbo såsom Toftaholm, Ingelstad, kyrkogården Berga, Trotteslöv, Replösa, Ljungkullarna i Ljungby, Prästgården i Hamneda, kyrkogården Ryssby, Tuna, Bräkentorp, kyrkan i Södra Ljunga, Ivla, Rörabro och Bolmaryd. TUNAMYNTEN- ETT OKÄNT MYNTFYND FRÅN VIKINGATID, SID 45. Här berättas det om myntfyndet som gjordes av arkeologen Nils Gustaf Bruzelius, år 1855, vid Tuna i Ryssby socken. EN ARKEOLOG I SUNNERBO, SID 46. Den främste utforskaren av Sunnerbo forntid, och då speciellt dess stenålder, är Oskar Lidén. Här kan man läsa bl.a. om hans utforskning av stenåldersboplatserna runt sjön Bolmen, och hans uppsats ”Boplatsen vid Gettersö jämte andra sydvästsmåländska stenåldersboplatser i belysning av de stora boplatsfynden i nordvästra Skåne”. Gettersön ligger i Kafjorden som är Bolmens sydligaste vik. Ljungby hembygdsförening har hedrat sin grundare med en minnessten i Hembygdsparken, som erinrar om den stora kulturgärning han utfört i hembygdens tjänst. ÄLDRE ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR, SID 48. I detta avsnittet kan vi läsa om bl.a. att år 1666 enligt ett kungligt upprop, skulle landets biskopar se till att kyrkoherdarna i deras stift, tillsammans med kyrkvärdarna och sexmännen skulle efterforska, uppspana och göra upp förteckningar över alla de antikviteter som kunde finnas i deras socknar, så att man senare skulle kunna ” dem till vårt rikes heder avrita och publicera låta”. Kyrkoherden i Odensjö, Daniel Anxelius, fann inget anmärkningsvärt från ”sina” tre socknar, Odensjö, Lidhult och Vrå, Peter Angelstadius i Angelstad nämner endast sägnen om Ebbe Skammelsson och från Kånna några resta stenar i Berghems gärde (Kånna högar). Johannes Dryander, kyrkoherde i Södra Ljunga och Hamneda, nämner en mängd gravfält, hällkistor och rösen, och även en ”lyftesten” i Össjö, som drängarna prövade sin styrka på. Sid 48-49: Teckningar på Kånna högar och gravfältet Hov på Bolmsö, enligt professor Nils Henrik Sjöborg från Lund, som gjorde antikvariska forskningsresor bl.a. här i Småland. Sid 50: Här ser vi svaret på fornminnesundersökningarna från kyrkoherden i Agunnaryd, Laurentius Siggonius. INVENTERARMINNEN, SID 51. Sven Erik Årenäs berättar här om sina sommarminnen som fornminnesinventerare, bl.a. i Södra Sandsjö i Kronobergs län. RIKSANTIKVARIEÄMBETETS INVENTERING AV FASTA FORNMINNEN 1949-50, SID 53. Åren 1949-1950 företog Riksantikvarieämbetet en inventering av de fasta fornminnena i Sunnerbo härad, i samband med upprättandet av den ekonomiska kartan över Kronobergs län, med ledning av antikvarierna Bernt Einerstam och Gunnar Ekelund. De flesta fornminnena förekommer i häradets mellersta och norra delar. Fornminnesrikast är Berga socken med 869 kända fornlämningar, sedan Hamneda med 586, Kånna med 548, Ljungby stad med 539, Södra Ljunga med 460 och Angelstad med 441 fornlämningar. Här ser vi också en karta över fornminnen i Sunnerbo (västra delen av Kronobergs län). AKTUELL ARKEOLOGI I SUNNERBO, SID 54. Här kan vi läsa om den lite nyare ominventeringen av fornlämningar i Kronobergs län, där man kan se en kraftig ökning av fornlämningar, som kommer att föra forskningen framåt men även utgöra ett efterlängtat kunskapsunderlag för kulturmiljövården. Undersökningar har t.ex. skett på gravfälten vid Hamneda, Bäckaryd, Kånna högar, Toftaholm, Berga kyrka och de två medeltida byarna, Eka och Åby. I samband med motorvägsbygget för nya E4:an förbi Hamneda, sträckan Hjulsnäs-Herrabacken, har Smålands museum och Riksantikvarieämbetet UV-Syd i Lund hitintills förundersökt nio områden med röjningsrösen. Av de undersökningar som hittills gjorts av fossil åkermark i Kronobergs län, verkar det som om en första större röjning av landskapet, tar sin början under bronsåldern (ca 1800-500 f Kr). Sid 54: Bild på en karta med utmärkta platser: 1. E4 ny sträckning förbi Hamneda, 2. Eka by, 3. Åby Södregård. Sid 57: Denna bilden visar ett röjningsröse i genomskärning. RAÄ 73 Hamneda socken. Sid 59: Här ser vi bilder på en skärva Östersjökeramik, påträffad i Eka, och huslämningar i form av en syllstensrad och lergolv, från ett av de yngre husen på Åby Södregård. SAGAN OM TYRFING, SID 61. Här får vi ta del av en av de isländska fornaldarsagorna (forntidssaga), Hervarasagan, där svärdet Tyrfing har huvudrollen, och slagskämpen Andgrim från Bolmsö, med sina tolv vildsinta söner, även hade en stor roll. Så småningom slutar dessa vilda pojkar sina dagar på Samsö, vid det stora slaget mot Hjalmar och Orvar Odd, och den ene sonen, Angantyr, fick med sig svärdet i graven, där det dock senare återtas av Angantyrs dotter, Hervor, där det fortsätter att ställa till elände för släkten. Sid 61-65: Bilder på målningar av Kjell Sundberg, från Hervarasagan. FINNVEDEN, ETT FOLKLANDSNAMN MED VANSKLIGHETER, SID 66. Detta avsnittet ger en kort sammanfattning av den troliga förklaringen till uppkomsten av Finnveden. Sid 68: Här ser vi Replösastenen vid Lagans strand, i de rester av det vikingatidsgravfält, där den vid 1000-talets mitt, restes. I texten finns folklandsnamnet Finnveden i en av de äldsta originalskrivningarna, som dessutom tillkommit inom folklandets gränser. BERGA OCH DESS GAMLA KYRKA I ETT MAKTPOLITISKT SPEL, SID 69. Här berättas det om Berga gamla kyrka, som revs 1819, som är intressant på flera områden, dels som ett påkostat byggnadsverk, dels som en markering i ett maktpolitiskt spel under de år etablerade sig i Sverige som en mäktig och inflytelserik institution. Berga socken nämns första gången 1279, i det skriftliga källmaterialet, då biskop Henrik erhåller köpstads rättigheter för sina egendomar i Berga , med allt vad detta innebar av regala och biskopliga rättigheter, men redan 1178 kan man dokumentera godsinnehav i Berga för detta stift, då Guddarp nämns som biskopsgods. Lokaliseringen av Berga kyrka vid det viktiga vägmötet vid Torg och de ekonomiskt viktiga kvarnplatserna och fiskena vid Bro, Hulan och Åby gjorde orten till ett viktigt centrum i Sunnerbo och därmed attraktivt. Sid 70: Här ser vi en del av Berga stadsprivilegier, från år 1279. Sid 71: Bild från utgrävningen av klockgjuteriet vid Berga kyrka. Sid 72: En biskopsbild från Berga kyrka. MEDELTIDA KYRKOR, SID 73. Efterhand som landet kristnades byggdes kyrkor i de småländska bygderna. Först var det i allmänhet fråga om byggnader av trä med väggar av resvirke, s.k. stavkyrkor, eller av liggande virke. Så småningom ersattes i de flesta fall, träkyrkorna av stenbyggnader. Uppgifterna om medeltida kyrkor finns för åtta av de 24 socknarna i det egentliga Sunnerbo. Sid 74: Här ser vi Eric Ihrfors anteckningar och avbildningar i Smolandia sacra del III om Vittaryds kyrka. Sid 75: Bilder på platsen för Agunnaryds äldsta kyrka och ruinen efter Agunnaryds gamla kyrka. Sid 76: Tecknad bild på Agunnaryds äldsta kyrka, som uppfördes i Bråna, troligen i början av 1300-talet, men ersattes redan under medeltiden av en ny kyrka som tjänstgjorde tills den nuvarande kyrkan byggdes år 1873. Sid 76: Angelstads kyrka i ursprungligt skick. Sid 77: Här ser vi bild på Angelstads kyrka som uppfördes på 1100-talet och som den ser ut idag. Vi ser även bilder på kyrkans märkligaste inventarium, som är en runristad dörring av järn, troligen från slutet av 1300-talet och ett processionskors från medeltiden. Sid 78: Annerstads medeltida stenkyrka med fristående klockstapel, revs år 1824, och här ser vi från gamla kyrkan bevarat en dopfunt av sandsten från 1200-talet, prydd med djurbilder, och ett triumfkrucifix från sen medeltid. Sid 79: Bolmsö äldsta kyrka var en träkyrka, byggd på 1100-talet. På 1500-talet ersattes denna med en stenkyrka, som revs i samband med uppförandet av den nuvarande kyrkan år 1863. Här ser vi en gammal sockenbudskalk från Bolmsö kyrka. Sid 80-81: Här ser vi bilder på Dörarps medeltidskyrka, en ritning på kyrkan av Mandelgren (Nils Månsson Mandelgren, legendarisk folklivsskildrare), koret i Dörarps kyrka med en del medeltida målningar och den rikt skulpterande medeltida dopfunten. Sid 82: Bilder och information om Hallsjö kyrkoruin och närliggande offerkällan, Helige Styrks källa. Sid 83: Här får vi bilder och information om Hamneda gamla fästningskyrka från 1100-talet och Hamneda kyrkoruin. Sid 84: På denna sidan visas en teckning på Hamneda gamla kyrka av Mangelgren, år 1864, och Brudastenen på Hamneda gamla kyrkogård. Sid 85: Här kan vi se en teckning av P.G. Vistrand på Hinneryds gamla kyrka och Mandelgrens teckning på föremål därifrån. Sid 86-87: Här får vi bilder och information om Kånna 1200-tals kyrka, med krucifix och dopfunt från samma tid. Sid 88: På denna sidan ser vi järnbeslag på dörr och ett krucifix från Lidhults äldsta kyrka, som var byggd av trä vid sekelskiftet 1400-1500. Sid 89: Ljungby medeltidskyrka, byggd på 1100- eller 1200-talet och revs år 1865. Det var en romansk kyrka, liknande den i Kånna. I samband med rivningen av den gamla kyrkan, såldes dess inventarier på auktion. Det berättas att tolv träskulpturer föreställande de tolv apostlarna inropades av auktionsförrättaren, som i vittnens närvaro halshögg dem och högg upp dem till ved, medan han i tur och ordning nämnde deras namn. Kyrkans märkligaste inventarier är en skulpterad dopfunt från 1200-talet, ett medeltida triumfkrucifix och en madonnabild från 1300-talet, som visas här. Sid 90: Här ser vi Nöttja kyrka, en medeltida kyrka byggd omkring år 1200, ett krucifix från 1300-talet och en bild på den s.k. ”Nådastolen”. Sid 91: På denna sidan ser vi Mandelgrens bild av Nöttja kyrka och dopfunten, men också fragment av medeltidsmålningar därunder 1700-tals-målningar. Sid 93: Här får vi en teckning på Torpa gamla kyrka av Eric Ihrfors och information om Torpa medeltida stenkyrka från troligt 1200-tal och som revs år 1854. Hinneryds gamla kyrka revs år 1886, och var byggd av sten och försedd med klockstapel. Från gamla kyrkan har bevarats triumfkrucifix och dopfunt från 1200-talet, samt ett flertal helgonbilder. Sid 94: Här ser vi teckningar gjorda av Mandelgren, föreställande Traryds gamla kyrka som uppfördes 1858-1860 och efterträdde en medeltida stenkyrka, och Markaryds kyrka med Hunestenen. Sid 95: Denna sidan visar Odensjö medeltidskyrka, troligen byggd på 1200-talet. När man efter branden år 1815 återuppbyggde kyrkan, ersatte man den nedbrunna klockstapeln med ett klocktorn av trä. Kyrkans äldsta inventarium är ett krucifix från tidigt 1300-tal. Vi ser även Mandelgrens teckning av Odensjö kyrka, år 1873. Sid 96: Ryssby gamla kyrka var uppförd av sten, troligen i mitten av 1100-talet, och revs år 1844. Kyrkans medeltida inventarier består av en vackert skulpterad sandstensdopfunt från 1200-talets tidigare hälft och ett triumfkrucifix från 1200-talets mitt. I Statens historiska museum förvaras en kista med järnbeslag skildrande St. Hubertuslegenden, som vi dessutom ser på bild här. Sid 97: Här ser vi bilder på Södra Ljunga kyrka och Vittaryds medeltidskyrka som troligen byggdes under sen medeltid. Sid 98: Bilder på inventarier från Vittaryds kyrka, såsom en Madonnabild från 1200-talet, ett gammalt stenkors på Vittaryds kyrkogård och en teckning av Mandelgren på delar av Vittaryds kyrka. PJÄTTERYDS MEDELTIDA TRÄKYRKA, SID 99. Här får vi skildringar och teckningar av Pjätteryds medeltida träkyrka, som revs på 1830-talet och gav plats åt en ny stor och pampig s.k. tegnerkyrka. MEDELTIDSKYRKOR, SID 102. Här visas en karta över bevarade och ruiner av medeltida kyrkor i Sunnerbo. SKEENS ÅLFISKE, SID 103. För århundraden tillbaka hade Skeen ett fast ålfiske, förmodligen bestående av lanfiske eller ålkista, och om det berättas det här. Sedan konung Knut Eriksson (1167-1195) sålt ”Kungslotten” av fisket i Skeen till Nydala kloster, uppges att även Byarum och Gudhems kloster är delägare. I början av 1200-talet innehades Skeen av släkten Natt och Dag. År 1326 gav Bo Pollen till Gudhems och Nydala kloster, en skogslott i Näs inom Annerstad ”mellan Sturubäck och Sturubäcksmosse att användas till byggnader av klostrens ålfiske i Skeen”. År 1371 gav Uplands lagman, Karl Ulfson (Sparre), till Tofta åt Nydala kloster en gård i Näs och kvarnen i Skeen, 3 gårdar i Romborna, 1 gård i Litlatorp (nu Lillarp), 2 gårdar i Öggiathorp (nu Öjarp), allt inom Annerstad beläget mot all klostrets egendom på Selaön i Mälaren. År 1402 skänkte Erland Kure en gård i Skeen till Nydala kloster. En Anders Grip, assessor i Svea hovrätt, ägde en del av Skeen 1637 och nämns även som ägare av Stensnäs i Ryssby socken. Sid 104: Här ser vi ett brev där Skeens (Skeent) fiske nämns första gången i ett brev, från 1167-1199. GERMUND, SCOLARIS PARISIENSIS, SID 105. Här får vi läsa om hur Germund från Markaryd blev kaniker i Linköpings domkyrka och om hans framtida verksamhet i Göteryd. MÖTEN OCH STRIDER, SID 107. Här får vi en liten berättelse ur Erikskrönikan. Det berättas även om att år 1308 trängde en dansk här upp i Sverige och nådde Ljungby, men efter ett fördrag mellan parterna i Berga, drog sig danskarna tillbaka, enligt uppgift brännande några byar under återtåget. BERÖMDA SJÖFARARE PÅ SJÖN BOLMEN, SID 109. I detta avsnittet berättas det om hur Bolmsös två första invånare, två vilsekomna barn från Tiraholm, kom dit, fann sig tillrätta och så småningom befolkade ön. Här berättas också den mest kände sjöfararen på sjön Bolmen, nämligen Ebbe Skammelsson, som fick som straff för mord på sin tilltänkta brud, svärmodern och brudgummen, att under ett års tid, insmidd i sju lispund järn i bojor, besöka varje ö och holme i sjön Bolmen och stanna ett dygn på var och en av dessa 365 öar. Sid 110: Målning på Ebbe Skammelsson av Kjell Sundberg. TINGSPLATS HAMNEDA, SID 111. Härenstam uppger att Hå i Hamneda ursprungligen var Sunnerbo härads rätta tingsstad, möjligen för att underhäradshövdingen Sten Johansson Foglare, hade sin sätesgård där. Den förste kände häradshövdingen var väpnaren Karl Knutsson (sparre), som 1372 beseglade två intyg om fiskevatten. Senare under medeltiden och in på 1600-talet är Hamneda häradets ordinarie tingsplats. Av bevarade handlingar framgår att lagmansting i mitten av 1400-talet hölls i Sunnerbo i Hamneda, Ramnäs i Göteryd, Bolmstad i Angelstad, Ivla i Södra Ljunga och Sickinge i Ljungby. Här berättas också mer om hur häradshövdingar valdes och deras befogenheter. Vi får också läsa om hur Knut Arvidsson fick häradets lagbok och som ingift i Stenbocksläkten, även innehavare av Toftaholm, då det 1511 brändes av danskarna. Här visas en del ur en skrivelse, år 1373, där ting i Hamneda nämns. MEDELTIDA RESENÄRER, SID 113. Detta avsnittet berättar om hur man reste under medeltiden, då den bekvämaste vägen nog var sjövägen. Den viktigaste vägen i Sunnerbo var den gamla Lagastigen som kom från Helsingborg och från Markaryd vid gränsen till Danmark gick i Lagadalen upp till Jönköping, där den mötte svearnas Eriksgata. Lagastigen hade en västlig förgrening som från södra Sunnerbo ledde till Laholm. Vidare gick från Berga en väg över Rydaholm till Växjö. Vi ser här också det så kallade Brüggeitinerariet från slutet av 1300-talet, som var en medeltida vägbeskrivning. MYNTFYND I SUNNERBO, SID 114. I detta avsnittet kan vi bl.a. läsa om Torlarpsfyndet som hittades år 1875 av torparen Carl Magnusson i Torlarp Skattegård, Östrabyfyndet som påträffades vid en dikesgrävning på Östraby Jeppagård av rusthållaren Johan Gustaf Danielsson och fyndet vid Piksborg vid utgrävningen av borgen år 1908. Vi får också veta att de vanligaste platserna för hopade fynd är de som kommer fram vid restaurering eller utgrävning av kyrkor och exempel på det är Hamneda gamla kyrkoruin, Nöttja och Pjätteryd. Här berättas även om offerkällor, och några som nämns är: Jungfrukällan vid Ekornarp, Berga. Helige Starks källa i Hallsjö, Dörarp. Offerkälla vid Vikingaborgen på Liavångens ägor, Göteryd. Offerkällor på Ekenäs och Näs ägor, Göteryd. Offerkälla vid prästgården, Hinneryd. Odensjö prästgårds skog. Offerkälla vid Loshult, Odensjö. Offerkälla vid Lidarna, Pjätteryd. Offerkälla vid Ryssby kyrka. Myreboda skog på Borsna Skattegård, Ryssby. Offerkälla vid Sunnertorpa, Torpa. Sid 116: Här ser vi en karta över Torlarpsfyndets myntorter. Sid 118: Bild på runmyntet från Östrabyfyndet. ETT TJURHUVUD PÅ STUPSTOCKEN, SID 121. Här får vi läsa om den rike och mäktige Abraham Brodersson Tjurhuvud, som enligt en förteckning ägde 133 gårdar i Finnveden och av dem låg 50 i Sunnerbo, men förmodligen var dessa beräkningar alldeles för lågt tilltagna, ty man har hittat att totalt var Abraham ägare till minst 600 gårdar, belägna till största delen i Småland, Västergötland, Skåne och Halland. Han gifte sig 1382 med Margareta Pedersdotter Dudde, änka till riddaren Ebbe Pik, vars ätt hade sitt fasta fäste i borgen Piksborg vid sjön Bolmens sydände. Här berättas också om ett bestritt arvegods, gården Stäckinge, tillhörande Berga kyrka, och utomäktenskapliga barn, varav ett, Märta Abrahamsdotter, som gifte sig med väpnaren Peder Niklasson, som under många år var fogde på Piksborg. Herr Abraham dömdes till halshuggning efter en våldtäkt på en bondflicka, vilket kan ha blivit början till unionsupplösningen, en av grunderna till Engelbrektsupproret 1434, som bl.a. ledde till att Piksborg brändes ner. NÄR SVARTA DÖDEN NÅDDE SUNNERBO- SÄGNER OM PESTEN, SID 125. I detta avsnittet kan vi läsa om hur Sverige år 1350 drabbades av pesten och därefter blivit drabbat av svåra pestepidemier, ända fram till 1711. En av metoderna för att stoppa pestens framfart, troddes vara att begrava någon levande. Enligt Sunnerbo dombok 1712 skulle Kerstin Gudmundsdotter i Tuna, Ryssby, ha blivit levande begravd, men räddats av förbipasserande. En sägen berättar om hur Hörda by åter befolkades efter pestens härjningar på 1350-talet. Hörda som nu är den till ytan största byn i södra Sverige och dessutom har unika, mycket vackra odlingsrösen. PIKSBORG, SID 127. Här berättas lite om borgen Piksborg, vid sundet mellan Bolmen och dess sydligaste vik, Kafjorden, troligen byggd under senare delen av 1300-talet. Namnet har borgen förmodligen fått av någon medlem av släkten Pik, kända i Finnveden från 1360-talets början. Senare fick Abraham Brodersson borgen och underliggande område som slottslän. Släktingar till Abraham Brodersson var fogdar på Piksborg även efter hans död, 1410. I september 1434, då Engelbrekts trupper under Herman Berman belägrade borgen, var Olof Ragvaldsson fogde där. Vid utgrävningar har påträffats ett stort antal mynt och fynd, såsom harnesk, pilspetsar och brynjeringar. Sid 127: Bild med utsikt från borgkullen mot Bolmen. Sid 128: Bild på vallgraven vid Piksborg, och en skiss över Piksborg uppmätt vid utgrävning, år 1862. Sid 129: Här ser vi skisser på fynd vid utgrävningen 1862, såsom järnkedja, järnnaglar och pilspets av järn med skaftholk. Sid 130: Hösten 1995 gjorde elever från klass 4-6 i Angelstadsskolan en tecknad film om Piksborg och en av eleverna, Kristina Berglund, Rya, klass 6, ritade denna bild av borgen. SKAGAHOLM, SID 131. Här kan vi läsa om Skagaholm, som i inte vet när den kom till, däremot att den var samtida med Piksborg, under slutet av 1300-talet och i början av 1400-talet. Inga skriftliga bevis finns heller för borgens ödeläggelse, men man tror att det var på hösten 1434, i samband med Engelbrekts bondeuppror. Sid 131: En bild vid Skagaholm. Sid 132: Här ser vi stenkulor, funna vid Skagaholm. Sid 133: Bild på 1300-talssvärd funnet i Exen. TOFTAHOLM, SID 134. Vid 1200-talets början ägde Nydala kloster, grundat 1143, jord i Tofta by i Dörarps socken. På 1370-talet var en frälseman, Jöns Skytte, från Ekornarp i Berga socken, ägare till en gård i byn. Skytte, som blev stamfader till den s.k. äldre Stenbocksätten, förvärvade ytterligare ett par gårdar i Tofta. Hans sonson, Gustav Olsson, var en av medeltidens största godsägare i Finnveden och ägde mer än 60 gårdar. Genom arv och köp ägde han år 1470, alla åtta gårdarna i Tofta och byggde där sin sätesgård Toftaholm. Han manifesterade sin maktställning genom att bygga ett stenhus på det som idag kallas Stenhusholmen eller Körsbärsholmen. Om stenhusets historia är inte något känt. Toftaholm ärvdes av Gustav Olssons dotter Anna, och senare av hennes sonson, Gustav Olsson d.y. av Stenbocksätten. Hans dotter, Katarina Stenbock, blev Gustav Vasas tredje hustru. Sid 134: Denna bilden visar ruinen av stenhuset vid Toftaholm. Sid 135: Här ser vi en bild på vallgraven vid Stenhusholmen. FICKA KORS, SID 136. Mellan Dörarp och Toftaholm, strax norr om gården Kors på topografiska kartan står öster om gamla Europaväg 4, ett stenkors som kallas Ficka kors (eller Ficke kors eller Fika kors). Enligt fornminnesinventeringen uppsattes stenkorset 1827, som ersättning för ett tidigare träkors. Korset har i traditionen förklarats både med att det är rest över en missionär och att en dansk officer stupat där. Troligt är att det ursprungliga rests över en svärson till Gustav Olsson (äldre Stenbocksätten) vid namn Ficke Gustavsson, som synes ha omkommit kort efter giftermålet. Sid 136: Bild på Ficka kors. ANDRA MEDELTIDA RUINER, SID 137. Vid sidan av de två fogdeborgarna Piksborg och Skagaholm samt Stenbocksättens Toftaholm, finns i Sunnerbo rester av flera medeltidsborgar eller befästa anläggningar. Exempel på detta är Sunnerborg som ligger söder om Hamneda, Torsborg vid Vidösterns utlopp i Lagan vid Sundet, Husholmen på en ö nära Toftaåns utlopp i Vidöstern, Eneborg nära Sunnertorpa i Torpa socken, Källarholmen i Vedåsa, Garpholmen som ligger nära Källarholmen, Agundaborg vid västra stranden av Agunnarydssjön i Agunnaryd, Källarholmen vid Ryssbysjöns sydända vid Sunnerå och Håringe Skans på Bolmsö som också kan ha medeltida ursprung. Sid 138: Foto vid Sunnerborg och en 1600-tals karta över Sunnerborg. Sid 139: Foton vid Torsborg. Sid 140: Foto från Husholmen, Toftaholm, och en skiss över Husholmen, ur Gränsbygden II. Sid 141: Foto vid Eneborg och Eneborg på 1600-tals karta. Sid 142: Foto vid Källarholmen, Vedåsa, och en skiss över Källarholmen, ur Gränsbygden II. Sid 143: Foto från Agundaborg i Agunnaryd och en skiss över Garpholmen ur Gränsbygden II. Sid 144: Foton från Källarholmen i Sunnerå. MEDELTIDA ANLÄGGNINGAR, SID 145. Här ser vi en karta över ruiner av borgar och andra medeltida anläggningar i Sunnerbo. TEGELUGN I SKARARP, SID 146. Ca 75-80 meter från den gamla strandlinjen till sjön Exen finns ruin av en tegelugn. Namnet på platsen och omgivningen är Tegeludden, Skararp, och om denna berättas det här. Sid 146: Här ses en tegelsten från tegelugnen i Skararp. Sid 147: Denna bilden visar en medeltida och en nutida tegelsten. UNIONSSTRIDER, SID 148. Här berättas det om bl.a. Engelbrektsupproret, där både Trollaborg i Östbo och Piksborg, skövlades och brändes ner. Troligen berördes även Skagaholm av striderna. Vi kan här läsa om flera av unionsstriderna, där danskar och svenskar drabbar samman under 1400- och 1500 talet. Sid 148: Här ser vi några rader ur Karlskrönikan om härens samling i Markaryd. Sid 149: Bild på minnesstenen över striden vid Fantahåla, Örkelljunga. Sid 150: Här är häradets klagoskrift till riksföreståndaren 1511. EN MEDELTIDA MÄSSA, SID 151. I detta avsnittet får vi en insikt i hur en mässa på medeltiden kunde se ut. SUNNERBOS RIKSGRÄNS, SID 155. Den äldsta gränsbestämningen mellan Sverige och Danmark anses ha ägt rum på 1050-talet och den markerades med endast sex stenar. Gränsmarkeringar som gärdesgårdar, diken och taggtrådsstängsel, har tillkommit senare. Sunnerbos gränssocknar mot Halland är Lidhult, Vrå, Torpa, Hinneryd och Markaryd. På en sträcka av ca 4,5 mil, från Kloholma huvud i norr till Store sjö i söder, finns det 56 gränsmärken från skilda gränslistor, som t.ex. Hunnsberget som återfinns 1-2 km in i Småland. Ett betydande gränsmärke var Majenfors, det mäktiga vattenfallet i Lagan. Assar Romans karta över Sunnerbo 1685, ger en god information om läget av flera gränsmärken mot Halland, men även Gerhard von Buhrmanns karta över Skåne från 1684, lämnar information om gränsen mot Sunnerbo. Sid 155: Bild på gränsmärket Klövahall, öster om Porsabygget, vid vägen Vrå-Laholm. Sid 156: Här ser vi gränsmärket, Pukesten, från 1500-talet, på Hårabjär. Sid 157: Denna bilden visar Fåglasten, strax väster om den äldre vägen mellan Fåglehult i Småland och Forslehult i Skåne. NORRA SKÅNE- DANMARKS BERGSLAG, SID 159. Söder om den gamla riksgränsen ligger det tidigare danska häradet Göinge och här har man gjort undersökningar av bl.a. järn och gamla borgar, för att kunna utröna härkomsten av bergslag. JORDEBOKEN- KAMERAL KÄLLA TILL HEMBYGDENS HISTORIA, SID 161. Vid herredagen i Vadstena 1524 framförde Gustav Vasa en rekommendation att landets fogdar skulle börja upprätta register över den skatt de infodrade. Tanken var att få till stånd dels ett mer rättvist skattesystem med skatt efter jordens storlek och värde, uttryckt i jordetalet, dels ett bättre redovisningssystem av uppbörden. Jordeboken redovisar bebyggelsens utbredning från 1538 och denna har sina huvuddrag gemensamma med läget så sent som 1950. Ett exempel är byn Eka i Ljungby socken, som år 1993 blev föremål för en arkeologisk utredning, och om det kan vi läsa här. Sid 163: Här får vi se en sida ur den äldsta jordeboken för Sunnerbo härad (1538, Berga åtting). BIODLINGEN I FORNA TIDERS SUNNERBO, SID 165. Att biskötsel var viktig i äldre tid förstår man av att honung länge var det enda tillgängliga sötningsmedlet. Här kan vi läsa om biodling, biskötsel, ”lottebin” och ”hittebin” i forna tiders Sunnerbo. REFORMATIONEN, SID 166. Här kan man läsa om hur och när reformen kom till Sunnerbo härad, som under denna tiden tillhörde Linköpings stift. GUSTAV VASA, SID 171. I juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk kung och här kan vi läsa lite om honom och hans krigståg, bl.a. en strid vid Ryssby mellan kungens styrkor och en försvarsstyrka Dacke anhängare om 80 man. Sid 172: Porträtt på Gustav Vasa, svensk kung 1523-1560. Sid 173: Här ser vi en bild på Carta Marina, som år 1539 gavs ut av den landsflyktige Olaus Magnus i Venedig, över de nordiska länderna. Sid 174: Gustav Vasas bibel, som blev färdig 1541 och är den första översättningen till svenska av Bibeln i dess helhet. Sid 175: Under medeltiden tog kyrkorna ut skatter bl.a. i form av tionden. Gustav Vasa överförde en del kyrkotionde till kronan, men lät sockenprästerna behålla sin del mot viss beskattning. Här kan vi se början av tiondelängden för Sunnerbo härad år 1547 och en del av samma längd för Södra Ljunga socken. NORDISKA SJUÅRSKRIGET 1563-1570, SID 176. Detta avsnittet berättar om det nordiska sjuårskriget och hur det drabbade Sunnerbo härad. KRIGETS FÖLJDER, SID 178. Det är inte mycket vi vet om hur den enskilda människan fick lida under det utdragna kriget med alla härjningar från fiendens sida och proviantrekvisitioner och mera sådant under upprepade marscher av egna och fiendens trupper. Däremot kan vi här läsa om vad häradets präster utsattes för under kriget. T.ex. kyrkoherden i Berga, Petrus Svenonius, fick sin prästgård bränd och sin kyrka härjad, så att ny predikstol och nytt golv måste tillverkas för kyrkan. Men även i Annerstad och Odensjö gick danskarna illa åt kyrkor och prästgårdar. Sid 178: Här ser vi ”Prästastenen” vid gamla landsvägen vid Hästhult, Odensjö. Sid 180: Denna kartan över Sunnerbo, år 1570, visar antalet avkortade hemman (totalt eller partiellt öde, brända eller rövade) i % av totala antalet jordebokshemman i respektive socken eller sockengrupp. Sid 182: Här ser vi Markaryds kyrkoherden, Jöns Perssons, egendom enligt taxeringen för Älvsborgs lösen. Sid 183: Porträtt på Johan III, kung i Sverige 1569-1592. TVÅ 1500-TALSRESENÄRER, SID 184. På 1500-talet förbättrades vägarna och kronan sökte genom olika förordningar, åstadkomma ett nät av gästgiverier utmed de stora vägarna. Ett par resenärer genom Sunnerbo på 1500-talet har berättat om sina resor. Tysken Samuel Kiechel från Ulm, som vintern 1586 reste från Helsingborg till Stockholm och gjorde sitt första uppehåll i Sverige hos kyrkoherden på Ulvsbäcks prästgård i Markaryd. År 1692 passerade det pfalziska sändebudet, Michael Heberer, Sunnerbo, vid sin resa till och från hertig Karls bröllop i Stockholm. På ditvägen reste han med sitt följe, igenom Pjätteryd, Agunnaryd, Borsna till Rydaholm där de övernattade i prästgården, och på återvägen bodde han hos prästerna i Värnamo och Markaryd. UPPSALA MÖTE 1593, SID 187. I detta avsnittet kan vi läsa om den svenska reformen som blev fullbordad vid Uppsala möte, år 1593. Detta mötet har gått till historien som en avgörande händelse när det gäller kyrkan och religionen i landet och fastlade inriktning och bekännelse praktiskt taget in i vår tid. Vid detta möte antogs den Augsburgska bekännelsen gällande för den svenska kyrkan och det märkliga och unika var, att inte bara de kyrkliga representanter som deltog i mötet underskrev beslutet med dess bekännelse, utan också alla företrädare för kyrka och stat och alla som hade någon som helst förtroende ställning, i stad och på landsbygd, underskrev med sitt eget namn detta beslut. När det gäller Växjö stift, som Sunnerbo sedan 1555 tillhörde, är namnunderskrifterna uppdelade efter de fyra stånden. ”Först kommer ridderskap och adel: Carl Göstafzson til Toftaholm och Oloff Hård til Sägherstadh. Därefter prästerskap i staden och följt av dem, på landsbygden: Ionas Magni Praepositus & Pastor in Liunga (prost och kyrkoherde i Södra Ljunga), Petrus Theodori in Agunnarijdh (Agunnaryd), Erlandus Petri in Piäterijdh (Pjätteryd), Georgius Marci in Anderstadh (Annerstad), Petrus Magni in Angelstadha (Angelstad), Gudmundus Petri in Hwiterijdh (Vittaryd), Olaus Magni in Hallarijdh (Hallaryd), Petrus Erlandi in Marckarijdh (Markaryd), Petrus Cannuti in Odhensiöö (Odensjö), Carolus Petri in Rysbby (Ryssby), Germundus Ionae in Götherijdh (Göteryd)……. Sid 186: Porträtt på Sigismund, son till Johan III, var kung i Sverige 1592-1599. AUSTROBURGIUS UPSALIENSES, SID 190. (Det är: studenter från Sunnerbo i Uppsala) Här kan vi läsa om Uppsala universitet, som återupprättades 1593, och några av dåtidens studenter från Sunnerbo såsom: Marcus och Jacob Halvorsson Sadelin, vilkas far var bonden Halvor Marcusson i Selevara, Angelstad. Isak och Jon Birgerson Rothovius, som var tvillingar och söner till skattebonden Birger Larsson i Herstorp (Hedenstorp), Angelstad. Brödraparet Jon och Kettil Nilsson Oriensolanus hade Nils på Bolmsö som far. 5 var söner till blivande eller utnämnda kyrkoherdar, såsom Nils Gudmundsson Krokius far var kyrkherren Gudmundus Petri i Hallaryd, liksom även till Nils bröder Peder och David. Jon Germundsson Palma kom från Göteryd, där fadern Germund Jonae var kyrkoherde, och Lars Knutsson Quanslovius var född vid Kvänslöv by på gränsen mellan Ljungby och Angelstad, där Canutus Petri var kyrkoherde. Anders Persson Osaengius var son till smeden Peder Eriksson i Extorp, Nöttja. Två av studenterna, Johannes Erici och Olof Svenssons fäder är inte kända till namn och bakgrund, men Olof kommer dock troligen från Össlöv i Berga. STAD I HORN? SID 195. För Sunnerbo som gränshärad är den svenska gränshandels- och tullpolitiken av särskilt intresse. Enligt Magnus Erikssons landslag var all handel på landsbygden förbjuden, med undantag för köpslagen på ”rätta marknader”, också för böndernas husbehovshandel med egna gårdsprodukter. I ett förslag till privilegier för städerna från 1594 togs upp de olagliga marknaderna på landsbygden och en sådan fanns i Horn. På grund av allmogens missnöje med gränstullen, lovade Karl IX sunnerboiterna en egen stad vid Horns kyrka i Hamneda socken. Av den stadsplaneringen blev det nog inget mer än kungens löfte vid detta tillfälle, men efter ytterligare besvär från allmogen, fick ståthållaren och fogden besked att marknader vid Horn skulle hållas vid midsommar och Mårten varje år. Här nämns även olika tullplatser i Sunnerbo, som sedermera försvann i och med att Halland, genom freden i Brömsebro 1645, och Skåne, genom Roskildefreden 1658, kom att lyda under svenska kronan. Sid 198: Här ser vi en tullängd från 1606. INNEHÅLL, SID 199. Innehållsförteckning över boken. MEDVERKANDE FÖRFATTARE, SID 201. Almqvist, Sten, fil. Kand., Växjö Carlsson, Jan-Åke, komminister, Ljungby Edwardsson, Gunnar, teol. Kand., Ljungby Eriksson, Martin, f.d. skoldirektör, Ljungby Hansson, Martin, 1:e antikvarie, Smålands museum, Växjö Husberg, Erik, fil.dr., Göteborg Ivarsson, Rolf, ingenjör, Delary Jansson, Åke, lantbrukare, Skararp, Hinneryd Karlsjö, Bertil, bankman, Halmstad Knutsson, Christer, forskningsassistent, Smålands museum, Växjö Käll, John, dekoratör, Älmhult Marke, Per Olof, lagman, Ljungby Norrman, Leif, journalist, Annerstad Rendell, Olof, folkskollärare, Ljungby Skarp, Lars-Åke, advokat, Älmhult Söderlind, Bengt-Göran, kultursekreterare, Ljungby Thornström, Stig, ingenjör, Växjö Årenäs, Sven Erik, f.d. rektor, Växjö Ödman, Anders, museichef, Kävlinge LITTERATURTIPS, SID 202. Sunnerbokrönikan ger inte annat än glimtar av områdets historia och här finns tips på böcker som också ger ytterligare litteraturhänvisningar. Flera artiklar i denna boken ger även anvisningar om litteratur i de ämnen som behandlas i artikeln. Titel på bok: SUNNERBOKRÖNIKA DEL 2 1600-tal Omslag: Tingsplatsen i Hamneda. Utdrag av Assar Rohmans häradskarta 1685. Redaktionskommitté: Martin Eriksson, Per Olof Marke och Olof Rendell Sättning: Text & Original i Ljungby AB Tryck: JOMA-Tryck AB. Ljungby 1997 FÖRORD, SID 3. Vår ursprungliga tanke var att i Sunnerbokrönika del 2 behandla 1600- och 1700-talen, sedan begränsade vi tidrymden till ”det långa 1600-talet”, alltså 1600-talet och början av 1700-talet fram till omkring 1720. Under arbetets gång blev materialet så stort att vi valt att i denna bok behandla en del 1600-talsämnen och låta resten av dem jämte 1700-talet, bli föremål för möda i nästa bok, som vi gett arbetsnamnet ”1600- och 1700-tal”. Vi har inte strävat efter att i detalj samordna bidrag från olika författare, vilket lett till, förutom luckor, också en del upprepningar. KARTA ÖVER SUNNERBO, SID 4. Här ser vi en karta över Sunnerbo härad, som är Götalands största. Här finns även detaljer om häradet. 1600-TALETS FÖRSTA ÅR, SID 5. Omkring sekelskiftet rådde politisk oro i Sverige, med motsättningar och krig som följd, som t.ex. ledde till Linköpings blodbad 1600. Här berättas även om missväxt och pestens härjande i Sverige. KALMARKRIGET OCH FREDEN I KNÄRED, SID 7. Här berättas det om hur Danmark och kung Kristian IV, förklarar krig mot Sverige med den svenske kungen Karl IX, 1611. Fredsförhandlingarna inleddes den 29 november 1612 vid riksgränsen vid Sjöaryd, men först vid den tolfte sammankomsten mellan förhandlarna den 18 januari 1613, kunde danske kanslern i sin kungs närvaro läsa upp det slutliga fredsfördraget, och av någon anledning kom freden att kallas ”Freden i Knäred”. Sid 8: Porträtt av Gustav II Adolf, kung i Sverige 1611-1632. Sid 9: Monument över striden vid Vittsjö. Sid 10: Minnessten över soldater fallna i striden vid Vittsjö. Sid 11: Minnessten i Sjöared över freden i Knäred. Sid 13: Här ser vi utdrag ur jordeboken 1612 för Markaryds, Odensjös och Lidhults socknar, där många av hemmanen betecknas som ”rövade av fienden”. NYA MÖTEN VID GRÄNSEN, SID 14. Detta avsnittet berättar om nya möten, både vid Sjöaryd 1619, och vid Ulvsbäcks prästgård 1629, där dåvarande regerande kungarna, Gustav II Adolf och Danmarks Kristian IV, försökte komma till fred, men utan resultat. Danmark slöt fred med kejsaren och Sverige ingrep i kriget genom att svenska trupper, på sommaren 1630, landsteg i Tyskland. Sid 16: Minnessten. ”På denna sten suto Gustaf Adolph och Christian IV 1629. Stadgande förtroligt samråd inbördes vänskap och Nordens sällhet. Gustaf III hugnade orten 1785 med sin närvaro och tillät att stenen till minnesvård måtte uppsättas”. Sid 16: Minnessten.” Upprest 1792 då landshövding över Kronobergs län var friherre C.H. Falkenberg och biskop över Växjö stift ledamoten av k. Nordst: orden mag. Olof Wallqvist av kyrkoherden i församlingen Carl Wilh. Rhodin”. ÄLVSBORGS LÖSEN, SID 17. Det skadestånd om en million riksdaler som Sverige, enligt freden i Knäred, skulle betala till Danmark, utgjorde en stor påfrestning för landet. Det räckte inte med att det 1613 fastställdes en dryg bevilling för fyra år utan betalning i rätt tid blev möjlig, genom att landet tog upp utländska lån och ökade exporten av koppar från Falu koppargruva. Här ser vi ett utdrag ur uppbördslängder 1613 för Älvsborgs lösen i Kånna socken, och förrättningsmännens underskrift på uppbördshandlingen; kyrkoherden Jonas Rothovius namn och sigill, samt tre bönders bomärken. GÄSTNINGAR, SID 18. I början av 1600-talet fick gästgiveriväsendet en fastare organisation, som minskade de bördor som resandet lade på prästerna och bönderna, men kvar stod skyldigheten att ge kronans folk fri gästning och skjutsning, och mer om det kan vi läsa om i detta avsnittet. Här berättas också om när i slutet av november 1617, hertig Franz Carl och hans följe tog in hos Peder Larsson i Trotteslöv och hos Jöns i Ryd. STENBOCKARNAS TOFTAHOLM, SID 20. I detta avsnittet får vi veta lite mer om hur Toftaholm kom till och hamnade i Stenbocksättens ägo. Gustaf och Brita Stenbock får 15 barn, varav dottern Katarina är den mest kända, efter sitt giftermål med Gustav Vasa, blott 17 år gammal. Sid 21: Här ser vi en kåsa med Carl Stenbocks vapensköld, som numera finns på Smålands museum. Sid 23: Denna bilden visar Stenbocksättens antavla, som är ett exempel på äldre genealogiska tabeller. Ur Rasmus Ludvigssons stora släktbok, ca 1590. BOSKAPSLÄNGDER, SID 25. Kronans viktigaste inkomstkälla var den skatt som utgick på jorden, på den fasta egendomen, men under ökad politisk och militär aktivitet i början av 1600-talet ökade behovet av inkomster och nya pålagor drabbade befolkningen. En sådan ny pålaga var boskapsskatten. Som underlag för bestämmande av skatten upprättades boskapslängder, som tog upp den boskap av olika slag, som varje bonde hade. Här kan vi också se ett exempel på en boskapslängd från 1627, där boskapen i bl.a. Tutaryds socken redovisas. BEDRÄGERI OCH SKALDEKONST- OM ÄVENTYRAREN LARS WIVALLIUS, SID 26. Här berättas om ”äventyraren” Lars Wivallius, som utgav sig för att vara friherre Erik Gyllenstierna, och lyckades ingå ett kort äktenskap med dottern till den svensk-danske adelsmannen Ulf Grip, Gertrud Grip. Vi får också läsa om bröderna Grip och deras far, Christoffer Andersson Stråle, som skrev sig till Stensnäs i Ryssby socken, men som senare blev kammarherre hos drottning Elisabet i England och fick av kung Erik XIV en förbättring av sitt vapen- i ett silverfat en flygande grip. Därav namnet Grip som sedermera ändrades till Gyllengrip. UTSKRIVNINGAR, SID 30. Kriget krävde ständigt fler soldater och ett av sätten att skaffa fram dem var genom utskrivningar. Vid dessa delades bönderna in i tio i varje rote och en av dem togs ut till knekt. Vid utskrivning i Angelstad prästagäll 1621 (se bilder) har i första roten ett ”K” satts framför drängen Abraham Jonssons namn, vilket betyder att han uttagits till knekt. MÖNSTRINGAR, SID 31. Mönstringslängd år 1631 för kapten Johan Louridz (Louries) kompani (Krigsarkivet). Hans närmaste man var löjtnant Niels Siöblad och fänrik Lennart Jönsson. Vid kompaniet fanns ytterligare 14 befälspersoner och 4 ”mönsterjungar” (kalfaktor, uppassare), 119 gamla ”gemena” och 29 nyrekryterade, eller sammanlagt 169 man. Kompaniet rekryterades från Annerstad, Angelstad, Berga åtting, Ryssby och Tutaryd. Bland ”Gemene besolde uti Anderstadh giälld” tas upp Johan Larsson, legd av Anders Svensson i Stackarp. KNEKTAR OCH RYTTARE UTE I EUROPA, SID 32. Alltsedan freden i Knäred hade Sunnerbo varit förskonat från direkta krigshandlingar, men givetvis kände befolkningen på annat sätt av de ständigt pågående krigen. Uttaxeringen för Älvsborgs lösen var betungande, nya skatter togs ut och inte minst drabbades allmogen av ständiga utskrivningar av soldater till armén. Detta avsnittet tar bl.a. upp 30-åriga kriget, slaget vid Lützen (1632) och slaget vid Wittstock (1636) där soldater från Sunnerbo deltog. Sid 43: I slutskedet av trettioåriga kriget erövrade svenska trupper-bland dem kronobergare- Lillsidan (Mala strana) och slottet i Prag. Här ser vi en vy av Lillsidan och slottet från Gamla staden i Prag. HORNS KRIG, SID 44. Under det att de svenska trupperna deltog i 30-åriga kriget, motarbetade Danmark de svenska intressena vid Östersjön. Därför bestämde sig den svenska regeringen för att en gång för alla göra upp med danskarna och i maj 1643 beslutade riksrådet att anfalla Danmark. Armén från Sverige skulle ledas av Gustav Horn, som utväxlats från krigsfångenskapen året innan. Här kan vi läsa mer om hans med- och motgångar med det projektet. ”EN NAMNLÖS DOM ÖVER SKÅNE”, SID 48. Det krig mellan Sverige och Danmark som började med en svensk invasion i Jylland år 1643 och slutade med freden i Brömsebro år 1645, drabbade Skåne hårt. Kriget där kom att stanna i skåningarnas minne som ”Horns krig” efter namnet på den svenske överbefälhavaren på denna front Gustav Horn. Svenskarnas härjningar har betecknats som ”en namnlös dom över Skåne”. På dessa sidor finns mer att läsa om detta. NYHETER FRÅN MARKARYD, SID 50. År 1645 började Sveriges första tidning komma ut. Den hette Post-Tijdender och lever fortfarande kvar som Post och inrikes tidningar. Nu är den bara ett organ för utannonserande av lediga offentliga tjänster och annat liknande men var vid sin tillkomst ett nyhetsblad och innehöll meddelanden från korrespondenter från alla möjliga håll om vad som hände ute i Europa, inte minst på krigsskådeplatserna och i fiendelandet Danmark. I detta kapitlet får vi veta mer om detta. Här visas även notiser från Ordinari Post Tijdender från år 1645, bl.a. innehållande redogörelse för ratificering av fredsfördraget i Brömsebro. TVÅ POSTHORN I MARKARYDS VAPEN, SID 55. Här kan vi läsa om varför Markaryds vapen har två posthorn (tillsammans med en trana) som symbol för den postala betydelsen Markaryd en gång hade. SLÄKTEN NIEROTH- GYLLENNIEROTH, SID 57. I detta avsnittet får vi läsa om majoren Johan Nieroth, kompanichef vid det år 1623 uppsatta fältregemente, som senare skulle bli Kronobergs regemente, och hans son Swickert, vars insats på slagfältet i striderna vid Lützen 1632 ledde till att han beordrades till ryttmästare. Han gifte sig sedermera med Brita Lilliesparre på Askenäs frälsegård, i Göteryds socken, som var dotter till Olof Göransson Lilliesparre, Ryssby, och hans hustru Kristina, född Galle. Efter Johans död, år 1645, blev barnen adlade och fick bära namnet Gyllennieroth, och hans änka, Brita, fick år 1646 från Kronan, en donation på sex kronohemman i Sunnerbo. Fru Brita Lillieroth- Nieroth avlider på Askenäs, troligtvis 1673 och slipper därmed bevittna de mesta av barnens misslyckanden i deras fortsatta liv. Sid 58: Porträtt på majoren Johan Nieroth. Sid 59: Här ser vi Johan Nieroths vapensköld i Nöttja kyrka. Sid 60: Karta över Askenäs säteri, 1707. ÄTTEN GYLLENSWÄRD- OFFICERARE OCH GODSÄGARE, SID 61. Ätten Gyllenswärd härstammar från Småland och är känd sedan 1500-talet. De äldsta kända ättemedlemmarna bodde i Sunnerbo och Västbo härader och hade bl.a. bördsrätt till Stora Gavlö säteri i Dannäs socken i Jönköpings län. Ryttmästaren vid Smålands ryttare, Per Joensson, adlades av konung Gustaf II Adolf, år 1632, men eftersom konungen stupade kort därefter, klev ej sköldebrevet underskrivet förrän 1634 av förmyndarregeringen, samt konfirmerat av drottning Christina, år 1647. I samband med adlandet antog Per Joensson namnet Gyllenswärd. Bland hans egendomar kan nämnas Stora Gavlö, Österås och Torp i Bolmsö socken, Röshults säteri i Odensjö socken och Prästorps säteri m fl. i Berga socken. Han var gift med Elisabeth Hand (dotter till landshövdingen i Kronobergs län och ståthållaren på Kronobergs slott, Håkan Knutsson Hand och Virginia Eriksdotter), och mer om dem och deras barn. Sid 62-63: Här ser vi Per Joensson Gyllenswärds sköldebrev och drottning Kristinas konfirmation av sköldebrevet. Sid 65: Denna bilden visar Johan Gyllenswärds epitafium (vapen), i Bolmsö kyrka. Sid 66: Här visas det Gyllenswärdska och Lillienbergska gravkoret på Bolmsö kyrkogård. Sid 69: Här ser vi ett släktträd från Joen Joensson, länsman, ägare av Gavlö 1550-1584, fram till Erik Magnus 1721-1776, ägare av Bolmstad. ARVID I ÖSHULT, SID 70. I detta kapitlet får vi stifta bekantskap med den ej så laglydige Arvid i Öshult, som föddes omkring 1580, på en gård i Staverhult i Nöttja socken, som han sedermera bytte bort mot gården i Öshult. Han hade många domar på sig, var skyldig till 20 oäkta barn och varit på väg till galgbacken i Hamneda mer än en gång, men lyckats undkomma den med en stor nypa tur. KARL X GUSTAVS KRIG, SID 72. Här berättas det om Karl X krig mot Polen och Danmark. I juni 1657 begav sig Brahe, som ensam befälhavare över armén, från Jönköping mot Sunnerbo, för att rekognosera lämpliga försvarsställningar. Den 10 juni befann han sig i Ljungby, som han inte ansåg vara någon lämplig plats för försvarsanläggningar, men som fick agera högkvarter, med några mindre styrkor. I slutet av juni bröt Brahe, med de styrkor han samlat upp från Ljungby och gick över Bolmaryd och Vrå till Breared, mot Laholm för att till slut sammanstöta med den danska armén. Sommaren 1658 beslutade Karl X Gustav att på nytt angripa Danmark. Sid 73: Porträtt på Karl X Gustav, kung i Sverige 1654-1660. Sid 76: Bild på minnesstenen över träffningen vid Genevad den 31 augusti 1657. Sid 77: Bilder på minnesstenen över striden vid Sibbarps skans, söder om Osby. Sid 79: Här ser vi detalj av Hoffmans karta över Lagadalen mm. Sid 83: Den här bilden visar en del ur rullar för överstelöjtnant Vilhelm Muschamps kompani, åren 1655-1658, där vi kan se förteckningar av nio soldater från Vittaryds socken. Sid 85: Här får vi en glimt ur domboken 1657, som visar hur hårt drabbade många socknar i Sunnerbo var, t.ex. i Vrå, Markaryd, Traryd, Hinneryd, Annerstad och hos Germund Månsson i Romborna. EN SOLDATS ÄKTENSKAPSBEKYMMER, SID 86. Här får vi läsa historien om soldaten Esbjörn Persson i Göteryds socken, som efter Sveriges ockupation av Bornholm 1658, tvingades in i ett ofrivilligt äktenskap av de danska soldaterna, med en av Bornholms kvinnor, som han till slut lyckades fly ifrån. EN KNIV I HALSGROPEN- OM DRÅPAREN NILS SIGGASSONS ÖDE, SID 88. I detta avsnittet berättas det om Nils Siggasson från Fagered som efter ett ”gästabudsdråp” i Råmmarehylte, 1638, dräpte sin morbror, Eskil Murare i Ivla. Efter att han dömts till döden vid Hamneda ting, flydde Nils till Danmark, men när kriget började så gick han tillbaka över gränsen till Hallaryds socken och slogs mot de danska soldaterna. Därav blev Nils Siggasson en hjälte och blev benådad galgen, men dömdes till böter och stå uppenbar skrift, vilket innebar att han en söndag i Södra Ljunga kyrka offentligen skulle bekänna sitt brott, be om förlåtelse och sedan upptas i den kristna församlingen igen. ”…. SKALL DÖDEN DÖ, BÅDE HORKARLEN OCH HORKONAN”, SID 91. I augusti 1638 dömde häradsrätten i Sunnerbo, skattebonden Ingemar i Balkö och pigan Kirstin Jönsdotter i samma gård, till döden för att de haft en sexuell förbindelse som resulterat i ett barn. Dessutom var Ingemar gift. Deras förbindelse kallades enfalt hor och var i lag förbjuden och straffet var döden. Det märkliga var att den lag som häradsrätten i Sunnerbo dömde Ingemar och Kirstin efter, var hämtad ur 3:dje Moseboken. Om denna historien och ändring av straffet berättas det här om. Sid 93: Här ser vi utdrag ur en dom från år 1652, gällande ”Jöns Sånasson på Washults sätesgård, gift man, vilken haver belägrat sin legopiga Tora Nilsadotter och avlat barn”. ”VEDERSTYGGLIG GROV SYND OCH MISSGÄRNING”- EN TIDELAGARE I SUNNERBO, SID 94. Detta avsnittet handlar om brottet tidelag, som innebär könsumgänge mellan människa och djur. Tidelagare var sällsynta i Sunnerbo, i varje fall på tinget, men här berättas det om drängen Jöns Jakobsson, som när han vallade boskap i Alansköp i Traryds socken, 1691, blev anklagad för detta brott. Hans ”medfödda fånaktighet” ansåg inte domarna och nämndemännen i tingshuset i Hamneda som någon förmildrande omständighet. EN DOM MOT KYRKTJUVAR, SID 96. Bland det mest lumpna som en människa i forna tider kunde företa sig, var att stjäla ur en kyrka. Kyrktjuven var, ansåg både allmänhet och lagstiftning, förfallen till livsstraff, d.v.s. döden. Ändå var kyrkstölder ingen ovanlighet i forna tider och anledningen var enkel. I kyrkans kista förvarades dyrbara saker, som även kunde ses som en slags ”sockenbank”. Här berättas även om en kyrkstöld som utfördes av dåtidens ”tattare”, och där var domen förvånansvärt annorlunda, ty de dömdes till landsförvisning istället för galgen, enligt ett arv från hedenhös tider, där ur det gamla ätte-samhället vuxit fram ett rättssamhälle som ställt sig under en gemensam lag och dess regler. Även det så kallade ”skogsfolket” levde sitt eget liv och efter sina regler. KUNGASTENEN, SID 98. Här kan vi se och läsa om Kungastenen i Hässlehult i Hinneryds socken. KARL XI: S TID, SID 100. På dessa sidor får vi läsa om stora händelser under Karl XI: s tid, såsom deltagande i kriget i Tyskland 1674, slaget vid Fehrbellin 1675, skånska kriget 1676 där en mötesplats var i Hamneda, ännu ett slag i Tyskland not danska trupper och slutligen freden mellan Sverige och Danmark som slöts hösten 1679. Sid 103: Här ser vi en teckning på mönstringen i Hamneda den 21 oktober 1676. Sid 106: Förmodligen under de rekognoseringar Erik Dahlberg gjorde i Lagadalen inför arméns sammandragning i Hamneda, ritade han denna skiss över ”Laga strömmen ifrån Horn till Knäred”. Skissen utgör en av de allra första- kanske den första-svenska kartbilden över någon del av Sunnerbo. Sid 107: Denna bilden visar att ännu på 1930-talet, kunde man rida över Lagan, vid passet vid Örnafälla. Sid 108: Här visas fler skisser från Karl XI:s krig i Skåne, bl.a. avståndet mellan olika orter på vägen Toftaholm-Halmstad/Markaryd. Sid 109: Bild på monumentet över slaget vid Lund, och en del av svenska arméns bataljordning vid slaget vid Landskrona med smålandsbönderna bakom första linjen. KUNGENS PLÅTAR, SID 111. Här får vi läsa om en episod som hände i Loshult, när Karl XI i juli 1676 lämnade Skåne med sin armé för att möta danskarna, och lämnade kvar fältkassan där. Den bevakades av några ryttare under befäl av Gustav Liljeström. Uppgifterna om den kvarglömda penningforan spreds snabbt och den 23 juli tågade en hopsamlad bondehär mot Loshult, för att plundra den svenska bevakningstruppen. Den del av foran som räddats undan de plundrande göingarna och förts till svenskt land, gick det inte mycket bättre för. Den plundrades av sina egna bevakare, och gömdes runtom i bygden. Detta ledde till rättsligt efterspel, där rannsakning hölls i bl.a. Agunnaryd den 11 juni 1684, med möte med sockenborna i Agunnaryds sockenstuga. Närvarande var auditören Bergqvist som ordförande, drabanten Löfberg, kyrkoherden i församlingen Lars Sigonius, kronans befallningsman Lars Tockenström, landsgevaldigern Anders Rosbeck och länsmannen Lars Ingemarsson samt nämndemännen Åke i Bockeboda och Måns Jönsson i Finnhult. Bland misstänkt utpekade fanns Joen och Germund i Höö, som utgjorde en ö i Möckeln och hörde till Agunnaryds socken. Även Bengt Nilsson i Kiurcke (Tjurkö) togs till förhör. Under en skogsplantering i Älmhults kommun, år 1996, råkade Lars-Erik Nilsson sätta spaden i något, som visade sig vara en av de stulna kopparplåtarna från Karl XI:s krigskassa. Sid 116: Här ser vi Lars-Erik Nilsson, Älmhult, med ett av de 2-dalermynt han fann vid skogsplantering. HÄNDELSER I SUNNERBO UNDER SNAPPHANEKRIGET, SID 117. Under 1500- och 1600-talen rådde det för det mesta vänskapliga förbindelser mellan bönderna på båda sidor om den politiska gränsen i Småland och Skåne, och flera sådana bondefreder är kända. År 1658 blev Skåne svenskt, och de forna gränsbönderna fick nu möjlighet att mera obehindrat handla och umgås med varandra och för att förbättra förbindelserna mellan Gammalsverige och de nyvunna provinserna i söder, satte den svenska regeringen igång med stora vägbyggen över gränsen. Här berättas även om kända snapphanejägare såsom gästgivaren Nils Nilsson i Markaryd och skogvaktaren Germund i Sanna. C. AUG. CEDERBORG SNAPPHANEBERÄTTAREN, SID 120. Här får vi läsa om författaren Carl August Cederborg (1849-1933) som bl.a. skrivit om den snapphanebekämpande gästgivaren och tillika länsmannen, Nils Nilsson i Markaryd. Vi får läsa om Carl Augusts liv och uppväxt, men också lite om snapphanekrigen, August Strindberg, gästgivaren Nils Nilsson i Markaryd och ”snapphanarnas gissel”, Alexander Hummerhjelm. OM BRODDESLÄKTEN OCH ”MARKARYDS GÄSTGIVARE”, SID 127. Detta avsnittet handlar om Brodde Jakobsson och Nils Nilsson, som båda gjort patriotiska insatser i den svensk/danska gränsens historia. Sid 128: Här ser vi Brodde Jakobssons sigill från 1644. ETT SVENSKT CIA- KUNSKAPARNA, SID 129. Här berättas mer om det spionage som de så kallade ”kunskaparna” på 1600-talet utförde. Främst organiserades kunskapandet av Broddesläkten, samt de båda gästgivarna, far och son Nils Nilsson, men även Helsingborgs borgmästare, svensken Gabriel Hilletan och astronomen och professorn Anders Spole, ålades till kunskapare. FLERA NYHETER FRÅN MARKARYD, SID 134. När danske kungen Kristian V i juni 1676 steg iland med sin armé i Skåne, hette den officiella tidningen ”Svenska Mercurius”. Häri rapporterades bl.a. om att fienden bränt en bro i Markaryd, den svenska segern vid Halmstad och från Ljungby lät höras att greve Pontus de la Gardie och excellensen Ulfelt låtit stegla och upphänga åtskilliga skånska bönder ”bland vilka några som i sommar hulpit till att borttaga och beröva dess Kungs Maj:ts penningar”. BEVAKNING AV GRÄNSEN, SID 136. Här får vi se skisser och läsa om hur vakthållningen vid gränsen såg ut. Under kriget 1657 bestämdes vid tinget, den 8 december, att alla socknar skulle delas i vissa rotar med särskilda rotemästare. Av Ryssby, Tutaryds, Agunnaryds och Pjätteryds socknar skulle 60 man i sänder gå på vakt i 8 dagar, för att sedan avlösas av 60 andra bönder. 1676 var det dags igen. Då upprättade lantmätaren Hans Ruuth en detaljerad plan över vaktstyrkorna även vid de minsta vägar mot Skåne och Halland. KRIGSZON SUNNERBO, SID 139. I detta avsnittet berättas det bl.a. om det lidande och hårda börda som civilbefolkningen fick utstå under 1600-talets krig. Man kan delvis följa skeendet genom Gustav Stenbocks rapporter, där han först lägger sitt huvudkvarter vid Traryd, men flyttar det senare till Annerstad. Efter att danskarna dragit sig tillbaka och hotet mot gränsbygden avklingat och därtill det hårda arbetet för landets inbyggare att underhålla armén, förflyttar Stenbäck sitt huvudkvarter till Laholm. Här berättas även om att vid sommartinget 1677, som hölls i Annerstad, ställdes två tillfångatagna snapphanar inför rätta. Det var Sven Olofsson Spelman från Örkelljunga och den danskfödde förrymde knekten Olof Jöransson, samt fogden Jöns Tygesson i Hishult som hade inkvarterat ett stort antal snapphanar. Samtliga dömdes till döden. Även prästernas klagoskrifter duggar tätt till domkapitlet i Växjö under dessa år och prästen Sveno Fogelinus från Ryssby är en av dem som uttrycker sin förtvivlan och oro. Sid 143: Här syns en vistext från 1600-talet om hungersnöden, av Nicolaus Loftander. BÖNDERS KLAGAN, SID 145. I detta avsnittet kan vi läsa om några exempel på hur de svenska bönderna inför överheten ger uttryck för sin situation under krigstiderna, bl.a. från Romborna och Tutaryd. DEN SVENSKA KRIGSMAKTEN UNDER 1600-TALSKRIGEN, SID 148. Här berättas det om hur Sverige på 1560-talet drogs in i en rad krig som ställde krigsmakten på hårda prov och om Gustav II Adolfs epokgörande organisationsarbete som bl.a. innefattade landsregementen som sedermera blev fältregementen. Gustav II Adolfs åtgärder avsåg också att förse krigsfolket med varsin gård eller hemmansdel, vilket även innefattade rytteriet. EN BISKOPSVISITATION I RYSSBY PÅ 1650-TALET, SID 153. I detta avsnittet får vi läsa om biskop Zacharias Lundebergius och hans visitation i Ryssby församling den tredje oktober 1656. Kyrkoherde i Ryssby vid denna tid var Johannes Colliander och en av frågorna som togs upp vid denna visitation, rörde det förhållande som välborne Jöns Nederrot, hade med en kvinna, Märit, som bott hos honom en längre tid, utan att de var gifta. Jöns nekade till att han hade ett förhållande med henne, men välborne junkern Olof på Fylleskog hade annat att säga om det och välborne herr Ulfsparre intygade att han hört Jöns Nederrot lova landshövdingen att han skulle lämna Märit, vilket han alltså inte gjort. Vid visitationen kunde också konstateras att församlingen hade god skattekraft och det hölls även ett katekesförhör med församlingsborna, som visade sig ha goda kristendomskunskaper. I alla fall de som var närvarande. Samma år visiterades också församlingarna i Hallaryd, Göteryd, Pjätteryd, Agunnaryd, Ljunga, Annerstad och Angelstad. Sid 154: Här ser vi biskopsvisitationsprotokollet från visitationen i Ryssby 1656. 1686 ÅRS KYRKOLAG- ORTODOXINS HÖJDPUNKT, SID 156. Under större delen av 1600-talet pågick arbetet med att revidera kyrkoordningen, och ett flertal kyrkolagsförslag såg dagens ljus under 1600-talet, men kom alla av en eller annan anledning att stöta på patrull. Då Karl XI 1686 fullbordade det länge pågående arbetet med en kyrkolag var situationen emellertid annorlunda och 1686 års kyrkolag kom att utgöra slutpunkten på det lagstiftningsarbete som pågått i drygt hundra år. Kyrkolagen kom att bli ett uttryck för den kungliga maktfullkomligheten, och kungens uppgift var att vårda och försvara kyrkan. Han hade emellertid inte rätt att fatta beslut i frågor som rörde tron eller liturgin. Sid 157: Här ser vi titelbladet till 1686 års kyrkolag. KYRKOLIV UNDER 1600-TALET, SID 158. Efter Uppsala möte 1593 med införandet av den nya evangelistiska tron, växer sig den lutherska ortodoxin stark under 1600-talet. I Växjö stift är biskop Petrus Jonae Angermannus (död 1630), den store gestalten. Efter det oroliga 1500-talet behövde mycket förbättras och byggas upp, vilket bl.a. kyrkoherden i Annerstad, 1639-1660, Christern Osaengius fick erfara. Här berättas att han lät reparera kyrkorna både i Annerstad, Torpa och Nöttja. Även Laurentius Siggonius, kyrkoherde i Agunnaryd 1662-1694, sägs vara en mycket omtyckt och duktig kyrkoherde. I de södra delarna av Sunnerbo härjade under 1670-talet både danskar och snapphanar, och därför måste predikan hållas utanför kyrkan, så folket kunde rädda sig undan snabbt om det behövdes. Här berättas också om änkekonservering, som innebar att nytillträdande präster måste gifta sig med företrädarens änka eller dotter, som till exempel Jonas Bergeri Rhotovius, som 1604 blev utnämnd på sockenbornas begäran, till kyrkoherde i Angelstad och annexförsamlingen i Ljungby och genast trädde i äktenskap med dottern i prästgården. Vi kan också läsa om den under 1600-talet begynnande kyrkobokföringen. Från Agunnaryd finns sådana förteckningar redan från 1612, från Bolmsö från 1688 medan Ljungby inte har några dopböcker förrän 1752. Den stora läroboken var Martin Luthers lilla katekes och det var inte bara så att de blivande prästerna skulle lära sig katekesen ordentligt, utan alla skulle fostras i denna tro. Kyrkstocken började komma i bruk och där fick de uppenbara syndarna sitta medan folket gick förbi., Den enda 1600-tals kyrkan i Sunnerbo är Tutaryds kyrka, byggd 1694, med altartavla och predikstol i barockstil Sid 162: Här visas en del ur den äldsta dödboken från Sunnerbo, Agunnaryd 1612, och den äldsta husförhörslängden från Sunnerbo, Angelstad 1700. BILDER UR ETT PRÄSTALIV, SID 163. Här får vi följa bondesonen Erland, son till den styvnackade frälsebonden i Höslänga, Brodde Tuvesson, och hans långa väg till att vigas till präst, den 9 februari 1675, då som Erlandus Brodderi Dryselius. Han gifte sig 1675 med Chatarina Ljungberg, dotter till gästgivaren Lars Svensson Frimolin och syster till Märta Ljungberg, Ljungby. Den 24 april 1708 dog prosten Erlandus Brodderi Dryselius, stiftets lärdaste präst. SUPIGA PRÄSTER I TORPA, SID 167.Men hans maka hette I detta avsnittet får vi stifta bekantskap med två präster i Torpa församling mot slutet av 1600-talet, som lämnade mycket övrigt att önska vad gällde leverne och ämbetsutövning. Vesterlun Den första hette Johannes S. Brithman och var från Furuby och därefter kom Henricus Hellmerus, född i Hölminge i Angelstad 1652. ”EN ENFALDIG ORT”, SID 168. Här berättas det om att på stora böndagen 1686 höll kyrkoherden Andreas Haquini Anander i Angelstad, predikan i kyrkan i annexförsamlingen Ljungby. I kyrkan satt denna böndag en gammal Ljungbybo som nu var kommissarie i kammarrevisionen i Stockholm, nämligen Erik Ljungberg, halvbror till Märta Ljungberg. Erik Ljungberg var så missnöjd med Ananders sätt att sköta gudstjänsten så han gjorde en anmälan till domkapitlet och i sin anmälan skrev han bl.a. att ”Ljungby är en enfaldig ort”. Här finns också en sammanräkning för år 1621 av mängden kreatur och åkerjordsstorlek i Ljungby socken. 1646 drabbades bygden av boskapssjukan eller ”rödsjukan” och alla djur på gårdarna i Ljungby by dog. ”Den enfaldiga orten” var på 1680-talet en liten by vid Lagastigen med en enkel medeltida stenkyrka utan prästgård, med fem bondgårdar, tre skattehemman, ett frälsehemman och ett kronohemman. En av gårdarna var gästgivargård sedan 1604. Då hade det konstaterats på häradstinget att gästgivaren Anders vid Torget i Berga inte skötte gästgivarsysslan som han borde och att gästgiveriet låg ”olägligen”. Därför beslutades att Erik i Ljungby skulle vara gästgivare istället och skjutsa till Dörarp och Hamneda. Här berättas om Oliveblad som övertog Klockaregård, Södergård som genom åren ägts av Anna Trolle, släkten Posse och Axel Oxenstiernas dotterdotter Anna-Maria Cruus. Ny gästgivare i Ljungby blev Lars Svensson Frimolin, gift med Margareta Larsdotter Falkman, änka till förre gästgivaren och mor till Erik Ljungberg. De fick 6 barn tillsammans, varav sonen Abraham blev kronofogde i Sunnerbo härad 1674, och dottern Märta, som är den mest kända i syskonskaran. År 1689 togs frågan om förflyttning av häradets tingsställe, under inverkan av landskamreraren Abraham Ljungberg, från Hamneda till Ljungby, och 1693 nämns Ljungby som häradets rätta tingsstad. STORMAKTSTIDEN-BARKBRÖD OCH RHENSKT VIN, SID 173. Stormaktstiden kan sägas vara gästgiveriernas och krogarnas storhetstid, strax före seklets mitt. Man hade lärt sig att bränna brännvin på spannmål, agua vitae, som troddes skänka hälsa och skydda mot sjukdom, och dracks endast som medicin, vid festligheter och på krogarna som blev fler och fler. Oftast var det kvinnorna som stod för bränningen och försäljningen. Märta Ljungberg (1656-1741) på Ljungby Gästgivargård, då välkänd i hela Norden, en mycket välkänd och omskriven krögerska, kan i flera avseenden sägas stå som symbol för många av stormaktstidens kvinnor. Välståndet hade sjunkit och den allmänna levnadsstandarden var betydligt lägre på 1600-talet än på 1500-talet. För att få läkarhjälp på denna tiden, gick man till ”bardskärare” (dåtidens legaliserade läkare), till läkekunniga kvinnors huskurer med örtmediciner, eller till ”lappare” och ”lapperskor” som var ett slags kvacksalvare som for land och rike kring, och ofta kom i klammeri med rättvisan på grund av sina minst sagt ovetenskapliga metoder. År 1710 framträder Ljungby Gästgivargård som mycket välbeställd med flera anställda, men för Märta Ljungberg privat, så var det ett sorgens år, då hon förlorade sin son, Samuel, och fyra år senare dog även hennes make, Lars Tockenström. Här finns också ett porträtt av Märta Ljungberg, målat av Sven Ljungberg. FORDOMTIMA FARSOT I SUNNERBO, SID 175. Här nämns olika farsoter som härjade i Sunnerbo under 1700-talet, såsom lepra (spetälska), digerdöden (pesten, svarta döden), smittkoppor, rödsot och malaria, och hur de olika sjukdomarna hanterades. Här finns en bild på ett vackert träkors på pestkyrkogården i Rataryd, som minner om pestens tid 1710-1711. På sid 179, en bild på försättsbladet till biskopens i Växjö, Petro Jonae Angermannus, 1602 utgivna skrift mot pestilentien. OM PEST OCH PESTKYRKOGÅRDAR, SID 180. I detta kapitlet berättas det i synnerhet om epidemin på 1710-1711 talet och de pestkyrkogårdar som tillkom därav. Vi kan här även läsa om vad som gjordes för att försöka hindra spridningen, både medicinskt och med allehanda huskurer. Sid 181: Bild på Ville Johansson, Pjätteryd, som just här, tillsammans med John Käll, rest ett minneskors på Pjätteryds Pestkyrkogård, år 1982. Bild från Pestkyrkogården i Hallsjö, Annerstad. Sid 182: Här ser vi medlemmar i Angelstad Hembygdsförening, 1956, som rest ett minneskors på Angelstads pestkyrkogård i Rataryd Börjesgård. På bilden: John Andrén, Dragaberg, Oskar Jungbeck, Biskopsvara, David Widell, Stavsjö, Erland Svensson, Rataryd och August Skoglund, Dragaberg (som för övrigt var den siste i Angelstad som i sin barndom blev såld på fattigauktion till lägstbjudande). Sid 183: Bild på dåvarande komministern i Angelstad, Bror Fredborn, som hösten 1956 höll en välbesökt minnesgudstjänst på pestkyrkogården i Rataryd. Sid 185: Karta över pestkyrkogårdar i Kronobergs län, publicerad av fil. dr. P.G. Vejde. TANDVÄRK, SID 186.